Kvalitetsredovisning Lagga Förskola Knivsta Kommun 2010/2011
Grundfakta... 3 Ekonomi... 3 Lokaler... 3 Material... 3 Ledning... 3 Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Åtgärder som är gjorda enligt föregående kvalitetsredovisning... 4 Normer och värden... 5 Verksamhetens mål... 5 Arbetet i verksamheten... 5 Resultat och måluppfyllelse... 5 Barn i behov av särskilt stöd... 5 Analys... 5 Utvecklingsområden... 5 Utveckling och lärande... 6 Verksamhetens mål... 6 Arbetet i verksamheten... 6 Resultat och måluppfyllelse... 6 Barn i behov av särskilt stöd... 6 Analys... 6 Utvecklingsområden... 6 Barns inflytande... 7 Verksamhetens mål... 7 Arbetet i verksamheten... 7 Resultat och måluppfyllelse... 7 Barn i behov av särskilt stöd... 7 Analys... 7 Utvecklingsområden... 7 Rektors sammanfattande analys och bedömning... 8 2
Grundfakta Lagga förskola har en avdelning med 21 stycken barn i åldrarna 1 5 år. Med bemanningen två förskollärare och två barnskötare fördelat på 3,5 tjänster. Maten levereras med budbil från centralköket varje dag. Öppettiderna under läsåret har varit 06.30 16.30. Ekonomi Förskolans ekonomi baseras på antalet barn och dess ålder. I Knivsta kommun får verksamheten mindre pengar ju äldre barnen i barngruppen är. Förskolepersonalen ansvarar för inköp av material för att få en ändamålsenlig verksamhet. Lokaler Lokalerna har under vårterminen 2011 delvis renoverats, i två av rummen har förskolan fått ommålat. Inomhusmiljön är ändamålsenlig och upplevs efter renoveringen som mer trivsam. Dock känns det för lite med bara en barntoalett på förskolan. Förskolan har en gård på både fram och baksidan av huset. Förskolan ligger i direkt anslutning till skolan och har även tillgång till skolgården. Material Det pedagogiska materialet upplevs som funktionsenligt och köps in inför planerade aktiviteter. Ibland upplevs ekonomin något begränsad till hur pedagogerna skulle vilja utveckla verksamheten framåt. Ledning Rektorn ansvarar för förskolan och har utöver denna verksamhet två skolor, ytterligare en förskola samt fem dagbarnvårdare i sitt rektorsområde. I ledningsgruppen ingår även en arbetslagsledare som träffar rektorn varannan vecka. Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen Förskolans uppdrag är resultat och målstyrt. Uppdraget vilar på fem målområden som Läroplanen för förskolan innehåller. Lagga förskola har brutit ner målen till egna verksamhetsmål i en lokal arbetsplan som följs upp med en kvalitetsredovisning. Verksamheten är utformad efter tanken att den ska fungera som ett första led i det livslånga lärandet inom det svenska utbildningssystemet. Tillsammans skapar arbetslaget under ledning av arbetslagsledaren kvalitetsredovisningen. Det är en process som fortgår under hela året, där reflektion och utvärdering av verksamhetens arbete står i fokus. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Dokumentation, (skriftlig och digital) Utvärderingar på APT möten Observationer Utvecklingssamtal Barnintervjuer TRAS SWOT - analys 3
Åtgärder som är gjorda enligt föregående kvalitetsredovisning Skapa bättre förutsättningar för sång, rim och ramsor. Planera minst en gemensam lek och ett gemensamt uppdrag till varje skogsutflykt. Försöka hinna med att ge en löpande information om det enskilda barnets dag till föräldrarna. Att förskolan tar fler initiativ till olika aktiviteter som skolan kan delta i. 4
Normer och värden Verksamhetens mål Förskolan skall sträva efter: Utveckla värdegrundsarbetet på förskolan så att barnen och vårdnadshavare blir mer medvetna och delaktiga. Arbetet i verksamheten Samtal om hur en bra kamrat ska vara Vårdnadshavarna fick på föräldramötet diskutera; Vad är trygghet? Resultat och måluppfyllelse Målet är delvis uppfyllt. Pedagogerna på förskolan har samtalat om hur en bra kamrat ska vara med de äldsta barnen och inte de yngre. Pedagogerna hade planerat att samtala med alla barn. Vårdnadshavarna har fått delat med sig av sina åsikter. Barn i behov av särskilt stöd Pedagogerna har delat in barnen i mindre grupper under dagen, för att barn