Slutrapport projektgenomförande Komp&Assist AB / Dyslexiförbundet FMLS Projekt Talande textremsa på bio

Stockholm 2013-08-23 Ver 2 Slutrapport projektgenomförande Komp&Assist AB / Dyslexiförbundet FMLS Projekt Talande textremsa på bio Projektet är genomfört inom ramen för Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling Innovation för alla.

Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Allmän information... 1 3 Sammanfattning... 1 4 Bakgrund... 3 5 Syfte och målgrupp... 3 6 Projektets mål... 4 7 Redogörelse av projektresultatet... 6 7.1 Beskriv kortfattat projektets resultat samt leverabler... 6 7.2 Viktiga insikter... 6 8 Redogörelse av projektets genomförande... 9 8.1 Genomförandeplan/tidplan... 9 8.2 Projektets budget... 11 8.3 Projektets arbetssätt... 12 9 Vad händer nu?... 12 II

1 Inledning Det här är slutrapporten för projektet Talande Textremsa på bio. Projektet har administrerats av Komp&Assist AB, som är Dyslexiförbundet FMLS helägda företag. Projektledning och beställare är Dyslexiförbundet FMLS styrelse. I styrgruppen har kanslichef, förbundsordförande, ytterligare en representant från förbundsstyrelsen samt projektledaren ingått. Vår samarbetspartner Per Hållander har varit adjungerad. Därutöver har i den fasta referensgruppen ingått Hans Hammarlund och Owe Svensson. Projektplan har uppdaterats kontinuerligt och skickats till PTS. Rapporter har skickats i samband med etapprapporterna. Övrig dokumentation som tagits fram i projektet visas upp vid begäran. 2 Allmän information Företag/Organisation: Projektnamn: Författare av detta dokument: Projektets tidplan Talande Textremsa på bio Eva Hedberg 2011-10-03-2013-06-28 (från datum till datum) 3 Sammanfattning I samarbete med konsulten Per Hållander har vi utvecklat en fungerande lösning för talande textremsa och syntolkning på bio. Lösningen bygger på att ljudet för talande textremsa och/eller syntolkning läggs med på den digitala filmkopian. På biografen finns en särskild dator för uppspelning samt ett wifinät för distribution till besökarna. Användaren installerar en applikation i sin smartphone (eller annan enhet som kan laddas med applikationer samt med wifi). Ljudet spelas upp i acceptabel synk med filmen. Vi inledde projektet med att beställa en analys av de tekniska möjligheterna. Utredaren avslutade sin analys med att rekommendera oss att ta kontakt med Per Hållander, som då på sitt håll utvecklade en lösning som påminde om den vi ville göra. Då vår första partner redan dragit sig ur pga av tidsbrist, kunde vi enkelt inleda ett samarbete med Per Hållander. Enligt vår ursprungliga plan var SFI en viktig aktör och samarbetspartner. I och med regeringsuppdraget Tillgänglig bio ändrades förutsättningarna 1

