ITiS Kristianstad kommun Handledare: Jenny Comstedt Fröknegård II Åsa Andersson Dan Härlin Martin Jiwestam Abdi Ali Mohamed Pontus Nilsson Karin Persson Fredrik Sandberg Per Schlyter Karin Thiman
Innehållsförteckning Sammanfattning av hela projektet s 3 Inledning s Syfte och mål s 5 Genomförande - Sammanfattning s - Utförande i praktiken s 7 o Projekten s 7 o Lärarna s 7 o Eleverna s o De båda elevenkäterna s 1 o Elevernas redovisningar s 1 Resultat och utvärdering s 17 Diskussion s 1 Litteraturförteckning s 19 Bilagor s
ITiS-rapport Fröknegård II Visualisera mera! eller PowerPoint hjälp till en god muntlig redovisning? Sammanfattning av hela projektet Under ett par månader hösten genomfördes i åk 9 ett ITiS-projekt på Fröknegårdskolan i Kristianstad. Syftet var främst att lyfta fram den muntliga presentationen som en viktig och meningsfull del i elevarbeten i allmänhet och i det i åk 9 årligt återkommande projektet Självbiografin i synnerhet. På vägen mot att göra muntliga presentationer mer strukturerade och intressanta undrade vi om programmet PowerPoint är lämpligt i detta syfte. Två grupper av pedagoger arbetade parallellt med varsitt ItiS-projekt. Fröknegård I utgick från programmet Word och den skiftliga delen av Självbiografin. Denna grupp hämtade sina medlemmar ur Gröna arbetslaget (åk 7+9). Fröknegård II (denna rapports ITiS-projekt) utgick från programmet PowerPoint och Självbiografins muntliga del. Gruppen hade medlemmar från både Gröna (åk 7+9) och Blå arbetslaget (åk +) på Fröknegårdskolan. En klass ur Gröna arbetslaget (åk 9) valdes ut. Pedagogerna i Fröknegård II lärde sig programmet PowerPoint (nedan oftast kallat ppt ) och en inledande elevenkät författades. Ett par illustrerande ppt-presentationer knåpades ihop och visades för eleverna samt diskuterades. Enkäten genomfördes. Sedan fick eleverna leka av sig genom att köra programmet utan direkta instruktioner. De fick parvis en pedagog som handledare. Parallellt fortskred elevernas författande av Självbiografins skriftliga del. Eleverna fick sedan Självbiografins kapitel Hembygden som gemensam utgångspunkt för sina respektive ppt-presentationer. Cirka hälften av eleverna hade vid ItiS-projektets avslutning hunnit få sina hembygdspresentationer färdiga. Dessa utförde sina muntliga redovisningar inför klassen. Resten redovisar före terminsslut. Vi kom fram till att elevernas muntliga presentationer blev just mer strukturerade och intressanta. Ett presentationsprogram typ ppt är lämpligt i syfte att höja den muntliga presentationens status. Flertalet elever såg programmet som hjälp till en god muntlig presentation och trygghet i själva redovisningssituationen. Fokuseringen förskjuts från person till innehåll. 3
Inledning I fjol startade alla klasser i åk 9 på Fröknegårdskolan ett projekt som tidigare genomförts i enskilda klasser. Projektet har gått under namnet Självbiografin. Projektet fick en nystart under ht 1 med uppbackning av skolledningen. Projektet planlades och vidareutvecklades av svensklärare i samråd med rektor och mynnade ut i en arbetsplan som bl.a. omfattade hemarbetsdagar då eleverna erbjöds arbeta hemma både med läsning av svenska självbiografiska 19-talsverk och materialinsamling. Texterna lästes för att skapa personligt historiskt intresse samt allmän historisk förankring. Läsningen mynnade ut i skriftlig såväl som muntlig redovisning. Grundtanken var att själva redovisningen skulle ske i olika forum (helklass, grupp, aula etc.), något som inte uppnåddes under första (förra) projektåret. Redovisningsformen alla använde detta första projektår blev enbart den skriftliga. Vi vill utveckla redovisningsformen både för att hjälpa den redovisande och den åhörande eleven. Den redovisande eleven kan känna rädsla och oro inför att muntligt redovisa. Man ägnar för lite tid för planering