Regionalt Tillväxtprogram för Örebro län

Regionalt Tillväxtprogram för Örebro län 2004-2007 Handlingsprogram för infrastruktur Utvecklingsrådet Örebro län 2004-03-16--17

T rafiksäkerhet i Ö rebro län Stål- och metallbearbetningsklustret Östra Värmland Samverkan inom logistik Robotdalen Miljöanpassade transporter i Ö rebro län Turistiskt handlingsprogram Energi, tillväxt och miljö i Örebro län Energetiska material mm. Jämställda trans portsys tem i Ö rebro län Måltid Kvarntorp Recycling Network Fördjupade satsningar Nya dynamiska miljöer Avancerad tillverkningsindustri Logistik, trafiksäkerhet, transporter Måltid och upplevelse Miljöteknik Regionala jordmånen Livskvalitet Företagsklimat Infrastruktur Entreprenörskap Kompetensförsörjning Marknadsföring av Örebro flygplats E ntre pre nörsk ap och företagande i skolan Handlingsprogram inom fördjupade satsningar Handlingsprogram inom regionala jordmånen Delhandlingsprogram Nyföretagarservice Internationell handel Lokal utvec kling oc h social ekonomi

Infrastruktur Inledning Utvecklingsrådet i Örebro län har fastställt ett Regionalt tillväxtprogram för Örebro län med det övergripande målet Ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv, verksamt i en omgivning som karaktäriseras av positivt företagsklimat och en god livsmiljö. Det ska leda till fler som har jobb och att jobben är mer välbetalda än idag. Programmet ska bidra till ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Programmet fokuserar på två insatsområden. Dels den regionala jordmånen för uthållig tillväxt som omfattar Företagsklimat, Entreprenörskap, Kompetensförsörjning, Infrastruktur och Livskvalitet och dels fördjupade satsningar som omfattar Avancerad tillverkningsindustri, Logistik, transporter och trafiksäkerhet, Miljöteknik, Måltid och upplevelse och Nya dynamiska miljöer. Handlingsprogrammet för Infrastruktur har utarbetats av en grupp bestående av Sören Larsson, Kommunförbundet Örebro län, Jonas Karlsson, Örebro kommun, Merit Israelsson, Handelskammaren Mälardalen, Joakim Larsson, Sveriges Åkeriföretag Öst, Roger Andersson, NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande) och Ylva Gustafsson Höjer, Länsstyrelsen i Örebro län. Adjungerad ledamot i gruppen har varit Bengt Larsson, bredbandssamordnare i Örebro län. Delhandlingsprogram De finns idag ett antal förslag till delhandlingsprogram med anknytning till infrastruktur: Riktad marknadsföring av Örebro flygplats Samverkan inom logistik (hör till handlingsprogram Logistik, transporter och trafiksäkerhet) Jämställda transportsystem i Mälardalen (hör till handlingsprogram Logistik, transporter och trafiksäkerhet) Miljöanpassade transporter i Örebro län (hör till handlingsprogram Logistik, transporter och trafiksäkerhet) Regional samling för ökad trafiksäkerhet i Örebro län (hör till handlingsprogram Logistik, transporter och trafiksäkerhet) Bakgrund En av tillväxtprogrammets utgångspunkter är en ekonomisk tillväxt i form av varor och tjänster, där slutmålet är en ökning av produktionens värde. Bland tillväxtens drivkrafter nämns ofta begrepp som entreprenörskap, kreativitet och innovationer För att underlätta för entreprenörer och företagare att omvandla idéer till produkter, varor och tjänster till en marknad måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. I första hand anges infrastruktur i form av vägar, järnvägar, kommunikationsnät men i begreppet ingår även institutionella förutsättningar som utbildning av regionens arbetskraft och utbudet av olika typer av service från privat och offentlig sektor. En annan viktig aspekt är livskvalitet och attraktivitet som en viktig förutsättning för tillväxt. Motiveringen är att en människa som trivs och har 1