något. SFI hade som uppdrag att stimulera utvecklingen av flera lösningar, och vårt projekt blev därför ett av flera bidrag i deras projekt. Vi hade då att förhålla oss till både vår egen projektplan och de krav och riktlinjer som ställdes av SFI. Under vår första etapp framarbetades en preliminär kravspecifikation. Vi hade flera alternativa tekniska lösningar, men valde den som bygger på att ljudet för textuppläsning och syntolkning läggs på DCPn. Beslutet grundade sig för vår del på den kunskap och de erfarenheter som Per Hållander samlat på sig under tio år. Med denna lösning följde vi även rekommendationerna från de amerikanska organisationerna som sätter standarden. Valet skedde i samråd med PTS. Ytterligare motivering av val av lösning: Det finns olika bioanläggningar, som visserligen alla följer branschstandarden men ändå fungerar olika. För att klara alla anläggningar är den minsta gemensamma nämnare att använda sig av de 16 ljudkanalerna som finns på DCPn (eftersom det är branschstandard). Även ur en säkerhetsaspekt är det bäst att använda sig av de befintliga ljudkanalerna. Att använda en annan metod innebär att man på något sätt måste synka en externs ljudfil med filmen, vilket inte är enkelt. Till exempel är det inte alla anläggningar som man kan få ut tidskoden ifrån. Även när man kan få ut tidskoden finns det problem, den är nämligen knuten till föreställningen och inte till filmen. Man skulle också kunna använda sig av synken i AES-utgången, men även det är problematiskt eftersom filmen är uppdelad i akter. Även tidskoden från reklam och trailers kan vara svårt för systemet att hantera. Ett säkert sätt skulle vara att lägga en styrkod som en ljudkanal på DCPn, men branschen vill av olika skäl undvika annan information än ljud på ljudkanalerna. Lösningen som vi valde är riskfri, den kräver inte någon osäker koppling till den digitala bioanläggningen. Den är dessutom kompatibel med befintliga IRsystem (IR=infrarött) som används på olika håll i världen, och fungerar redan nu för syntolkning och uppläst textremsa på reklam och trailers. Utmaningen är att få in syntolkning och talande textremsa på DCPn. Vi genomförde en telefonenkät, då vi ringde medlemmar med läs- och skrivsvårigheter och fick in 100 svar. I stort sett alla var positiva till en applikation i smartphone som läser upp talande textremsa och/eller syntolkning. 54 personer sa att de själva skulle utnyttja tjänsten om den blev bra och billig. 37 trodde att det skulle få dem att gå oftare på bio. De som inte tänkte använda tjänsten förklarade att de inte går på bio, att de övat upp sin läshastighet eller att de behärskar engelska tillräckligt bra för att slippa läsa texten. Flera av dem sa att de skulle ha använt tjänsten när de var yngre, eller skulle låta de egna barnen använda den. För utvecklingsarbetet anlitades Knowit, som också stod för kravspecifikation. Först skulle en prototyp tas fram och sedan den färdiga lösningen. Upphandling skedde enligt offertförfarande och gjordes av Per Hållander. Det mesta av utvecklingen skedde agilt, dvs vi betalade per timme. Det som offererades översteg ofta våra ekonomiska ramar (trots att Knowit visste vad vi hade att hålla oss till). Per Hållander förde en dialog med Knowit om vad som måste prioriteras och vad som skulle kan vänta. Efter avstämning med projektledningen la han beställningar, och arbetet kunde påbörjas. I slutet av förra året börjar vi bli missnöjda med takten och sättet som Knowit 2

arbetar. Den tekniska projektledare som Per Hållander haft sedan start har fått ett annat större uppdrag. Han ersätts med en eller ett par andra personer och därefter blir kommunikationen med Knowit bristfällig. Olika delar utvecklas av olika konsulter och vi har svårt att få inblick i vem som gör vad. Vi klagar och får nedsättning av pris och de lovar även att åtgärda en del utan att det ska kosta oss något. Det här har påverkat tiden för leveransen, och även kvaliteten på det som levererats. Slututvecklingen skulle enligt uppdaterad projektplan ske under etapp tre. Leveransen måste skyndas fram eftersom en av utvecklarna varit sjuk och dessutom för att kommunikationen med Knowit är dålig. Men vi behöver bli klara inför SFIs tekniktest på filmhuset i början av februari. När vi får leveransen finns fortfarande brister i systemet och apparna finns ännu inte på Appstore eller Googleplay, vilket vi önskat. Detta skulle åtgärdas under kommande etapp. I våra egna tester har systemet fungerat bra. Vid testen av prototypen i augusti 2012 var sammanlagt 25 personer uppkopplade. Därefter gjordes kontinuerligt mindre tester i biografmiljö. Först vid SFIs användartest i början av mars stötte vi på patrull, då vissa inte kunde ansluta till systemet och andra kastades ut. Vi kopplar in Syntexa som hittar ett uppenbart problem som åtgärdas. Inför SFIs nästa användartest i början av maj gör vi ett eget kapacitetstest. Då avslöjas andra brister i systemet. Syntexa åtgärdar även dessa men inte heller detta visar sig vara tillräcklig. Vi får därför problem även vid SFIs användartest nummer två. Syntexa åtar sig att felsöka systemet och gör ett mer omfattande test med ett stort antal mobila enheter (60st). Det visar sig att Knowit leverat ett system som inte stämmer med de uppgifter vi fått och inte heller enligt kravspecifikationen. Inställningar och konfigureringar som gjordes inför testningarna var därför felaktiga. Med den nya kunskapen kunde vi avsluta med ett fullskaletest i skarpt läge under visning av filmen Jakten på biograf Victoria i Stockholm. Sammanlagt har 35 personer provat tjänsten utspritt på fyra ordinarie föreställningar samt en sluten visning. Vid den slutna visningen var 20 personer samtidigt uppkopplade på tjänsten, som dock är skalbar och kan byggas ut i steg. Av de 35 personerna 31 svarat på en enkät. Responsen var över förväntan, med tanke på att systemet fortfarande brottades med buggar. Efter sammanställningen av enkäten har vi beställt de åtgärder som krävs för att få bort de viktigaste störningarna. De största buggarna är åtgärdade och apparna finns för nedladdning Appstore och Googleplay. Tjänsten är i skick för att kunna börja levereras. 4 Bakgrund Film är en viktig del i vår kultur. Vi inte bara ser dem, vi pratar om dem på kafferasterna, filmer refereras och citeras i samtal, böcker och media. I Sverige, liksom i drygt 25 andra europeiska länder, föredrar man att visa utländska filmer på originalspråk och översätta med undertexter. Enbart filmer för barn brukar dubbas. I de flesta andra europeiska länder dubbas även 3

