Policy och arbetsordning för Consensus verksamhet

Policy och arbetsordning för Consensus verksamhet Reviderad 2007-03-15 Uppdaterad 2007-10-25 1(24)

Innehållsförteckning Arbetsmiljöpolicy för Consensus medarbetare... 3 Arbetsordning för kårstyrelsen... 4 Policy angående ekonomi och årsredovisning... 6 Policy för marknadsföring, reklam och ekonomiska bidrag... 8 Policy för Consensus grafiska profil... 10 Policy för Consensus miljöarbete... 12 Policy avseende fördelning av studeranderepresentanter i institutionsstyrelserna på Hälsouniversitetet... 13 Policy för delegering av poster till Doktorandsektionen vid Medicinska Fakulteten i Linköping (Domfil)... 14 Arbetsordning för Consensus doktorandombud... 15 Arbetsordning för Consensus informatör... 16 Arbetsordning för Consensus norrköpingsansvarig... 17 Arbetsordning för Consensus arbetsgrupper... 18 Arbetsordning för Consensus valberedning... 21 Policy för Consensus internationella fadderverksamhet... 22 Policy för Consensus utbildningsutskott... 23 Policy för Consensus studiesociala utskott... 24 Bilaga Mottagningspolicy för studenter vid Linköpings universitet 2(24)

Arbetsmiljöpolicy för Consensus medarbetare Syfte Arbetsmiljöarbetet är en nödvändig och naturlig del av arbetet för att uppnå effektivitet och kvalitet i verksamheten. En god arbetsmiljö bidrar till en funktionell och effektiv verksamhet och är en lönsam investering. Hög arbetsmotivation och låg sjukfrånvaro är direkta vinster av en god arbetsmiljö. Arbetsmiljön innefattar såväl fysiskt och psykiskt välbefinnande som psykisk och social miljö samt organisation av arbete. Consensus arbetsmiljöarbete syftar till att kårens medarbetare inom organisationen ska erbjudas en kontrollerad arbetssituation som inte påverkar deras hälsa negativt, och därigenom gagnar Consensus hela arbete och alla dess medlemmar. Med medarbetare avses personer inom Consensus centrala organisation, personer i grupper inom Consensus (t ex sektioner) och representanter för Consensus. Denna policy syftar till att förtydliga och förenkla detta arbete. Policy Consensus verksamhet skall kännetecknas av öppna kommunikationsvägar i organisationen vilket innebär en rak och öppen kommunikation, såväl mellan individer som olika delar av verksamheten. Särskild uppmärksamhet skall fästas vid sådana arbetsmiljökonsekvenser som kan bli följden av genomförandet av organisatoriska förändringar, internt och externt. Consensus skall i högsta möjliga mån prioritera insatser för att säkerställa en arbetsmiljö som inte utsätter medarbetare för ohälsa eller olycksfall och som är tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället (se AML, 1 kap, 1 ). Consensus arbetsmiljöarbete skall bedrivas genom långsiktig planering, systematiskt arbete och med omedelbara åtgärder. Arbetsmiljöarbetet skall ses som en naturlig del i det dagliga arbetet. Varje medarbetare är själv skyldig att verka för att den egna och gemensamma arbetsmiljön är god För att underlätta medarbetarnas arbete är det viktigt att tidsplaneringen för Consensus verksamhetsår är tydlig och presenteras med god framförhållning. Det är dessutom angeläget att möten tidsmässigt planeras så att så många som möjligt från de olika utbildningarna har möjlighet att närvara och att ledamöterna har inflytande över vilka tider som väljs. För medarbetarnas arbetsmiljö har även inflytande och delaktighet en central betydelse. Det är av största vikt att aktiva kårarbetare känner sig delaktiga i Consensus arbete och att det ges tillräckliga förutsättningar för att medarbetarna kan, förstår och vill föra organisationen framåt. Således är det väsentligt att medarbetarna har de nödvändiga verktygen som behövs i form av kunskap, förståelse, insikt och inflytande men även att det finns ett reellt engagemang som uppmuntras. Övergripande ansvarig för Consensus arbetsmiljöarbete är kårens presidium gemensamt, men ytterst ansvarig är kårordförande. Dessa har till uppgift att tydliggöra fördelning, ansvarstagande och delegering av arbetsuppgifter. Huvudregeln är att den som råder över respektive arbetsområde är samordningsansvarig. Det åligger även presidiet att underlätta för enskilda aktiva medlemmar så att de har ett så stort direkt inflytande på arbetets utförande som möjligt. 3(24)

Arbetsordning för kårstyrelsen Syfte Syftet med denna arbetsordning är att förtydliga fakultetskårens stadgar vad gäller kårstyrelsens arbetssätt och ansvarsfördelning. Arbetsordning Kårstyrelsen ska sammanträda minst åtta gånger per termin. Ordförande är ansvarig för att det interna arbetet löper smidigt, vilket dock ej innebär att denne själv ska effektuera alla fullmäktiges beslut som rör kårstyrelsen. För att hela styrelsen ska vara engagerad och insatt i kårens verksamhet krävs det att ordförande delegerar och fördelar arbetsuppgifter på ett lämpligt sätt bland styrelseledamöterna. Vissa uppgifter ska fördelas av styrelsen såsom listas nedan, om särskilda skäl ej föreligger. KO: vkou: vkos: ledamot i universitetsstyrelsen ledamot i kårsamarbetets styrelse (LUST) ledamot i Kårservice föreningsstämma andre representant i LiU:s studentråd suppleant i fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten (FSM) ledamot i fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten (FSM) ledamot i grundutbildningsnämnden (GUN) representant i Hälsouniversitetets ledningsråd tredje representant i LiU:s studentråd suppleant i Kårservice föreningsstämma förste suppleant i kårsamarbetets styrelse (LUST) förste representant i LiU:s studentråd andre suppleant i kårsamarbetets styrelse (LUST) Följande uppdrag ska på valfritt sätt fördelas internt inom styrelsen, varav endast uppdraget i Kårservice och Studenthälsans styrelse får innehas av en av de heltidsarvoderade: Ledamot i Kårservice styrelse Ledamot i Studenthälsans styrelse Ledamot i fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten (FSM) Ledamot i grundutbildningsnämnden (GUN) Ledamot i samverkansberedningen mellan LiU och LiÖ Styrelsen har i uppgift att tillsätta de studenter som representerar Consensus i olika organ. Hänsyn ska tas till eventuella jävsituationer. Det är mycket viktigt att Consensus företrädare förespråkar Consensus åsikt i så stor utsträckning som möjligt. 4(24)