med behov av särskilt stöd ska få det utrymme och stöd som de behöver. Analys Förskolans styrka är att dela in barnen i mindre grupper för att skapa trygghet i liten grupp, både inomhus som utomhus. Pedagogerna samtalar med barnen om hur en bra kamrat ska vara. Barnen själva får vara delaktiga och tänka själva, inga givna svar ges. Pedagogerna hade planerat att arbeta mer med detta tema med barnen, men pedagogerna valde att ha fokus på de äldre barnen på förskolan därför att pedagogerna insåg att tiden inte räckte till för allt de hade planerat att göra på grund av de stora barngrupperna. Pedagogerna valde då att lägga fokus på de äldre barnen, för att de ska få verktyg i konflikthantering med sig när de senare går vidare till skolan. Vårdnadshavarna invigdes med deras kunskap och delaktighet i förskolans värdegrund på föräldramötet under höstterminen och de fick diskutera, Vad trygghet är för dem. Pedagogerna upplever att vårdnadshavarna var nöjda att de fick vara delaktiga, de kände sig lyssnade på och att de fick tid för att ställa frågor, komma med sina erfarenheter och tankar. Pedagogerna kan känna att de tankar som kom fram om vad vårdnadshavarna tyckte var trygghet för dem, kunde ha återkopplats på ett bättre sätt till vårdnadshavarna än att bara maila ut tankekartan. Utvecklingsområden Utveckla barnintervjuerna inför utvecklingssamtalen. Tex. hur ska en bra kamrat vara? Är du en bra kamrat? På vilket sätt? Tänka på att återkoppla saker som tas upp till diskussion med vårdnadshavare på ett genomtänkt sätt. 5
Utveckling och lärande Verksamhetens mål Förskolan skall sträva efter: Att varje barn ska utveckla en förståelse för olika begrepp inom språk och matematik. Att varje barn ska få möjlighet att forska, experimentera både inne och ute i naturen kring förskolan. Arbetet i verksamheten Ommöblering i miljön för att stimulera nytt lärande, fokus på språk och matematik. Sånger, rim och ramsor Experiment Resultat och måluppfyllelse Målet är uppnått. Alla planerade aktiviteter är genomförda och pedagogerna kan tydligt se att flera barn är mer intresserade av problemlösning, utforskande, bokstäver, ord, siffror, räkna och mönster än i augusti 2010. Barn i behov av särskilt stöd Pedagogerna har delat in barnen i mindre grupper under dagen, för att barn med behov av särskilt stöd ska få det utrymme och stöd som de behöver. Analys Något som pedagogerna på förskolan är väldigt duktiga på är att få in sång, rim och ramsor på ett naturligt sätt i barnens vardag. Pedagogerna och barnen sjunger, rimmar och ramsar dels i samlingen, men även i toalettkön, vid av/påklädning, vid ritbordet, promenaden till skogen och vid matsituationer. Pedagogerna tar tillfällena i akt när barnen visar intresse. Förskolan har en styrka där pedagogerna har språk och matematik i fokus, där alla tillfällen till lärtillfälle ses som en möjlighet till lärande. Pedagogerna har möblerat om i lärmiljön ett flertal gånger för att göra miljön mer tilltalande och inspirerande. Med detta kan pedagogerna jobba vidare och utveckla och det arbetet blir aldrig klart. Pedagogerna uppmuntrar barnen till frågeställning och problemlösning när de själva vill undersöka olika saker och fenomen hur olika saker fungerar. Pedagogerna tycker att barnen får tid och lugn för att utforska, bygga, skapa och leka i olika situationer. Det som förskolan skulle kunna bli bättre på är att barnen ska få ännu mera forskande och experimentella inslag i sin förskolevardag. Utvecklingsområden Mera forskande och experiment ute i naturen. Pedagogerna strävar efter att implementera sina nyvunna kunskaper från PIM och kommande kunskaper inom NTA i verksamheten Fortsätta att hitta nya vägar och möjligheter för att utforma inomhusmiljön 6
