Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i
Budget 2009 - läsanvisningar Budgeten innehåller mycket information. För att underlätta för läsaren lämnas följande läsanvisningar. Inledande del Budgeten inleds med förord av kommunstyrelsens ordförande, samt en bakgrund om kommunens förutsättningar och utvecklingstendenser. Den inledande delen innehåller också koncernens och kommunens drift- och investeringsplaner, samt resultat- och finansieringsbudget. Nämnder Här kan du se vilka ansvarsområden respektive nämnd har. För varje nämnd presenteras verksamhetsidé, utvecklingstendenser och styrkort. (Avsnittet utvecklingstendenser har inte prövats av budgetberedningen). Vidare framgår drift- och investeringsbudget för år 2009. Nettoanslag enligt plan för åren 2010-2011 framgår av totalsammanställning över nämndernas driftbudget-/plan. Investeringsbudget I nämndens investeringsbudget redovisas det totala anslaget för aktuella investeringar år 2009. En mer detaljerad redovisning per projekt och för åren 2010-2011 finns under rubriken investeringsplan per projekt. Kommunägda bolag Här kan du se vilka ansvarsområden respektive kommunägt bolag har. För varje bolag presenteras ett styrkort samt resultat-, balans-, och investeringsbudget. Kommunfullmäktiges resultatkrav på bolagen framgår i resultaträkningens Årets resultat. Mått Om inte annat anges är beloppen alltid i tusentals kronor. Driftbudget Nämndens driftbudget är uppdelad på olika anslagsnivåer. Nämnden fördelar pengar inom anslagsnivån. Om anslag ska flyttas mellan dessa nivåer måste kommunfullmäktige besluta om detta. Vill Du veta mer? Tag kontakt med kommunledningskontorets ekonomiavdelning! Postadress Skellefteå kommun Kommunledningskontoret Ekonomiavdelningen 931 85 SKELLEFTEÅ Besöksadress Trädgårdsgatan 6 Telefon 0910-73 50 00 e-post ekonomi.klk@skelleftea.se Hemsida www.skelleftea.se Omslagsfoto Under år 2009 investerar kommunen bland annat i infrastruktur genom en ny gång- och cykelbro över Skellefteälven samt utbyggnad av gångoch cykelvägar Fotografer Camilla Degerman/Synk (cyklist), Patrick Degerman/Synk (Johanna i Parken), Erland Segerstedt (gångare + bilväg) Produktion K2, Birgitta Hägglund, Skellefteå Tryck Skellefteå Tryckeri AB, 600 ex, jan 2009
2010-2011 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 1 Förutsättningar 2 Utvecklingstendenser 4 Budget 2009 och plan 6 Investeringsbudget/-plan 9 Driftbudget/-plan 10 Resultatbudget 12 Balansbudget 14 Finansieringsbudget 15 Notupplysningar 16 Organisation 18 Kommunkoncernens styrkort 19 Nämnder och kommunägda bolag Kommunstyrelse 20 Barn- och grundskolenämnd 22 Byggnadsnämnd 24 Fastighetsnämnd 26 Fritidsnämnd 28 Gymnasienämnd 32 Konsumentnämnd 34 Kulturnämnd 36 Miljönämnd 38 Personalnämnd 40 Socialnämnd 42 Teknisk nämnd 46 Valnämnd 50 Överförmyndarnämnd 52 Skellefteå museum AB 54 Västerbottensteatern AB 56 Skellefteå Stadshus AB 58 Skellefteå Kraft AB 60 Fastighets AB Polaris 64 Skelleftebostäder AB 66 Skelleftebuss AB 68 Kommunrevision 70 Investeringsplan per projekt 71 Styrprinciper 77 Kommunfullmäktiges beslut 87 Alternativa budgetförslag Budgetförslag från Folkpartiet, Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna 88 Budgetförslag från Miljöpartiet 97 Budgetförslag från Vänsterpartiet 98 Ordlista och begrepp 99 Korta fakta 100
Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Den internationella konjunkturnedgången har under hösten fördjupats. Ingen kan förutsäga hur djup och långvarig krisen blir. Mycket tyder dock på att dess inverkan på internationell och svensk ekonomi blir ytterst kännbar med påfrestningar för invånare och anställda. Skellefteå kommun är naturligtvis inte förskonade från den konjunkturella nedgången. Förutsättningarna är dock relativt goda för kommunen då ingen inlåning har skett till skattefinansierad verksamhet. Näringslivet i Skellefteå vilar på basnäringar med några starka företag som grund, vilket talar för att Skellefteås förutsättningar att klara nedgången är bättre än för många andra regioner. Offensiv budget 2009 års budget för Skellefteå kommun är offensiv i den bemärkelsen att fokus ligger på både framåtsyftande investeringar och satsningar på omställning utifrån förändringar i befolkningsstruktur och demografi. Budgetens fokusområden är framförallt: Infrastruktur Miljö Barn och ungdomar Äldre Fritid Framsynt tillväxtkommun attraktiv att bo och verka i Rubriken anger Skellefteå kommuns vision. Kommunen ska vara en föregångskommun med ökande befolkning, ökande sysselsättning och en stark ekonomi. Arbetet med att närma sig visionen fortsätter. Skellefteå har bland annat förbättrat sin placering vad gäller företagsklimat och närmar sig målet topp 80 i Sverige. Under 2009 investerar kommunen bland annat i infrastruktur genom en ny gång- och cykelbro över Skellefteälven samt utbyggnad av gång- och cykelvägar. Via kraftbolaget görs stora investeringar i vindkraft och ombyggnation av stadsparken påbörjas. Utveckling av barn och ungdomars möjligheter till fritidssysselsättningar fortsätter, bland annat genom investeringar i ny bollhall och en ny ridmanége. Omställning Kommunens demografiska struktur förändras. Alltfler flyttar in till tätorten. Samtidigt pekar befolkningsstrukturen på fler äldre och färre unga. Sammantaget ställer dessa förändringar krav på omställningsåtgärder för kommunen. Förändringarna kommer att mötas genom en rad omställningsinsatser. Inom barnomsorg och grundskola fortsätter arbetet med den strukturplan som antogs 2008. Kostnadsdrivande enavdelningsenheter inom förskolan minskas till förmån för fleravdelningsförskolor. Samtidigt ses hela skolstrukturen över. Inom äldreomsorgen har en tioårig boendeplan antagits vilken spänner över perioden 2009-2018. Under den perioden tillkommer 196 äldreboendeplatser. Kommunen investerar, via fastighetsbolaget, 230 miljoner kronor i nybyggnationer av boenden för äldre- och handikappomsorgen under planperioden. Hög standard Skellefteå kommun har hög kvalitet i verksamheterna, vilket inte minst tydliggörs i nationella jämförelser. Kommunen hjälper fler äldre än genomsnittskommunen. I grundskolan är lärarnas utbildningsnivå högst i landet och elevernas meritvärde är bättre än riksgenomsnittet. Genom en ansvarsfull ekonomisk politik har utrymme för bra verksamheter, hållbar utveckling, viktiga investeringar och offensiva satsningar skapats och därmed förutsättningar för att möta den ekonomiska utvecklingen. Bert Öhlund Kommunstyrelsens ordförande