I första hand bör Consensusrepresentanter knytas till passande utskott och stå i kontakt med dessa. Då passande utskott saknas knyts representanterna direkt till Consensus styrelse, vilken minst en gång per termin kallar dessa representanter till styrelsemöte. Styrelsens arvoderade ska ha som riktlinje att ha en arbetsvecka på 40 timmar. Styrelsens icke arvoderade övriga ledamöter ska ha som riktlinje att bedriva kårverksamhet motsvarande sex timmar per vecka. 5(24)

Policy angående ekonomi och årsredovisning Syfte Detta policybeslut är till för att underlätta och klargöra de uppgifter och åligganden som kårstyrelsen och utskotten har inom områdena ekonomi och årsredovisning. Policy Ekonomi Kårstyrelsens firmatecknare är gemensamt ansvariga för samtliga transaktioner inom kåren. Kårstyrelsens firmatecknare ska tillse att den löpande ekonomiska bokföringen sker, samt kontinuerligt hålla uppsikt över kårens ekonomiska läge så att eventuella situationer som bör åtgärdas upptäcks och kommer till styrelsens kännedom. Endast förtroendevalda eller av kårstyrelsen utsedda personer har rätt att för Consensus räkning köpa varor och tjänster. Dessa inköp ska innefattas av den budget som gäller för verksamhetsåret. Inköp utöver budget måste beslutas av kårstyrelsen. Kårens ekonom har till uppgift att sköta den löpande bokföringen för Consensus samtliga verksamhetsområden och utskott. Bokföringen ska ske enligt god redovisningssed av kårens ekonom. Till sin hjälp har denne konteringsunderlag, som jämte eventuella kvitton och attestering gäller som verifikat. Fakturor ska godkännas av kårens firmatecknare innan utbetalning sker. Utbetalningar för utlägg personer inom kåren haft ska i första hand utbetalas via bank eller postgiro. Vid kontant utbetalning ska kårens firmatecknare nogsamt tillse att det för varje utbetalning finns kvittens på vem som erhållit pengar samt att det finns ett verifikat på motsvarande belopp att införa i bokföringen. Uppföljningsarbete för kontroll av det ekonomiska läget, ska initieras av kårens ekonom och han/hon ska därför med jämna mellanrum tillse att ekonomiska rapporter (dessa innefattar en kontosammanställning utifrån löpande budget) tillställs styrelsen så att det ekonomiska läget kontinuerligt kan kontrolleras och eventuellt åtgärdas. Lämpligt tidsintervall för detta torde vara 1 gång/månad under terminerna. Kårens ekonom och ekonomiskt ansvarige har huvudansvaret för upprättande av resultatbudget inför nästkommande verksamhetsår. Det åligger kårstyrelsen, handläggarna och utskotten att, på anmodan av kårens firmatecknare, inkomma med förslag till budget för respektive ansvarsområde. 6(24)

- Utskotten och handläggarna Varje utskott och handläggare har ansvaret för att ha en kontinuerlig budgetuppföljning rörande de konton, och tillgångar, som ligger inom deras respektive område. Utskotten och handläggarna ska senast månaden efter det att ett verifikat expedierats inkomma med detta till kårens firmatecknare. Detta för att det skall finnas en möjlighet för kårens ekonom att kontinuerligt kunna ha överblick över den samlade ekonomin för kåren. Verifikat som inlämnas senare än en månad efter expediering ska presenteras för kårstyrelsen och där tas beslut om eventuellt förvägrande att attestera verifikatet. Attestering av försenat verifikat kan ske om synnerliga skäl föreligger. Årsredovisning Kårens ekonom ska till budgetmötet sammanställa en resultatbudget, som underlag för nästkommande verksamhetsår. Inför granskningsmötet ska kårens ekonom upprätta resultat- och balansräkning för föregående verksamhetsår. Dessa ska tillställas kårens revisorer senast 6 veckor innan granskningsmötet. I slutet av verksamhetsåret ska utskotten på kårens firmatecknares anmodan upprätta resultaträkning över årets ekonomiska händelser som underlag för fastställandet av Consensus vinst- och förlusträkning. 7(24)

Policy för marknadsföring, reklam och ekonomiska bidrag Syfte Grundprincipen är att studentföreningar vid Linköpings universitet, dvs LUST-godkända föreningar, Consensus utskott och sektioner liksom motsvarande grupper vid StuFF och LinTek alltid har rätt att marknadsföra sig och göra reklam för sina verksamheter på kårhus och på Consensus hemsida, frånsett att deras budskap inte strider mot Consensus grundläggande åsikter vilka regleras av åsiktsdokumentet, policydokument och stadgar. Studentföreningar från andra lärosäten bör lyda under samma princip. Utöver detta kan förtydligande behövas gällande vilka riktlinjer Consensus bör följa gällande marknadsföring, reklam och givande av ekonomiska bidrag. Policy Marknadsföring och reklam Consensus huvudsyfte som studentkår vid medicinska fakulteten är att främja sina medlemmars studier och allt vad därmed äger sammanhang. Detta inbegriper även att bland annat underlätta för våra medlemmar att få kontakt med framtida arbetsgivare. Framtida arbetsgivare har ett önskemål att nå ut till våra medlemmar, något som kan ske via exempelvis marknadsföring i kårhus och via Consensus hemsida. Även samspelet med andra verksamheter som är relevanta för våra medlemmar kan utökas via annonsering och marknadsföring. Här åligger det kårstyrelsen att i varje enskilt fall pröva om de ekonomiska incitamenten är tillräckliga för att acceptera föreslaget anbud. Consensus bör dock ha en restriktiv hållning mot marknadsföring av religiösa och/eller partipolitiska organisationer då Consensus är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation. Att då godkänna partipolitiska och religiösa grupper kan sända signaler om att Consensus ställer sig bakom deras budskap och inte följer huvudsyfte att främja medlemmarnas studier och vad därmed äger sammanhang. Försäljning av Consensus medlemmarnas adresser kan ske mot ekonomisk ersättning, emedan försäljning av medlemmarnas telefonnummer inte ska förekomma i någon form. Vid icke-kontroversiella försäljningar, vilka inte innebär en direkt inskränkning i medlemmarnas varande genom att köparens budskap är stötande och inte överrensstämmer med Consensus grundläggande värderingar, har styrelsen rätt att besluta i ärendet. Vid övrig försäljning ska alltid fullmäktige avgöra om så ska ske eller ej. Ekonomiska bidrag Consensus ska även marknadsföra sig själv. Detta ska ske genom sponsring av olika evenemang både inom och utom Consensus organisation. Det övergripande målet är att synliggöra kåren gentemot våra medlemmar såväl som allmänheten på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Evenemang i studentregi ska prioriteras eftersom Consensus då samtidigt stöttar engagerade studenter och bidrar till berikandet av Linköpings studentliv. 8(24)