utländska filmer för vuxna. En positiv effekt av att filmer textas istället för att dubbas är att tittaren på köpet får språkträning Men för personer med lässvårigheter kan dock problem uppstå. Den som inte behärskar originalspråket och dessutom inte hinner läsa undertexten missar stora delar av innehållet i filmen. Vissa låter en anhörig läsa upp textremsan, många väljer bort utländska filmer. Att inte kunna ta del av det rika internationella filmutbudet leder till ett utanförskap. På en individuell nivå är problemet sannolikt störst för unga med lässvårigheter. Ungdomar umgås gärna framför film. Att inte fatta, att skratta på fel ställe och att behöva fråga om vad som sägs eller händer är pinsamt. Och för en tonåring är det inte populärt att ha med mamma som viskar texten i örat. Under många års tid har vi fått höra från våra medlemmar i Dyslexiförbundet FMLS att de vill kunna ta del av det internationella filmutbudet. De efterfrågar en tjänst som läser upp textremsan, är enkel att använda, den ska helst inte kräva någon specialutrustning, den ska gå att använda i stort sett obemärkt och den får inte kosta för mycket. I synnerhet ungdomar tycker att det är viktigt att utrustningen inte väcker uppmärksamhet, och därför anser många att just smartphone kan vara en bra plattform för tjänsten. De flesta medlemmar föredrar att texten är inläst av människoröst, men många är vana att använda talsyntes och uppläsning med syntetisk röst är definitivt ett bättre alternativ än ingen uppläsning alls. 5 Syfte och målgrupp Syftet med projektet har varit att initiera och stödja utvecklingen av en tjänst för uppläsning av textremsan på bio, samt att på olika nivåer arbeta för att möjliggöra förverkligandet av en sådan tjänst. Tjänsten var i första hand tänkt för personer med olika typer av lässvårigheter, som exempelvis dyslektiker, men också synsvaga, äldre, mycket unga och svagt begåvade var tänkbara målgrupper. Under avgränsningar i förstudien uppgav vi att vi skulle testa tjänsten på personer med lässvårigheter eller utvecklingsstörning. Vi skrev att vi skulle rekrytera användartestare från FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning). Efter samråd med representanter från FUB kom vi överens om att inte testa prototypen med personer med utvecklingsstörning, utan nöja oss med expertutlåtande från representanter. Dessa representanter har ingått i referensgruppen och deltagit i pilottest. De har uttalat sig om appen och lämnat omdömet att det är tillräckligt enkel för att de inom deras grupp som själva går på bio ska kunna använda den. Personer med större svårigheter har ofta någon som följer med på bio och kan hjälpa dem. Vi har nu utvecklat en tjänst för både talande textremsa och syntolkning, vilket innebär att vi inte bara har hittat en lösning som tillgodoser de ursprungliga målgrupperna, utan också synskadade och blinda. Vi har på olika sätt spridit 4