och genomförande av den muntliga redovisningen och det blir ofta svårt för eleven att skilja på skriftlig och muntlig redovisning. Redovisningformernas olika språk ska få sitt naturliga utrymme skriftlig text ska vara skriftspråklig, talat språk ska vara talspråkligt med stöd i skrift och bild. Nervositet kan minskas både jagfokus och åhörarfokus förskjuts från person till innehåll. Vi vill lyfta fram och vidareutveckla det från i fjol framgångsrika projektet och vi tror att presentationsprogram som PowerPoint kan öka statusen för projektet och motivationen för eleverna att genomföra det. Vår tes är att ett presentationsprogram typ PowerPoint hjälper alla elever att göra redovisningarna lättare att genomföra för redovisaren och intressantare för lyssnaren. Elever med styrka i det visuella och kanske med svagheter i vanligt skrivande ges här en ordentlig chans. Även elever med skrivsvårigheter men med datorvana lyfts fram och stimuleras språkligt. De tekniska förutsättningarna är relativt goda. Skolans nätverk är kopplat till kommunens BUF-online. Samtliga elever och all personal har First Class-konton.Vi har en stor datasal som bokas via First Class. I övrigt finns i regel en dator per klass utplacerad i olika grupprum. Samtliga datorer är utrustade med bl.a. programmet PowerPoint. På skolan finns två bokningsbara digitalkameror samt en scanner. IT-kompetensen bland personalen är relativt hög. Vi har tillgång till två kompetenta ITansvarig pedagoger. Endast ett fåtal lärare behärskar och pedagogiskt använder presentationsprogram typ PowerPoint. Alla elever går en datakurs i åk eller 7. Programmet Word behärskas i varierande grad av alla elever. Enstaka elever, som av egen drivkraft lärt sig programmet, använder PowerPoint i andra projekt. Vi vill lära oss PowerPoint och vara så pass förtrogna med programmet så att vi kan handleda elever. Förutom en utvecklad text/bildpresentation vill vi låta eleverna ha i uppgift att göra en lättsam muntlig PowerPoint-presentation med det skrivna arbetet som bas. Varje elev gör ett urval av sådant hon/han kan tänka sig visa utanför privatsfären, i aula, mindre klassgrupp etc.
Syfte och mål Vi ville gärna se projektet som en förstudie till ett större projekt att införa PowerPoint (ppt) och IT i allmänhet som en naturlig del i elevarbeten, arbeten som mynnar ut i skriftliga och muntliga redovisningar. Vidare ville vi lyfta fram den muntliga presentationen som en viktig, tidskrävande och meningsfull del i projektarbeten i allmänhet. Projektets mål var främst att undersöka: - om muntliga presentationer med hjälp av ppt kan bli mer strukturerade och intressanta. - om ppt som instrument kan hjälpa eleverna att öka motivationen och se mer positivt på muntliga redovisningar, att se dem som lättare och trevligare att planera och genomföra. - om elever med en styrka i det visuella, men kanske svagare i skrivandet, får bättre förutsättningar att lyckas. Även elever med skrivsvårigheter, men med datorvana, lyfts fram och stimuleras språkligt. - om vi kan minska nervositet och oro inför muntliga redovisningar. - om statusen på muntliga redovisningar höjs och därmed på projektet Självbiografin som helhet. - om programmet är enkelt att lära sig för såväl lärare som elever. - om lärare och elever ser nytta med fortsatt användning av ppt i framtida projekt. 5
