Granskningshandling 2013-09-13 MKB till detaljplan för Gamla Staden 1:1, m.fl., Helsingborgs Stad 1 av 38
MKB till detaljplan för Gamla Staden 1:1, m.fl., Helsingborgs Stad Datum 2013-09-13 Uppdragsnummer 61441356364 Utgåva/Status Granskningshandling Uppdragsansvarig Ansvarig kulturmiljö Mattias Bååth, Ramböll Maria Olovsson, Acanthus 2 av 38
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Inledning... 6 1.1 Bakgrund och syfte... 6 2. Avgränsning... 6 2.1 I tid... 6 2.2 I rum... 6 2.3 I sak... 7 3. Mål och krav... 7 3.1 Miljömål... 7 3.2 Miljökvalitetsnormer... 8 4. Alternativ... 8 4.1 Studerade alternativ... 8 4.2 Förändringar i förhållande till tidigare förslag... 10 4.3 Nollalternativ... 11 5. Övergripande förutsättningar... 13 5.1 Kommunal planering... 13 5.2 Riksintressen... 13 6. Planförslag... 14 6.1 Bebyggelse... 14 6.2 Platser och grönområden... 14 6.3 Trafik... 14 7. Förutsättningar och konsekvenser... 15 7.1 Kulturmiljö... 15 7.2 Buller... 26 7.3 Luftkvalitet... 29 7.4 Risk och säkerhet... 31 7.5 Klimatanpassning och översvämning... 33 8. Samlad bedömning... 34 8.1 Sammanfattande miljökonsekvenser... 34 8.2 Avstämning mot miljömål... 34 8.3 Avstämning mot miljökvalitetsnormer... 35 9. Källförteckning... 37 3 av 38
Sammanfattning Bakgrund Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) hör till detaljplan för Gamla Staden 1:1 m.fl., i Helsingborgs stad (granskningshandling). Detaljplanen syftar till att möjliggöra byggandet av en kongress- och hotellanläggning samt byggande av bostäder och verksamheter. För att detta ska vara möjligt medför detaljplanen även en flytt av den befintliga Ångfärjestationen inom detaljplanen. Alternativ Planeringen av området vid Ångfärjestationen samt lokaliseringen av en eventuell kongress- och hotellanläggning har varit en lång process i Helsingborgs stad. Utgångspunkten med lokaliseringen har varit att den ska ha en central placering i staden med god tillgänglighet och kommunikationsmöjligheter. Utifrån detta har i en lokaliseringsutredning fem olika förslag till lokalisering utvärderats avseende genomförbarhet och varumärkeseffekt. Utredningen konstaterar att Ångfärjetomten är det alternativ som har bäst balans mellan de båda variablerna och förordas. Tre arkitektkontor har arbetat med utformningen av området i parallella uppdrag. Inom ramen för planprocessen har möjligheten att låta Ångfärjestationen bli en del av kongress- och hotellanläggningen studerats. Det har konstaterats att detta inte är lämpligt då det bland annat är tekniskt svårt samt inte lämpligt ur stadsbyggnadssynpunkt. Planförslag Planförslaget innebär bebyggelse i två kvarter. Det södra kvarteret ger utrymme för en kongressanläggning med kapacitet för ca 1600 personer samt en hotelldel med 200-250 rum. Längs Helsingörskajen möjliggörs för verksamheter av offentlig karaktär, som restauranger och affärer. För att möjliggöra detta föreslås den nuvarande Ångfärjestationen flyttas ca 70 meter söderut, till en plats väster om Tullhuset, som delvis fylls ut i havet. I det norra kvarteret föreslås bostäder med ca 150 lägenheter och affärsverksamhet i bottenplan. Planområdet har ett centralt läge i staden med närhet till Knutpunkten och kollektivtrafik med både tåg, buss och färja. Utgångspunkten för placering av kongress- och hotellanläggningen i centrala staden är att trafik till- och från anläggningen företrädesvis ska ske med dessa trafikslag. Planen innebär i jämförelse med nollalternativet ett begränsat trafiktillskott på ca 500 fordon per årsmedeldygn. Generellt förväntas trafiken minska i framtiden, bl a utifrån de åtgärder med separata busskörfält som föreslås för Drottninggatan. 4 av 38