Förutsättningar Förutsättningar Värdegrund Skellefteå kommun har 8 000 anställda, 360 chefer och arbetsledare, 400 arbetsplatser, 72 000 medborgare och ännu fler berörda och en vision Skellefteå en framsynt tillväxt kommun attraktiv att bo och verka i. För att skapa de bästa förutsättningar för att nå visionen är helheten viktig. Vår vision mätningar som möjliggör uppföljning, och ibland förändring av arbetssätt och insatser. Uppdrag Kommunens uppdrag är att tillhandahålla medborgarnytta på ett så effektivt sätt som möjligt. För att utföra uppdraget behövs rätt organisation, arbetsrutiner och synsätt. Det är därför kommunen nu bland annat bygger ut medborgarservice. Vision Dit kommunen strävar, Skellefteå ska vara en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. Image Vår image Våra mål Vårt uppdrag Vår värdegrund Nära, Enkelt, Öppet. Hur andra ska uppleva och uppfatta varumärket Skellefteå som bostadsort, besöksmål, etableringsort och så vidare. De tjänster och den service kommunen tillhandahåller i den kommunala organisationen kan bidra till att de som bor här vill bo kvar, och att andra ser Skellefteå som ett bra alternativ bland andra kommuner. Mål Vad kommunen enligt lag och nationella mål är ålagda att uppfylla, samt de resultatmål politikerna har satt upp för verksamheten och vad kommunen valt att prioritera och fokusera på för att nå dit. Till hjälp används styrkort, handlingsplaner och Värdegrund Värdegrunden står för arbetsorganisationens värdering och syn på uppdraget samhällsbyggare med professionalitet, engagemang och framsynthet. De normer och värderingar som ska förena arbetsorganisationen, och som ska hjälpa kommunen att skapa ett bra förhållningssätt till arbetskamrater och kunder. Värdegrunden hjälper organisationen att sköta uppdraget så att kommunens mål och vision uppnås. I Budget 2009 och plan 2010-2011 framgår vilka resultatmål kommunen har satt upp för verksamheten. Skellefteå kommun har många kunder och ett stort tjänsteutbud. Det är viktigt att känna till vilken efterfrågan som finns, hur efterfrågan förändras, samt att undersöka hur tjänsteutbudet upplevs både till kvantitet och till kvalitet. I regel finns behov som överstiger det utbud som de politiskt valda ombuden kan leverera varför prioriteringar är nödvändiga. Kommunens totala budget konsumeras till över 80 procent av kärnuppgifter för att möta medborgarnas behov inom skola, vård och omsorg. Behoven inom dessa områden är starkt relaterade till demografins utveckling och styrs till stor del av lagar och förordningar. Från medborgarna finns intresse att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt och att resurser används på bästa sätt. En väl fungerande ekonomioch verksamhetsstyrning är en förutsättning för att detta ska vara möjligt. Inte minst måste kommunen ha en god framförhållning när verksamheterna ska anpassas till framtida befolkningsförändringar.
Förutsättningar Viktiga utvecklingsområden är bland annat att: Arbetet med omställningar intensifieras på områden där behoven ändras Målsatta resultatnivåer och övriga finansiella mål säkras på kort och lång sikt Mätningar och kvalitetsindikatorer utvecklas för att säkerställa en så kvalitativ och effektiv verksamhet som möjligt med medborgarnas resurser God ekonomisk hushållning Kommunallagen reglerar kommunernas ekonomiska förvaltning genom att krav ställs på god ekonomisk hushållning. Ett av grundkraven är att budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Motiven till detta är bland annat: Långsiktig konsolidering av ekonomin Skapa utrymme för investeringar Täcka ökningen av hela pensionsåtagandet Riskexponering och osäkerhetsfaktorer Finansiella mål För att säkra en god ekonomisk hushållning behövs finansiella mål som tydligt markerar att ekonomin är en restriktion för att bedriva verksamhet. Följande finansiella mål ligger till grund för budget 2009 och plan 2010-2011: Oförändrad kommunalskatt Resultatet för kommunen, exkl. elförsörjningen, ska på kort sikt uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag Resultatet för kommunen, exkl. elförsörjningen, ska på lång sikt uppgå till 3 procent av skatter och statsbidrag Ingen inlåning till skattefinansierad verksamhet Ingen försäljning av strategiska tillgångar. Vid annan försäljning prövas om medlen ska användas till pensionsavsättningar eller investeringar Skellefteå Kraft ska ge ägaren avkastning motsvarande 4,0 procent av eget kapital vid budgetårets utgång Mål- och resultatstyrning För en kommun, där verksamheten är målet och pengarna medlet, innebär god ekonomisk hushållning mycket mer än en balanserad ekonomi. Det behövs också tydliga verksamhetsmål som klargör uppdraget. Målen ska ange vad som kan uppnås med befintliga resurser. Skellefteå kommun tillämpar mål- och resultatstyrning för att styra verksamheten mot visionen och att säkerställa god ekonomisk hushållning. Utgångspunkten är att den kommunala verksamheten finns till för medborgarna. Kommunfullmäktige har därför beslutat om ett styrkort för hela kommunkoncernen samt ett styrkort för respektive nämnd eller bolag. Varje styrkort innehåller mål inom tre externa perspektiv: Medborgare/kund Utveckling/tillväxt Ekonomi Dessutom finns ett internt perspektiv, Medarbetare, som främst är till för att stödja och säkerställa att målen i de externa perspektiven uppnås. Arbetet med att utveckla tillämpningen av måloch resultatstyrningen fortgår i processform. Alla nämnder och bolag planerar, rapporterar och följer upp verksamheten enligt modellen. Andra styrdokument som hälsobokslut, styrning av koncernbolag, ledarpolicy, arbetsplaner och kvalitetsredovisning har integrerats i modellen. En gemensam värdegrund har skapats och arbete med att tillämpa värdegrunden pågår i organisationen. Fortsatt arbete pågår med att öka delaktigheten och förståelsen kring modellen samt att få målstyrningen att genomsyra det dagliga arbetet. Arbete pågår med att ytterligare utveckla ändamålsenliga mätmetoder och målformuleringar.