Genomförande Sammanfattning 1. Lärarplanering. Det fanns två grupper med pedagoger som arbetade med projektet Självbiografi. Båda var ItiS-grupper. I lärarplaneringen ingick samplanering mellan grupperna. Ena gruppen vidareutvecklade den skriftliga produktionen, programmet Word användes. Andra gruppen, vår grupp, utvecklade den muntliga presentationen, programmet PowerPoint (ppt) användes. En klass i åk 9 valdes ut. Målet var att i huvudsak arbeta i halvklass.. Vår ItiS-grupp av pedagoger lärde sig ppt medan Word-gruppen grundplanerade informationssökning och skrivande. För att göra projektet mer överskådligt och praktiskt genomförbart under själva ItiS-tiden valde vi tillsammans med den andra ItiS-gruppen att plocka ut en av de obligatoriska rubrikerna i Självbiografin nämligen Hembygden. 3. En enkät utformades i syfte att kartlägga eleverna förkunskaper i PowerPoint.. Två olika ppt-presentationer producerades, den ena som ett gott exempel på en pptpresentation och den andra som ett avskräckande exempel. 5. Båda ppt-presentationerna visades vid elevernas introduktionslektion i halvklass. En kort diskussion pedagoger elever följde. Enkäten genomfördes. Eleverna fick sedan med handledning möjlighet att leka och bekanta sig med programmet, två elever per handledare. Varje elev fick i uppgift att utforma en enkel ppt-presentation med tre bilder över valfritt tema. Presentationen skickades via e-post till den personliga handledaren.. Eleverna skrivande fortsatte kontinuerligt under handledning av den andra ItiSgruppen. 7. Efter avstämning med den andra ItiS-gruppen följde nästa fas, nämligen planering av elevernas respektive ppt-presentation. Eleverna utformade ett utkast på papper, se bilaga X. Tack vare planeringen blev eleverna varse vilka bilder som man ville ha med i ppt-presentationen.. Elever använde vanliga foton som scannades in medan andra tog hjälp av digitalkamera. 9. Eleverna producerade sin ppt-presentation med hjälp av sin planering. 1. Redovisningarna genomfördes. 11. En andra elevenkät gjordes, som utvärderade hur eleverna såg på att använda ppt som stöd i muntliga presentationer. ItiS-gruppen samlades för att utvärdera projektet som helhet.
Utförande i praktiken Projekten Två grupper av pedagoger arbetade parallellt med varsitt ITiS-projekt. Fröknegård I utgick från programmet Word och den skiftliga delen av Självbiografin. Denna grupp hämtade sina medlemmar ur Gröna arbetslaget (åk 7+9). Fröknegård II (denna rapports ITiS-projekt) utgick från programmet PowerPoint och Självbiografins muntliga del. Gruppen hade medlemmar från både Gröna (åk 7+9) och Blå arbetslaget (åk +) på Fröknegårdskolan. Eftersom vårt projekt var en redovisning av vad eleverna hade kommit fram till under den skriftliga delen, var vi beroende av hur det gick med arbetet i Fröknegård I. Vi ville att eleverna skulle bli medvetna om på vilket sätt de skulle redovisa sitt skriftliga arbete på så tidigt som möjligt. Efter vår introduktion fick eleverna fundera på hur de ville ha sina redovisningar och börja tänka på vad de behövde ordna fram t.ex. bilder och ljud. Lärarna Lärarnas förkunskaper Förkunskaperna hos lärarna var blandade. Cirka hälften hade goda förkunskaper och hälften hade praktiskt taget inga sådana. För att allas kunskaper skulle öka hade vi en ppt-genomgång med Jenny. Vi hade förväntat oss fler genomgångar, och det har visat sig att vi nog skulle ha behövt det också. En mindre inlämningsuppgift hade varit lämplig. Bland de som inte hade förkunskaper i programmet finns osäkerheten i användningen delvis kvar. Vi tycker programmet varit lätt att lära sig. Att sätta bilder till sin muntliga presentation känns angeläget, medan ljudillustrationer kan avleda uppmärksamheten från innehållet. Budskapet i sig behöver inte förändras, men kan förtydligas och lättas upp med hjälp av ppt. PowerPoint-användning framöver Skulle vi då tänka oss att själva använda ppt som ett redskap för att t.ex. presentera ett nytt arbetsområde? När vi har som mål att eleverna i slutet av ett arbetsområde ska använda sig av ppt vid en muntlig presentation, ser vi det som lämpligt att vi pedagoger gör något liknande med hjälp av PPT när vi introducerar arbetsområdet. Detta kan alla i ItiS-gruppen tänka sig. 7
