FYSIK. Läroämnets uppdrag

Relevanta dokument
KEMI. Läroämnets uppdrag

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

5.9 Fysik. Mål för undervisningen

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

5.10 Kemi. Mål för undervisningen

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

OMGIVNINGSLÄRA. Läroämnets uppdrag

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

Biologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

RELIGION. Läroämnets uppdrag

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

Engelska A2 årskurs 7-9

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

RELIGION. Läroämnets uppdrag

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9

Ämnesplan i Fysik Treälven

Bildkonst årskurserna 7 9

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

I10 I15 K1, K2, K4, K5, K6 och kreativt tänkande. Stärka elevens förmåga att upptäcka och förstå sambandet mellan olika delar av

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag

Fysik Kunskapens användning

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE


DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Omgivningslära årskurs 3-6

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

1. Pedagogiskt tankesätt och pedagogisk utbildning

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Lahden kaupunki

Förslag den 25 september Fysik

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Utvärdering

Eleverna sätter sig in i kolets kretslopp och dess betydelse för liv. Eleverna övar sig att tolka kemiska symboler och enkla reaktionsformler.

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

HANDLING, UT- VECKLING OCH PROBLEMLÖSNING VID EXPERTISUPP- GIFTER motivera beslut som tagits då man verkat inom expertisuppgifter

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

Pedagogisk planering

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

SLÖJD ÅRSKURS 7 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET SLÖJD I ÅRSKURSERNA 7 9

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

EXPEDITION OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap

Kretsar kring el årskurs 4-6

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD

Kompetens som målet anknyter till

Hur fungerar en generator?

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURSERNA 7-9

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

Transkript:

FYSIK Läroämnets uppdrag Undervisningen i fysik har som uppgift att stöda utvecklingen av elevens naturvetenskapliga tänkande och världsbild. Fysikundervisningen hjälper eleven att förstå betydelsen av fysik och teknologi i det dagliga livet, livsmiljön och samhället. Undervisningen stöder elevens färdigheter att diskutera fysikaliska och teknologiska ämnen och fenomen. Undervisningen förmedlar bilden av fysikens betydelse i byggandet av en hållbar framtid: fysiken är en av de centrala naturvetenskaperna som behövs för att man ska kunna förstå, förebygga och lösa problem. Undervisningen vägleder eleven till att ta ansvar för sin miljö. Fysikundervisningens uppgift är att stöda elevens begreppsbildning och förståelse om fenomen. På årskurserna 7-9 läggs huvudvikten i arbetet på en kvalitativ nivå, men allteftersom elevens abstrakta tänkande och matematiska färdigheter utvecklas kan arbetet utvidgas till en kvantitativ nivå. Elevens tidigare erfarenheter, nya observationer och synvinklar formas i samspelet mellan elev och lärare till en konsekvent helhet mot en uppfattning om den omgivande verkligheten i enlighet med de naturvetenskapliga teorierna. Undervisningen vägleder eleven att tänka på ett naturvetenskapligt sätt, skaffa och använda information, forma idéer, interagera och bedöma informationens tillförlitlighet och betydelse i olika situationer. Utgångspunkten för fysikundervisningen är observationer och undersökningar i naturen och inom teknologin. Empirismen har en väsentlig betydelse i hur man tillägnar sig och förstår begrepp, lär sig undersökningsfärdigheter och gestaltar vad som är kännetecknande för naturvetenskaper. Med hjälp av empirismen utvecklar man också färdigheter i kreativt och kritiskt tänkande, arbets- och samarbetsfärdigheter och inspirerar eleven till att lära sig fysik. Undervisningens uppgift är att vägleda eleven till att gestalta betydelsen av att kunna fysik också med tanke på fortsatta studier och arbetslivet. Jämlikheten mellan könen i fråga om utbildning stärks genom att man erbjuder eleverna möjligheter att tillämpa fysik i olika slags kontexter och bekanta sig mångsidigt med yrken, där det krävs att man kan fysik. Målen med fysikundervisningen på årskurserna 7-9 Nr Undervisningens mål Centralt innehåll som anknyter till målen Målet med undervisningen är Betydelse, värden och attityd M1 uppmuntra och inspirera eleven att studera fysik M2 vägleda eleven att bedöma betydelsen av att kunna fysik i sitt eget liv, i livsmiljön och i samhället samt med tanke på sin egen framtid, särskilt yrkesval och fortsatta studier M3 vägleda eleven att förstå att det behövs fysikkunnande för att bygga en hållbar framtid samt att bedöma sina egna val med tanke på en hållbar förbrukning av energiresurser M4 vägleda eleven att ställa upp mål för sitt eget arbete och att arbeta långsiktigt samt uppmuntra eleven att känna igen sitt Mångsidig kompetens K6, K7 K3, K7 K1, K7 eget fysikkunnande Forskningsfärdigheter M5 uppmuntra eleven att utforma frågor kring de fenomen som K1, K7