Utvecklingstendenser Utvecklingstendenser Dagens värld och samhälle kännetecknas av allt snabbare förändringar. Det som gällde igår gäller inte idag, och definitivt inte imorgon. Skellefteå kommun står inför många stora och viktiga utmaningar: demografiska, strukturella och regionala förändringar, ökad kundanpassning och mångfald, pensionsavgångar motsvarande 5 000 personer under en tioårsperiod och kanske tillsättande av helt nya tjänster. Andra kommuner är i samma situation. Kommunen konkurrerar idag med dem, och med privata aktörer, på ett helt nytt sätt. Det gynnar företag, inflyttare och arbetskraft, som kan ställa högre krav och välja friare mellan arbetsplatser, bostadsoch etableringsorter. Skellefteå kommun ska vara med i matchen när framtidens medborgare, företagare och arbetstagare gör sitt val. Därför måste kommunen arbeta målmedvetet för att skapa de bästa förutsättningarna för ett Skellefteå där människor vill bo, och för en kommunal organisation som är attraktiv att arbeta i. Ekonomi Regeringens bild av samhällsekonomin som presenterats i vårpropositionen beskriver en fortsatt avmattning i den internationella konjunkturen. Avmattningen förväntas bli djupare och mer utdragen än vad som tidigare förutsågs. Nedväxlingen i BNP-tillväxten är tydlig i alla viktiga regioner. Avmattningen har pågått längst i USA, medan konjunkturen i euroområdet försämrades först under våren 2008. Även ekonomier utanför OECD-området väntas växa långsammare framöver. Den relativt höga tillväxten i dessa länder bidrar ändå till att den globala BNP-tillväxten blir förhållandevis hög under 2008 och 2009. Regeringen bedömer att förutsättningarna för den globala tillväxten förbättras under andra halvåret 1 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, Cirkulär 2008:66, 2008-09-24 2009 i takt med att den finansiella turbulensen klingar av och inflationen dämpas. BNP-tillväxten beräknas tillta mot slutet av 2009 och vara god både under 2010 och 2011. Regeringen förutser att konjunkturförsvagningen blir djupare och mer långvarig jämfört med bedömningarna i 2008 års vårproposition. Därmed växer BNP långsammare 2008 och 2009 och utvecklingen på arbetsmarknaden blir svagare framöver. Den fortsatta finansiella turbulensen och den svagare omvärldskonjunkturen som följt i dess spår leder till en svagare exporttillväxt. När den finansiella oron bedarrat och den internationella konjunkturen börjat återhämta sig finns förutsättningar för tillväxten att ta fart 2010 och 2011. Under 2010 och 2011 bedömer regeringen att BNP ökar med 3,1 respektive 3,5 procent. Flera faktorer har bidragit till att hushållens konsumtion dämpats. Sysselsättningen väntas, enligt regeringen, stagnera efter flera års uppgång. Osäkerheten på bostadsmarknaden dämpar hushållens konsumtionsbenägenhet ytterligare. Enligt regeringen väntas hushållen öka sin konsumtion kraftigt under 2010 och 2011 när den finansiella oron avtagit och inflationen dämpats. Den svagare tillväxten under slutet av 2007 och början av 2008 har resulterat i att efterfrågan på arbetskraft växer långsammare. Den avtagande arbetskraftsefterfrågan speglas sedan en tid i flertalet indikatorer. Indikatorerna tyder sammantaget på en svag sysselsättningsutveckling mot slutet av 2008 och början av 2009. Den allt svagare konjunkturen väntas också leda till att antalet arbetade timmar minskar. I takt med att sysselsättningen vuxit snabbare än arbetskraften de senaste åren har arbetslösheten minskat snabbt. När sysselsättningen sjunker framöver så stiger arbetslösheten, för att återigen sjunka 2011 när efterfrågan på arbetskraft tilltar. Löneökningstakten var oväntat låg 2007 och uppgick till 3,3 procent enligt nationalräkenskaperna.
Utvecklingstendenser Regeringen bedömer att löneökningstakten uppgår till 4,7 procent 2008 och 4,4 procent 2009. Inflationen är för närvarande hög till följd av höga räntekostnader för egna hem, höga energipriser och höga livsmedelspriser. Det svagare efterfrågeläget bedöms dock få relativt stort genomslag på inflationen nästa år, vilket i kombination med sjunkande energipriser medför en snabbt sjunkande inflation enligt regeringen. Årlig förändring, % 2008 2009 2010 2011 BNP, kalenderkorrigerad 1,2 1,4 2,8 3,4 Antal sysselsatta 1,2 0,0-0,2 0,9 KPI, årsgenomsnitt 3,8 2,4 1,3 2,7 Timlön,7 4,4 3,7 4,0 Skatteunderlag 6,0 4,0 3,7 4,6 Befolkning Kommunens befolkning uppgick vid årsskiftet 2007/2008 till 72 090 personer. Under 2007 ökade kommunens befolkning med 124 personer. Det var det fjärde året i följd med en befolkningsökning. Det finns också förutsättningar för befolkningsutveckling under 2008. Prognosen pekar på en befolkningsökning motsvarande ca 70-80 invånare. Det är framförallt Skellefteå tätort med omgivningar som har den starkaste befolkningsutvecklingen. Kommunens målsättning är en befolkningsökning med 250 invånare per år och det återstår ännu en bit till den nivån. Den faktiska utvecklingen utgör en viktig grund när det gäller att beräkna framtida befolkningsutveckling, skatteberäkningar osv. Det finns idag två tydliga trender när det gäller befolkningsutvecklingen i kommunen (och även i andra delar av landet). Barn i grundskoleåldern blir färre och antalet äldre blir fler. Minskningen när det gäller antalet skolbarn beror på minskade födelsetal. I början av 1990-talet föddes upp till 1 100 barn i Skellefteå kommun. Tio år senare var födelsetalen nere under 650 födda. Detta slår under de närmaste åren igenom i grundskolan men kommer efterhand också att märkas tydligt inom gymnasieskolan. Under de senaste åren har födelsetalen åter ökat något till en nivå runt 700 födda barn vilket till att börja med får effekt inom förskolan. Utvecklingen med fler äldre har pågått sedan ett antal år och är en långsiktigt bestående trend. Ökningen sker idag framförallt i gruppen 65 79 år. En stor del av befolkningen är född på 1940-talet och dessa åldersklasser kommer nu upp i pensionsåldern. Efterhand kommer ökningstakten att bli snabbare även när det gäller de äldsta grupperna, de som är över 80 år. Skatter och statsbidrag Som grund för planeringen ligger en oförändrad utdebitering i Skellefteå kommun på 22:40 öre per skattekrona. Den totala skattesatsen år 2009 uppgår till 32:90, varav landstinget 10:50. Som underlag för beräkning av skatteintäkter ligger en prognos från Sveriges Kommuner och Landsting (sept 2008) över skatteunderlagets utveckling för åren 2008-2011. År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder med en kommunal fastighetsavgift. Införandet 2008 är neutralt, såväl för varje enskild kommun som för staten. Kommande år ska den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillföras respektive kommun och adderas till det ursprungliga beloppet 2008. År 