valmöjligheter åstadkommer ett bättre arbetsresultat. Med en skarpare formulering kan man säga att livskvalitet är ett villkor för att efterfrågad arbetskraft ska vilja bo kvar eller flytta till regionen. Utan efterfrågad arbetskraft minskar också tillväxtföretagens benägenhet att expandera i regionen. Se också särskilt handlingsprogram Livskvalitet. I analysen som föregick tillväxtprogrammet beskrivs flera hot inom infrastrukturområdet; försenad utbyggnad av IT-infrastrukturen i länet, risken för ytterligare försening av E18- utbyggnaden mellan Lekhyttan och Adolfsberg liksom farhågor för ett eftersatt underhåll av vägnätet vilket leder till allt sämre vägar. I det regionala tillväxtprogrammet liksom i de kommunala handlingsprogrammen har infrastrukturen prioriterats högt. Flera kommuner har betonat vikten av en fortsatt bredbandsutbyggnad liksom fortsatta satsningar på regionaltågtrafiken och förbättrade pendlingsmöjligheter. Många kommuner har tagit upp betydelsen av investeringar och underhåll på länets vägar, såväl på E 18 och E 20 som på länets övriga vägnät. Regionförstoring en av tillväxtens drivkrafter Infrastrukturen är en förutsättning för att näringslivet ska kunna växa och utvecklas. Större och tätare marknader ger utrymme för fler sorters ekonomisk verksamhet än små och glesa marknader. Med större regioners växande diversifiering följer att arbetskraften kan specialiseras och med större arbetsdelning följer växande produktivitet och löner, som medger en mer omfattande pendling. Regionförstoring och tillväxt är två sammankopplade processer som drivs av växande pendlingsmöjligheter och förbättrad trafikinfrastruktur som ger ett större omland av hushåll, arbetskraft och företag. Genom satsningar på väg och järnväg ges förutsättningar för en väl fungerande, snabb och effektiv kollektivtrafik. Örebro län är beroende av goda kommunikationer med andra tillväxtregioner och kommunerna i Örebro län är beroende av goda kommunikationer inom länet. Trafikeringsfrågor på väg och järnväg blir allt viktigare att bevaka i takt med att infrastrukturen byggs ut. Definitioner Infrastruktur betyder under- eller bakomliggande struktur eller underbyggnad och kan avse en mängd företeelser i samhället såsom bostäder, tillgång till skolor med mera. I det här sammanhanget avgränsas infrastruktur till något som möjliggör förflyttningar av människor, gods och information. En god infrastruktur innebär såväl tillgång till vägar med tillräcklig kapacitet och standard, snabba och pålitliga järnvägs- och flygförbindelser för personer och gods liksom tillgång till snabba elektroniska förbindelser. Också kollektivtrafiken inom, från och till länet har stor betydelse för rörligheten och tillgängligheten i länet. 2

Mål för handlingsprogrammet Infrastruktur år 2007 95 procent av länets företag och hushåll har tillgång till bredbandsnät med hög kapacitet Investeringarna i länstransportplanen har genomförts fram till år 2007 - vilket bland annat betyder att pågående ombyggnad av Väg 249 förbi Frövi är färdigställd, ny dragning av Väg 49 Stubbetorp - Gustavstorp är avslutad och att byggandet av Södra Tvärleden har startats. Motorvägsutbyggnaden E 18 sträckan Lekhyttan Adolfsberg är avslutad. Utbyggnaden av dubbelspår Hallsberg Mjölby är påbörjad. Beslut om tidpunkt för utbyggnad av E18 Karlskoga Lekhyttan har fattats. Beslut om tidpunkt för utbyggnad av E20 genom Västra Götaland har fattas. Örebro Flygplats är Sveriges tredje fraktflygplats efter Arlanda och Landvetter Antalet passagerare vid flygplatsen har ökat till 170 000 resande per år. Flygfrakten vid Örebro flygplats har ökat till 25 000 ton per år. Vägar och järnvägar i Örebro län I Örebro län har vi utmärkta förutsättningar för transporter och logistik på väg genom de Europavägar och riksvägar som korsas här. Riksvägarna binder samman länet med angränsande län. De är viktiga för att uppfylla de övergripande vägtransportbehoven. Såväl inom som utanför länets gränser har riksvägarna sträckor med låg standard, vilket inverkar negativt på transporteffektiviteten för arbetspendling, fritidsresor och näringslivets personoch godstransporter. Örebro län har en högre trafikbelastning per kilometer allmän väg än riksgenomsnittet. Länets statliga vägnät utgör 3 procent av det totala statliga vägnätet och har 3,6 procent av det totala trafikarbetet. Det finns på vissa ställen stora brister i standard och underhåll vilket framgår av de många klagomål som framförs till Länsstyrelsen i Örebro län och till Vägverket Region Mälardalen. I Örebro län uppgick trafikarbetet på det statliga vägnätet år 2002 till 1 642 miljoner fordonskilometer, varav drygt hälften var trafikarbete på stamvägnätet (E18, E20 och R 50). I Örebro län är tillgången till bil större än i riket i genomsnitt, det vill säga fler personbilar per 1000 invånare än i riket. De närmaste åren förutspås ett ökat behov av transporter och ett ökat underhållsbehov på våra vägar. De allt större arbetsmarknadsregionerna innebär en ökad pendling och ökad trafik vilket i sin tur innebär ett ökat underhållsbehov på vägarna. Utbyggnaden av Svealandsbanan och Mälarbanan har underlättat för människor att pendla med kollektiva färdmedel. I länet finns nio stationer för persontrafik. Störst trafikflöde inom länet har tågtrafiken mellan Hallsberg, Kumla och Örebro. Inom den interregionala tågtrafiken har trafiken mellan länet och Stockholm störst betydelse, dels via västra stambanan som har stopp i Laxå och Hallsberg, och dels via regionaltågstrafiken från Örebro (utgår från Hallsberg). 3

