Viktförlust. Luktsinnet Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet. Den onda cirkeln Nutritionsproblem Stadie av sjukdomen

Relevanta dokument
Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Teori - Mat och näring

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Matlust i ord & bild. Tips och råd om matsituationen för dig som ger vård och omsorg till en person med demenssjukdom

Mat och näring vid demenssjukdom

Nutritionsvårdsprocessen

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

- En kartläggning i slutenvården

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring

Matens betydelse vid demenssjukdom. Gerd Faxén Irving Dietist, doktorand [ ]

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

RUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

Äldre med malnutrition

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Nutritionsproblem och åtgärder

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument

STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN

Framtidens utmaningar

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Demenskonferens 2016 Harmoni och balans. Harmoni och balans Att stärka sinnet när minnet sviker

Tremor/rigiditet i käk- och tuggmuskler Tungrörelserna påverkas. Minskad. motilitet, gastroesofagal reflux. Minskad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Måltidsmiljö - en kartläggning på särskilt boende i egen regi

Stroke. Nutrition vid olika sväljproblem. Gerd Faxén Irving Leg dietist, Docent, NVS/KI

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Nutrition & risk för undernäring

Nutritionsvårdsprocessen

Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Måltidsgörarens utmaningar och komplexitet

Kan man designa en personcentrerad miljö?

Nutritionsbehandling. Patienter med särskilda behov Gerodontikurs

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare?

Från näring till måltid

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Förebygga och behandla undernäring

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

NLL Kost till inneliggande patienter

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Flödesschema för mat, måltider och nutrition

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen. Innehåll. Information Sida 1 (13)

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Olövslund Ä ldreböende

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

RUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej. Den första planeringen görs vid kundens inskrivning välkomstsamtalet

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

Måltidsmiljö inom särskilda boenden och dagverksamheter. Förslag till indikatorer

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

RUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.

Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

och behandla undernäring.

Riktlinjer för måltider i särskilt boende, korttidsenhet och dagverksamhet inom äldrenämndens ansvarsområde

Rutiner för kost och måltider i äldreomsorgen

Kallelse till Äldreomsorgsnämnden

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Fleximat - härlagad måltidsglädje

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik

Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Geriatrisk kost och nutrition

Kvalitetsarbete Bergagården Avd blå

Mat och ett hälsosamt åldrande

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Transkript:

Viktförlust Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet Gerd Faxén Irving, Dietist och docent, Klinisk geriatrik/karolinska Institutet Viktminskning är vanligt, framförallt vid Azheimers sjukdom drabbar ca 5-45 % av personer i eget boende med AD Inträffar ofta innan diagnos är fastställd. Kan inverka negativt på sjukdomsförloppet ESPEN Guidelines on Nutrition in Dementia Clinical Nutrition 05 Den onda cirkeln Nutritionsproblem Stadie av sjukdomen Försämrat smak- och luktsinne Prekliniskt och tidigt skede Bristande uppmärksamhet Brister i utförande (exekutiva) funktioner (handla, förbereda mat) Svårigheter att fatta beslut (tex att välja/livsmedel/maträtter) Dyspraxi* Agnosia** Beteendestörningar (vandrande, agitation, störande ätbeteende) Orofaryngeal dysfagi Matvägran *svårt att utföra vardagliga aktiviteter som tex att använda bestick Svår **svårt att känna igen vanliga föremål, skilja mellan ätbara och icke ätbara föremål på matbordet Tidig försämring av luktsinnet vid Alzheimer s sjukdom Luktsinnet försämras i tidigt skede av demenssjukdom. Upptäcka, särskilja identifiera Därför kan nedsättning av luktförmåga vara ett tidigt tecken på demenssjukdom Särskilt hos bärare av ApoE4 (sårbarhetsgen) Luktsinnet förändras mer än smaksinnet med åldern. Det påverkar smakupplevelsen mer än smaken (sött,salt,surt,beskt umami). Luktsinnet Stanciu I J Int Neuropsych Soc 04;0:09-7;