2009 bedöms de samlade skatte- och statsbidragsintäkterna öka med 141,3 mnkr eller 4,2 procent jämfört med budget 2008. I det inomkommunala utjämningssystemet för LSS-kostnader beräknas Skellefteå kommun erhålla 131 mnkr för 2009 jämfört med 99 mnkr i budget 2008. Genom utjämningen får kommunen bidrag till att klara de insatser som hittills beviljats enligt Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Budget och plan Budget 2008 och plan 6 Resultatbudget I budget 2009 uppgår resultatet för kommunen till 211 mnkr, vilket är 32 mnkr lägre än 2008. För åren 2009 och 2010 finns ett budgeterat resultat på 218 respektive 231 mnkr. Uttaget från Elförsörjningen till skattefinansierad verksamhet ökar med 17 mnkr till 170 mnkr. Ökningen beror på ökat eget kapital i Skellefteå kraft. I budget 2009 uppgår resultatet för kommunen, exklusive elförsörjningen, till 77 mnkr vilket utgör cirka 2,2 procent av skatter och statsbidrag. Resultatet ligger därmed mellan kommunens finansiella målsättning på kort sikt (1,5 procent) respektive lång sikt (3 procent) av skatter och statsbidrag. I budget 2008 uppgick resultatet till 95 mnkr. Elförsörjningens resultat är budgeterat till 134 mnkr 2009 jämfört med 148 mnkr år 2008. För åren 2010 och 2011 finns ett budgeterat resultat på 139 respektive 140 mnkr. För hela kommunkoncernen uppgår det budgeterade resultat till 505 mnkr. Skellefteå Kraft AB koncernens andel av det resultatet uppgår till 298 mnkr. Inlåning Kommunfullmäktige har enligt kommunallagen rätten att fatta beslut om inlåning. Budgetberedningen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att kommunkoncernens totala låneskuld år 2009 högst får uppgå till 6,3 mdkr. Fr.o.m. år 2009 föreslås att borgensavgift/-räntepåslag med 0,2 procent påförs de kommunägda bolagen vid lån som upphandlas via kommunen. Balansbudget Budgeterade tal i balansräkningen är förknippade med osäkerhet beroende på antaganden om anläggningstillgångarnas och skuldernas förändring. I 2009 års budget uppgår budgeterat eget kapital för kommunen till 12 117 mnkr vilket är en ökning med 406 mnkr jämfört med bokslut 2007. Balansomslutningen för kommunen bedöms öka med 516 mnkr under motsvarande period. Kommunkoncernens egna kapital beräknas stiga med 862 mnkr jämfört med bokslut 2007. Positiva resultat för Skellefteå Kraft under perioden 2008-2009 står för den största kapitalökningen. Kommunkoncernens balansomslutning bedöms öka med 1 757 mnkr under samma period. Genom den budgeterade ökningen av det egna kapitalet bedöms kommunkoncernens soliditet (långsiktiga betalningsförmåga) komma att förstärkas under 2008-2009. Driftbudget I de planeringsramar som kommunstyrelsen antog i mars 2008 gjordes en uppräkning av samtliga nämnders ramar för pris- och löneökningar. Hänsyn togs också till demografiska förändringar. Jämfört med budget 2008 ökar verksamhetens nettokostnader med 198 mnkr under 2009. Enligt plan ökar nettokostnaderna med ytterligare 103 mnkr 2010 och 105 mnkr 2011. För kommunens nämnder ingår följande anslagsutökningar/ minskningar i budget 2009: Nämnder Mnkr Kommunstyrelsen 9,2 Barn- och grundskolenämnd 7,5 Byggnadsnämnd 0,7 Fritidsnämnd,0 Gymnasienämnd 6,9 Kulturnämnd,9 Personalnämnd 0,0 Socialnämnd 71,4 Teknisk nämnd 6,9 Övriga nämnder,7 Intern ränta på anläggningstillgångarnas bokförda värden påförs verksamheten med 4,5 procent. Avskrivningar görs med 2-20 procent på anläggningarnas anskaffningsvärden.
Budget och plan Personalomkostnaderna för år 2009 uppgår till: Anställda, % 0,76 Anställda, som vid årets ingång inte fyllt 26 år, %,83 Anställda, som är födda 1938 och senare och som är 65 år och äldre, %,18 Anställda, födda 1937 och tidigare, % 0,00 Förtroendevalda, % 8,25 För de kommunägda bolagen ställs följande resultatkrav för år 2009: Mnkr Skellefteå Stadshus AB, koncernen Skellefteå Stadshus AB 0,0 Skellefteå Kraft AB, koncernen 98,0 Skelleftebostäder AB 0,0 Fastighets AB Polaris 0,0 Skelleftebuss AB koncernen -3,5 Skellefteå museum AB 0,0 Västerbottensteatern AB 0,0 Under respektive nämnd återfinns specifikation på de olika anslagsökningarna och resultatkraven. Investeringsbudget Kommunkoncernens investeringar under planeringsperioden 2009-2011 beräknas uppgå till 2 950 mnkr, varav 432 mnkr avser skattefinansierad verksamhet, 236 mnkr affärsverksamheter och 2 282 mnkr kommunägda bolag. Nettoinvesteringarna för kommunen, exklusive kommunägda bolag, uppgår till 230 mnkr för år 2009. För åren 2010-2011 planeras investeringar med 228 respektive 211 mnkr. Här ges exempel på större investeringar 2009: Investeringar Total 2009- kommunen, mnkr utgift 2011 Teknisk nämnd Gång- och cykelbro Stadsparken/Bryggarbacken 7 VA- produktion 0 27 VA- Distribution 67 30 Avloppsrening 8 Avfallshantering Fastighetsnämnd Ursvikens skola 6 22 Ungdomsfotbollshall Lokaler gemensam kundtjänst 6 Ny manege, ridhus Investeringar kommunägda bolag, mnkr 2009 Skellefteå Kraft Kraftstationer Nät Kommunikation Värme Fastighet Inventarier 6 9 7 60 0 Fastighets AB Polaris Byggprojekt (Till- och ombyggnad) 80 Skelleftebuss AB Fordon 8 Skelleftebostäder AB Fastigheter 70 Taxor och avgifter Enligt kommunens styrprinciper beslutar kommunfullmäktige om alla taxor och avgifter i samband med budget. Nämndernas taxe- och avgiftsförändringar presenteras i bilaga 2. Fritidsnämnd och teknisk nämnd har delegation för beslut av taxor och avgifter inom camping- och hamnverksamheten samt avseende beslut som rör taxor vid arrangemang i Skellefteå Kraft Arena. Nämnderna har informationsskyldighet till kommunfullmäktige avseende samtliga taxe- och avgiftsförändringar. Fastighetsnämnden beviljas hyreshöjning på bostäder och lokaler med 3,8 procent. Fastighetsnämnden ska i sin hyresdebitering täcka samtliga kostnader för drift och underhåll. 7
Budget och plan Pensioner Pensionsredovisning Stigande pensionskostnader under kommande år innebär årliga krav på minskad övrig verksamhet/effektiviseringar. Enligt tidigare beräkningar fortsätter kostnaderna att med nuvarande modell stiga ända fram till omkring år 2030. Frågan om redovisningsmetod av kommunens pensionsåtagande har diskuterats. Bakgrunden är att några kommuner har återgått till att redovisa hela pensionsåtagandet i resultat- och balansräkningen. 8 En sådan redovisning, där hela pensionsskulden bokas som avsättning i balansräkningen, skulle öka inte bara kontrollen på kommunens verkliga pensionskostnader utan också ta bort stora delar av framtida undanträngningseffekter. Pensionsberäkning Pensionsskulden har beräknats enligt metoden RIPS-07 som sedan år 2007 är den metod som rekommenderas av SKL (Sveriges kommuner och landsting). Pensionsskulden, exklusive kommunägda bolag, beräknas vid budgetårets slut uppgå till 2,3 miljarder kronor.