Örebro län har en särställning i landet när det gäller förutsättningar för gods på järnväg. I Hallsberg finns en lång järnvägstradition avseende både resande och godshantering, här finns en av Nordens största rangerbangårdar liksom en Combiterminal med utmärkta förutsättningar för omlastning av gods mellan järnväg och lastbil. Ofta påbörjas planeringen av en infrastrukturinvestering många år före genomförandet. Planeringsprocessen genomförs i flera olika skeden och många perspektiv ska beaktas av olika aktörer, vilket innebär att planerna tar lång tid att genomföra. För att fånga prioriteringar på lång sikt och för att initiera utredningsarbetet avser infrastrukturplanerna ett tidsperspektiv om 10-12 år även om planerna revideras oftare än så. Det är viktigt att vi inom regionen diskuterar vilka insatser inom och utanför regionen som ur vår synvinkel är viktigast att genomföra i ett längre perspektiv. Väg- och järnvägsinvesteringar i Örebro län Den statliga ekonomiska planeringen av transportinfrastrukturen på väg och järnväg består av två delar: långsiktiga (10-12-åriga) nationella och regionala planer samt trafikverkens ettåriga verksamhetsplaner. Insatser på E18, E20 samt väg 50 i vårt län föreslås av Vägverket i Nationell plan för vägtransportsystemet 2004-2015 som fastställs av Regeringen. Aktörer i länet kan arbeta för att påskynda och underlätta insatser på dessa vägar. Banverket ansvarar för prioritering och genomförande av samtliga insatser på det statliga järnvägsnätet. Insatsernas omfattning framgår av Banverkets nationella banhållningsplan Framtidsplan för järnvägen 2004-2015 som fastställs av Regeringen. Såväl Länsstyrelsen som andra aktörer kan arbeta för att påverka, underlätta och påskynda järnvägsinsatser i och utanför Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro län har tagit fram och fastställt Länsplan för regional transportinfrastruktur 2004-2015 som omfattar: Ny- och ombyggnad samt trafiksäkerhetsåtgärder på länets statliga vägar utom E18, E20 och väg 50. Transportinformatik på regionala vägar. Bidrag till miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på kommunala vägar. Bidrag till vissa kollektivtrafikåtgärder. Länsstyrelsen i Örebro län skall medverka till och bevaka att den gällande länsplanen genomförs i största möjliga mån. Vägverket ansvarar för genomförande av såväl Nationella planen som Länstransportplanen. För det allmänna vägnätet är staten, genom Vägverket, och kommunerna väghållare. Den statliga respektive kommunala väghållningen är indelad i väghållningsområden. Elva av länets tolv kommuner har ansvaret i väghållningsområden kring kommunhuvudorten. Länsstyrelsen, landstinget och kommunerna i länet deltar i och medfinansierar flera samverkansgrupper som arbetar för ökade insatser på vägar och järnvägar, till exempel kan nämnas de etablerade samverkansgrupper som finns kring E 18, E20, Bergslagsdiagonalen (väg 50) och Bergslagsbanan. Många aktörer i vårt län deltar vid behov vid uppvaktningar och skrivelser för att framföra synpunkter på till exempel prioriteringar eller uppskjutna planer. Flera aktörer i Örebro län deltar också i länsövergripande arbete för ökade investeringar eller omfördelade resurser också utanför vårt län, till exempel avseende Citybanan i Stockholm och insatser på E 18 i Uppland och Västmanland och Värmland. 4