Miljökonsekvenser MKBn har avgränsats till att hantera kulturmiljö, luftkvalitet, buller samt risker utifrån kringliggande verksamheter. En flytt och delvis rivning av Ångfärjestationen innebär konsekvenser på kulturmiljön. Konsekvenserna av planförslaget är att förståelsen för Ångfärjestationen som förmedlare av platsens historia begränsas. Byggnaden kommer delvis att bevaras och kopplingen mellan byggnaden och dess ursprungliga plats tillgodoses till viss del. Planen innebär att perrongtaken står kvar nära sin ursprungliga plats vilket bidrar till förståelse kring stationsbyggnadens ursprungliga placering. En flytt av Ångfärjestationen och rivning av vissa delar kommer att påverka en del av riksintresset negativt, den del som lyder: Den sena 1800-talets succesivt utbyggda hamnen och järnvägen med tillhörande byggnader som visar på funktionen som viktig hamn- och även järnvägsstad. En flytt och delvis rivning innebär inte att denna del av riksintresset helt kommer att upphöra. Planen bedöms innebära ett visst mått av skada på riksintresset, skadan kan dock inte betecknas som påtaglig. Utifrån de trafikprognoser som tagits fram bedöms planförslaget inte innebära att miljökvalitetsnormerna (MKN) för luftkvalitet överskrids. Planen bedöms också kunna genomföras inom ramen för gällande riktvärden för buller avseende både trafik och hamnverksamhet. Planområdet ligger på ett sådant avstånd från hamnverksamheten att några risker utifrån denna inte föreligger. Det bedöms också som möjligt att utforma planen så att hamnfunktionerna med nattförtöjning och tullverksamhet kan fortsätta. Planen påverkar därmed inte riksintresset för hamnen. Helsingborgs stad arbetar långsiktigt med ökad risk för översvämning till följd av klimatförändring. Kommunen har en strategi, vilken man även arbetar efter i det aktuella planområdet. 5 av 38
1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Detaljplanen har föregåtts av en lång diskussion inom kommunen om lämplig placering och utformning av kongresscentrum. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för detaljplan är att möjliggöra en samlad bedömning av den inverkan planens genomförande får på miljön, människors hälsa och hushållning med mark, vatten och andra resurser. Arbetet med miljöbedömning och MKB innebär att miljöaspekter och miljöåtgärder integreras i planen så att en hållbar utveckling främjas för att bland annat uppfylla uppsatta miljömål och krav i gällande lagstiftning. MKB:n utgör ett beslutsunderlag för kommunens politiker inför antagande av planen, men syftar också till att ge allmänheten och berörda tjänstemän en samlad bild av planens miljökonsekvenser. För alla detaljplaner ska en behovsbedömning göras med syfte att avgöra om genomförandet av planen kan antas leda till betydande miljöpåverkan eller inte. Om så är fallet ska en miljöbedömning göras. Inom ramen för behovsbedömningen av detaljplanen för Gamla Staden 1:1 m.fl., har Helsingborgs stad, efter samråd med Länsstyrelsen i Skåne län, kommit fram till att den föreslagna planens genomförande kan komma att medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i bestämmelserna om miljöbedömning av planer och program (Miljöbalken 6kap 11 ). Bedömningen bygger huvudsakligen på att det inte går att utesluta att genomförandet av planen på ett betydande sätt påverkar riksintresset för kulturmiljö, men även utifrån övriga riksintressen i området samt risk för påverkan från buller och förändrad luftkvalitet. Därmed ska en miljöbedömning göras för planen och i den fortsatta miljöbedömningsprocessen ingår bland annat att det ska upprättas en MKB. 2. Avgränsning 2.1 I tid Den tidsmässiga avgränsningen har gjorts utifrån möjlighet och önskemål om genomförande av byggnationen till år 2020. Nollalternativet innebär en situation år 2020 då planen inte är genomförd. 2.2 I rum MKB:n behandlar de konsekvenser som detaljplanen medför inom planområdet, se figur 1, men översiktligt även konsekvenser som detaljplanen kan medföra på kringliggande områden. T ex har den samlade konsekvensen för berörda riksintressen beaktats. 6 av 38