information om att det nu finns en fungerande lösning för talande textremsa och syntolkning på bio. Kostnaderna för vår tjänst är förhållandevis låga, men det kan ändå behövas stöd till filmproducenterna för produktion av talande textremsa och syntolkning, samt till biograferna för inskaffande av den dator och det wifinät som behövs i salongen. Också Svenska Filminstitutets rapport Tillgänglig bio, som överlämnats till Kulturdepartementet, pekade på behovet av detta stöd. Parallellt med Svenska Filminstitutet har vi verkat för att behoven av talande textremsa och syntolkning ska bli mer kända i film- och biografbranschen. 6 Projektets mål Effektmål: Vår strävan är att Talande Textremsa ska bli en ljudfil som produceras för alla textade utländska filmen, och att alla som ser filmen ska kunna få texten uppläst, oavsett i vilken biosalong man ser filmen. Alla som behöver (och vill) ska enkelt kunna få biofilmens textremsa uppläst i mobilen. Kommentar: Med vår teknik är det praktiskt genomförbart att talande textremsan kan produceras för alla utländska textade filmer. Produktionen kan enkelt ske i samband med textningen och läggas på DCPn i samma process. Produktionen av syntolkning är mer komplicerad, tidskrävande och kostsam. Men vi vill att syntolkning och talande textremsa ska kunna kombineras. Vi anser därför att det i allmänhet är en fördel att ljudfilerna produceras vid samma tillfälle. Ett stöd för produktionen av ljudfilerna skulle underlätta. Biograferna behöver en särskild dator och ett wifinät. Ett stöd för inköp skulle underlätta. För biobesökaren behövs en smartphone (ios eller android) som kan laddas med applikationen, som i sitt grundutförande är gratis. Resultatmål: 1. När projektet är slut ska vi ha utvecklat en fungerande lösning för tjänsten. Den ska vara testad av minst ett filmbolag, i minst en riktig biosalong och av minst 20 tänkbara slutanvändare. Kommentar: Vi har en lösning för talande textremsa och syntolkning. Den är testat under ordinarie föreställningar samt en sluten visning av filmen Jakten (Nordisk film) på biograf Victoria i Stockholm. Sammanlagt har 35 personer sett Jakten med MovieTalk. Vid den slutna visningen var 20 personer samtidigt uppkopplade mot tjänsten. 2. Vi ska ha haft kontakt med alla större filmbolag och biografägare och informerat om tjänsten, och visat att det finns behov och en efterfrågan, vad den kostar och hur den fungerar. Svenska filminstitutet och Kulturdepartementet ska vara medvetna om att de som läser långsamt eller dåligt har särskilda behov, och vi ska ha gjort vad vi kan för att det statliga filmstödet ska omfatta personer som har svårt att läsa (och inte bara personer med synskada eller hörselskada). 5

Kommentar: Svenska Filminstitutet och Kulturdepartementet är genom det egna projektet Tillgänglig bio mycket medvetna om behoven. Svenska Filminstitutet har i sitt projekt Tillgänglig bio haft kontakt med alla större filmbolag och biografägare, och på så sätt spridit information om behoven. Vi blev försenade med färdigställandet av lösningen, men avslutar nu projektet med att sprida information enligt resultatmålen ovan. På vår hemsida MovieTalk.nu kommer all information att finnas. Vi e-postar information samt länken till vår hemsida till alla nyckelpersoner i branschen. I samband med SFI överlämning av rapporten Tillgänglig bio fanns vi på plats och spred information om MovieTalk. Vi är också inbjudna att visa tjänsten MovieTalk under Filminstitutets dag på Almedalen. Tjänsten kommer också att marknadsföras av leverantören Syntexa och av installatören T-lab. 3. Vi ska ha börjat marknadsföra tjänsten till slutanvändarna. Kommentar: Vi har under hela projekttiden informerat och rapporterat i vår egen tidning, på vår hemsida och i sociala medier om vårt projekt. Medlemmar från Dyslexiförbundet FMLS, SRF, Unga synskadade, Afasiförbundet samt representanter från FUB har deltagit i testningar och utvärderingar. Vi har tagit fram en informationsfilm om MovieTalk som läggs på hemsidan MovieTalk.nu. 7 Redogörelse av projektresultatet 7.1 Beskriv kortfattat projektets resultat samt leverabler Vi har utvecklat en tjänst för uppläsning av talande textremsa och syntolkning på bio. Förutsättningarna är att ljudet för talande textremsa och/eller syntolkning (eller andra ljudspår som tex dubbning) finns med på den digitala filmkopian DCP - antingen på originalversionen (OV) eller som ett komplement som i efterhand skickas ut till biografen för uppdatering av DCPn (VF). Ljudet hämtas ut från biografanläggningen och strömmas via wifi ut till användarna i salongen. Ljudet spelas upp synkroniserat (ej läppsynk) med filmen. Leverablerna är en server samt appar för mobila enheter med ios och android. Tjänsten har även en egen hemsida (www.movietalk.nu) i enlighet med förstudien. 6