Nationella mål för transportpolitiken Transportpolitiken ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet lyder transportpolitikens övergripande mål. Sex delmål anger ambitionsnivån på lång sikt: Transportsystemet ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Transportsystemets utformning och funktion skall medge en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet. Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten är att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta. Transportsystemets utformning och funktion skall anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur-, och kulturmiljö skyddas mot skador. En god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser skall främjas. Transportsystemet skall främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. Transportsystemet skall vara utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt. Handlingsprogrammets mål avseende väg och järnvägsinvesteringar Investeringar genomförda enligt länstransportplanen fram till år 2007 - vilket bland annat betyder att pågående ombyggnad av Väg 249 förbi Frövi är färdigställd, ny dragning av Väg 49 Stubbetorp - Gustavstorp är avslutad och att byggandet av Södra Tvärleden har startats. Motorvägsutbyggnaden E 18 sträckan Lekhyttan Adolfsberg är avslutad. Utbyggnaden av dubbelspår Hallsberg Mjölby är påbörjad. Beslut om tidpunkt för utbyggnad E18 Karlskoga Lekhyttan har fattats. Beslut om tidpunkt för utbyggnad E20 genom Västra Götaland har fattas. Infrastruktur för IT Örebro län tillhör de län som kommit allra längst när det gäller täckningsgrad och spridning av bredband till större och mindre tätorter. Kommunerna i Örebro län har låtit anlägga ett ortssammanbindande IT-nät som sammanbinder alla kommunhuvudorter i länet samt av kommunerna prioriterade orter. Detta innebär att uppemot 90 procent av hushållen och företagen i 10 av länets kommuner idag har tillgång till bredbandsnät med hög kapacitet. Länsstyrelsen i Örebro län samordnar och beslutar om bidrag till IT-infrastrukturutbyggnad. Arbetet omfattar också att stimulera, samordna och driva IT-infrastrukturfrågorna i länet syftande till att höja länets attraktionskraft. IT-samarbetet i länet kommer att fördjupas mellan kommunerna, landstinget, Länsstyrelsen och de stadsnätsbolag som finns i länet. ITsamarbetet med angränsande län kommer att fortsätta och fördjupas. Syftet är bland annat att få till stånd ett närmare samarbete mellan kommuner och regioner för att bättre utnyttja de möjligheter som en utbyggd IT-infrastruktur kan föra med sig. 5

Användningen av Internet Användningen av datorer i hemmen och på arbetsplatser har ökat kraftigt under senare år. Nästan två tredjedelar av befolkningen (16-84 år), i riket och i Örebro län, använder Internet från dator i hemmet och en något lägre andel använder Internet i arbetet. Tillgången till datorer skiljer sig mellan kvinnor och män så att 64 procent av kvinnorna och 71 procent av männen har tillgång till dator i hemmet. Avseende användningen av Internet har 55 procent av kvinnorna och 61 procent av männen tillgång till Internet i hemmet och 32 procent respektive 45 procent använder Internet minst varje vecka. 1 För att utbyggnaden av bredband ska få påtagliga utvecklingseffekter krävs att de möjligheter som IT ger verkligen utnyttjas i de enskilda företagen. Bara om IT används som ett strategiskt verktyg i utvecklingen av nya varor och tjänster kan utbyggnaden av bredband ge tydliga regionala utvecklingseffekter. Särskilt viktig är troligen utbyggnaden av bredband för de små företagen, eftersom de ofta saknar de stora föreagens resurser att köpa speciallösningar direkt av operatörerna. Flera studier visar att småföretag som använder IT agerar på en geografiskt större marknad och oftare samverkar med andra företag. Det visar sig också att företag med en låg utbildningsnivå inte använder IT i samma utsträckning och på ett lika avancerat sätt som företag med hög utbildningsnivå. För att de möjligheter som IT skapar bättre ska tas till vara kan det offentliga vidta åtgärder för att öka kunskapen om IT-användningen sam ge enskilda företag incitament att samarbete i dessa frågor. Nationellt mål för politikområde IT, elektronisk kommunikation och post Alla ska ha tillgång till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster. Handlingsprogrammets mål för IT-infrastrukturen Det långsiktiga målet är att 95 procent av hushåll och företag år 2007 ska har tillgång till bredbandsnät med hög kapacitet. Arbetet för att göra det regionala nätet robustare ska vara avslutat vid 2005 års utgång. Fortsatta investeringar för att nå de orter som inte omfattades av första utbyggnaden ska vara avslutade år 2005. Vid 2005 års utgång ska länets samtliga kommuner att ha ett ortssammanbindande nät mellan av kommunerna prioriterade orter. Länets IT-strategi kommer att uppdateras och förnyas under år 2004. Örebro flygplats en regional resurs Såväl nationella som internationella undersökningar visar att en regional flygplats skapar tillväxt inom sina respektive regioner motsvarande fem till sju jobb per flygplatsanställd. Översatt till Örebroregionen innebär det att flygplatsen skapar, direkt och indirekt mellan 200 och 300 jobb. En vidareutveckling av flygets verksamhet är en viktig faktor för den regionala utvecklingen. Örebro flygplats är strategiskt belägen 12 km väster om Örebro, nära korsningen mellan E18 och E20. Flygplatsen öppnades för trafik 1979 och har därefter kontinuerligt byggts ut för att 1 Siffrorna avser år 2001. 6