Externa bidrag Externa ekonomiska bidrag kan sökas av såväl enskilda studenter som organisationer, föreningar eller andra sammanslutningar med studentanknytning. För att underlätta ansökningsförfarandet skall Consensus styrelse utlysa de medel som enligt budget är anslagna på följande sätt. - De budgeterade medlen skall delas i fem lika stora delar. - Det skall finnas fyra, tydligt anslagna, ansökningstillfällen per år där Consensus styrelse, i den mån det finns ett kvalificerat äskande, ska dela ut en femtedel av de budgeterade medlen vid varje tillfälle. Den sista femtedelen skall förfogas av styrelsen. - I de fall hela summan inte delas ut vid ansökningstillfället förs denna vidare till nästa ansökningstillfälle. - Arrangemanget skall inte strida mot Consensus styrdokument. För att underlätta prioriterandet av sökande skall följande parametrar tas i beaktande. Allt behöver inte uppfyllas, men finns fler alternativ skall punkterna underlätta bedömningen. 1. Arrangemanget skall ha en tydlig anknytning till Consensus 2. Arrangemanget skall vända sig till/främja kontakterna mellan flera utbildningar. 3. Arrangemanget skall vara öppet för alla studenter på HU 4. Arrangemanget skall följa och främja mångfald och jämställdhet. 5. Arrangemanget skall främja kårens relationer med dess medlemmar Styrelsen skall meddela FUM vilka som har fått pengar. Interna bidrag Interna ekonomiska bidrag kan sökas av personer eller enheter inom Consensus centrala organisation eller av andra personer i syfte att finansiera intern verksamhet. De medel som enligt budget är anslagna till interna projekt ska fördelas till hälften på styrelsens verksamhet och till hälften på en pott för äskanden. Arrangemangen får inte strida mot Consensus styrdokument. Äskande ska tillställas kårstyrelsen i god tid, och behandlas på nästkommande styrelsemöte. Styrelsen ska meddela FUM vilka som fått pengar. 9(24)

Policy för Consensus grafiska profil Syfte För alla organisationer är det viktigt att ha en enhetlig grafisk profil. Det ger läsaren av ett dokument kännedom att det är organisationen som står bakom dokumentet och lägger en större tyngd åt dokumentet. Policy För att ge ett enhetligt och mer lätt identifierat intryck ska alla dokument som Consensus och dess utskott producerar följa riktlinjerna i detta dokument. Då Café Örat har en egen logotyp för att kunna marknadsföra sig gentemot studenterna undantas verksamhet anknuten till caféet från detta policybeslut. Dock bör betonas vikten av att ändå påvisa sambandet mellan kåren och Café Örat. Consensus symbol och logotyp Consensus symbol är "Den vitruvianske mannen" liggande över Linköpings universitets symbol. " Den vitruvianske mannen" ska bestå av svarta konturer och vara ofärgad. Linköpings universitets symbol ska vara grå enligt ovan eller i universitetets blå färg. Consensus logotyp består av symbolen enligt ovan och av texten CONSENSUS samt HÄLSOUNIVERSITETS STUDENTKÅR Texten CONSENSUS är centrerat över symbolen medan HÄLSOUNIVERSITETETS STUDENTKÅR löper runt symbolen. Logotypen skall vara 3,12 cm i sidled och 3,29 cm höjdled i brevhuvuds utförande. Logotypens och symbolens användande Consensus logotyp får inte förvanskas eller missbrukas i syfte att misskreditera Consensus. Logotypen ska finnas väl synlig på alla trycksaker som produceras samt vid alla arrangemang som bedrivs i Consensus regi. Logotypen kan återges på vit bakgrund i både gråskala och färg. Den kan även inverteras i bägge utföranden för att passa på mörk bakgrund. I färgutförande bör logotypens text vara svart eller vit, universitetssymbolen i universitetets blå färg och Den vitruvianske mannen i vitt med svarta konturer. 10(24)

Namn och identitet Consensus - Hälsouniversitetets studentkår är det officiella namnet för studentkåren vid den medicinska fakulteten på Linköpings Universitet. Consensus är förkortningen av Consensus - Hälsouniversitetets studentkår". Mallar Ordbehandlingsmall ska för allmänna dokument se ut som detta dokument. Mallen ska innehålla Consensus postadress, telefonnummer, faxnummer, hemsideadress och e-postadress som sidfot. Sidhuvudet ska bestå av logotypen i övre vänstra hörnet. För dokument författade av enskilda personer ska personlig ordbehandlingsmall användas. Mallen ska innehålla namn och post, Consensus postadress, telefonnummer, eventuellt mobiltelefonnummer, hemsideadress och e-postadress som sidfot. Sidhuvudet ska bestå av logotypen i övre vänstra hörnet samt ort och datum i övre högra hörnet. Sidfot för personligt dokument Namn, post xx@consensus.liu.se Consensus - Hälsouniversitetets Studentkår 013 22 10 50 www.consensus.liu.se Kårhus Örat, US-området 581 83 Linköping 0739 xx xx xx 11(24)

Policy för Consensus miljöarbete Syfte Miljöpolicyns främsta syfte är att inom Consensus verksamhetsområde initiera tankesätt som främjar en hållbar utveckling. Detta inbegriper bland annat kretsloppsmedvetenhet och ansvarstagande för naturpåverkande verksamhet. Policy Consensus verksamhet ska vara resurssnål och långsiktigt uppfylla villkoren för ekologisk hållbarhet. Kårstyrelsen och kårens medlemmar ska därför i sin verksamhet sträva efter miljöriktighet och effektivt utnyttjande av ändliga resurser. Miljöaspekten ska särskilt beaktas vid införandet av nya rutiner i kårens verksamhet. 12(24)

Policy avseende fördelning av studeranderepresentanter i institutionsstyrelserna på Hälsouniversitetet Syfte Institutionerna är mer involverade i grundutbildningen än tidigare. De treåriga vårdutbildningarnas ämnen har integrerats tillsammans med traditionella medicinska ämnen. Det är viktigt att Consensus får en bred representation i institutionsstyrelserna. Denna policy syftar till att försäkra detta. Policy Consensus styrelse väljer ledamöterna och dess suppleanter. Consensus styrelse kan ålägga respektive sektionsstyrelse att till Consensus styrelse lägga fram beslutsförslag på ledamot till institutionsstyrelserna. Studentrepresentant i institutionsstyrelsen sitter på personligt mandat men bör företräda Consensus åsikter i respektive institutionsstyrelse. Vid tillsättandet av representanter ska institutionens verksamhetsområde kontra studentens utbildningsområde beaktas. De valda institutionsrepresentanterna ska samverka för ökad informationsspridning, som stöd i styrelsearbetet. Dessa studenter bör liksom alla Consensus medarbetare handla i enlighet med Consensus styrdokument. 13(24)

