Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:

Relevanta dokument
Termodynamik Föreläsning 3

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

PTG 2015 övning 3. Problem 1

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities

Termodynamik Föreläsning 4

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).

Termodynamiska potentialer Hösten Assistent: Frans Graeffe

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Kapitel IV. Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser

Vätskors volymökning

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Lite kinetisk gasteori

Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kap 4 energianalys av slutna system

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Termodynamik Föreläsning 5

Laboration 2, Materials Termodynamik

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

PTG 2015 övning 1. Problem 1

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

LABORATION 2 TERMODYNAMIK BESTÄMNING AV C p /C v

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Farmaceutisk fysikalisk kemi, A6. Föreläsning: Faslära PH

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Lycka till med dina förstudier!

Repetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Motorer och kylskåp. Repetition: De tre tillstånden. Värmeöverföring. Fysiken bakom motorer och kylskåp - Termodynamik. Värmeöverföring genom ledning

Kapitel 6. Termokemi

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt.

ÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13

Värmelära. Fysik åk 8

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Termodynamik (repetition mm)

Arbetet beror på vägen

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Laborations-PM Termodynamik (KVM091) lp /2016 version 3 (med sidhänvisningar även till inbunden upplaga 2)

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Grundläggande kylprocess, teori och praktik

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller.

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

18. Fasjämvikt Tvåfasjämvikt T 1 = T 2, P 1 = P 2. (1)

Termodynamik FL 2 ENERGIÖVERFÖRING VÄRME. Värme Arbete Massa (endast öppna system)

Tentamen i Termodynamik CBGB3A, CKGB3A

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

Termodynamik FL5. Konserveringslag för materie. Massflöde (Mass Flow Rate) MASSABALANS och ENERGIBALANS I ÖPPNA SYSTEM. Massflöde:

1. INLEDNING 2. TEORI. Arbete TD3 Temperaturberoendet för en vätskas ångtryck

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

Kapitel 6. Termokemi

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Termodynamik Föreläsning 1

Repetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Ch. 2-1/2/4 Termodynamik C. Norberg, LTH

Laborations-PM Termodynamik (KVM091) lp /2015. Omfattning: Fyra obligatoriska laborationer ingår i kursen:

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Temperatur T 1K (Kelvin)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Vad är vatten? Ytspänning

TENTAMEN I MMVA01 TERMODYNAMIK MED STRÖMNINGSLÄRA, tisdag 23 oktober 2012, kl

Lärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia

Transkript:

Termodynamik FL3 FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN Enhetligt ämne: ämne med välbestämd och enhetlig kemisk sammansättning. (även luft och vätske-gasblandningar kan betraktas som enhetliga) Fas: ett ämnestillstånd med välbestämd molekylär struktur. Exempel : Diamant, grafit = 2 faser hos kol is och vatten = 2 faser i jämvikt fast flytande gas intermolekylära krafters styrka Fast: molekyler på relativt fasta positioner. Icke-komprimerbart. Fix form och storlek. Flytande (vätskeform): grupper av molekyler rör sig runt varandra. Icke-komprimerbart. Inte fix form. Gas (ånga): molekyler rör sig slumpmässigt. Komprimerbart. Inte fix form eller storlek. Fasomvandlingsprocesser Exempel: Koka vatten under konstant tryck: värma värma mer V konstant 1 fas 1 fas Vid 1 atm och 20 C befinner sig vatten i flytande fas ( och är inte redo att börja förånga). underkyld vätska (compressed liquid). Vid 1 atm och 100 C är vatten en vätska som är redo att börja förånga. mättad vätska (saturated liquid). 1

förångning 2 faser 1 fas 1 fas Vid 1 atm stannar temperaturen konstant på 100 C tills den sista droppen vätska har förångats. Nu ökar ångans temperatur. En del av den mättade vätskan förångas. blandning av mättad vätska och mättad ånga (saturated liquid vapor mixture). Ångan är redo att börja kondensera. mättad ånga (saturated vapor). Vid 1 atm och 300 C är vatten en ånga som inte är redo att kondensera. överhettad ånga (superheated vapor). T-v diagram för uppvärmning av vatten vid konstant tryck (@ 1 atm = 101,3 kpa). an isobar 2 faser 1 fas 1 fas Invertera processes (kylning) samma väg tillbaka Q released = Q consumed Mättnadstryck och mättnadstemperatur Mättnadstemperatur, T sat : temperatur när ett enhetligt ämne ändrar fas vid ett givet tryck. Mättnadstryck P sat : trycket när ett enhetligt ämne ändrar fas vid en given temperatur. Kokpunkten för vattenberor på trycket, t.ex. 100 C vid 1 atm tryck. Vid lågt tryck är kokpunkten lägre. Vid högt tryck är kokpunkten högre. Mättnadskurva (vätska-ånga) för vatten 1 atm Kokpunkten minskar med höjdläge. 2