Investeringsbudget Investeringsbudget/-plan Budget 2009 Plan 2010 Plan 2011 Netto- Netto- Nettoinvestering investering investering Kommunstyrelse skattefinansierat 21 000 22 300 17 300 Kommunstyrelse avgiftsfinansierat Elförsörjning 15 500 26 600 20 000 Barn- och grundskolenämnd 1 000 1 000 1 000 Byggnadsnämnd 650 650 650 Fastighetsnämnd 87 550 45 100 28 800 Fritidsnämnd skattefinansierat 3 500 5 500 5 500 Fritidsnämnd avgiftsfinansierat Camping 11 000 2 300 800 Gymnasienämnd 3 000 3 000 3 000 Kulturnämnd 777 151 280 Personalnämnd 300 300 225 Socialnämnd 8 000 8 000 8 000 Teknisk nämnd skattefinansierat 47 405 60 225 48 240 Teknisk nämnd avgiftsfinansierat Hamnen 600 5 850 14 600 Parkering 450 300 300 Renhållning 13 000 12 600 13 250 Sotning 150 100 150 Vatten- och avloppshantering 15 850 33 600 48 700 Summa investeringsbudget 229 732 227 576 210 795 Kommunägda bolag Skellefteå Stadshus AB, koncernen Skellefteå Kraft AB, koncernen 705 000 614 000 472 000 Fastighets AB Polaris 80 000 40 000 40 000 Skelleftebostäder AB 71 000 110 700 81 000 Skelleftebuss AB, koncernen 8 000 28 000 30 000 Västerbottensteatern AB 700 700 700 Summa kommunägda bolag 864 700 793 400 623 700 Summa investeringsbudget 1 094 432 1 020 976 834 495 9
Driftbudget 10 Driftbudget/-plan Budget 2009 Plan 2010 Plan 2011 Netto- Netto- Netto- Intäkter Kostnader kostnad kostnad kostnad Kommunstyrelse skattefinansierat 192 748 403 241 210 493 210 493 210 493 Kommunstyrelse avgiftsfinansierat Elförsörjning 370 000 236 000-134 000-139 000-140 000 Barn- och grundskolenämnd 170 600 1 312 662 1 142 062 1 142 062 1 142 062 Byggnadsnämnd 18 140 51 094 32 954 32 954 32 954 Fastighetsnämnd 513 171 520 877 7 706 7 706 7 706 Fritidsnämnd skattefinansierat 31 408 176 896 145 488 145 488 145 488 Fritidsnämnd avgiftsfinansierat Camping 18 020 18 020 0 0 0 Gymnasienämnd 32 000 386 977 354 977 354 977 354 977 Konsumentnämnd 480 480 480 480 Kulturnämnd 7 009 83 470 76 461 76 461 76 461 Miljönämnd 3 350 4 831 1 481 1 481 1 481 Personalnämnd 1 760 37 115 35 355 35 355 35 355 Socialnämnd 250 000 1 623 126 1 373 126 1 373 126 1 373 126 Teknisk nämnd skattefinansierat 218 540 388 383 169 843 169 843 169 843 Teknisk nämnd avgiftsfinansierat Hamnen 22 779 22 779 0 0 0 Parkering 18 400 18 400 0 0 0 Avfallshantering 97 030 97 030 0 0 0 Sotning 9 425 9 425 0 0 0 Vatten- och avloppshantering 133 966 133 966 0 0 0 Valnämnd 1 627 1 627 1 627 1 627 Överförmyndarnämnd 600 4 318 3 718 3 718 3 718 Revision 150 2 147 1 997 1 997 1 997 Summa nämnder 2 109 096 5 532 864 3 423 768 3 418 768 3 417 768 Återföring kapitalkostnader 211 000-211 000-210 000-212 000 Återföring finansnetto elförsörjning -124 000-183 000-59 000-55 000-52 000 Pensioner 92 459 92 459 91 851 95 270 Oförutsedda behov 85 800 85 800 190 800 290 800 Särskilda statsbidrag 23 846-23 846-23 846-23 846 Resultat före avskrivningar 2 219 942 5 528 123 3 308 181 3 412 573 3 515 992 Avskrivningar 128 000 128 000 127 000 129 000 Verksamhetens nettokostnader 2 219 942 5 656 123 3 436 181 3 539 573 3 644 992
Driftbudget Kommunägda bolag Budget 2009 Plan 2010 Plan 2011 Intäkter Kostnader Resultat Resultat Resultat Skellefteå Stadshus AB, koncernen Skellefteå Stadshus AB 124 536 124 536 0 0 0 Skellefteå Kraft AB, koncernen 4 050 000 3 752 000 298 000 307 000 299 000 Fastighets AB Polaris 151 400 151 400 0 0 0 Skelleftebostäder AB 420 000 420 000 0 0 0 Skellefteåbuss AB, koncernen 141 775 145 305-3 530 440 1 440 Skellefteå museum AB 9 134 9 134 0 0 0 Västerbottensteatern AB 10 205 10 205 0 0 0 Summa kommunägda bolag 4 907 050 4 612 580 294 470 307 440 300 440 11
Resultatbudget Resultatbudget koncernen Budget Plan Plan 2009 2010 2011 Verksamhetens intäkter 5 185 429 5 289 001 5 384 520 Verksamhetens kostnader -7 359 424-7 510 907-7 663 837 Avskrivningar -494 805-520 805-546 805 Verksamhetens nettokostnader -2 668 800-2 742 711-2 826 122 Skatteintäkter 2 752 570 2 878 650 3 012 091 Generella statsbidrag och utjämning 750 611 730 923 712 901 Finansiella intäkter 76 339 70 327 71 319 Finansiella kostnader -289 250-291 750-322 750 Resultat före skatt 621 470 645 439 647 439 Skatt -116 000-120 000-116 000 Årets resultat 505 470 525 439 531 439 12 Resultatbudget kommunen Budget Plan Plan 2009 2010 2011 Verksamhetens intäkter, not 1 1 034 218 1 034 218 1 034 218 Verksamhetens kostnader, not 2-4 342 399-4 446 791-4 550 210 Avskrivningar -128 000-127 000-129 000 Verksamhetens nettokostnader -3 436 181-3 539 573-3 644 992 Skatteintäkter, not 3 2 752 570 2 878 650 3 012 091 Generella statsbidrag och utjämning, not 4 750 611 730 923 712 901 Finansiella intäkter, not 5 349 000 349 000 350 000 Finansiella kostnader, not 6-205 000-201 000-199 000 Årets resultat 211 000 218 000 231 000
Resultatbudget Resultatbudget för skattefinansierad verksamhet, affärsverksamhet och kommunägda bolag Skattefinansierad verksamhet Plan Plan Plan 2009 2010 2011 Verksamhetens intäkter 488 598 493 107 479 499 Verksamhetens kostnader -4 048 853-4 164 678-4 265 429 Avskrivningar -93 294-90 253-86 686 Verksamhetens nettokostnader -3 653 549-3 761 824-3 872 616 Skatteintäkter 2 752 570 2 878 650 3 012 091 Generella statsbidrag och utjämning 750 611 730 923 712 901 Finansiella intäkter 225 000 225 000 225 000 Finansiella kostnader 2 368 6 251 13 624 Årets resultat 77 000 79 000 91 000 Affärsverksamhet Verksamhetens intäkter 545 620 541 111 554 719 Verksamhetens kostnader -293 546-282 113-284 781 Avskrivningar -34 706-36 747-42 314 Verksamhetens nettokostnader 217 368 222 251 227 624 Finansiella intäkter 124 000 124 000 125 000 Finansiella kostnader -207 368-207 251-212 624 Årets resultat 134 000 139 000 140 000 13 Kommunägda bolag Verksamhetens intäkter 4 751 211 4 854 783 4 950 302 Verksamhetens kostnader -3 617 025-3 664 116-3 713 627 Avskrivningar -366 805-393 805-417 805 Verksamhetens nettokostnader 767 381 796 863 818 871 Finansiella intäkter 155 839 149 827 149 819 Finansiella kostnader -512 750-519 250-552 250 Resultat före extraordinära poster 410 470 427 440 416 440 Skatt -116 000-120 000-116 000 Årets resultat 294 470 307 440 300 440
Balansbudget 14 Balansbudget Belopp i miljontals kronor Budget 2009 Kommunen Koncernen TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 17 572 13 694 Omsättningstillgångar 1 661 2 181 Summa tillgångar 19 233 15 875 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 12 117 6 619 Varav årets resultat 211 506 Avsättningar 154 985 Skulder Långfristiga skulder 5 397 5 878 Kortfristiga skulder 1 565 2 392 Summa skulder 6 962 8 270 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 19 233 15 875 Ansvarsförbindelse, pensioner 2 267 2 267