2.3 I sak MKBn fokuserar på de aspekter som kan medföra betydande miljöpåverkan. I samråd med länsstyrelsen har därför MKBn avgränsats till att hantera kulturmiljö, luftkvalitet, buller, översvämning samt risker utifrån kringliggande verksamheter. Vidare är det miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö som ska beaktas. Övriga frågor bedöms inte vara betydande miljöaspekter och hanteras därför inom ramen för planhandlingen. Figur 1. Planområdet markerat med rött 3. Mål och krav 3.1 Miljömål Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål (miljömål) för en hållbar samhällsutveckling. Det innebär att nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. I avgränsningen av MKB har konstaterats att det är två miljömål som ska hanteras: Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö 7 av 38
Länsstyrelsen i Skåne län har utifrån de nationella miljömålen tagit fram delmål för Skåne län. Helsingborgs stad har arbetat vidare med lokala miljömål (Miljöprogram för Helsingborgs stad 2011-2015, antaget 2010-10-27). De lokala miljömål som är relaterade till de två nationella målen ovan är mål kring hållbart transportsystem, hållbart energisystem, sundare Helsingborg samt hållbar planering och skötsel. 3.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel som regleras i miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga grunder och ange den miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för: Luftkvalitet (utomhusluft) omfattande kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon Buller Fisk- och musselvatten Vattenförekomster 4. Alternativ 4.1 Studerade alternativ Både nyttjandet av området vid Ångfärjestationen samt lokaliseringen av en eventuell kongress- och hotellanläggning har varit en lång process i Helsingborgs stad. 2008 påbörjades en medborgardialog angående området kring Ångfärjestationen. Hösten 2008 konstaterade Helsingborgs stad att området kunde vara lämpligt för kongress- och hotellverksamhet. Under 2009 genomfördes en markanvisningstävling för området. Tävlingen vanns av förslaget Saltkristallerna. 2010 påbörjade kommunen ett planarbete utifrån det vinnande förslaget. Arbetet påbörjades med ett planprogram. En detaljplan antogs av kommunfullmäktige i maj 2011, men denna upphävdes senare av länsstyrelsen. Våren 2012 valde Helsingborgs stad att göra ett omtag i processen och påbörja ett nytt planprogram utifrån det nya material som framkommit. Inom ramen för den nya planprocessen har en lokaliseringsutredning genomförts (Lokalisering av hotell- och kongressanläggning, Helsingsborgs Stad, PwC mars 2012). I lokaliseringsutredningen har fem alternativ studerats, se figur 2. Dess är Ångfärjetomten, Oceanpiren, Knutpunkten (två förslag) samt kvarteret Glasbruket. 8 av 38
Figur 2. De fem studerade alternativen från lokaliseringsutredningen (PwC mars 2012) med Ångfärjan i norr, Oceanpiren i väster, Knutpunkten i mitten och Glasbruket i söder. Utgångspunkten med lokaliseringen har varit att den ska ha en central placering i staden med god tillgänglighet och kommunikationsmöjligheter. Den ska också ägas och drivas av privata aktörer och inte belasta skattebetalarna med ytterligare kostnader. Utifrån detta har i lokaliseringsutredningen de fem förslagen utvärderats avseende genomförbarhet och varumärkeseffekt. Utredningen konstaterar att Ångfärjetomten är det alternativ som har bäst balans mellan de båda variablerna. Planprogrammet godkändes av stadsbyggnadsnämnden 2012-12-12 och drivs nu vidare i en fortsatt detaljplaneprocess. Inom ramen för planprocessen engagerades tre arkitektkontor för s k parallella uppdrag. Utifrån dessa alternativ 9 av 38