Latent värme Latent värme: mängden energi som absorberas eller frisätts under en fasomvandling. Ångbildningsvärme (latent heat of vaporisation): mängden energi som absorberas under en förångningsprocess. Ekvivalent med energin som frisätts under en kondenseringsprocess. Smältvärme (latent heat of fusion): mängden energi som absorberas under en smältprocess. Ekvivalent med energin som frisätts under en stelningsprocess. Vid 1 atm är: smältvärmen för vatten = 333.7 kj/kg och ångbildningsvärmen = 2256.5 kj/kg. Värden för latent värme beror på temperaturen eller trycket vid fasomvandlingen. Några tillämpningar av T sat och P sat Flytande kväve Frysa vatten vid lågt tryck Temperaturen stannar konstant -196 C! Is bildas i vattentanken när vi pumpar ut luften. Några tillämpningar av T sat och P sat Frystorkning (vakuumtorkning) Materialet nedfryses under lågt tryck. Isen avlägsnas genom sublimation till ånga i högt vakuum. Frystorkning används inom läkemedelsindustri och som förvaringsmetod för mat, som alternativ till vanlig torkning (i värme). snabbkaffe Mättnadstryck för 25 C uppnåtts. Temperaturförändring under vakuumkylning från 25 C to 0 C. 3

1) T-v FASDIAGRAM Fasomvandlingsprocess vid konstant tryck (1 atm) an isobar isobarer T-v FASDIAGRAM Fasomvandlingsprocesser vid (olika) konstant tryck isobarer Kritisk punkt: punkten där mättad vätska och mättad ånga är identiska tillstånd. ~1 atm Vid superkritiska tryck (P > P cr ) finns det ingen fasomvandlingsprocess (2- fasområdet försvinner). T-v diagram underkyld vätska överhettad ånga Tvåfasområde: blandning av mättad vätska och mättad ånga 4

2) P-v diagram underkyld vätska överhettad ånga blandning av mättad vätska och mättad ånga Diagram som inkluderar fast fas P-v diagram Ett ämne som krymper vid frysning. För vatten, T tp = 0.01 C P tp = 0.6117 kpa Vid trippelpunkten finns ämnens tre faser i jämvikt. P-v diagram Ett ämne som expanderar vid frysning (som vatten). 3) P-T diagram Fasdiagram Sublimering: omvandling från fast direkt till ånga och motsatsen. Vid låga tryck (under trippelpunkten), förångar fasta material utan att först smälta (sublimering). ångbildningskurva smältkurva sublimeringskurva 5

P-v-T yta Ett ämne som krymper vid frysning. P-v-T yta Ett ämne som expanderar vid frysning. ENTALPI Entalpi: Entalpi används flitigt för analys av öppna system. TD TABELLER Värden för de termodynamiska egenskaperna är resultat av mätningar och beräkningar och finns i tabeller. Inte alla termodynamiska egenskaper kan mätas på ett enkelt sätt. Tabellerna finns i Appendix till kursboken för vatten, kylmedel, mm. Vatten - Mättad vätska och ånga (Tabell A4 och A5) Vatten - Blandning av mättad vätska och ånga (Tabell A4 och A5) Vatten - Överhettad ånga (A6) Vatten - Underkyld vätska (A7) Referenstillstånd och referensvärden 6