möta en större efterfrågan. Flygplatsen är komplett utrustad och har kunskap att ta hand om flygplan, lastbilar, dokument och tullhantering. I länet har medvetna satsningar gjorts för att göra Örebro flygplats till en internationell, modern storflygplats. Örebro Flygplats har de senaste åren vuxit till att bli en av Sveriges största regionala flygplatser inom reguljär-, charter- och fraktflyg. Flygplatsen ägs av Örebro läns Flygplats AB som är ett helägt dotterbolag till Länstrafiken Örebro AB. Mål för Örebro flygplats 2007 Flygplatsen behåller sin position som Sveriges tredje fraktflygplats Flygfrakten ökar till 25 000 ton per år (jämfört med 15 000 ton år 2003) Antalet passagerare är 170 000 per år jämfört med dagens 90 000 år 2003 (antalet årspassagerare var 170 000 år 2000) En fungerande arbetsmarknad Allt fler människor väljer att bo på en ort och arbeta på en annan. Människor vill kunna transportera sig lätt, snabbt och bekvämt utan att det kostar för mycket. En effektiv och attraktiv kollektivtrafik spelar en viktig roll för att utvidga möjligheten till arbetspendling och till att bo kvar i sin hembygd. För en effektiv kollektivtrafik kräver en planering för hela resan. Att minimera bytesbehov, bytestider, korta restider samt underlätta byten mellan transportsätt är en förutsättning för kollektivtrafikens konkurrenskraft. Kollektivtrafiken ger oss också förutsättningar för resande med minimal miljöpåverkan. Till största delen sker pendlingen inom länet och avtar med avståndet från respektive ort. Fler män än kvinnor pendlar såväl inom som ut från och in till vårt län. Den långväga pendlingen från och till Örebro län sker huvudsakligen mot Stockholm. Pendlingsutbytet till grannkommunerna söder om länsgränsen och mot nordvästra delarna av länet är svagt. Detta beror förmodligen på vägarnas dåliga standard och på ett litet utbud av kollektivtrafik. Länstrafiken Örebro AB verkar som huvudman för länets kollektivtrafik med uppdraget att utveckla, marknadsföra, sälja och samordna kollektiva reslösningar till människor så att de kan förflytta sig och därigenom få en bättre och enklare vardag. Genom entreprenadavtal med privata bussentreprenörer och samarbetsavtal med SJ erbjuds kollektiva resmöjligheter på buss och järnväg. Den allra största vikten läggs på arbets- och skolresor då behovet att resa är störst. Mot bakgrund av det transportpolitiska målet om tillänglighet har länstrafiken under 2002 och 2003 avsatt särskilda resurser till insatser för att öka funktionshindrades tillgänglighet till kollektivtrafiken. Genom satsningar på väg och järnväg ges förutsättningar för en väl fungerande, snabb och effektiv kollektivtrafik. Örebro län är beroende av goda kommunikationer med andra tillväxtregioner och i kommunerna i Örebro län är medborgarna beroende av goda kommunikationer inom länet. Trafikeringsfrågor på väg och järnväg blir allt viktigare att bevaka i takt med att infrastrukturen byggs ut. 7