Finansieringsbudget Finansieringsbudget koncernen Belopp i miljontals kronor Budget 2009 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 505 Justering för ej likviditetspåverkande poster 3 Av- och nedskrivningar 495 Medel från den löpande verksamheten 1 003 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av anläggningstillgångar -1 094 Medel från investeringsverksamheten -1 094 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upplåning 91 Medel från finansieringsverksamheten 91 Förändring av likvida medel 0 Finansieringsbudget kommunen Belopp i miljontals kronor Budget Plan Plan 2009 2010 2011 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 211 218 231 Justering för ej likviditetspåverkande poster 3 6 7 Av- och nedskrivningar 128 127 129 Medel från den löpande verksamheten 342 351 367 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av anläggningstillgångar -230-228 -211 Medel från investeringsverksamheten -230-228 -211 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upplåning 0 0 0 Amortering -110-75 -65 Medel från finansieringsverksamheten -110-75 -65 Förändring av likvida medel 3 49 91 15
Noter Noter Budget Plan Plan 2009 2010 2011 Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter exkl interna poster 1 010 372 1 010 372 1 010 372 Särskilda statsbidrag Maxtaxa inom barnomsorgen 20 604 20 604 20 604 Kvalitetssäkrande åtgärder 3 242 3 242 3 242 Summa verksamhetens intäkter 1 034 218 1 034 218 1 034 218 16 Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader exkl interna poster 4 056 090 4 044 283 4 038 768 Pensionsutbetalningar 92 459 91 851 95 270 Årets intjänade pensioner 108 050 119 857 125 372 Medel till kommunstyrelsens förfogande EU-projekt, tillväxtavtal 25 000 25 000 25 000 Driftkonsekvenser stora investeringar 29 000 29 000 29 000 Arbetslöshetsåtgärder (exkl ISA, KAM) 2 800 2 800 2 800 Särskilda åtgärder inkl näringslivsutveckling och bidrag till arrangemang 10 000 10 000 10 000 Höjd sysselsättningsgrad 7 000 7 000 7 000 Omställning av personal inom för- och grundskola 7 000 7 000 2 000 Övrigt 5 000 5 000 5 000 Pris- och löneuppräkning 105 000 210 000 Summa oförutsedda behov 85 800 190 800 290 800 Summa verksamhetens kostnader 4 342 399 4 446 791 4 550 210 Not 3 Skatteintäkter Skatteintäkter 2 752 570 2 878 650 3 012 091 Not 4 Generella statsbidrag och utjämning Utjämningsbidrag inkomstutjämning 536 137 538 082 545 358 Utjämningsavgift kostnadsutjämning -30 474-30 474-30 474 Regleringsavgift -43 321-55 804-72 097 Strukturbidrag 28 889 28 889 28 889 Införandebidrag 18 155 9 005 0 Utjämning LSS 131 261 131 261 131 261 Kommunal fastighetsavgift 109 964 109 964 109 964 Summa generella statsbidrag och utjämning 750 611 730 923 712 901
Noter Budget Plan Plan 2009 2010 2011 Not 5 Finansiella intäkter Räntor 251 000 251 000 251 000 Ränteintäkter elförsörjning 124 000 124 000 125 000 Uttag från elförsörjning 170 000 170 000 170 000 -avgår interna poster -196 000-196 000-196 000 Summa finansiella intäkter 349 000 349 000 350 000 Not 6 Finansiella kostnader Räntor 218 000 218 000 218 000 Räntekostnader elförsörjning 13 000 9 000 7 000 Uttag från elförsörjning 170 000 170 000 170 000 -avgår interna poster -196 000-196 000-196 000 Summa finansiella kostnader 205 000 201 000 199 000 17
Organisation Skellefteå kommunkoncern Valberedning Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Revision 18 Personalnämnd, valnämnd Byggnadsnämnd, miljönämnd, konsumentnämnd, överförmyndarnämnd Fastighetsnämnd Teknisk nämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd, barn- och grundskolenämnd Gymnasienämnd Socialnämnd Styrelser för respektive bolag Länstrafiken i Västerbotten AB Bottenvikens Stuveri AB Skellefteå kommun äger 15 procent, ej konsoliderat i koncernredovisning. Skellefteå Vattenregleringsföretag Ett av kraftverksintressenterna i Skellefteälven bildat företag för gemensam drift av vattenregleringarna i älven, ej konsoliderat i koncernredovisning. Kommunledningskontor Kommunhälsan Bygg- och miljökontor Fastighetskontor Tekniskt kontor Räddningstjänst Fritidskontor Skol- och kulturkontor Gymnasiekontor Socialkontor Skellefteå Stadshus AB 100% Skelleftebostäder AB 100% Fastighets AB Polaris 100% BPark AB 25% Skelleftebuss AB 100% AB Continentflytt 100% AB Continentbus 100% Lövångers Trafik AB 100% Skellefteå Kraft AB 100% Skellefteå Kraft Elnät AB 100% Norrlands Etanolkraft AB 45% Skellefteå Kraft Energihandel AB 100% Skellefteå Kraft Service AB 100% GreenWind AB 100% Skellefteå EnergiUnderhåll HB 50% Nordsvenska Kraft AB 28% Oy Alholmens Kraft AB 25% Bisov Energi AB 100% ACRA Invest AB 50% Bpark AB 25% Skeria Utveckling AB 100% Skellefteå museum AB 60% Västerbottensteatern AB 40%
Skellefteå kommunkoncern Vision Önskat läge Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i Skellefteå årets tillväxtkommun! Medborgare/kund Utveckling/tillväxt Ekonomi Medarbetare Nöjda medborgare och kunder (1) Attraktiv livsmiljö (2) Nära, enkelt och öppet (3) Befolkningstillväxt (1) Fler arbetstillfällen (2) Hög utbildningsnivå (3) Strategiskt utbyte med omvärlden (4) Bra företagsklimat (5) God ekonomisk hushållning (1) Strategiska investeringar (2) Motiverade medarbetare med rätt kompetens (1) Attraktiva och hälsosamma arbetsplatser (2) Gemensam värdegrund (3) 19 Förbättrat medborgarindex (1,2,3) Förbättrad livsmiljö (1,2) Attraktiv barn- och ungdomsmiljö (1,2) Utveckla verksamhetsprocesserna (1,3) Befolkningsökning med minst 250 invånare (1) 200 nya arbetstillfällen per år (1,2) Öka utbildningsnivån med minst 1 procentenhet per år (1,3) Aktiv part i regionens utveckling (1,2,3,4) Utvecklad infrastruktur (1,2,3,4) Öka förvärvsfrekvensen bland utlandsfödda med minst 1 procentenhet Topp 80 i företagsklimat (5) Finansiell styrka (1,2) Effektivt resursnyttjande (1,2) Utveckla och stärka kommunens tillgångar (1,2) Medarbetarindex högre än 3,9 (5-gradig skala) Ledarskapsindex högre än 3,9 (5-gradig skala) Sjukfrånvaron lägre än 6 % Alla medarbetare har en individuell utvecklingsplan senast år 2009 (1,2) Alla anställda har önskad sysselsättningsgrad (1,2) Gemensam värdegrund känd och förankrad (3) Mål Mål Mål Mål