har kommunen valt att arbeta vidare med förslagen från Jais arkitekter vad avser kongress- och hotellanläggningen samt Wingårdh arkitektkontor vad gäller bostadskvarteret, se figur 3. Figur 3. Bild med förslaget. Källa Jais arkitekter Utgångspunkt för planeringen av området har varit att Ångfärjestationen flyttas ca 70 meter söderut. En utredning visar att byggnaden är möjlig att flytta (Midroc 2010-12-03) och det handlar då om den ursprungliga, centrala delen. Möjligheterna att bibehålla Ångfärjestationen som en del av kongressanläggningen har utretts. Det har i ett utlåtande (2013-04-30) konstaterats att detta inte är lämpligt då det är tekniskt svårt samt mindre lämpligt ur stadsbyggnadssynpunkt. 4.2 Förändringar i förhållande till tidigare förslag Nedan beskrivs några av skillnaderna mellan det tidigare planförslaget från 2011 och nuvarande planförslag, se även figur 4. Bebyggelsestruktur: Det tidigare förslaget hade en sluten kvartersstruktur. Nu aktuellt förslag har i den norra delen en mer öppen struktur, vilket både skapar inblickar mot bakomvarande kvarter samt utsikt och utblickar för de boende längs Kungsgatan. I den södra delen redovisades i det tidigare förslaget ett slutet kvarter med hotelldelen placerad i nord/sydlig riktning, vilket avslutades i ett högre torn med en höjd på över 60 meter. I det nuvarande planförslaget har hotellet placerats i den norra delen av kvarteret i likhet med intilliggande bostadshus. Kvarteret avslutas sedan med en lägre kongressbyggnad i 3-4 våningar, vilken underordnar sig intilliggande kvarters skala. Platser och torg: I det tidigare förslaget fanns en bred hamnpromenad samt ett grönstråk läng Kungsgatan. I det nuvarande förslaget avslutas gröntråket längs Kungsgatan i en platsbildning där delar av de i befintliga perrongtaken placeras. 10 av 38
Gestaltningen av parkstråket och platsen ska innehålla element som tydliggör den historiska kontexten och redovisar att detta utgjort den plats där Västkustbanan anslöt till kontinenten. I denna kontext har även Ångfärjestationen placerats, vilken flyttas tvärs över Hamntorget. Helsingörskajen utgör även i detta förslag en bred kajpromenad där de tidigare kajlägena getts en tydligare gestaltning som en del i ett upphöjt däck kring kongressanläggningen. Figur 4. Tidigare planförslag i förhållande till nu aktuellt planförslag. Tidigare förslag till vänster och det nu aktuella förslaget till höger. 4.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär en situation år 2020 då planen inte är genomförd, men övriga förändringar i staden genomförs. Området har tidigare varit järnvägsområde med omstigning mellan järnväg och färja. Även tullverksamhet har förekommit i området. Ångfärjestationen med perrongtak påminner om tidigare markanvändning. I övrigt är huddelen av området idag parkering med ca 400 platser. Huvuddelen av planområdet omfattas av stadsplaner från 1933 och 1936. Kajen i väster omfattas av detaljplan från 1999 och omliggande vattenområden omfattas av planer från 1988 och 1993. Genomförandetiden för samtliga planer har gått ut. Ytterligare beskrivning av befintliga planer finns i planhandlingen. Planerna anger byggrätt för tull- och järnvägsändamål samt för allmännyttigt ändamål. Kajen i väster har markanvändning kaj. Högsta tillåtna byggnadshöjd varierar mellan 8 till 28 meter. Då befintliga järnvägsspår är uppbrutna är det knappast troligt att området behöver utvecklas för tull- eller järnvägsändamål. 11 av 38