Policy för delegering av poster till Doktorandsektionen vid Medicinska Fakulteten i Linköping (Domfil) Syfte Bevakning av forskarutbildning utförs lämpligen av Consensus forskarstuderande medlemmar. Arbetsuppgifter rörande forskarutbildningsfrågor delegeras därför genom denna policy till Doktorandsektionen vid Medicinska Fakulteten i Linköping (Domfil). Policy Följande poster delegeras till Domfil för tillsättande: Ledamot i fakultetsstyrelsen för medicin (FSM) 2 suppleanter i fakultetsstyrelsen för medicin (FSM) 3 ledamöter i forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FUN) 3 suppleanter i forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FUN) Ledamot i forum för forskarutbildning (FFF) Ledamot i SFS doktorandkommitté Suppleant i universitetsstyrelsen - att gälla då posten har fördelats från LUST till Consensus Ledamot i anställningsnämnden Suppleant i anställningsnämnden 2 ledamöter i IKE:s och ISV:s institutionsstyrelser Ledamot i IMH:s institutionsstyrelse 2 suppleanter i IKE:s och ISV:s institutionsstyrelser Suppleant i IMH:s institutionsstyrelse Ledamot i LUST doktorandkommitté Suppleant i LUST doktorandkommitté 14(24)

Arbetsordning för Consensus doktorandombud Organisation Doktorandombudet är starkt kopplat till vice kårordförande med utbildningsansvar, och det är därför viktigt att kommunikationen däremellan sker kontinuerligt. Ansvaret för att så sker är delat mellan båda parterna. Vice kårordförande med utbildningsansvar ansvarar för att doktorandombudets ärenden lyfts i kårstyrelsen, om doktorandombudet inte själv närvarar vid dess sammanträden. Vice kårordförande med utbildningsansvar ansvarar även för att doktorandombudets ärenden vid behov lyfts i organ där de forskarstuderande inte finns representerade. Doktorandombudet ska tillsammans med Domfil vara länken mellan kårstyrelsen och de forskarstuderande. Rättigheter och skyldigheter Doktorandombudet förväntas företräda fakultetskåren i följande organ: - Forum för forskarutbildning - Domfil - LUST-dk Doktorandombudet har rätt att kostnadsfritt nyttja: - Arbetsplats med dator i styrelserummet på Kårhus Örat - Kontor med dator på Kårhus Trappan - Skrivare och kopiator på kontoret på Kårhus Örat (vid ärenden relaterade till uppdraget som doktorandombud) Verksamhetsmål Doktorandombudet ska verka för att de forskarstuderandes perspektiv lyfts fram i fakultetskårens verksamhet. Doktorandombudet ska hålla tät kontakt med StuFFs och LinTeks respektive doktorandombud, och verka för ett gott samarbete mellan kårerna. Doktorandombudet ska verka för att Consensus övriga centrala organisation hålls informerade om problematik och aktuella frågor relaterade till forskarutbildning. 15(24)

Arbetsordning för Consensus informatör Organisation Informatören är starkt kopplad till kårordförande, och det är därför viktigt att kommunikationen däremellan sker kontinuerligt. Ansvaret för att så sker är delat mellan båda parterna. Kårordförande ansvarar för att informatörens ärenden lyfts i kårstyrelsen, om informatören inte själv närvarar vid dess sammanträden. Kårordförande ansvarar även för att informatören hålls underrättad om de frågor som är aktuella i styrelsen och fullmäktige. Informatören bör samarbeta med kampanjgruppen. Rättigheter och skyldigheter Informatören förväntas sköta följande löpande arbete: - Sammanställning och utskick av nyhetsmail till medlemmarna varannan vecka - Uppdatering av hemsidan kontinuerligt - Publicering av nyheter på hemsidan - Författande av pressmeddelanden på inrådan av, och i samarbete med, kårstyrelsen Informatören ansvarar för att hålla sig insatt i fakultetskårens verksamhet, och bör närvara på kårarrangemang såsom mottagningsmiddagar och fullmäktigeutbildningar. Informatören har rätt att kostnadsfritt nyttja: - Arbetsplats med dator i styrelserummet på Kårhus Örat - Kontor med dator på Kårhus Trappan - Skrivare och kopiator på kontoret på Kårhus Örat (vid ärenden relaterade till uppdraget som informatör) Verksamhetsmål Informatören ska verka för att alla Consensus medlemmar hålls informerade om fakultetskårens verksamhet. Informatören ska verka för att Consensus fram- och motgångar synliggörs i media. Informatören ska verka för att Consensus hemsida är lättillgänglig, aktuell och ändamålsenlig för såväl kåraktiva som medlemmar. 16(24)

Arbetsordning för Consensus norrköpingsansvarig Organisation Norrköpingsansvarig är starkt kopplat till vice kårordförande med studiesocialt ansvar, och det är därför viktigt att kommunikationen däremellan sker kontinuerligt. Ansvaret för att så sker är delat mellan båda parterna. Vice kårordförande med studiesocialt ansvar ansvarar för att norrköpingsansvarigs ärenden lyfts i kårstyrelsen, om norrköpingsansvarig inte själv närvarar vid dess sammanträden. Vice kårordförande med studiesocialt ansvar ansvarar även för att norrköpingsansvarigs ärenden vid behov lyfts i organ där de studenterna i Norrköping inte finns representerade. Norrköpingsansvarig ska vara länken mellan Consensus medlemmar i Norrköping och kårstyrelsen. Rättigheter och skyldigheter Norrköpingsansvarig förväntas företräda fakultetskåren i följande organ: - Norrköpingsforum - Campusrådet i Norrköping - Personalmöten på Kårhus Trappan Norrköpingsansvarig ska hålla kårexpeditionen på Trappan öppen en lunchtimma varje vecka. Öppettiderna ska anslås på expeditionen och hemsidan minst två veckor i förväg. Norrköpingsansvarig har rätt att kostnadsfritt nyttja - Consensus kontor med dator på Kårhus Trappan - Transportmedel mellan Norrköping och Linköping vid verksamhet kopplad till uppdraget som norrköpingsansvarig då Campusbussen inte är i bruk Verksamhetsmål Norrköpingsansvarig ska verka för att norrköpingsperspektivet lyfts fram i fakultetskårens verksamhet. Norrköpingsansvarig ska hålla tät kontakt med StuFFs och LinTeks kåraktiva i Norrköping, och verka för ett gott samarbete mellan kårerna. Norrköpingsansvarig ska verka för att Consensus övriga centrala organisation hålls informerade om problematik och aktuella frågor relaterade specifikt till Norrköping eller relationen mellan Norrköping och Linköping 17(24)