granskas och att vidareutveckla frågor som utgångspunkt för forskning och övrig aktivitet M6 vägleda eleven att förverkliga empiriska undersökningar i samarbete med andra och att arbeta ändamålsenligt och på ett tryggt sätt M7 vägleda eleven att behandla, tolka och presentera egna undersökningsresultat samt bedöma undersökningsprocesser och -resultat. M8 vägleda eleven att förstå betydelsen av tekniska tillämpningar och funktionsprinciper samt att delta i skapandet, planerandet och utvecklingen och tillämpningen av enkla tekniska lösningar tillsammans med andra M9 vägleda eleven att utnyttja informations- och kommunikationsteknik för anskaffning, behandling och presentation av information och mätresultat samt stöda elevens inlärning med hjälp av klargörande simulationer Kunskaper i fysik och deras användning M10 vägleda eleven att använda fysikaliska begrepp på ett exakt sätt och strukturera sina egna begreppskonstruktioner i riktning mot uppfattningar som är förenliga med naturvetenskapliga teorier M11 Lära sig att använda enkla modeller för att beskriva och förklara fenomen samt att göra prognoser M12 vägleda eleven att kritiskt använda och utvärdera olika informationskällor och uttrycka och motivera olika åsikter på ett för fysiken kännetecknande sätt M13 vägleda eleven att gestalta sådant som är kännetecknande för naturvetenskaplig kunskap och utveckling samt vetenskapliga sätt att producera information M14 vägleda eleven att nå tillräckliga kunskaper för fortsatta studier särskilt inom innehållsområdena I5 och I6 M15 vägleda eleven att tillämpa sina fysikkunskaper och -färdigheter i mångsidiga inlärningshelheter samt erbjuda möjligheter att bekanta sig med fysikanvändningen i näringslivet, vetenskapliga samfund eller övriga miljöer utanför klassrummet. Centralt innehåll som anknyter till målen på årskurserna 7-9 I1, I4 I5, I6 K2, K5 K2, K5 K2, K3, K5 K5 K1 K1 K2, K5 K6 Innehållen väljs så, att de stöder uppnåendet av målen och utnyttjar lokala möjligheter. Innehållen är sinsemellan överlappande. Utifrån innehållen bildas helheter för olika årskurser. I1 Naturvetenskaplig forskning: Teman för styrda och öppna undersökningar väljs ur olika innehåll samt som samarbete mellan elever och lärare. I olika undersökningar poängteras undersökningsprocessens olika skeden på ett ändamålsenligt sätt (bl.a. att begrunda ett problem eller fenomen, planering, byggande av experimentarrangemang, observation och mätning, behandling, bedömning och presentation av resultat). Man övar sig i användningen av informations- och kommunikationsteknologi i olika skeden av undersökningarna. I2 Fysik i det egna livet och den egna miljön: Innehållen väljs så, att fenomen ur det egna livet och den egna livsmiljön begrundas särskilt med tanke på hälsa och säkerhet. I valet av innehåll beaktas den lokala verksamhetsmiljön. Man bekantar sig med olika typer av elektromagnetisk och partikelstrålning. Man bekantar sig med vissa värmefenomen på en kvalitativ nivå.