Däremot är det ett centralt område i staden, varför någon typ av bebyggelse, t ex bostäder eller verksamheter, kan förväntas. I nollalternativet har också antagits att de förändringar av Drottninggatan som Helsingborgs stad beslutat (Stadsbyggnadsnämnden 2013-04-16) genomförs. D v s att biltrafiken minskas till ett körfält i vardera riktningen och det blir separata busskörfält samt ökad plats för gående och cyklister. Kärnan Dunkers kulturhus Ångfärjan Hamntorget Tullhuset Knutpunkten Figur 5. Planområdet med omgivningar 12 av 38
5. Övergripande förutsättningar 5.1 Kommunal planering Helsingborgs stad har en översiktsplan från 2010. Planområdet redovisas i översiktsplanen som område där Helsingborg stads strategi är att ur stadsutvecklings- och transportutvecklingssynpunkt stärka de regionala noderna. Bedömningen är att planförslaget överensstämmer med dessa intentioner. Huvuddelen av planområdet omfattas idag av stadsplaner från 1933 och 1936. Kajen i väster omfattas av detaljplan från 1999 och omliggande vattenområden omfattas av planer från 1988 och 1993. Genomförandetiden för samtliga planer har gått ut. Planerna anger byggrätt för tull- och järnvägsändamål samt för allmännyttigt ändamål. Kajen i väster har markanvändning kaj. Högsta tillåtna byggnadshöjd varierar mellan 8 till 28 meter. Ytterligare beskrivning av befintliga planer finns i planhandlingen. 5.2 Riksintressen 5.2.1 Kulturmiljö Helsingborgs centrala delar omfattas av riksintresse för kulturmiljö (M:K15) enligt miljöbalken 3k kap. 6. Motiveringen för riksintresset är: Hamn- och industristad med sjöfart och försvar, strategiskt placerad vid den smalaste delen av Öresund och med anor sedan tidigaste medeltid. Staden speglar de många utvecklingsskedena alltifrån den tidigmedeltida högstaden runt den kungliga borgen, den under högmedeltiden framvuxna lågstaden, 1600-talets befästningsstad till det sena 1800-talets och 1900-talets expansiva hamn- och industristad. Planförslagets påverkan på riksintresset beskrivs vidare i avsnitt 7.1. 5.2.2 Hamn Helsingborgs Hamn omfattas av riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken 3 kap. 8. Riksintresset syftar till att skydda viktiga hamnfunktioner. Planförslagets påverkan på riksintresset beskrivs vidare i avsnitt 7.4. 5.2.3 Kustzon Kustzonen omfattas av riksintresse med geografiska bestämmelser enligt miljöbalken 4 kap. Riksintresset innebär att företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning, vilket bland annat innebär att natur- och kulturvärden ska ges företräde. Helsingborgs centralort upptar en stor del av kuststräckan. Norr om Domsten finns gammal hedvegetation och ett komplext strandvallssystem. Landborgen i centrala Helsingborg har varit viktig för stadens utveckling. Råå skansar och Örby ängar är viktiga delar i kustzonens södra del. Riksintresset bedöms sakna relevans i det aktuella planområdet. Riksintresset bedöms därför inte påverkas av den förändrade markanvändningen. 13 av 38
6. Planförslag Planförslaget framgår i sin helhet av planhandlingarna. 6.1 Bebyggelse Planförslaget innebär bebyggelse i två kvarter, vilka skiljs åt av Badhusgatans förlängning. Det södra kvarteret ger utrymme för en kongressanläggning med kapacitet för ca 1600 personer samt en hotelldel med 200-250 rum. Längs Helsingörskajen möjliggörs för verksamheter av offentlig karaktär, som restauranger och affärer. Byggnaden föreslås som högst få en höjd av 9 våningar. För att möjliggöra för detta föreslås den nuvarande Ångfärjestationen flyttas ca 70 meter söderut, till en plats väster om tullhuset, som delvis fylls ut i havet. I det norra kvarteret föreslås bostäder med ca 150 lägenheter och affärsverksamhet i bottenplan. Bostäderna föreslås få en höjd om 6-9 våningar. 