ESPEN Guidelines on Nutrition in Dementia Varje person som har en demenssjukdom bör screenas för risk för undernäring och personens vikt bör följas regelbundet. Mat, i tillräcklig mängd, presenterad och serverad på ett aptitligt sätt i en trevlig måltidsmiljö och med möjlighet till assistans rekommenderas. Kosttillskott (supplement) av enstaka näringsämnen rekommenderas inte om det inte finns tecken på brist. Näringsdrycker rekommenderas för att förbättra näringstillståndet men inte med avsikt att förbättra eller förhindra kognitiv nedsättning. Behandling med enteral nutrition (sondnäring) eller parenteral nutrition kan föreslås till personer med mild till måttlig demens under en begränsad period för att återställa ett tillfälligt försämrat näringstillstånd. Behandling med enteral nutrition rekommenderas ej vid svår demens eller i slutskedet av en demenssjukdom. Kontrasterande färger i dukningen Kontrasterande färger i dukningen underlättar ätandet för personer med måttlig till svår demenssjukdom som behöver stöd med att äta När starkt rött eller blått porslin användes förbättrades mat- (+5%) och vätskeintaget (+ 84%) signifikant jämfört med när vitt eller ljust färgat porslin användes. andra studier med färgskillnader mellan duk och porslin och maten på tallriken resulterade i en lugnare måltidsmiljö, att personerna åt bättre och mer självständigt än tidigare. (visst vetenskapligt underlag) Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer demens 00 Kontraster Anpassad måltidsmiljö Mindre observationsstudier och klinisk praxis visar att hemlik miljö, måltider i små grupper runt matbord, tillräcklig tid för ätandet och möjlighet att själv komponera sin portion förbättrar sociala kontakter, måltidsbeteenden och ökar kostintaget hos personer med måttlig till svår demenssjukdom (visst vetenskapligt underlag). Måltidsmiljö 6 patienter som utreddes för demenssjukdom Medelvårdtid dagar Bordsplacering, belysning, dofter, färgkontraster, upplägg och servering

Vikt (kg) MMT 06-- Förändring av vikt och kognition i samband med slutenvårds demensutredning,5 P=0,006 P=0,03 P=0,04 P=0,0 0,5 0-0,5 0 AD VaD Mixed MCI Övrig AD VaD Mixed MCI Övrig Diagnos Diagnos 6 pat utredda för demenssjukdom Medelvårdtid dagar FIVE ASPECTS OF MEAL MODEL - FAMM Five Aspekts of Meal Modell (FAMM): rummet, mötet, maten, stämningen, styrsystemet som tillsammans skapar måltidsmiljön. Miljön påverkar matintaget Effekten av att ha ett akvarium i en matsal jämfört med att hänga upp en ocean picture, studerades hos 6 personer på 3 olika demensboenden. Man kunde notera att matintaget ökade signifikant i akvariegruppen. (4 månader). Gustafsson I-B, J of Foodservice 006 Edwards NE, Beck AM. West J Nursing 00;0:04-4 Lugnande musik under måltiden Det vetenskapliga underlaget är för svagt för att bedöma effekten av lugnande musik under måltiden för personer med måttlig-svår demenssjukdom, som behöver stöd för att äta (i särskilt boende) (otillräckligt vetenskapligt underlag). Studie på utredningsenhet 4 perioder à veckor Fas Sedvanliga mat/måltidsrutiner kontroll period/grupp Fas Kyl (med glasdörr) fylld med snacks, drycker Servering av mat tidigare till de som är i behov av mer assistans el behöver längre måltidstid 3

Studie på utredningsenhet 4 perioder à veckor Fas 3 Maximera mat och dryck intaget med hjälp av volontärer till de som är beroende av stöd vid måltiden Fas 4 Musik under måltiderna Resultat: BMI minskade under FAS = observation (0,6 kgm) och ökade (0,3-0,39 kgm) under interventionsperioderna. Wong A et al. JNHA 008 Måltidsordning Måltiderna bör serveras jämnt fördelade över dagen Mellanmål och kvällsmål är viktiga för att undvika en lång nattfasta! Efterrätt Efterrätter Betulaprojeket: En longitudinell studie om åldrande, minnesfunktion och hälsa Resultat: Äldre personer med egna tänder visade signifikant bättre resultat på flera minnestester jämfört med tandlösa äldre personer. Slutsats: Att ha egna tänder tycks påverka minnesfunktionen. Bergdahl et al. Umeå Universitet. Lars-Göran Nilsson (Stockholms Universitet) Viktigast är själva tuggförmågan, även om det sker utan egna tänder Kan du äta ett äpple? I såfall har du större möjligheter att bevara dina kognitiva funktioner visar en annan studie. Lexomboon D, Trulsson M, Wårdh I, Parker MG. Chewing ability and tooth loss: association with cognitive impairment in an elderly population study. J Am Geriatr Soc. 0 Oct;60(0):95-6 4

KONSISTENSGUIDEN Behov av att definiera olika konsistenser utifrån objektiva mätmetoder Viktigt med enhetlig och gemensam terminologi! Anpassa konsistensen efter individens sväljningsförmåga! Gör upprepade bedömningar, framförallt den första perioden SIK, Dysfagicentrum, Malmö, Klin Nutr, Göteborg Vid lättare ätsvårigheter, motoriska problem och orkeslöshet Hall G & Wendin K. Sensory design of foods for the elderly. Ann Nutr Metab 008 Rothenberg E et al. Scandinavian journal of food & nutrition 007 Wendin K et al. Food & Nutrition Research 00 SIK, Dysfagicentrum, Malmö, Klin Nutr, Göteborg Sammanfattning Måltidsmiljö Observera viktnedgång Enkel dukning, kontraster God, vällagad mat Färger tex röd färg tex gelé ger positiv association Måltidsmiljön (akvarium, musik) Favoritmat, konsistensanpassning Omsorgsmåltider Måltidsobservationer Restaurangkväll Stockholms sjukhem 5