I3 Fysik i samhället: Man väljer innehåll som hör till fysikaliska fenomen och teknologiska tillämpningar särskilt med tanke på samhällets funktion och utveckling. Huvudvikten ligger på ett hållbart utnyttjande av naturresurser och hållbar energiproduktion. Man begrundar betydelsen av att kunna fysik med tanke på fortsatta studier och olika yrken. I4 Fysik som byggare av världsbilden: Innehållen väljs så, att de presenterar vad som är kännetecknande för fysiken som vetenskap, lagen om energins bevarande och världsalltets strukturer och dimensioner. Till innehållen hör också behandling av aktuella fenomen och nyheter och att bekanta sig med forskning och tillämpningar inom den moderna fysiken. I5 Växelverkan och rörelse: Innehållen anknyter till olika slag av växelverkan och rörelsetillstånd. Från situationer med växelverkan mellan två kroppar går man över till krafter som verkar på en enskild kropp och deras effekt på kroppens rörelser. Rörelse beskrivs med hjälp av modeller för likformig och accelererande rörelse. Mekaniskt arbete och effekt kopplas kvalitativt till energibegreppet. I6 Elektricitet: För grundfenomen gällande elektriska kretsar grundfenomen utgår man från sambandet mellan ström och spänning. Innehållen väljs också med tanke på elsäkerhet i hemmet och användning och produktion av el. Elektrisk laddning och magnetism kombineras kvalitativt med elektriska kretsars fenomenvärld. Mål som anknyter till läroämnets lärmiljöer och arbetssätt på årskurserna 7-9 Med hjälp av mångsidiga arbetssätt och lärmiljöer stöds uppnåendet av fysikens mål. Det undersökande angreppssättet stöder begreppsbyggandet och inlärningen av undersökningsfärdigheter. Elevernas delaktighet och växelverkan i planeringen och verkställandet av enkla undersökningar är central med tanke på målen. I det empiriska arbetet följs arbetssäkerhetslagstiftningen, särskilt med beaktande av begränsningar som berör unga arbetstagare. I lärmiljön används informations- och kommunikationsteknologi på ett naturligt sätt. Man bekantar sig med tillämpning av fysik och teknologi i olika situationer exempelvis genom att besöka företag, vetenskapliga samfund och övriga miljöer utanför klassrummet. Handledning och stöd i läroämnet på årskurserna 7-9 Med tanke på fysikens mål är det centralt att handleda och stöda elevernas utveckling mot självständigt och långsiktigt arbete. Man stöder tillägnandet och förståelsen av begrepp för att eleven ska kunna gestalta begreppen som en tydlig helhet. I det empiriska arbetet vägleds eleven till ett tryggt och smidigt arbetssätt. Differentiering kan förverkligas i undersökningsuppgifter, där eleven kan agera i olika roller, samt i övningar där hon kan avancera individuellt till olika nivåer av tänkande. Med olika modeller och deras användningssätt kan man också utmana elevens färdigheter i abstrakt tänkande, vilka alltjämt utvecklas. Bedömning av elevens inlärning i läroämnet på årskurserna 7-9 Att dela upp det som ska inläras i helheter, projekt eller empiriska arbeten, med sina egna mål och bedömningsgrunder, stöder en mångsidig bedömning. I de empiriska arbetena fokuserar man på de delar som är relevanta med tanke på arbetets mål. Bedömningen av empiriskt arbete kan utvecklas hierarkiskt genom basfärdigheter i arbete, observation och mätning till undersökningsuppgifter och vidare ända till öppna undersökningar. Eleven vägleds att känna igen sina egna förhandskunskaper, -färdigheter och - uppfattningar. Genom utvecklingsutmaningar i form av konstruktiv kritik och frågor styr man hur arbetet framskrider. Uppmuntrande respons stöder särskilt utvecklingen av undersökningsfärdigheter och

uppbyggandet av motivation. I slutet av helheterna bedöms hur väl de uppställda målen har nåtts och uppmärksamheten riktas mot nya utvecklingsutmaningar. Förutom på resultat av olika slag, grundar sig bedömningen på observationer och diskussioner. Förutom resultatens innehåll bedöms studieprocessen och arbetets skeden, såsom att formulera frågor, avgränsa ämnet, informationssökning, motiverandet av åsikter, användningen av begrepp, tydlighet och färdigställandet av arbetet. Som stöd för bedömningen används elevernas självbedömning och respons från övriga elever. På basen av slutbedömningens kriterier ges slutvitsordet vid slutet av den nionde årskursen. Inom fysiken växer kunnandet huvudsakligen kumulativt. Den lokala läroplanens lösningar angående hur mål och innehåll distribueras på olika årskurser påverkar användningen av slutbedömningens kriterier. Vid utformandet av det avslutande vitsordet beaktas också de mål som inte förekommer i den nionde årskursens lokala läroplan.