6.2 Platser och grönområden Planförslaget skapar utvecklingsmöjligheter för nya platser och grönområden med utveckling av kajpromenaden, Kungsgatan och Hamntorget. I anslutning till entrén för kongressanläggningen skapas en park som knyter an till det större parkrummet längs Kungsgatan. Här föreslås också de befintliga perrongtaken placeras och ges en tydlig koppling till den nya placeringen av Ångfärjestationen. 6.3 Trafik Planområdet har ett centralt läge i staden med närhet till Knutpunkten och kollektivtrafik med både tåg, buss och färja. Utgångspunkten för placering av kongress- och hotellanläggningen i centrala staden är att trafik till- och från anläggningen företrädesvis ska ske med dessa trafikslag. De trafikutredningar som gjorts (Ramböll 2013-05-08 samt Ramböll 2010-10-10) visar att planförslaget förväntas generera ett trafiktillskott på ca 750 trafikrörelser ett vardagsdygn respektive 1150 bilar ett kongressdygn. De tillkommande bilarna förutsätts nyttja de parkeringar under mark som skapas inom detaljplanens område. Idag finns ett stort antal markparkeringar på bl a Ångfärjetomten. De som idag nyttjar dessa får söka sig andra parkeringar i närområdet. Trafikmängden i nollalternativ och planalternativ framgår av tabell 1 och visar att planförslaget medför en marginell trafikökning. Av trafikutredningarna framgår att aktuella trafikräkningar saknas för Kungsgatan, men trafikmängden bör enligt en tidigare studie uppgå till mellan 3000-4000 bilar per dygn. Roskildegatan har ca 5000 bilar per dygn. Trafikmängden vid Hamntorget bör ligga på samma nivå, men i detta fall uppdelad på de två enkelriktade avsnitten vid Hamntorget. Drottninggatan har ungefär 21000 bilar per dygn på avsnittet norr om Stortorget och Hamntorget. 14 av 38
Trafikmängden beräknas minska i framtiden som följd av de åtgärder som ingår i stadens planering. Dessa innebär bl a minskad biltrafik på Drottninggatan med ett körfält i varje riktning, separata busskörfält samt utökat utrymme för gång- och cykeltrafik. Nollalternativ 2020 Personbilar (%) Lastbilar (%) Naturgas bussar (%) Drottninggatan 19 000 92,6% 3,2% 4,2% Järnvägsgatan 20 000 92,3% 4,0% 3,7% Södra Stenbocksgatan 19 000 94,4% 5,3% 0,3% Hälsovägen 19 500 94,6% 3,6% 1,8% Malmöleden 23 500 92,3% 7,7% 0% Planalternativ 2020 Årsdygnstrafik Årsdygnstrafik Personbilar (%) Lastbilar (%) Naturgas bussar (%) Drottninggatan 19 500 92,7% 3,1% 4,2% Järnvägsgatan 20 500 92,4% 3,9% 3,7% Södra Stenbocksgatan 19 000 94,4% 5,3% 0,3% Hälsovägen 20 000 94,8% 3,5% 1,8% Malmöleden 24 000 92,4% 7,6% 0% Tabell 1. Sammanställning av trafikflöden på fem vägavsnitt för nollalternativet och planalternativet för Ångfärjan 2020. 7. Förutsättningar och konsekvenser I detta avsnitt beskrivs de nuvarande förhållandena och förutsättningarna, miljöeffekter som uppstår vid ett genomförande av planen, de miljöåtgärder som har inarbetats i planförslaget samt de konsekvenser som kan uppstå som en följd av den föreslagna detaljplanen för de miljöaspekter som bedömts som relevanta (se avsnitt 2.3 Avgränsning i sak). Det är både negativ och positiv miljöpåverkan som bedöms och analyseras. 7.1 Kulturmiljö 7.1.1 Förutsättningar Planområdet ligger i sin helhet inom riksintresseområdet Helsingborg (M:K 15), riksintresse kulturmiljövård, se figur 6. Byggnader som utgör delar i riksintresset kommer direkt eller indirekt att beröras av planförslaget. 15 av 38