Även vid presentation av arbetsområden av mer komplicerad/omfattande art, t.ex. Första Världskriget, ser vi ppt som ett tänkbart framtida redskap. Projektets status Projektet har kommit att känas mer angeläget både för elever och lärare vid användning av ppt. Elever med läs- och skrivsvårigheter verkar känna en möjlighet till att hävda sig bland erkänt duktiga redovisare tack vare det visuella stödet. Huruvida projektets status ökat generellt är svårt att säga, men det har visat sig att många elever är ivriga att visa uppt sina arbeten inte bara lämna in en färdig text. Att få tydligt tillfälle att delge även kamraterna sitt arbete verkar motivera eleverna till bättre resultat. Eleverna Under dessa månader som projektet har pågått har vi arbetat med våra elever på två sätt. Dels har de fått arbeta vid datorn, men även planerat sin presentation på papper. På ppt-språk kallas en sida som visas för bild. För tydlighetens skull kallar vi den nedan för bildsida. Vi började med att låta eleverna i halvklass få titta på två olika presentationer på ppt. Dessa ppt-presentationer representerade en bra och en mindre bra. Under tiden diskuterade vi med eleverna vad de tyckte var bra respektive dålig. För mycket ljud och rörelse kan bli irriterande för åhöraren. Vilka färger som är lämpliga att använda tillsammans för att synas så bra som möjligt för åskådaren diskuterades också. När man använder animering är det lämpligt att låta text och bilder ligga framme på bildsidan. Därefter fick eleverna besvara en enkät (se bilaga) om deras erfarenheter av ppt, detta för att vi skulle veta vad de kunde och för att efter projektet se om det skett en utveckling. Eleverna var mycket frågande varför de skulle göra en sådan här presentation då de tyckte att det skulle bli för mycket extra arbete. Under tiden som de besvarade enkäten fick de parvis en pedagog som handledare. Tanken med detta var att de under projektets gång skulle veta att de kunde vända sig till denna för att få hjälp. När eleverna hade fyllt i enkäten och sett de olika presentationerna fick de börja arbeta med datorn. De började med att prova vad ppt kunde erbjuda. För att lära sig funktionerna i ppt fick de gör en enkel ppt under övervakning av sin handledare. Kravet på uppgiften var att den skulle innehålla minst tre bildsidor och att de skulle skicka provpresentationen till sin handledare. Efter lektionstillfället skedde dialogen hur man skulle kunna förbättra presentationen till viss del över BUF:en. Efter denna lektion så gick vi in i en period där eleverna inte var på skolan. Dels var det höstlov och efter höstlovet så gick de på PRAO i två veckor. Samtidigt som vi introducerade ppt arbetade eleverna med att göra klart sitt skriftliga arbete om sin hembygd. När de började bli klara med det, träffade vi dem igen för att börja göra deras hembygdspresentation på ppt.
Vi började med att repetera programmet ppt och hur presentationen kunde se ut. Själva presentationen skulle innehålla en rubrik och en avslutning. Eftersom hembygden är en del av den större Självbiografin skall inte denna presentation bli för stor. Därför begränsade vi bildsidorna till ungefär sex stycken. Det är att föredra att använda stödord istället för långa meningar. Att lätta upp med musik och animationer gör presentationen intressantare men det bör inte bli för mycket. Eleverna fick använda en mall på papper (se bilaga) för att underlätta deras planeringen hur presentationen skulle se ut. Det som var svårt var att motivera dem att göra en skiss/mall på papper. De tyckte att detta var onödigt och enbart dubbelarbete då de skulle göra en på datorn. Vi motiverade detta med att om man har en skiss/mall så blir det lättare när man väl sätter sig vid datorn. För har man ett underlag så kan man koncentrera sig på små detaljer så att presentationen blir så bra som möjligt. Mallen användes för att tillgången till datasalen är