Slutbedömningens kriterier för ett gott kunnande (vitsord 8) när undervisningen upphör samt kompletterade beskrivningar. Undervisningens mål Innehåll Bedömningsobjekt i läroämnet Betydelse, värden och inställningar M1 uppmuntra och inspirera eleven att studera fysik Utvecklingen av motivationen Kunskap som inte når upp till kraven för vitsordet åtta. Kunskap som krävs för vitsordet åtta. Utvecklingen av motivationen inverkar inte på hur vitsordet bildas Kunskap som överskrider kravet för vitsordet åtta. M2 vägleda eleven att bedöma betydelsen av att kunna fysik i sitt eget liv, i livsmiljön och i samhället samt med tanke på sin egen framtid, särskilt yrkesval och fortsatta studier. M3 vägleda eleven att förstå, att det behövs fysikkunnande för att bygga en hållbar framtid samt att bedöma sina egna val med tanke på en hållbar förbrukning av energiresurser. M4 att vägleda eleven att ställa upp mål för sitt eget arbete och att arbeta långsiktigt samt uppmuntra eleven att Bedömning av fysikens betydelse Kunskap och färdigheter kring hållbar utveckling med tanke på fysik Att arbeta mot ett mål och att lära sig inlärningsfärdigheter Eleven känner igen betydelsen av att kunna fysik i vardagliga situationer. Eleven känner till yrken, där man behöver kunskap i fysik. Eleven känner till några exempel på sambandet mellan fysik och byggandet av en hållbar framtid. Eleven kan begrunda olika val med tanke på ett hållbart utnyttjande av energiresurser. Eleven övar sig i att ställa upp egna mål och arbetar mot gemensamma mål. Eleven övar sig i att känna igen sitt eget kunnande Eleven känner igen och förklarar betydelsen av att kunna fysik i olika situationer. Eleven känner igen betydelsen av att kunna fysik i olika yrken och fortsatta studier. Eleven kan med hjälp av olika exempel beskriva betydelsen av fysikkunnande med tanke på byggandet av en hållbar framtid. Eleven kan motivera olika val med tanke på ett hållbart utnyttjande av energiresurser. Eleven ställer upp egna mål gällande små helheter och arbetar för att nå dem. Eleven känner igen sitt Eleven känner igen och kan motivera betydelsen av att kunna fysik i mångsidiga situationer. Eleven kan bedöma betydelsen av fysikkunnande i yrken och fortsatta studier på ett mångsidigt sätt. Eleven kan med hjälp av mångsidiga exempel motivera varför fysikkunnande behövs för att bygga upp en hållbar framtid. Eleven kan motivera olika val med tanke på ett hållbart utnyttjande av energiresurser. Eleven ställer lämplig utmanande mål och arbetar långsiktigt för att uppnå dem. Eleven känner igen sitt