DCP- Digital Cinema Package är det format som används för distribution av digital film. Den innehåller en eller flera Composition Play List (CPL) med tillhörande filer. Varje CPL motsvarar en filmkopia och presenteras som ett klipp i Show Play List (SPL). Mediaspelare (exempelvis Dolby DSS200) med lokal lagringsplats, för uppspelning av film. Ljudprocessor (exempelvis Dolby CP750) som behandlar filmljudet från mediaspelaren och förmedlar ut det till salongens högtalare och hörslinga. Vissa har också analog ljudutgång avsedd för syntolkning på kanal 8. Server MovieTalk - Streamingserver som processar och strömmar talande textremsa och syntolkning. Mobila enheter/mottagarenhet- typ smartphone, surfplattor o mediapspelare med wifi (android och ios). Tjänstens grundstruktur fungerar för minst 20 användare. I biografmiljö har vi vid ett och samma tillfälle haft 25 enheter uppkopplade. Vi sätter gränsen lägre än så för att undvika risk för överbelastning. Tjänsten är skalbar och kan byggas ut i steg om ytterligare 20 användare. Enligt tester som gjorts av Syntexa ska systemet under rätt förutsättningar kunna förse ett oändligt stort antal enheter med uppkoppling till en eller flera mediaservrar utan att kvaliteten blir så dålig att tjänsten kan anses obrukbar. Tester med 60 enheter har framgångsrikt gjorts i testmiljö. Utbyggnad kräver noggrann installation och mätningar på plats i salongen. Applikationen MovieTalk fungerar på enheter med ios och android. I ett sent skede har vi anlitat Syntexa för att rätta till buggar samt anpassa apparna för publicering på Appstore och Googleplay. Appen fungerar med VoiceOver (talsyntes) på iosenheter. Talsyntes på androider är tredjepartstjänster som måste köpas till och har varierande kvalitet. Vi kan därför inte garantera denna funktion på androidtelefoner. I appen väljer användaren salong, tjänst (enbart syntolkning, enbart talande textremsa eller kombination) och kan sedan stänga av antingen höger eller vänster hörlur. Så här ser de olika fönstren ut i appen: 7

MovieTalk kan som tidigare antytts spela upp andra ljudfiler, till exempel dubbning, även om nuvarande utseende av appen är anpassad för just syntolkning och talande textremsa. MovieTalk kan även användas parallell med den typ av avlyssningsenheter som idag vanligen används i samband med livtetolkning av filmer för synskadade. Ett försök med detta gjordes med filmen Jakten på filmstaden i Örebro. 7.2 Viktiga insikter Syntolkning bra för många Vi visste från start att talande textremsa är ett bra stöd för många fler än personer med dyslexi, vi tänkte på alla som av olika skäl läser långsamt, men också personer med annat modersmål än svenska. Det som därutöver blev tydligt för oss under projektets gång är att även syntolkningen är bra för många fler än personer med synskada. Vid våra tester var det till exempel flera med dyslexi som föredrog att se filmen med syntolkningen. Vid produktion av talande textremsa och syntolkning. Den som gör manus för syntolkning behöver någon hos filmproducenten som kan förtydliga detaljer i filmen, samt gärna även granska manus för att inga fel ska finnas med. 8