Kommunstyrelse Kommunstyrelse Ordförande: Bert Öhlund Chef: David Nyberg 20 Verksamhetsidé Kommunledningskontoret utgör den samlade resurs som står till förfogande för kommunens centrala politiska ledning, kommunstyrelsen och personalnämnden. Förvaltningen företräder också kommunstyrelsen i dialogen med kommunens övriga förvaltningar. Förutom uppdraget att stödja den politiska verksamheten, har även förvaltningen ett uppdrag gentemot de övriga förvaltningarna och även de kommunala bolagen som innebär att leda, utveckla och företräda kommunkoncernen utifrån gemensamma visioner, mål och uppdrag. Förvaltningen ska även professionellt stödja och leda helhetsutvecklingen samt informera, utbilda och ge råd. Kommunledningskontoret ska också tillhandahålla spetskompetens och svara för uppföljningar, utvärderingar och konsekvensanalyser inom gemensamma områden, samt stödja samordning inom kommunkoncernen för att skapa synergieffekter och stödja förvaltningarnas utvecklingsarbete. Med kunden i fokus arbetar kommunledningskontoret med centrala frågor inom ekonomi, IT, personal och strategisk planering. Förvaltningen bedriver också intensivt arbete inom utveckling/ tillväxt och högskolefrågor. Inom kommunledningskontoret finns även avdelningen medborgarservice som arbetar med att utveckla service, information och dialog med kommunens medborgare. Utvecklingstendenser Den goda konjunkturen har försvagats jämfört med 2007. Det gäller för näringslivets alla delar men generellt finns det en positiv syn på den fortsatta utvecklingen i vår region. Norra delen av Sverige är och beskrivs som den region som har den starkaste tillväxten och drivs av utvecklingen inom de olika basnäringarna. Råvaror i form av energi, mineraltillgångar och trä är en viktig motor för en fortsatt positiv utveckling av näringslivet i kommunen. En försvagad konjunktur leder till att antalet arbetslösa kan stagnera, eller till och med öka. Samtidigt innebär stora pensionsavgångar inom den kommunala verksamheten att konkurrensen om arbetskraft kommer att öka. Demografiskt står Skellefteå inför ett ökande antal äldre i kombination med minskade barnkullar. Detta gör att det krävs stora omställningar inom den kommunala verksamheten för att anpassa sig efter dessa förutsättningar. Ytterligare faktorer som påverkar den kommunala verksamheten är den ökande konkurrensen från andra utförare inom ex. skola och omsorg. Regeringen aviserar också om förändringar som innebär ökade möjligheter för medborgare/kunder att själva välja vem som ska tillhandahålla en tjänst. Samtidigt skärps kraven på att följa upp utförda insatser på individnivå. En generell utvecklingstendens i landet är att medborgarna förväntar sig en högre service, förbättrad information och ökad dialog. Medborgarna ska via elektroniska tjänster få tillgång till hela det kommunala tjänsteutbudet utan att behöva bry sig om hur kommunen är organiserad, kontorstider och geografisk belägenhet. För att möta kraven från medborgarna arbetar Skellefteå kommun aktivt med att utöka sina e-tjänster och bli en så kallad 24-timmarsmyndighet samt genom fortsatt utveckling av gemensam kundtjänst. Strukturella förändringar påverkar också kommunens verksamhet. Befolkningen fortsätter att öka i Skellefteå centralort, medan många samhällen och byar minskar sina invånarantal. Detta leder till ett ökat behov av bostäder i centralorten och även till ett behov av strukturplaner inom skola och omsorg. Inom infrastrukturområdet har ett flertal projekt inletts eller kommer att inledas under 2009 för att möta de ökade transporterna.
Kommunstyrelse Driftbudget 2009, tkr Budget 2008 55 989 Campushallen -4 075 Turism 1 375 Uppräknad planeringsram 7204 Ytterligare tillstyrkt ändring 2 000 Ändrat resultat elförsörjning 14 000 Budget 2009 76 493 Investeringsbudget 2009, tkr Investeringar 36 500 Anslag Kommunfullmäktige 12 652 Kommunstyrelsen 4 866 Kommunledningskontor 192 975 Elförsörjning -134 000 21 Medborgare/kund Utveckling/tillväxt Ekonomi Medarbetare Nöjda medborgare och kunder (1) Attraktiv livsmiljö (2) Nära, enkelt och öppet (3) Befolkningstillväxt (1) Fler arbetstillfällen (2) Hög utbildningsnivå (3) Strategiskt utbyte med omvärlden (4) Bra företagsklimat (5) God ekonomisk hushållning (1) Strategiska investeringar (2) Motiverade medarbetare med rätt kompetens (1) Attraktiva och hälsosamma arbetsplatser (2) Gemensam värdegrund (3) Förbättrat medborgarindex (1,2,3) Förbättrad livsmiljö (1,2) Attraktiv barn- och ungdomsmiljö (1,2) Utveckla verksamhetsprocesserna (1,3) Mål Befolkningsökning med Finansiell styrka (1,2) Medarbetarindex högre minst 250 invånare (1) Effektivt resursnyttjande än 3,9 (5-gradig skala) 200 nya arbetstillfällen per (1,2) Ledarskapsindex högre än år (1,2) Utveckla och stärka 3,9 (5-gradig skala) Öka utbildningsnivån med kommunens tillgångar Sjukfrånvaron lägre än minst 1 procentenhet per (1,2) 6 % år (1,3) Alla medarbetare har en Aktiv part i regionens utveckling individuell utvecklings- (1,2,3,4) plan senast år 2009 (1,2) Utvecklad infrastruktur Alla anställda har önskad (1,2,3,4) sysselsättningsgrad (1,2) Öka förvärvsfrekvensen Gemensam värdegrund bland utlandsfödda med känd och förankrad (3) minst 1 procentenhet Topp 80 i företagsklimat (5) Mål Mål Mål
Barn- och grundskolenämnd Barn- och grundskolenämnd Ordförande: Maria Marklund Chef: Elisabeth Svennerstål-Jonsson 22 Verksamhetsidé Alla barn och elever i Skellefteå ges goda kunskaper och färdigheter, tror på sin förmåga och har en bärande framtidstro. Utvecklingstendenser Omvärldsförändring Med globaliseringen följer nya kulturmöten, snabbare informationsvägar, nya utbildnings- och försörjningsalternativ samt förändrade kunskapsbehov. I samhällsförändringen återfinns ökade sociala klyftor och kunskapssegregering. Barn/ ungdomar med psykisk och fysisk ohälsa ökar. Medborgarnas medvetenhet synliggörs i viljan att påverka och välja sin framtid. Den ökande individualiseringen ställer krav på offentlig sektor. Samhällets förändringstakt samt det demografiska trycket utmanar verksamheterna Samhällsförändringar Följande händelser/åtgärder/insatser kan bidra till minskade kostnader och effektiviseringar: Elevminskning, främst i årskurs 5-9. Elevminskningen för 2009 motsvarar 243 elever Överföring av verksamhet till kundtjänst Behov och ökad efterfrågan av e-tjänster Förändringar i kostnadsutjämningen för LSS kopplat till boende föreslås från 1/1 2009 Ny barnomsorgstaxa Följande händelser/åtgärder/insatser kan medföra