Arbetsordning för Consensus arbetsgrupper Organisation Vid Consensus finns ett antal arbetsgrupper som bedriver verksamhet inom ett specifikt sakområde, eller av en viss karaktär. Arbetsgrupperna vid Consensus är till stor del friställda från fakultetskårens styrelse och fullmäktige. Gruppens ledare kallas för utvecklare och dess medlemmar för ledamöter, och både utvecklare och ledamöter utses årligen internt. Avveckling och tillsättande av arbetsgrupper beslutas av kårstyrelsen. Vid tillsättande av en ny arbetsgrupp utser kårstyrelsen en utvecklare, som i sin tur utser gruppens ledamöter. Kårstyrelsen äger rätt att riva upp beslut fattat av arbetsgruppen och avstyra verksamhet initierad av arbetsgruppen om det inte faller inom ramarna för Consensus verksamhetsområde eller strider mot Consensus styrdokument. Arbetsgruppen ska sträva efter att bland ledamöterna ha en mångfald av olika sektionstillhörigheter, utbildningsnivåer, bakgrunder och sociala förutsättningar. Rättigheter och skyldigheter Arbetsgruppernas rättigheter är endast tillämpiga då arbetsgruppens verksamhet faller inom ramarna för Consensus verksamhetsområde och är i enlighet med Consensus styrdokument. I denna fråga äger kårstyrelsen tolkningsföreträde. Gruppen ska inför varje verksamhetsår utse en utvecklare, och denne ska stå i kontakt med kårordförande. Kårordförande ska sammankalla Consensus utvecklare till ett obligatoriskt utvecklarmöte minst 10 gånger per verksamhetsår. Utvecklaren ansvarar för att aktuella kontaktuppgifter till gruppens alla ledamöter finns kårordförande tillhanda. För verksamhet finansierad av fakultetskårens medel är arbetsgruppen skyldig att inför kårstyrelsen redovisa verksamhetsberättelse på anmodan av kårordförande. Detta ska sedan inkluderas i fakultetskårens årsberättelse. Arbetsgruppens utvecklare är ekonomiskt ansvarig och ska skriftligt i slutet av varje termin inkomma med komplett ekonomisk redovisning till kårens firmatecknare. Arbetsgrupperna har rätt att själva förfoga över ekonomiska vinster från den egna verksamheten upp till 5 000 kronor årligen med villkoret att medlen spenderas på så sätt att de kommer Consensus medlemmar till gagn. Medel får ej utdelas till personer inom Consensus organisation. Vinster överstigande 5 000 kronor ska tillställas kårens firmatecknare och redovisas som inkomst för Consensus. Verksamheten får inte innebära några ekonomiska risktaganden utan att en skriftlig förfrågan om detta i förväg tillställts och godkänts av kårstyrelsen. Arbetsgrupperna äger rätt att nyttja de kostnadsfria kommunikationsvägar som fakultetskåren har till sina medlemmar. Detta ska ske i samråd med Consensus informatör. Arbetsgrupperna äger rätt att kostnadsfritt nyttja kårens lokaler, och det kontorsmaterial som finns till handa på kontoren. Detta ska se i samråd med Consensus presidium. 18(24)

Arbetsgruppen ska bedriva verksamhet inom ramarna för Consensus verksamhetsområde generellt och inom de egna verksamhetsmålen specifikt. Kårstyrelsen ska ges full insyn i arbetsgruppens verksamhet. Arbetsgruppernas verksamhetsmål Arbetsgrupperna ska långsiktigt sträva efter att uppnå nedanstående mål. Arbetsgrupperna bestämmer själva vilka av målen de önskar arbeta mot under det aktuella verksamhetsåret, och målen ska främst ses som riktlinjer för verksamheten. Undantaget är projektgruppen och internationella gruppen som har vissa årliga uppdrag. Verksamhetsmål internationella gruppen Internationella gruppen ska årligen - stödja och samordna den internationella fadderverksamheten som sektionerna vid Hälsouniversitetet bedriver. - bevaka inkommande utbytesstudenters situation och verka för att de får en god utbildningskvalitet Internationella gruppen ska ha som riktlinje att - verka för att alla Hälsouniversitetets studenter som så önskar ska beredas tillfälle att tillbringa viss del av sin utbildning utomlands. - verka för att Hälsouniversitetets studenter kontinuerligt får information om studier och praktik utomlands, och om finansieringsmöjligheter för dylikt. - underlätta möjligheten till internationellt utbyte genom att verka för en rättvis tillgodoräkning av utländska högskolepoäng. - utbyta erfarenheter med andra studentkårer, lokalt såväl som nationellt, om hur internationellt arbete bedrivs, i syfte att ständigt söka förbättra Hälsouniversitetets studenters möjligheter till studier och praktik utomlands. - främja utbyte av information och erfarenheter mellan kårens sektioner och sprida information om internationella frågor bland kårens medlemmar. - verka för att Hälsouniversitetets studenter ska ha möjlighet att examineras på engelska. - verka för en ökad internationalisering, med målsättningen att vidga Hälsouniversitetets perspektiv till att bli mer globalt, och bidra till ökad integration och mångfald. Verksamhetsmål projektgruppen Projektgruppen ska årligen - i samråd med kårstyrelsen arrangera Consensus välkomstmiddag under höstens och vårens mottagningsperiod. - i samråd med kårstyrelsen arrangera Consensus tacksittningar för kåraktiva i slutet av höst- och vårterminen. Projektgruppen ska sträva efter att - sprida information till kårens medlemmar om arbetsmarknadsfrågor. - arrangera en arbetsmarknadsdag i syfte att främja medlemmarnas arbetsmarknadsanknytning och inbringa ekonomiska medel till kåren. 19(24)

- knyta kontakter mellan kåren, näringsliv och övriga arbetsmarknadsparter i syfte att ur dessa inbringa inkomster och förmåner till kåren. - utveckla kreativa idéer för nya arrangemang i Consensus regi. Verksamhetsmål mångfaldsgruppen Mångfaldsfrågor definieras här som frågor som rör social- och etnisk bakgrund, genus, sexuell läggning, ålder och funktionshinder. Mångfaldsgruppen ska ha som riktlinje att - bevaka Consensus medlemmars intressen i mångfaldsfrågor och samarbeta med andra organisationer i dessa frågor. - verka för att öka medvetenheten om mångfaldsrelaterade problem hos Consensus medlemmar och sprida information om det arbete som pågår. - främja utbyte av information och erfarenheter med och mellan sektionerna. - kartlägga de mångfaldsrelaterade problem som Consensus medlemmar upplever och uppmärksamma övriga organisationen på problemen. Verksamhetsmål kampanjgruppen Kampanjgruppen ska ha som riktlinje att - hitta nya och attraktiva sätt att synliggöra Consensus olika verksamheter för kårens medlemmar. - hitta kreativa sätt att synliggöra Consensus lokalt såväl som på nationell nivå. - stötta kårstyrelsen, valberedningen och andra delar av organisationen i arbetet med olika informationsoch rekryteringskampanjer. - samarbeta med projektgruppen för att på bästa sätt synliggöra Consensus i samband med till exempel välkomstmiddagar och arbetsmarknadsdagar. 20(24)