Horisontella mål Jämställdhet Länsstyrelsen i Örebro län samverkar med övriga länsstyrelser i Mälardalen, Vägverket Region Mälardalen och Banverket Region Öst i ett projekt för ökad jämställdhet inom beslutfattande och genomförande inom transportsystemen. Se vidare i det särskilda delhandlingsprogrammet Jämställda transportsystem. Referensgruppen för IT och jämställdhet 2 verkar för att andelen kvinnor inom IT-sektorn skall öka. Detta sker framförallt genom att jämställdhetsperspektivet genomsyrar den dokumentation och de seminarier som genomförs under IT-infrastrukturens utbyggnad. Vid genomförande av delhandlingsprogram och projekt inom Infrastruktur ska kvinnors och mäns intressen, deltagande och påverkan redovisas genom till exempel jämställdhetsplaner, representationskrav, resursfördelning och möjligheter till påverkan. Miljö Det faktum att Örebro län har ett centralt geografiskt läge i Sverige och Norden innebär att företag som lokaliserar sina lager till länet har möjlighet att optimera sina transporter och därmed totalt sett kan minska transporterna. Detta kan visserligen innebära större utsläpp i Örebro län men mindre utsläpp i ett större perspektiv. Inom ramen för länets arbete med att regionalisera de nationella miljökvalitetsmålen har initierats ett projekt kring miljöanpassade transporter. Projektet beskrivs i ett särskilt delhandlingsprogram Miljöanpassade transporter i Örebro län. Av de nationella miljökvalitetsmålen är det främst målen om Frisk luft respektive Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö som påverkas av transporter inom och genom vårt län. Projektet innebär att ett stort antal berörda aktörer identifierar och genomför åtgärder inom transporter och transportsystem som syftar till en ökad miljöanpassning. Genomförandet kommer så långt möjligt samordnas med de åtgärder som planeras i Mälardalsrådet inom projekt Miljöanpassade Transporter i Mälardalen (Mälardals-MaTs). Integration I Örebro län är tio procent av befolkningen utlandsfödd. Tre procent av befolkningen är födda i Sverige av utlandsfödda föräldrar. En prognos visar att antalet personer med utländsk bakgrund i Sverige kommer att öka de närmaste 15 åren. Den främsta orsaken till detta är att fler människor föds i Sverige med en eller två invandrade föräldrar. Samtliga projekt inom Infrastruktur kommer att redovisa hur det mångkulturella perspektivet beaktats i genomförandet till exempel genom integrationsplaner och redovisning av representation och resursfördelning. 2 Särskild grupp med syfte att bevaka jämställdhetsperspektivet vid framtagandet av aktiviteter och dokument inom länets IT-infrastrukturutbyggnad. 8

Uppföljning Varje år kommer en avstämning av Tillväxtprogrammet att ske. I denna avstämning kommer de horisontella målen att särskilt beaktas. Handlingsprogramsgruppen som kommer att träffas minst en gång per år ansvarar för att utvecklingen inom handlingsprogrammet årligen rapporteras till Länsstyrelsen (senast den 28 februari.) Därutöver har varje ansvarig aktör inom varje delhandlingsprogram ansvar för att en gång per år lämna en rapport om delhandlingsprogrammets genomförande och resultat till Handlingsprogramsgruppen. Genomförande Vägverket, Länsstyrelsen, Länstrafiken, Kommunerna, NTF, Polisen, Örebro läns landsting, Handelskammaren, Banverket och Åkeriföretagen Öst är viktiga aktörer vid genomförande av åtgärder och aktiviteter. Vilka aktörer som deltar i vilka projekt kommer att framgå ur respektive delhandlingsprogram. Finansiering Delhandlingsprogrammen kommer att söka finansiering hos lokala och regionala aktörer enligt gängse rutiner. Vid genomförande av projekt inom Trafiksäkerhet och Miljöanpassade transportsystem kommer varje aktör att finansiera sina egna åtgärder. Vägverket och Länsstyrelsen i Örebro län kommer att finansiera projektledning och viss samordning. Delhandlingsprogram Jämställda transportsystem kommer att bekostas av Länsstyrelserna i Mälardalen, Vägverket Region Mälardalen och Banverket Region Öst. 9