Vi har fått signaler från producenter av film, men också från tv-branschen, att man anser att kostnaderna för produktion av i synnerhet syntolkning är hög. Med samordning kan produktionen göras samtidigt för olika plattformar (bio, dvd, webb och tv). Redan när man beställer syntolkning och talande textremsa ska man bestämma på vilka plattformar filmen ska visas. Det blir både billigare och enklare än om man ska efterbeställa. 8 Redogörelse av projektets genomförande 8.1 Genomförandeplan/tidplan Kravspecifikation och validering: Enligt ursprunglig plan skulle kravspecen arbetas fram och valideras i den första etappen. En preliminär kravspec togs fram, men den färdigställdes och valideras först i slutet av etapp två. Valideringen gjordes av HiQ, som ansåg att kravspecifikationen i sin helhet höll måttet. Kommentar: Det var nödvändigt att avvaktade SFIs presentation av de krav som skulle ställas i projektet Tillgänglig bio. Utveckling: Etapp två inleds med utvecklingen av en prototyp av server och app för ios. Ganska tidigt beställer vi även en prototyp för android. Det skulle enligt planen skett först i etapp 4 och i mån av pengar. Utvecklaren använde android som utvecklingsplattform och därför erbjöds vi en prototyp till en låg kostnad. Mot slutet av etapp 2 fick vi offerter på slututveckling av server och utveckling av funktionerna i ios-appen. I etapp tre offereras slututveckling av ios-appen och även för androidappen. Slutleverans sker i slutet av etapp 3. Enligt ursprunglig plan skulle det ske under etapp två, men då levereras prototypen. Kommentar: Fördröjningen av utvecklingsarbetet beror delvis på att vi väntat ut SFI och de riktlinjer de skulle sätta för projektet Tillgänglig bio. Fördröjningar och andra brister i utvecklingsarbetet beror även på att den tekniska projektledaren hos Knowit omplacerades till annan kund. Efter det försämrades kommunikationen. Flera nya utvecklare involverades och vi hade svårt att få inblick i arbetet. Vårt projekt blev åsidosatt till förmån för större kunder. Målgruppsundersökning: I slutet av första etappen genomförde vi en telefonenkät bland våra medlemmar med läs- och skrivsvårigheter. Vi ställde frågor om bland annat deras användning av smartphones, biovana och deras inställning till en tjänst som läser upp textremsan på bio. Vi fick 100 svar. I stort sett alla var positiva till en applikation i smartphone som läser upp talande textremsa och/eller syntolkning. 54 personer sa att de själva skulle utnyttja tjänsten om den blev bra och billig. 37 trodde att det skulle få dem att gå oftare på bio. Kommentar: Vi behövde för att få veta mer om våra medlemmars behov och önskemål. 9

Tester: Per Hållander har kontinuerligt testat systemet i biografmiljö. Systemet har fungerat. De brister som upptäckts vid dessa tester har påtalats och ska i de fall de varit viktiga ha åtgärdats av Knowit. Vi har därutöver ordnat tre egna användartester och deltagit i de två som filminstitutet ordnat. Våra två mindre användartester har följts med diskussioner, och den större med enkätfrågor och uppföljande telefonintervjuer. Den större användartestet i augusti 2012 var också ett kapacitetstest, då vi hade 25 personer uppkopplade mot systemet. I april 2013 gjorde vi ytterligare ett kapacitetstest med 35 personer. Ett tekniktest gjordes på filmhuset i SFIs regi i slutet av etapp 3. I etapp 5 genomför vi ett fullskaletest. Vi lät vi utvärdera MovieTalk under ordinarie föreställningar på biograf Victoria i Stockholm, samt under en sluten föreställning av filmen Jakten. Efter att problem upptäckts vid SFIs båda användartester samt vid vårt eget kapacitetstest låter vi företaget Syntexa göra en grundlig testning av hela systemet. (Testrapport bifogas) Vi har även testat att spela upp ljudkanalerna i de mottagarenheter som idag ofta används vid livetolkning av filmer på biograf (FM guidesystem). Det innebär att det finns en möjlighet att utnyttja vårt system i kombination med den mottagarutrustning som många redan är vana med. Kommentar: Enligt ursprunglig plan skulle leveranstest ske i etapp 3 och fullskaletest i etapp 4. Vi har gjort fler egna tester än planerat och dessutom deltagit i SFIs tester. Att fullskaletestet sker så sent beror på problemen som upptäcks i sent skede. Först när vi vet vad problemen beror på och har åtgärdar de största bristerna kan vi genomföra fullskaletestet. Testfilmer: Film 1: I etapp två låter vi texta open-source-filmen Sintel. Därefter beställer vi syntolkning och talande textremsa av Tundell och Salmson. Den digitala filmkopian med syntolkning och talande textremsa färdigställs av Head&Tails. Filmen används sedan i våra egna testvisningar. Films 2: Vi väljer filmen Jakten för fullskaletestet. SFI finansierar produktion av syntolkning och talande textremsa, men vi ska sköta det praktiska. Tundell och Salmson producerar syntolkning och talande textremsa. Short-cut färdigställer DCPn. Kommentar: Enligt projektplanen skulle ljudfiler för pilotfilm tas fram i etapp 3 och för fullskaletest i etapp 4. Vill vill gärna så snart som möjligt kunna testa med användare och tar därför fram första filmen under etapp 2. Precis som oss ville SFI veta mer om hur det skulle gå till att producera en DCP med syntolkning och talande textremsa för kommersiellt bruk. Den filmen skulle då 10