Arbetsordning för Consensus valberedning Syfte Arbetsordningen syftar till att klargöra de uppgifter och ansvarsområden som åligger Consensus valberedning. Arbetsordning Valberedningen har i uppgift att i valperiod driva rekryteringskampanj som riktar sig till alla Consensus medlemmar (i såväl Linköping som Norrköping) samt aktivt sprida information till kårens medlemmar om de poster som söks. Valberedningen ska verka för att alla Consensus medlemmar ges möjlighet att engagera sig i kåren och att medvetenheten om kårens verksamhet ökar. Valberedningen skall bedöma varje kandidat för att sedan bereda beslutsförslag till Consensus valfullmäktige. Det är önskvärt att varje sektion finns representerad i valberedningen 21(24)

Policy för Consensus internationella fadderverksamhet Mottagningsverksamheten för utbytesstudenter ska omfattas av principerna i Mottagningspolicy för studenter vid Linköpings universitet. Internationella utvecklaren ska rapportera om hur fadderverksamheten fungerat till Consensus styrelse. Detta bör göras två gånger per verksamhetsår. Om något missöde angående fadderverksamheten inträffar bör detta informeras till internationella gruppen. Kontaktperson för internationella fadderverksamheten är i första hand Consensus internationella utvecklare. I de fall en sådan inte finns utgörs kontaktpersonen av vice kårordförande med ansvar för studiesociala frågor. 22(24)

Policy för Consensus utbildningsutskott Utbildningsutskottet ska bevaka studenternas intresse i gemensamma utbildningsfrågor och slå vakt om en kreativ och flexibel studentmiljö. Utskottet ska utveckla visioner och idéer som kan motverka stagnation och gagna kvaliteten på Hälsouniversitetets utbildningar såväl på kort sikt som på lång sikt. Utskottet ska kritiskt granska kursplaner, undervisare och examinationer. Utskottet skall också värdera kvaliteten i utbildningsmomenten och ge förslag på utvecklande detaljer. Utskottet ska utbyta information med de sektionsspecifika utbildningsutskotten. Utskottet ska arbeta för integration och att den utvecklas med hög kvalitet. Utskottet ska arbeta för att pedagogiken vid Hälsouniversitetet utvecklas och förnyas. Utskottet ska utbyta information och åsikter med kårens medlemmar i relevanta frågor. Det finns inget som motsätter att utbildningsutskottet knyter beredande grupper till sig som kan utreda vissa specifika frågor som t ex utvärdering av integrationsmoment. Beslut i frågorna måste dock fortfarande tas av utskottet. Utskottet kan på delegation från styrelsen utse studeranderepresentanter i organ som berör utbildningsfrågor. Utskottet ska ha minst 10 sammanträden per verksamhetsår. 23(24)

Policy för Consensus studiesociala utskott Det studiesociala utskottet ska bevaka studenternas intresse i gemensamma studiesociala frågor och slå vakt om goda och säkra studiesociala villkor för Consensus medlemmar Utskottet ska i sitt arbete bevaka och främja den studiesociala situationen för kårens medlemmar, särskilt ska utskottet beakta den lokala studiesociala miljön vid Hälsouniversitetets utbildningar. Utskottet ska även bevaka kårmedlemmarnas studiesociala miljö på ett nationellt plan och när så är lämpligt samordnat med andra organisationer. Utskottet ska främja och möjliggöra utbyte av information och erfarenheter mellan de sektioner kåren knutit samarbetsavtal med vad gäller studiesociala frågor. Vidare ska utskottet inhämta från och sprida information till kårens medlemmar i relevanta frågor. Utskottet kan på delegation av styrelsen utse studentrepresentanter i organ som berör medlemmarnas studiesociala miljö. Utskottet ska ha minst 10 möten per verksamhetsår. 24(24)

Mottagningspolicy för studenter vid Linköpings universitet

Mottagningspolicy för studenter vid Linköpings universitet Förord Kårerna ansvarar, på uppdrag av fakulteterna vid Linköpings universitet, för att de nya studenterna får en bra mottagning till universitetet. För att säkerställa en god kvalitet och vidareutveckling av mottagningsverksamheten har kårerna valt att ta fram policys för hur mottagningsverksamheten ska genomföras. De första versionerna av dessa policys har varit individuella och specifika för varje kår men vi upplevde ett behov av att ta fram ett gemensamt dokument med riktlinjer som gäller för all mottagningsverksamhet med koppling till någon av kårerna. Detta ledde till framtagandet av detta dokument inför höstens mottagning. Tanken är att policydokumentet för mottagningsverksamheten ska revideras kontinuerligt för att möta upp nya krav och förutsättningar. Policydokumentet finns främst som ett hjälpmedel för de personer som arbetar med mottagningsverksamhet med koppling till kårerna men är även intressant för den som önskar ökad insyn i mottagningsverksamheten vid Linköpings universitet. Linköping 2007-04-12 Sebastian Geijer Vice kårordförande med studiesocialt ansvar Consensus Johan Winberg Vice kårordförande med studiesocialt ansvar LinTek Louise Alstermark Studiesocialt ansvarig StuFF Dokumentet skapades: 2007-04-12 Reviderat: Senast antaget: Consensus 2007-05-10, Lintek 2007-04-25.,StuFF 2007-04-25 Mottagningspolicy för studenter vid Linköpings universitet Sidan 2 av 14

Mottagningspolicy för studenter vid Linköpings universitet Innehåll Om mottagningen... 4 Syfte och målsättning med mottagningsverksamheten... 4 Syftet med policyn... 5 Aktörer... 6 Studentkårer... 6 Arrangörer av mottagningsverksamhet... 6 Faddrar... 7 Fusknollan... 7 Aktiviteter... 8 Nolleuppdrag... 8 Tävlingar... 8 Fester... 9 Gyckel... 9 Alkohol och andra droger...10 Mångfald och lika villkor...12 Arrangörer av mottagningsverksamhet... 12 Faddrar... 13 Fusknollan... 13 Studier & Akademisk Introduktion...14 Mottagningspolicy för studenter vid Linköpings universitet Sidan 3 av 14