känna igen sitt eget fysikkunnande. Undersökningsfärdigheter M5 uppmuntra eleven att forma frågor kring de fenomen som granskas och att vidareutveckla frågor som utgångspunkt för forskning och övrig aktivitet M6 vägleda eleven att förverkliga empiriska undersökningar i samarbete med andra och att arbeta ändamålsenligt och på ett tryggt sätt. M7 vägleda eleven att behandla, tolka och presentera egna undersökningsresultat samt bedöma undersökningsprocesser och -resultat. Att forma frågor och planering av undersökningar och övrig verksamhet. Förverkligande av empirisk undersökning Behandling, presentation och bedömning av undersökningsresultat på basen av feedback från läraren och andra elever samt via självbedömning. Eleven kan utforma enkla frågor kring ämnet. Eleven kan begrunda användbarheten och relevansen. Eleven deltar i ett gemensamt förverkligande av styrda och öppna undersökningar. Eleven arbetar på ett tryggt sätt och gör observationer och mätningar enligt anvisningar eller en plan. Eleven övar sig i att behandla resultat och dra slutsatser samt presentera resultaten av sina egna undersökningar. Eleven begrundar eget kunnande på basen av feedback från läraren och andra elever samt via självbedömning. Eleven känner igen sina förhandskunskaper i ämnet och kan uttrycka det hon vill lära sig i form av en fråga. Eleven kan specificera frågan så att undersökningen eller övrig verksamhet i praktiken kunde förverkligas. Eleven deltar i ett gemensamt förverkligande av noggrant styrda och öppna undersökningar. Eleven arbetar på ett tryggt sätt och gör observationer och mätningar enligt anvisningar eller en plan. Eleven behandlar resultaten enligt anvisningar, drar enkla slutsatser utifrån resultaten, också kvantitativt, och presenterar sina resultat eget kunnande på basen av feedback från läraren och andra elever samt via självbedömning och utnyttjar detta för att uppnå de uppställda målen. Eleven känner igen sina förhandskunskaper i ämnet och kan formulera strukturerade frågor kring fenomenet som undersöks. Eleven kan utveckla frågor på mångsidigt sätt som mål för undersökning eller övrig aktivitet. Eleven förverkligar noggrant styrda och öppna undersökningar i konstruktivt samarbete. Eleven arbetar på ett tryggt och ändamålsenligt sätt och gör noggranna och ändamålsenliga observationer och mätningar Eleven behandlar resultaten på ett ändamålsenligt sätt, drar slutsatser utifrån sina resultat, också kvantitativt, och presenterar

M8 vägleda eleven att förstå betydelsen av tekniska tillämpningar och funktionsprinciper samt att delta i skapandet, planerandet, utvecklingen och tillämpningen av enkla tekniska lösningar tillsammans med andra. Teknologiskt kunnande och samarbete i teknologisk problemlösning. resultatens korrekthet och pålitlighet. Eleven kan beskriva betydelsen av tillämpad fysik i vardagen. Eleven är med om att skapa, planera, utveckla och tillämpa tekniska lösningar. på ett mångsidigt sätt Eleven bedömer korrektheten och pålitligheten i de erhållna resultaten samt begrundar hur väl undersökningsprocessen fungerar på basen av dem. Eleven kan beskriva betydelsen av och funktionsprinciperna bakom vissa fysikaliska tillämpningar. Eleven samarbetar för att skapa, planera, utveckla och tillämpa tekniska lösningar. undersökningsresultaten på ett mångsidigt sätt och med fokus på vad som är relevant. Eleven bedömer de erhållna resultaten och förstår deras samband med omfattande helheter samt bedömer undersökningsprocessen på basen av dem. Eleven kan förklara sambandet mellan teknologiska tillämpningar och fysik och deras funktionsprinciper. Eleven samarbetar konstruktivt för att skapa, planera, utveckla och tillämpa tekniska lösningar. M9 vägleda eleven att utnyttja informations- och kommunikationsteknik för anskaffning, behandling och presentation av information och mätresultat samt stöda elevens inlärning med hjälp av klargörande simulationer. Användning av informations- och kommunikationsteknik Eleven använder informations- och kommunikationsteknik under handledning för att skaffa, behandla och presentera information och mätresultat. Eleven kan göra observationer utifrån simulering. Eleven använder informations- och kommunikationsteknik under handledning för att skaffa, behandla och presentera information och mätresultat. Eleven kan göra observationer och dra slutsatser utifrån simulering. Eleven använder informations- och kommunikationsteknik mångsidigt och ändamålsenlighet för att skaffa, behandla och presentera information och mätresultat. Eleven kan göra observationer och dra slutsatser utifrån simulering.