begränsad då den används flitigt av våra c:a elever. Syftet var även att eleverna skulle bli medvetna om vilka bilder, vilket ljud och övrigt de skulle använda till sin presentation. Vi poängterade att mallen som de gjorde endast var ett underlag, och att de inte behövde följa den till punkt och pricka när de väl satt sig framför datorn för att göra den färdiga produkten. Under arbetet med den skriftliga delen hämtade eleverna bilder och ljud på Internet och med hjälp av scannern. Bilder togs också med hjälp av digitalkamera för att de skulle bli så personliga som möjligt. Vid nästa tillfälle var vi i datasalen och de arbetade med presentationerna. De som hade gjort en bra planering på papper visste hur de ville ha sin presentation. För dessa elever gick det fort att göra ett presentationsutkast som endast behövde lite finjusteringar. De kände även en trygghet i att ha en planering att luta sig emot under arbetets gång. Det som eleverna sedan behövde tid till var att välja färg på bakgrund, text och hur animationerna skulle vara. Efterhand som eleverna fick arbeta med datorn och programmet började de bli mer positivt inställda till att göra en presentation. 9
De båda elevenkäterna Enkätresultat 1 1 elever utförde enkäten varav 11 flickor och 7 pojkar. Flickornas resultat: Fråga 1 Har du använt dig av ppt tidigare? Fråga 1 Ja 1 Nej 1 1 1 Ja Nej Den elev som hade svarat ja besvarade frågorna -. På frågan om hon ansåg sig vara kunnig inom programmet svarade hon sådär. Hon hade arbetat med att infoga bilder samt gjort animationer tidigare. Fråga 5 Tror du att det blir lättare för dig att redovisa med hjälp av ppt? Ja 1 Kanske 1 Nej - 1 1 Fråga 5 Fråga - Är du intresserad av att använda ppt för framtida redovisningar? Ja Kanske 5 Nej 5 3 1 1 Fråga
Pojkarnas resultat: Fråga 1 Har du använt dig av ppt tidigare? Ja 1 Nej Fråga 1 Ja Nej Den elev som hade svarat ja besvarade frågorna -. På frågan om han ansåg sig vara kunnig inom programmet svarade han ganska duktig. Hon hade arbetat med att infoga bilder samt gjort animationer tidigare. Fråga 5 - Tror du att det blir lättare för dig att redovisa med hjälp av ppt? Ja 1 Kanske 5 Nej 1 5 3 1 Fråga 5 Fråga - Är du intresserad av att använda ppt för framtida redovisningar? Ja Kanske Nej 1 5 3 1 Fråga 11
Enkätresultat 1 elever utförde enkäten varav 11 flickor och 7 pojkar. Flickornas resultat: Endast flickor hade redovisat men de övriga fick försöka att tänka sig in i redovisningsituationen när de besvarade fråga och 5. Fråga 1 Hur pass duktig är du på ppt? (1=inte alls, 3=medel, 5=mycket duktig) 1 3 5 5 Fråga 1 1 3 5 Fråga Vet du hur man infogar en bild i ppt? Fråga Ja Kanske Nej 3 Fråga 3 - Vet du hur man gör animationer (rörliga bilder m m) i ppt? Ja Kanske Nej 5 Fråga 3 1
Fråga - Anser du att du är mindre nervös inför en muntlig redovisning med ppt som stöd? Ja Kanske 5 Nej Fråga Fråga 5 - Är det lättare att göra en muntlig presentation med hjälp av ppt? Fråga 5 Ja 5 Kanske Nej Fråga - Är du intresserad av att använda ppt för framtida redovisningar? Fråga Ja Kanske 3 Nej 1 Fråga 7 - Tycker du att projektet Självbiografin blivit mer intressant genom att du använt ppt? 1 av flickorna ansåg att projektet hade blivit mer intressant med ppt. Den sista flickan var mer negativ. De sa bl a: Ja det är mycket lättare, istället för att ha massa med papper framför sig så med ppt har man ju datan och Ja det är ju lite mer ovanligt. Så allt är liksom inte bara massa papper. 13
Fråga - Var det lätt eller svårt att lära sig ppt? Berätta utifrån om du var van eller ovan vid att använda datorer. De flesta tyckte att programmet var lätt att lära. Endast 3 var mer tveksamma. De sa bl a: I början var det lite svårt innan man fattade men sedan blev det lättare och lättare. Jag är ju van vid att använda datorer. Pojkarnas resultat: Endast pojkar hade redovisat men de övriga fick försöka att tänka sig in i redovisningsituationen när de besvarade fråga och 5. Fråga 1 Hur pass duktig är du på ppt? 1 3 5 1 5 3 1 Fråga 1 1 3 5 Fråga Vet du hur man infogar en bild i ppt? Ja Kanske 1 Nej Fråga Fråga 3 - Vet du hur man gör animationer (rörliga bilder m m) i ppt? Ja Kanske 1 Nej Fråga 3 1