Mottagningspolicy för studenter vid Linköpings universitet Om mottagningen Linköpings universitet är väl känt för en välorganiserad mottagningsverksamhet för de nya studenterna. Detta gäller inte minst den sociala introduktionen till studentlivet vilken främst äger rum under en period vid terminsstart som går under beteckningen nolle-p 1. Nolle-p arrangeras av studenterna själva genom studentföreningar mer eller mindre knutna till utbildningsprogram och/eller kurser vid Linköpings universitet. Mottagningsverksamheten kring nolle-p är mycket uppskattad av deltagarna och de arrangerande studenterna lägger ner ett stort engagemang för att ge de nya studenterna en så bra start på den stundande studietiden som möjligt. Detta är också insatser som fakulteterna på Linköpings universitet värdesätter högt och vill stötta. Därför lämnas ekonomiska bidrag till studentföreningar som arrangerar mottagningsverksamhet i samband med nolle-p och som skriver avtal om att följa denna mottagningspolicy. Den sociala introduktion som genomförs under nolle-p är mycket viktig för den nya studenten och skapar normer för den fortsatta studietiden. Förhoppningen är att de nya studenterna finner sig väl tillrätta och att en bra grund skapas för socialt umgänge under resten av studietiden. I och med den mångfald av människor vi nu ser söka sig till högre utbildning ställs högre krav på en ökad mångfald även i mottagningsverksamheten det är viktigt att alla nya studenter känner sig välkomna till Linköpings universitet och till studentlivet. Syfte och målsättning med mottagningsverksamheten Att börja studera vid ett universitet är för många ett stort steg ut i det okända och för vissa det första steget ut i vuxenlivet. En ny värld öppnar sig och de nya studenterna kastas ofta in i en ny och annorlunda verklighet i ett studentliv bestående av ett brett spektrum av studenter. Vissa möter en ny stad, nya kontakter och nya studier samtidigt som de ska etablera ett eget hushåll för första gången, andra har familj och barn och ett etablerat hushåll. Vissa bor hemma, vissa pendlar, vissa kommer direkt från gymnasiet och andra har ett mångårigt arbetsliv bakom sig. I detta läge är en väl fungerande, bred och effektiv mottagningsverksamhet av stor betydelse. Syftet med mottagningsverksamheten är att samtidigt välkomna och förbereda de nya studenterna för deras tid vid Linköpings universitet. Det ska vara både roligt och spännande att börja studera och mottagningen ska vara en rolig period värd att minnas resten av livet. 1 Namnet kommer av att den berörda perioden utspelar sig innan teknologernas första läsperiod. Tiden innan läsperiod ett är alltså period noll, allmänt kallad nolle-p. Namnet har anammats över hela universitetet. Mottagningspolicy för studenter vid Linköpings universitet Sidan 4 av 14

Mottagningspolicy för studenter vid Linköpings universitet Den mest intensiva delen av mottagningsverksamheten äger rum i nolle-p. Under denna ofta hektiska period ställs de nya studenterna inför att kombinera krävande studier och sociala aktiviteter med mer vardagliga problem såsom bostad och tvätt. Nolle-p är därför en omtumlande tid som ställer höga krav på dem som arrangerar den. Målet med mottagningsverksamheten är att ge varje ny student möjlighet att bygga ett socialt nätverk samt att lägga grunden för en god studieteknik. Denna strävan tar sig formen av sociala aktiviteter såväl på det lekfulla som på det studierelaterade planet. Mottagningen ska ge en god inblick i studentlivet vid Linköpings universitet med allt vad det innebär. Att ha ett rikt socialt liv och en fungerande studieteknik är A och O för en lyckad studietid och en kraftfull språngbräda ut i arbetslivet. Kårerna sätter följande målsättningar för den mottagningsverksamhet som bedrivs: Alla ska känna sig välkomna till Linköpings universitet och till att delta i mottagningsverksamheten Aktiviteterna ska till upplägget präglas av variation och rikta sig till ett brett spektrum av studenter Ingen ska känna sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad Riskerna kring alkoholkonsumtion ska minimeras. Syftet med policyn Policyn syftar till att kårerna och övriga arrangörer av mottagningsverksamhet ska nå en samsyn kring vad som kännetecknar en god mottagning av nya studenter. Därmed drivs också utvecklingen på i en positiv riktning vad gäller dessa värden. Det ligger i allas intresse att mottagningen av de nya studenterna sker på ett så bra sätt som möjligt. Policyns giltighetstid Policyn bör tas upp för årlig revidering av kårerna i samråd med berörda intressenter. Mottagningspolicy för studenter vid Linköpings universitet Sidan 5 av 14

Mottagningspolicy för studenter vid Linköpings universitet Aktörer Ett flertal aktörer är involverade på olika nivåer i mottagningsverksamheten på Linköpings universitet. Denna policy berör de aktörer som på något sätt är knutna till studentkårerna. Studentkårer Kårerna arbetar aktivt för att alla studenter ska få en bra mottagning och introduktion till livet som student. All mottagningsverksamhet ska vara på frivillig basis ingen ska tvingas att delta. Kårerna ser gärna till exempel sektionsövergripande och tvärfakultetliga aktiviteter för att främja gemenskapen vid LiU som helhet. För att främja detta ska kårerna verka för att de olika arrangörerna av mottagningsverksamhet samarbetar. Varje enskild kår ansvarar för att det finns en kontaktperson inom den egna organisationen som underlättar kontakten mellan kåren och övriga arrangörer. Kårerna samarbetar med Studenthälsan kring utbildning för arrangörerna av mottagningsverksamhet och för faddrar. Utbildningarna, som arrangeras av Studenthälsan, bör till exempel innehålla frågeställningar kring alkohol och andra droger samt mångfald. Arrangörer av mottagningsverksamhet Arrangörer av mottagningsverksamhet kan till exempel vara fadderier, faddergrupper, festerier, sektioner och nationer. I normalfallet planerar och genomför arrangören mottagningsverksamhet under nolle-p för de studenter som via sin utbildning per automatik knyts till arrangören. Arrangörerna planerar och ansvarar för de sociala aktiviteterna under nolle-p. De kan och bör ta hjälp av kåren, anställda vid universitetet och andra aktörer såsom faddrar och sektioner. De sociala aktiviteterna ska skapa möjlighet för befintliga och nya studenter att umgås på ett sätt som främjar syftet med mottagningsverksamheten. Varje arrangör ska ha en person som är ansvarig för mottagningsverksamheten. Representanter för de olika arrangörerna ska träffas och samordna sina verksamheter. Alla arrangörer måste även delta i av kårerna föreskrivna utbildningstillfällen för att respektive arrangör ska få företräda kåren och universitetet. Om särskilda skäl finns kan undantag göras, men detta måste ske efter samråd med kåren. Det är viktigt att arrangörerna har kontinuerlig kontakt med faddrarna, speciellt i de fall dessa grupper ej sammanfaller, så att eventuella problem snabbt uppmärksammas såsom rent organisatoriska detaljer eller att någon/några av de nya studenterna har personliga problem i vilka arrangören kan vara behjälplig. Mottagningspolicy för studenter vid Linköpings universitet Sidan 6 av 14