1. Mättad vätska och mättad ånga Table A 4: temperaturtabell. Table A 5: trycktabell. Extrakt från Tabell A 4 (specifik volym). Förångningsentalpi, h fg (ångbildningsvärme): Mängden energi som behövs för att förånga en massaenhet av mättad vätska vid en given temp och tryck. h fg minskar när tryck eller temperatur ökar. Ex 4.1 och 4.2 TFS3: Ex. 4-3 Exempel 200 g mättat vatten förångas helt vid ett konstant tryck på 100 kpa. Beräkna: a) volymändringen. b) energin överförd till vattnet. a) v fg = v g -v f = 1,6941 0,0010 = 1,6931 m 3 /kg V = m v fg = 0,3386 m 3 b) Energi överförd = m h fg = 451,5 kj (entalpin används här för att trycket är konstant. ) v g och v f hittar du i tabell A5. h fg hittar du i tabell A5. 2. Blandning av mättad vätska och ånga Ånghalt (Quality), x = förhållandet mellan ångans massa och blandningens totala massa. Ånghalten är mellan 0 och 1 (0: mättad vätska, 1: mättad ånga). Ånghalt är en oberoende intensiv egenskap. En mättad vätska har samma egenskaper när den är själv och när den är tillsammans med en mättad ånga. Endast mängden mättad vätska och ånga ändrar sig under en förångningsprocess. För en blandning är temperatur och tryck beroende av varandra. 7

Egenskaper hos en mättad blandning 2-fassystem behandlas för enkelhetens skull som en homogen blandning. Egenskaperna för blandningen är då de viktade medelvärden av vätskans och ångans egenskaper, y avg. Generalisering: y v, u, or h. med Förenkling: Skriv v, u, h istället för v avg, u avg, h avg. Ånghalten, x, kan beräknas från de horisontala avstånden i ett P-v och T-v diagram. TFS3: Ex. 4-5 Exempel En 80 liters tunna innehåller 4 kg kylmedel R-134a vid trycket 160 kpa. Beräkna: a) temperaturen b) ånghalten c) entalpin d) volymen som ångan intar. 1. Vilket tillstånd, fas? v = V/m = 0,080 m 3 /4 kg = 0,02 m 3 /kg v f < v < v g blandning a) T = T sat @ 160 kpa = -15,6 ºC b) x = (v-v f )/v fg =0,157 c) h = h f + xh fg = 64,2 kj/kg d) m g = x m t = 0,628 kg V g = m g v g = 0,0775 m 3 Tabeller: A11, A12 8

3. Överhettad ånga Tabell A 6. Överhettad ånga har följande typiska egenskaper, jämfört med mättad ånga: För en överhettad ånga är temperatur och tryck oberoende egenskaper. 4. Underkyld vätska Tabell A 7 Underkylda vätskor har som typiska egenskaper: En underkyld vätska kan approximeras som en mättad vätska vid given temperatur. Generalisering: Ett mer exakt uttryck för h En underkyld vätskas egenskaper beror mycket starkare på temperatur än på tryck. TFS3: Ex. 4-8 Exempel Beräkna den inre energin för underkylt vatten vid 80 ºC och 5 MPa genom att använda a) tabellen för en underkyld vätska (A-7) b) tabellen för en mättad vätska (A-4). c) Hur stort är felet vi gör i b)? 1. Vilket tillstånd, fas? P sat @ 80ºC = 47,416 kpa (tabell A-4) 5 MPa >> P sat underkyld vätska a) Tabell A-7 : u = 333,82 kj/kg b) Tabell A-4 : u = u f @ 80ºC = 334,97 kj/kg c) Felet är 0,34% 9

Referenstillstånd och Referensvärden u, h och s-värden kan inte mätas direkt. De beräknas från mätbara egenskaper med hjälp av relationer mellan egenskaperna. Dessa relationer ger dock endast ändringar i egenskaper, inte värden för egenskaperna vid specifika tillstånd. Därför behöver vi välja ett referenstillstånd och ge värdet noll till egenskaperna i detta tillstånd. Referenstillståndet för vatten är en mättad vätska vid 0.01 C. Referenstillståndet för kylmedel 134-a är mättad vätska vid -40 ºC. u och s får värdet noll vid dessa referenstillstånd. Rekommenderar Exempel 4-9 Summary Pure substance Phases of a pure substance Phase-change processes of pure substances Compressed liquid, Saturated liquid, Saturated vapor, Superheated vapor Saturation temperature and Saturation pressure Property diagrams for phase change processes The T-v diagram, The P-v diagram, The P-T diagram, The P-v-T surface Property tables Enthalpy Saturated liquid, saturated vapor, Saturated liquid vapor mixture, Superheated vapor, compressed liquid Reference state and reference values 10