Figur 6. Riksintresse kulturmiljö framgår av rött raster Motivering till riksintresset A. Hamn- och industristad, med för sjöfart och försvar strategisk placering vid den smalaste delen av Öresund och med anor sedan tidigaste medeltid. Staden speglar de många utvecklingsskedena alltifrån den tidigmedeltida högstaden runt den kungliga borgen, den under högmedeltiden framvuxna lågstaden, 1600-talets befästningsstad till det sena 1800-talets och 1900- talets expansiva hamn- och industristad. (Fästnings- och skansmiljö). B. Institutionsmiljö i form av S:ta Maria sjukhusområde - en väl sammanhållen sjukhusanläggning av unik social och arkitektonisk betydelse. Uttryck för riksintresset Kärnan från 1300-talet, som utgjorde kärntornet i kungaborgen och andra lämningar av högstaden på landborgshöjden, kulturlager från tidig medeltid till stormaktstid, den välbevarade Mariakyrkan från 1300-talet. Lågstaden med gatunät som huvudsakligen växte ut under medeltidens senare del. Den småskaliga bebyggelsekaraktären med hus som spänner från medeltiden och framåt och där bara de offentliga byggnaderna tillåtits bryta skalan. Lämningar och spår i gatunät och platsbildningar av 1600-talets befästningsstad. Spår av gamla vägsträckningar och gränslinjer i det som tidigare var stadens jordar runt den gamla stadskärnan och av den förindustriella stadens oplanerade utkantsbebyggelse utmed infartsvägarna. 16 av 38
Det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets stadsbyggande, med kompakta stenstadskvarter, boulevardstråk, platsbildningar, parker och offentliga byggnader. Den sedan 1800-talet successivt utbyggda hamnen och järnvägen med tillhörande byggnader som visar på funktionen som viktig hamn- och även järnvägsstad. Burgna villaområden, arbetarkvarter industrier och andra arbetsplatser som berättar om stadens sociala och funktionella skiktning. Uttryck för modernismens byggande som konserthuset, tullhuset vid Sundstorget, H55-utställningen, krematoriet samt olika bostadsområden. Den lokala byggnadstraditionen med mycket tegel och ljust putsade och rikt ornamenterade fasader. Kulturhistoriskt skydd inom planområdet Planområdet ingår i riksintresset för Helsingborgs innerstad (M-K15), se figur 6. Riksintresset regleras enligt Miljöbalken 3 kap 6 och omfattar stadens centrala delar. Ansökan om byggnadsminnesförklaring av Ångfärjestationen, se figur 7, inkom till Länsstyrelsen i Skåne våren 2010, Länsstyrelsen har våren 2013 beslutat att inte förklara ångfärjestationen som byggnadsminne, enligt kulturminneslagen (KML) 3 kap 1. Figur 7. Ångfärjestationen i förgrunden till kv. Karl XV. Till vänster i bild skymtar bebyggelsen i kv. Najaden. Till höger syns delar av Hamntorget. 17 av 38
Kommunen har pekat ut Ångfärjestationen som kulturhistoriskt värdefull, i linje med de byggnader som skyddas enligt PBL kap. 8. (Bevarandeprogram Helsingborgs stadskärna, 2002). Byggnaden anses därmed vara av lokalhistoriskt intresse, den har dock inget skydd i detaljplan. Historisk bakgrund Helsingborg är en av Nordens äldsta städer med rötter tillbaka till vikingatiden 800-1000 e. kr. Det geografiska läget på den höga landborgsbranten invid Öresunds smalaste del har haft avgörande betydelse för stadens utveckling. Den första befästningen anlades troligtvis uppe på landborgen för att senare ge upphov till stadsbebyggelse på platsen. I takt med att staden växte började folk även bosätta sig på stranden nedanför landborgen. Trots sitt strategiska läge och omfattande sjöfart saknade Helsingborg från början en naturlig hamn. Fram till mitten av 1700-talet fanns endast en enkel träbrygga ut i sundet. Under 1300-talet var Helsingborg en av Danmarks mest betydelsefulla städer. Vid freden i Roskilde år 1658 blev Helsingborg åter svenskt. Under mitten av 1700- talet beslöt man att bygga den fösta bryggan av sten, vilken stod färdig 1766. Efter en tid av stagnation, på grund av krig och minskad handel, återhämtade sig staden under 1800-talets andra hälft. Mellan 1850 och 1900 sexdubblades Helsingborgs befolkning, vilket var en följd av näringslivets expansion. Under senare delen av 1800-talet fortsatte utbyggnaden på utfyllnadsmark väster om den gamla stadskärnan. Staden började efter att Öresundstullen hade avskaffats, 1857, att bli en mycket viktig exporthamn vilket krävde en utbyggnad av hamnens anläggningar och kommunikationer. Spannmål var Helsingborgs största exportvara vid den här tiden. Helsingborgs kraftiga expansion under 1800-talet var till stor del ett resultat av förbättrade kommunikationer som genomfördes i staden. 