ökade kostnader och förändringar: Allmän förskola från 3-års ålder Fortsatt ökning av barnomsorgsbehov (20-30 platser) Konkurrens från friskoleetableringar Fortsatt kraftig ökning av livsmedelspriser Ökade kostnader för löneökningar Ökning av barn och unga från andra länder Ökade behov av insatser för barn/ungdomar med psykisk och fysisk ohälsa Behov av att skapa digitala lärmiljöer Förändringar i sjukförsäkringen från 1/7 2008 Regeringen avser att införa allmän förskola för barn från tre års ålder från och med den 1 juli 2010. För detta beräknas utgiften för 2010 till 220 miljoner kronor och därefter 440 miljoner kronor årligen. Riksdagen har ännu inte fattat något beslut i frågan. Kommunernas utökade åtagande ska, enligt regeringen, kompenseras i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. Regeringen avser att införa barnomsorgspeng från och med den 1 juli 2009 vilket innebär att kommunerna blir skyldiga att, utöver till enskilda förskolor och fritidshem, även ge bidrag till annan pedagogisk verksamhet i enskild regi, det vill säga familjedaghem, flerfamiljssystem eller andra pedagogiska verksamhetsformer. Regeringen avser att satsa på matematik, naturvetenskap och teknik i grundskolan. I satsningen ingår sedan tidigare annonserade, och till delar genomförda, satsningar som läsa-skriva-räkna och nationella prov i kemi, fysik och biologi i årskurs 9. I satsningen ingår även ett stimulansbidrag som grundskolor kan ansöka om för att utveckla sin matematikundervisning. Satsningen sträcker sig under 2009 2011 och omfattar 525 miljoner kronor. Det demografiska trycket Det geografiska områdets storlek och den servicenivå som ska tillhandahållas påverkar verksamheterna. Strukturen med enavdelningsförskolor är kostnadsdrivande. Det finns idag 133 förskolor och 187 avdelningar. Ett mål för att nå en mer kostnadseffektiv verksamhet är att minska antalet förskolor. I dagsläget finns dessutom ett stort tryck på förskoleverksamheten. Behovet av barnomsorg ökar.
Barn- och grundskolenämnd Inom barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde finns 38 skolor. Antalet måste minskas för att skol- och måltidsverksamhet ska kunna uppfylla ställda krav på kvalitet. Inflyttning sker främst till de centrala delarna av kommunen. Barn- och elevminskningen är däremot tydligast i ytterområdena. Elevunderlaget påverkas också av att antalet barn och elever från andra länder ökar samt aviserade friskoleetableringar. Driftbudget 2009, tkr Budget 2008 1 104 943 Kontorsvaktmästare -379 Uppräknad planeringsram 25 498 Ytterligare tillstyrkt ändring 12 000 Budget 2009 1 142 062 Anslag Barn- och grundskolenämnden 1 716 Förskola och grundskola 1 140 346 Måltidsverksamhet 0 Investeringsbudget 2009, tkr Investeringar 1 000 23 Medborgare/kund Utveckling/tillväxt Ekonomi Medarbetare Nöjda medborgare och kunder (1) Attraktiv livsmiljö (2) Nära, enkelt och öppet (3) Befolkningstillväxt (1) Fler arbetstillfällen (2) Hög utbildningsnivå (3) Strategiskt utbyte med omvärlden (4) Bra företagsklimat (5) God ekonomisk hushållning (1) Strategiska investeringar (2) Motiverade medarbetare med rätt kompetens (1) Attraktiva och hälsosamma arbetsplatser (2) Gemensam värdegrund (3) Hög kvalitet i samtliga verksamheter (1) Alla barn och elever har god hälsa (2) Alla elever ska uppnå minst godkänt i alla ämnen (1) Utveckla information och marknadsföring av kvaliteten i samtliga verksamheter (1) Utveckla ett företagsamt lärande för framtiden (2,4,5) Ge barn och elever kunskaper och färdigheter för fortsatt lärande (3) God ekonomisk hushållning (1) Strategiska investeringar (2) Medarbetarindex högre än 3,9 (5-gradig skala) (1) Ledarskapsindex högre än 3,9 (5-gradig skala) (1) Sjukfrånvaron lägre än 6 % (2) Alla medarbetare har en individuell utvecklingsplan senast år 2009 (1,2) Alla anställda har önskad sysselsättningsgrad (1,2) Gemensam värdegrund känd och förankrad (3) Mål Mål Mål Mål
Byggnadsnämnd Byggnadsnämnd Ordförande: Lorents Burman Chef: Göran Åström 24 Verksamhetsidé Genom att fastighetsbilda, planera och styra byggande, vägleda konsumenter, bedriva överförmyndarverksamhet och värna om miljön verkar bygg- och miljökontoret för en attraktiv och hållbar kommun. Utvecklingstendenser Den ökade efterfrågan på främst bostäder har de senaste åren medfört ökat tryck på ärendehandläggningen på bygg- och miljökontoret. Detta sker parallellt med ett pågående generationsskifte som innebär stor kompetensförlust när erfarna medarbetare pensioneras. Den största utmaningen är därför att lyckas rekrytera ny personal i konkurrens med såväl andra kommuner som privata sektorn. Plan- och byggavdelningen har under hösten 2008 delats i två avdelningar och nya chefer har rekryterats. En ny lag och förordning om energideklarationer för byggnader medför att byggnadsnämnden får en ny tillsynsroll. Detta ansvar innebär bl a att nämnden ska börja ta emot och registrera energideklarationer, svara på frågor och utöva tillsyn. Bortsett från registerhanteringen är effekterna och konsekvenserna gällande personalåtgång i dagsläget oklara. Inledningsvis förväntas det bli mycket frågor från fastighetsägare och konsulter. Lantmäteriavdelningen har under 2007 genomfört referenssystembyte i centralorten samt i Bureå och fortsätter arbetet i resterande delar av kommunen. I juli 2009 kommer resterande delar av kommunen att konverteras till det enhetliga referenssystemet. Under 2009 kommer med största sannolikhet en lagförändring där det ges möjlighet att avstycka lägenheter i fastigheter s k ägarlägenheter. De effekter detta får på intäkterna bedöms som marginella då endast lägenheter i nyproducerade fastigheter ska kunna styckas av. Avdelningen har vidare för avsikt att börja med georeferering, d v s. koordinatsättning av gällande detaljplaner vilket gör planprocessen mer rationell och förenklar tillgången till information från detaljplanerna för alla förvaltningar. Kommunens insatser för att förverkliga EU:s vattendirektiv samordnas fortsatt via en referensgrupp med deltagare ifrån bygg- och miljökontoret, tekniska kontoret, fritidskontoret och kommunledningskontoret. En samfinansiering mellan vattenmyndigheten och kommunen avses att sökas för att finansiera arbetet med att bilda vattenråd. Driftbudget 2009, tkr Budget 2008 32 199 Uppräknad planeringsram 755 Budget 2009 32 954 Anslag Byggnadsnämnd 1 100 Bygg- och miljökontor 31 854 Investeringsbudget 2009, tkr Investeringar 650