Mottagningspolicy för studenter vid Linköpings universitet Arrangören ska tillse att överlämningen inför nästkommande mottagning är god. Faddrar Faddrar är befintliga studenter som ideellt arbetar i mottagningen för att välkomna de nya studenterna. Faddrarna har en mycket viktig roll under nolle-p då de står för mycket av den direkta kontakten med de nya studenterna. Faddern är också en viktig förebild. Faddern ska fungera som stöd för den nya studenten så att denne finner sig socialt och studiemässigt tillrätta. Målsättningen är att faddern ska vara den naturliga första kontakten för den nya studenten om denne får problem eller har frågor. Därmed har faddrarna också ett mycket stort ansvar. Fadderutbildningen ger faddrarna en bra grund för såväl hur de bör uppträda som vilken roll de har. Denna utbildning är därför obligatorisk för förstagångsfaddrar. Om särskilda skäl finns kan undantag göras från den obligatoriska närvaron, men sådana ska göras i samråd med den aktuella studentkåren. Fusknollan Fusknollan är en befintlig student vilken spelar rollen som nyantagen student. Syftet med fusknollan är dels att samla de nya studenterna kring oväntade händelser samt dels att motverka utanförskap. Fusknollan underställer sig de krav som ställs på övriga faddrar, till exempel att vara införstådd med syftet med mottagningen samt att ha gått Studenthälsans fadderutbildning. Dessutom ska fusknollans karaktär, namn och avslöjande redovisas för ansvarig för mottagningen på kåren i god tid innan nolle-p. Det är viktigt att kommunikationen mellan arrangören av mottagningsverksamheten och fusknollan är välfungerande. Detta för att fortlöpande kunna kontrollera att fusknollans uppdrag fyller sitt syfte och även så att fusknollan kan fungera som arrangörens ögon och öron ute bland de nya studenterna. För att undvika missförstånd och ryktesspridning ska arrangör, faddrar, klassföreståndare, lektionsledare och berörd kår känna till alla fusknollan. Av samma anledning är det arrangörens ansvar att alla nya studenter får veta när alla fusknollan har avslöjats. Skådespelet rekommenderas att pågå i högst fyra dagar från början av nolle-p. Mottagningspolicy för studenter vid Linköpings universitet Sidan 7 av 14

Mottagningspolicy för studenter vid Linköpings universitet Aktiviteter Syftet med de aktiviteter som genomförs under mottagningen är att de nya studenterna ska lära känna andra studenter och sin omgivning. Målsättningen är att studenterna ska känna samhörighet med alltifrån klassen till universitetet i sin helhet. Aktiviteterna under mottagningen bör anordnas så att de tilltalar alla nya studenter Aktiviteterna får gärna vara sektionsövergripande och/eller tvärfakultetliga för att uppmuntra kontakter och samarbete över sektions- och fakultetsgränserna. Kårerna spelar här en viktig roll i att samordna och bredda mottagningen. När aktiviteter genomförs på allmän plats är det av största vikt att skapa en positiv bild av studentlivet hos allmänheten. Arrangörerna bör beakta det faktum att de representerar Linköpings universitets samtliga studenter. I god tid innan nolle-p ska arrangörerna även redovisa aktiviteter, lekar et cetera till ansvarig för mottagningen på kåren. Detta för att säkerställa att aktiviteterna uppfyller avtalskrav och mottagningspolicy. Nedanstående är en genomgång av vanligt förekommande aktiviteter i mottagningsverksamhet. Studentkårerna uppmuntrar dock till nytänkande vad gäller aktiviteter och då även på att hålla i åtanke att det som regleras i detta dokument även bör genomsyra dessa. Nolleuppdrag Nolleuppdrag är vanligtvis frivilliga uppgifter avsedda att lösas i grupp. De får inte vara alltför betungande för den enskilda studenten och de bör vara möjliga att avsluta under nolle-p. Nolleuppdrag får inte användas för att få tråkiga arbeten gjorda åt arrangören av mottagningsverksamheten eller åt annan person. De får inte heller vara förnedrande eller väcka anstöt. Tävlingar Tävlingar syftar att ge samhörighet i en större grupp där många är engagerade för att nå ett gemensamt mål. Det är viktigt att dessa insatser resulterar i att lyfta den egna gruppen på ett sådant sätt att det inte sker på bekostnad av någon annan grupp eller person. Om mutor förekommer bör dessa vara kostnadsfria. Alkohol får under inga omständigheter förekomma som muta. Kreativitet och uppfinningsrikedom bör premieras. Mottagningspolicy för studenter vid Linköpings universitet Sidan 8 av 14

Mottagningspolicy för studenter vid Linköpings universitet Fester Huvudsyftet med fester och andra kvällsaktiviteter är att ge de nya studenterna ytterligare möjligheter att lära känna varandra, men de syftar även att ytterligare utforska det mångfacetterade studentlivet. Det är av yttersta vikt att arrangören har koll på de gällande reglerna på platsen för festen. Speciellt viktigt är att tänka på att i aktuella fall söka tillstånd för att hålla arrangemang på allmän plats samt för att få servera alkohol till slutna sällskap. Läs mer i avsnittet Alkohol och andra droger. Gyckel Gyckel utgör en stor del av underhållningen under mottagningen och är en viktig studenttradition. För den luttrade studenten kan även texter av det grövre slaget vara underhållande. Det gäller dock att tänka på att det för många nya studenter är första gången de stöter på fenomenet gyckel. Av denna anledning är det viktigt att under nolle-p välja gyckel med stor omsorg och att inte framföra gyckel som kan tolkas som stötande eller kränkande. Arrangören av en tillställning eller sittning ansvarar för att gycklen håller en bra nivå. Exempel på gyckel som ska undvikas under nolle-p är nidvisor om andra sektioner/fakulteter och dylikt, gyckel med grova sexuella eller rasistiska anspelningar samt alla former av striptease. Det är oerhört viktigt att gyckel inte sker på bekostnad av någon annan grupp eller person. Mottagningspolicy för studenter vid Linköpings universitet Sidan 9 av 14