Fysikalisk information och dess användning M10 vägleder eleven att använda fysikens begrepp på ett exakt sätt samt att strukturera sina egna begreppskonstruktioner i enlighet med uppfattningar som baseras på naturvetenskapliga teorier. M11 vägleda eleven att använda enkla modeller för att beskriva och förklara fenomen samt att göra prognoser M12 vägleda eleven att kritiskt använda och utvärdera olika informationskällor och uttrycka och motivera olika åsikter på ett för fysiken kännetecknande sätt. S1-S6 Användning och strukturering av begrepp Användning av modeller Argumentationsfärdigheter och användningen av informationskällor. Eleven kan beskriva fysikaliska objekt och fenomen med hjälp av centrala begrepp. Eleven kan förklara olika fysikaliska begrepp med egna ord. Eleven känner till några fysikaliska modeller och övar sig i att använda dem. Eleven gör enkla prognoser. Eleven kan använda olika informationskällor under handledning och förstå betydelsen av en pålitlig informationskälla. Eleven kan uttrycka åsikter och övar sig i att motivera dem på ett för fysiken kännetecknande Eleven kan beskriva fysikaliska objekt och fenomen med hjälp av centrala begrepp. Eleven kan använda fysikens centrala begrepp på ett exakt sätt och kombinera egenskaper och de beskrivande storheter som tillhör ett fenomen. Eleven känner igen förhållandet mellan modell och verklighet, kan använda enkla modeller och övar sig på egen hand i att forma enkla modeller baserade på de egna mätresultaten. Eleven gör enkla prognoser på basen av modellen. Eleven kan använda olika informationskällor och strävar till att välja de som upplevs som pålitliga. Eleven kan uttrycka åsikter och motivera dem på ett för fysiken kännetecknande sätt. Eleven kan beskriva fysikaliska objekt och fenomen på ett mångsidigt sätt med hjälp av centrala begrepp. Eleven kan använda fysikens centrala begrepp på ett exakt sätt och kombinera egenskaper och de beskrivande storheter som tillhör ett fenomen till tydliga helheter. Eleven känner igen förhållandet mellan modell och verklighet, och kan forma enkla modeller baseradepå de egna mätresultaten även kvantitativt. Eleven kan forma prognoser på basen av sin information och modell. Eleven kan använda olika informationskällor på ett mångsidigt sätt och leta efter och känna igen pålitliga källor. Eleven kan uttrycka och motivera sina åsikter på ett för fysiken kännetecknande sätt och

M13 vägleda eleven att gestalta sådant som är betecknande för naturvetenskaplig information och utveckling samt vetenskapliga sätt att producera information I1, I4 Att gestalta sådantsom är kännetecknande för naturvetenskaplig information sätt. Eleven förstår i samband med sina egna undersökningar att naturvetenskaplig information har utvecklats genom motsvarande men mer krävande undersökningar. Eleven känner tydligt igen ovetenskapliga påståenden och undersökningssätt. Eleven förstår i samband med sina egna undersökningar att naturvetenskaplig information har utvecklats genom motsvarande men mer krävande undersökningar och att naturvetenskaplig information alltjämt utvecklas. Eleven kan jämföra olika påståenden och undersökningssätt. jämföra sinsemellan motstridiga åsikter. Eleven förstår och utnyttjar information om vad som är kännetecknande för naturvetenskaper i sina egna undersökningar. Eleven kan jämföra det vetenskapliga bakom olika påståenden och undersökningssätt samt koppla ihop de observerade skillnaderna med vad som är kännetecknande för naturvetenskaper. M14 vägleda eleven att uppnå tillräckliga färdigheter för fortsatta studier, särskilt i innehållsområdena I5 och I6 M15 vägleda eleven att tilämpa sina fysikkunskaper och - färdigheter i inlärningshelheter som täcker flera områden samt I5, I6 Att uppnå kunskapsmässigafärdigheter för fortsatta studier. I1-S6 Att tillämpa kunskap och färdigheter i olika sammanhang Eleven känner till de centrala begreppen och fenomenen i innehållsområdena I5 och I6. Eleven deltar med sin egen insats i en inlärningshelhet eller situation där fysik tillämpas i olika miljöer Eleven tillämpar de centrala begreppen, objekten, fenomenen, egenskaperna, storheterna, modellerna och lagarna i innehållsområdena I5 och I6. Eleven använder en del av sina fysikkunskaper och - färdigheter i en mångsidig inlärningshelhet eller i en situation där fysik tillämpas i olika miljöer. Eleven tillämpar mångsidigt de centrala begreppen, objekten, fenomenen, egenskaperna, storheterna, modellerna och lagarna i innehållsområdena I5 och I6 och förstår deras inbördes förhållanden som helhet. Eleven använder en del av sina fysikkunskaper och - färdigheter på ett mångsidigt sätt i en mångsidig inlärningshelhet eller i en situation där fysik

erbjuda möjligheter till att bekanta sig med fysikanvändningen i näringslivet, vetenskapssamfund och övriga miljöer utanför klassrummet. tillämpas i olika miljöer.