också kunna användas av SFI vid deras visningar. Därför tog SFI på sig att bekosta produktionen av film nr 2. Informationsspridning/marknadsföring/hemsida: Vi har kontinuerlig arbetat med att sprida information i vår egen tidning, på vår webbplats och på sociala medier. Vi utlyste en namntävling bland våra medlemmar, Vi har efter hand tagit fram skriftligt informationsmaterial och även en videofilm om hur appen fungerar. Vi har spridit information om våra visningar. Vi är nu inbjudna att delta under Almedalsveckan den 3 juli. I ett mejl till alla nyckelpersoner i branschen kommer vi att informera om lösningen och om att vi finns på plats. Enligt ursprunglig plan skulle hemsida beställas i etapp 3. Per Hållander bygger hemsidan på egen hand. Den fylls med relevant information om tjänsten, om visningar och om projektet. Adressen är movietalk.nu. Vi kommer också att lägga upp informationsmaterial på både leverantörens och installatörens hemsidor. Kommentar: På grund av problemen som uppstått sent är vi sena med att producera och färdigställa informationsmaterial och hemsida. Standardisering: Vi har engagerat oss i internationellt standardiseringsarbete och bland annat försökt påverka synen på behov av talande textremsa som något särskilt från syntolkning. Vi har även i olika sammanhang fört fram våra tankar om behov av rekommendationer för placering av ljud för syntolkning och talande textremsa på den digitala filmkopian (DCP) Kommentar: Det här fanns inte med under etapperna i den ursprungliga förstudien, men bedöms som viktigt för att säkerställa att det i framtiden finns utrymme på DCP även för Talande Textremsa. (Idag finns plats för syntolkning och förstärkt dialog). 8.2 Projektets budget Projektet har klarat sig inom de budgeterade ramarna och på de medel som beviljats från PTS. Avvikelser som gjorts från den ursprungliga budgeten i förstudien handlar om omfördelning av medel. För dessa har vi redogjort i etapprapporter uppdaterade projektplaner. Finansiärer, förutom PTS är, Dyslexiförbundet FMLS som finansierat projektet med 56 385 kronor, men därutöver med ytterligare 40.000 kr i dolda kostnader för bland annat informationsspridning i tidning och på webb. Per Hållander har under projekttiden bidragit med en egenfinansiering motsvarande mer än 100.000 kr i form av eget arbete. Leverantören Syntexa, som kom in på slutet, har bidragit med ungefär 100.000 kr i egenfinansiering i form av arbete med systemtest, samt i deltagande vid flera testtillfällen. 11

Projektbudget Total kostnad Utfall Budgeterade mantimmar (fr. 2.6.1) 794.375 919.747 Kostnader för hårdvara (fr. 2.6.2) 50.000 49.305 Kostnader för mjukvara (fr. 2.6.3) 800.000 798.982 Övriga fasta kostnader (fr. 2.6.4) 225.000 40.107 Löpande kostnader (fr. 2.6.5) 90.000 51.993 Total kostnad för projektet (summera): Varav egen finansiering utgör (summa): Total begärd finansiering (Total kostnad för projektet-egen finansiering) 1.959.375 1.860.135 155.625 56.385 1.803.750 1.803.750 8.3 Projektets arbetssätt Projektets beställare är styrelsen för Dyslexiförbundet FMLS. Projektet har rapporterat till och kontrollerats av en styrgrupp, som bestått av förbundsordförande, en ledamot från styrelsen, kanslichefen och projektledaren. Konsulten Per Hållander har varit adjungerad i styrelsen. Referensgruppen har bestått av deltagarna i styrgruppen samt ytterligare två personer med kompetens från utvecklingsprojekt inom teknikområdet samt från filmbranchen. Vid behov har andra personer kallats in. Innan projektet inleddes fördes samtal med Svenska filminstitutet. När regeringsuppdraget om Tillgänglig bio gavs till SFI och PTS blev formen för vår samverkan otydlig. När SFI drog igång projektet Tillgänglig bio blev vårt projekt en av deltagarna i deras projekt. Vi har därför haft att förhålla oss till både vår egen projektplan, samt de krav och villkor som satts upp av SFI. Under vårt projekt har vi haft kontakt med Synskadades riksförbund, Unga synskadade, Afasiförbundet och Förbundet för utvecklingsstörda barn, unga och vuxna (FUB). De har bjudits in till våra egna samt till SFI testtillfällen, de har fått svara på enkäter och gett råd. Dyslexiförbundet FMLS har ingen avsikt att förvalta eller drifta MovieTalk i framtiden. I och med att projektet avslutas kommer de immateriella rättigheterna att lämnas över till konsult Per Hållander, som kommer att sälja licensrättigheter till biografer. Företaget Syntexa har involverats i projektet under slutfasen. Syntexa ska enligt avtal leverera hårdvara till biograferna, samt stå för support. Installation kommer att göras av T-lab, ett företag som idag gör installationer i bland annat de flesta av SFs biografer. T-lab kontaktades av Per Hållander i ett tidigt skede av projektet. De visade intresse 12