1865 anslöt Helsingborg till Södra stambanan och 1875 invigde man tåglinjen till Hässleholm. En tredje järnvägslinjen öppnades 1885, Västkustbanan mot Ängelholm och Halland vilket föranledde uppförandet av Ångfärjestationen 1898. Utbyggnaden av tågtrafiken har följts av stora hamnbyggnadsprojekt som exempelvis Södra hamnen och Norra hamnen. Från 1890-talet var hamnen en av Sveriges mest betydande hamnar. De ständigt ökande möjligheterna till allt större godsmängder bidrog till att järnvägens och hamnarnas utveckling följdes åt, se figur 8. 18 av 38
Figur 8. Stadskarta över centrala Helsingborg 1909. Persontrafiken ökade stadigt efter andra världskrigens slut. Passfriheten som infördes 1952 i de nordiska länderna bidrog till den stadigt ökade persontrafiken. Det ökade resetrycket bidrog till att DSB-färjorna som utgick från Ångfärjestationen fick konkurens då LB, AB Linjebuss öppnade färjeläge vid Inre hamnen. Sundsbussarna började sin trafik 1958, se figur 9 och 10. Figur 9. Flygbild över planområdet från 1970-talet. Både järnvägen och färjetrafiken var i full gång. Fotot tillhör Kulturmagasinet/Helsingborgs museer. 19 av 38
Figur 10. Stationsbyggnaden som den såg ut på 1970-talet. Mycket av snickeridetaljerna och smidesornament är avlägsnade. Framför byggnaden står Sundsbussarna parkerade. Fotot tillhör Kulturmagasinet/Helsingborgs museer. Kulturmiljöbeskrivning Planområdet En stor del av planområdet består av det som idag kallas för Hamntorget, se figur 12. Torget utgör en fortsättning på den torgaxel som löper genom staden i östvästlig riktning, Hamntorget anlades på 1830-talet. Planområdet kantas i öster av kvarteret Najaden och kvarteret Karl XV som främst är bebyggt med högrest stadsbebyggelse där byggnaden på Hamntorget 1, 1800-talsfasad är tongivande. Området avgränsas i väster av Helsingörskajen och i söder av Köpenhamnskajen. Norr om planområdet ligger Dunkers kulturhus, se figur 5. Vid Hamntorgets norra kant ligger Ångfärjestationen, en stationsbyggnad uppförd i trä år 1898, se figur 11. Stationsbyggnaden är tillsammans med tullhuset vid Hamntorgets södra del de ända bevarade byggnaderna från hamn- och kommunikationsverksamheten. Tullhuset uppfördes 1838 som varmbadhus men övergick sedan till funktionen som tullhus 1857, se figur 12. På Hamntorgets sydvästra hörn återfinns Carl Milles staty över Sjöfartsgudinnan på en högrest kolonn i granit. Norr om statyn löper en trappa ner från kajkanten som ska symbolisera Karl XIV Johans landstigning i Helsingborg 1810, när han som nybliven kronprins kom till Sverige. Här finns även en minnessten över händelsen. 20 av 38
Figur 11. Ångfärjestationen som den såg ut när den var nybyggd. Färgsättningen var koncentrerad till mörka kulörer. Fotot tillhör Kulturmagasinet/Helsingborgs museer. Figur 12. Tullhuset uppfört 1838 som varmbadhus. Ångfärjestationen Ångfärjestationen är uppförd 1898, i en nationalromantisk stil. Byggnaden uppfördes som ett provisorium efter ritningar av arkitekt Folke Zettervall. Byggnadens ursprungliga volym har byggts ut i omgångar varav den västra gavelbyggnaden, den s.k. tullvisitationen, uppfördes redan 1901. Byggnadens interiör har en del ursprungliga detaljer bevarade men mycket har förändrats i takt med att byggnaden nu används för musik- och nattklubbsändamål. Exteriört har byggnaden genomgått en del förändringar, fasaden är tilläggsisolerad och byggnaden har fått nytt fasadmaterial, nya fönster och dörrar. I stort har byggnaden ändå bevarat sitt ursprungliga arkitektoniska uttryck. 21 av 38