Barns inflytande Verksamhetens mål Förskolan skall sträva efter: Att varje barn känner att deras åsikter är viktiga och att de kan påverka innehållet i lärgrupperna. Att använda demokratisk röstning i olika situationer för att ge barnen möjlighet att påverka sin förskolevardag. Arbetet i verksamheten önskebrev använt oss av demokratisk röstning i olika situationer matvärd Resultat och måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Alla planerade aktiviteter är genomförda och barnens tankar genomsyrar förskolans verksamhet. Barn i behov av särskilt stöd Pedagogerna har delat in barnen i mindre grupper under dagen, för att barn med behov av särskilt stöd ska få det utrymme och stöd som de behöver. Analys Förskolans styrka är att barnen ofta kommer med egna förslag, önskningar eller skriver önskebrev till oss pedagoger om vad de skulle vilja göra i de olika lärgrupperna under veckorna. Detta ser pedagogerna som en styrka för att barnen vågar stå för vad de vill göra. Detta uppmuntrar pedagogerna genom att bemöta barnen positivt. Inte att barnen alltid får som de önskar, men att de ska ha en positiv upplevelse när de har kommit och frågat. Pedagogerna behöver bli ännu bättre på att ta in barnen vid planering av lärgrupperna för att barnen ska få ännu mera inflytande och få komma till tals. Förskolans svaghet är att pedagogerna behöver bli ännu bättre på att använda sig av demokratiskröstning för att barnen ska få större utrymme med sina tankar och idéer än vad pedagogerna är idag. Pedagogerna upplever stunden innan lunchsituationerna som stressiga och det resulterar i en svaghet för att matvärdarna inte är med och dukar och förbereder i den utsträckningen som pedagogerna önskar att de skulle kunna vara. Vid lunchsituationerna är det två barn som är matvärdar, de får hjälpa till med dukning i den mån det finns tid och de får presentera maten för de andra barnen precis innan det är dags att sätta sig vid borden för att äta lunch. Barnen tar inte mat själva ur karotter utan pedagogerna lägger upp mat åt barnen på tallrikar. Detta för att göra pedagogernas arbetsmiljö så lättarbetad som möjlig, eftersom pedagogerna sköter disken och vill smutsa ner så lite disk som möjligt för att barnen ska få så mycket vuxentid som möjligt. Pedagogerna ska fundera på att hitta alternativa lösningar. Utvecklingsområden Använda demokratisk röstning som verktyg oftare Lyssna och känna in barnens intressen och tankar mer innan planering av lärgrupperna. 7
Rektors sammanfattande analys och bedömning Det blev nästan som att starta en ny verksamhet i höstas för Lagga förskola. Halva personalstyrkan var ny och 16 av 21 barn var nya, då det varit 16 stycken 5 åringar terminen innan. Det gjorde att det även blev en helt ny åldersstruktur i barngruppen. Saker som hade fungerat tidigare fungerade inte längre och både personal och barn behövde lära känna varandra. Med facit i handen så borde personalgruppen ha fått mer tid ihop någon gång i början på terminen. Trotts att det var kämpigt för personalen fick det ihop det och skapade en bra verksamhet för barnen. Dock fick vi under våren ta oss extra tid till att få ihop personalgruppen. Det var personalen själva som tog initiativ till det och alla tog arbetet seriöst. Nästan alla i personalgruppen har gått PIM, vi köpte in en dator och en projektor för att underlätta arbetet med IT på förskolan, vilket gav resultat då flera IT-projekt genomförts under året. Tillsammans med Lagga dagbarnvårdare och Långhundra förskola har personalen arbetat med att utveckla arbetet i verksamheten. Framför allt har vi arbetat med den reviderade läroplanen, arbetslagsledarna har arbetat fram en mall för utvärdering och dokumentation som vi kommer att implementera i höst. Förskolan hade som ambition att börja använda UNIKUM som verktyg i utvecklingsplansprocessen, dock kom de inte igång med det under året, något som vi behöver få till under nästa läsår, då UNIKUM är ett viktigt verktyg för dokumentation. Lagga förskola kommer att få en bättre start nästa termin då de flesta i personalgruppen arbetar kvar i höst, det är inte heller så många nya barn som ska skolas in. Rutinerna som arbetats fram under året börjar sitta. Det är bra och det kommer också att ge mer utrymme till andra saker, t ex att arbeta med ett gemensamt tema tillsammans med Lagga skola som de planerat in att göra i höst. I tjänsten Susanne Calland Rektor 8