och en muntligt överenskommelse gjordes om att de ska installera MovieTalk på de biografer som köper systemet. 9 Vad händer nu? Affärsplan Projektet lämnar över de immateriella rättigheterna för MovieTalk till Per Hållander. Han å sin sida har ansvar för vidareutveckling, underhåll och drift av systemet. Enligt den uppdaterade affärsplanen kommer Syntexa att leverera hårdvara till biograferna. T-lab ansvarar för installation av utrustningen på biograf. Licenser för utnyttjande av tjänsten säljs av Per Hållander. En lösning som garanterar tjänsten för minst 20 personer kommer totalt att kosta biografen 20.000 kronor. I priset ingår hårdvara, installation och licens för tre år. Support gäller under ett år, därefter kan biografen välja att teckna avtal om trygghetspaket eller om man vill köpa eventuell support per timme. Systemet kan byggas ut och varje utökning med 20 platser kostar ytterligare 10.000 kronor. Systemet kommer att marknadsföras även utomlands. En demonstration i Norge har redan gjorts, vilket ledde till försäljning av en enhet. En särskild prisplan ska upprättas för andra länder. Användarnas fortsatta inflytande Dyslexiförbundet FMLS ska ha ett fortsatt inflytande över tjänsten. Efter sommaren sätts ett expertråd samman med representanter från olika organisationer inom funktionshinderrörelsen. Förbunden utser sina egna representanter. Med hjälp av expertrådet vill Per Hållander samla in synpunkter inför vidareutveckling. Expertrådet kan också fungera som pilottestare av nya versioner. Det kommer också gå att lämna synpunkter om tjänsten via hemsidan. Marknadsföring Mot slutanvändaren: Vi fortsätter skriva i vår tidning, på vår webbplats samt i sociala medier. Vi vänder oss till andra organisationer inom funktionshinderrörelsen, samt skickar ett pressmeddelande om resultaten från vårt projekt. Hemsidan MovieTalk.nu lanseras innan juni månads slut. Mot filmbranschen: Hemsidan MovieTalk.nu lanseras innan juni månads slut. T-lab och Syntexa kommer att få material för att publicera på sin hemsida. Vi skickar epost med information till alla nyckelpersoner i branschen, och berättar att vi bland annat finns på Almedalen den 3 juli för att demonstrera MovieTalk. Opinionsbildning Efter att slutrapporten till PTS är godkänd och den muntliga presentationen är avklarad kommer vi att göra en uppvaktning till Kulturdepartementet. Vi gör gemensam sak med flera andra organisationer inom funktionshinderrörelsen. Med uppvaktningen vill vi se till att erfarenheterna från SFIs projekt Tillgänglig bio samt vårt projekt tas tillvara. Vi kommer bland annat att föreslå att stöd för 13

att göra film tillgänglig inte längre enbart ska gälla svensk film. Vi kommer också att föreslå att stöd ges för produktion av talande textremsa, och inte bara syntolkning och textning för hörselskadade. Andra användningsområden Per Hållander har planer på att vidareutveckla tjänsten för andra områden, som till exempel för sportarenor och teatrar. Under projekttiden har vi inlett en dialog med SVT om möjligheten att utveckla tjänsten för TV. Tundell och Salmson har, i samverkan med Per Hållander, Dyslexiförbundet FMLS, Synskadades Riksförbund och SVT, lämnat in ett bidrag till PTS innovationstävlingar. Om bidraget accepteras startar utvecklingen av en tjänst för syntolkning och talande textremsa på TV. Standardisering Behovet av att säkerställa tillgången till ljudkanaler på DCPn kvarstår. En av nyckelorganisationerna bakom DCP-standarden är SMPTE. De håller varje år en stor teknikkonferens och mässa. Vi har skickat in ett paper med förslag på en rekommendation om att två ljudkanaler vigs för lokala behov. Om vårt paper accepteras bjuds vi in som föreläsare. Standardiseringsarbetet är tidskrävande och kan bara fortgå om det finns ekonomiska resurser och tid. 14