Fråga - Anser du att du är mindre nervös inför en muntlig redovisning med ppt som stöd? Ja Kanske 5 Nej 5 3 1 Fråga Fråga 5 - Är det lättare att göra en muntlig presentation med hjälp av ppt? Fråga 5 Ja 3 Kanske Nej 5 3 1 Fråga - Är du intresserad av att använda ppt för framtida redovisningar? Ja 1 Kanske 5 Nej 1 5 3 1 Fråga Fråga 7 - Tycker du att projektet Självbiografin blivit mer intressant genom att du använt ppt? Det var delade meningar angående intresset av ppt. De flesta av pojkarna tyckte dock att det inte hade blivit intressantare. 15
Fråga - Var det lätt eller svårt att lära sig ppt? Berätta utifrån om du var van eller ovan vid att använda datorer. Samtliga pojkar tyckte att det hade varit lätt att lära sig programmet. De säger bl a: Lätt, jag är van vid att använda datorer och Jag tyckte det var ganska lätt, det var inte så mycket man skulle lära sig Elevernas redovisningar Vid tiden för inlämningen av ItiS-arbetet har sex elevredovisningar genomförts. Trots ett pressat tidsschema, och därmed inte tillräckliga möjligheter till förberedelser av de muntliga redovisningarna, blev resultatet övervägande bra. I genomsnitt såg vi ett bildspel på sex till åtta sidor med rubrik, text och infogad bild. De flesta infogade bilderna var tagna med digitalkamera, men det förekom även scannade bilder från fotoalbum samt bilder infogade från Internet. Ljudeffekter användes flitigt av eleverna men man kunde se en viss tendens till överanvändning. I allmänhet tycker vi att bildtexterna var aningen långa och att de inte skilde sig tillräckligt från det som sades. Det fanns även en del brister i skriftspråket. Brister av den här karaktären hade enkelt kunnat undvikas med lite mera tid och handledning. I detta sammanhang bör det poängteras för eleverna att de inte ska glömma bort det fria berättandet till bildspelet. Såväl presentatörer som åhörare upplevde presentationerna som trevliga och intressanta. 1
Resultat och utvärdering Vi anser att eleverna blivit mer motiverade till att lägga tid på en muntlig presentation. Det upplevdes som att de var mer positiva till den muntliga redovisningen när de fick ha ppt som stöd. Själva planerandet av presentationen ansågs av vissa elever som besvärligt. De ville snarare bara sätta sig framför datorn och bygga på sin presentation efterhand. De elever som hade det skrivmässigt svårare fick extra stimulans genom bildhanteringen tillsammans med ljudeffekterna som finns i ppt. De upplevde att de kunde visa framfötterna genom sin datorvana; de var duktiga på något. Eleverna hade förvånansvärt lätt för att lära sig ppt. Vi kunde skönja en gängse tendens till att eleverna hade lättare för att ta till sig ppt än vad vi lärare hade. Anledning kan vara att de var mer datorvana än vad vi är. De flesta eleverna hade lärt sig att infoga bilder och göra animationer. Vid en jämförelse med enkät 1 kan man se att fler elever tyckte att redovisning hade blivit lättare. Fler flickor än tidigare blev intresserade av att använda ppt i framtiden, däremot var pojkarna fortfarande mer tveksamma. Både elever och lärare ansåg att ppt är en stor tillgång och att det bör finnas med vid framtida presentationer. Det muntliga framförandet blev intressantare att lyssna på och kändes stimulerande för presentatörerna. Nervositeten inför det muntliga framträdandet försvann till viss del eftersom ppt stal en hel del av uppmärksamheten. Att tala inför en grupp blev en mindre uppmärksammad händelse. Att framförandet fick en enkel och tydlig struktur, hjälpte även till för att bli kvitt nervositet. Statusen på de muntliga redovisningarna har definitivt höjts och självbiografin har lyfts fram ytterliggare. 17
Diskussion Iakttagelserna vi gjort och lärdomarna vi skaffat oss under projektets gång är många. Bland annat anser vi att för att en rapport skall vara färdig för inlämning måste man först ha korrekturläst texten. Skrivfel i olika former upplevs ofta som störande men när samma fel förekommer i en ppt- presentation av sammanfattande karaktär blir de synnerligen framträdande och kan få en direkt förstörande effekt. Slutsatsen vi kan dra av detta är att man inte kan rusa igenom skrivprocessen bara för att man tycker sig ha ett stöd i ppt och/eller tekniska hjälpmedel av liknande karaktär. Vidare finns det stora fördelar med att planera och strukturera arbetet på papper innan man ger sig in i programmet. Vi tycker oss ha fog för att påstå att flertalet elever anser sig mindre nervösa inför en muntlig redovisning med ppt som hjälp. Därmed inte sagt att alla lyckas bra med själva redovisningen. Man bör tänka på att det krävs noggranna förberedelser, engagemang, ett visst tekniskt kunnande och framförallt ett klart budskap för att lyckas med redovisningarna. I skrivande stund har inte alla elever hunnit redovisa men att döma av de vi hunnit med är resultatet övervägande positivt. Det måste sägas att arbetssättet är relativt tidskrävande men samtidigt bör man ha i åtanke att vägen mot målet är lika viktigt som själva slutprodukten. Vi tycker att eleverna i sitt sätt att arbeta och i sin attityd har visat att vi i ppt har ett verktyg som alla kan lära sig hantera relativt snabbt och som kan införlivas i arbeten som skall mynna ut i någon form av muntlig redovisning. Vi är några pedagoger som vid det här laget också funderar på att använda ppt för att introducera utvalda arbetsområden inom so, sv, no, mm. Detta är i sig ett tidskrävande arbete men väl värt mödan om det samtidigt kan fånga eleverna och uppmuntra dem till att göra något liknande själva. Pedagogerna i laget planerar att framöver använda ppt för att introducera utvalda arbetsområden inom samhälls- och naturorienterande ämnen och svenska. Detta är i sig ett tidskrävande arbete men väl värt mödan om det samtidigt kan fånga eleverna och uppmuntra dem till att göra något liknande själva. För att kunna utnyttja ppt:s alla möjligheter, förfina tekniken och använda redovisningsformen i flera arbetsområden anser vi att det är lämpligt att introducera programmet i åk 7. 1
Litteraturförteckning Dahlgren, L O: Problembaserat lärande Granström, Kjell mfl: Konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete IKT-policy för BUF: http://www.buf.kristianstad.se/policys/iktpolicy.htm Jakobsson, Anders: Vad påverkar elevers kunskapsutveckling under ett problemlösande arbete i grupp? Johansson, Ann-Cathrine Det finns ingen IT-pedagogik Jönsson, Bodil: Till en lärare KK-stiftelsen: Den fjärde basfärdigheten KK-stiftelsen: Med eller utan filter Policy för elever på BUF-Online: http://www.buf.kristianstad.se/policys/elevpolicy.htm Sandström Madsén, Ingegärd: Att tänka med penna och dator Scherp, Hans-Åke: Om skolutveckling och skolledarens roll Wiklund, Ann: Ögon, öron och ord/redskap för källkritik Hjälpsidor i programmet PowerPoint: Infoga ljud och musik i en bild m.m. Kurs i PowerPoint: http://www.distans.hkr.se/osa/powerpoint/ 19
Bilagor Jag skall skriva om mig själv och mina rötter, 19-?: Instruktionshäfte inför Självbiografin De skrev om sin barn- och ungdom, 19-199: Häftet med självbiografiska texter av välkända svenska författare Anvisningar till litteraturläsning inför Självbiografin: Frågehäftet till de självbiografiska texterna Enkät 1 Enkät Mall till PowerPoint: Planering på papper Hjälp -sidor i programmet PowerPoint: Ljudrelaterade sidor