Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsrapport Centralskolan Läsåret 2015/2016. Nicklas Olivensjö Rektor

Relevanta dokument
Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsrapport Centralskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

2. Övergripande mål och riktlinjer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Verksamhetsplan Grundskola, förskoleklass och fritidshem Tibro kommun

Kvalitetsarbete i fritidshem

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Verksamhetsplan Läsåret 2016/2017

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

2012/2013 PÄRLANS FÖRSKOLEKLASS

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Lokal arbetsplan för skolan

Rapport från Egentillsyn

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Verksamhetsplan. Ekeby skola och fritidshem 2018/2019

Lokal arbetsplan för skolan Brännanskolan åk 6-9

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Utvecklingsplan. Fredriksbergskolan RAPPORT. Bildningsförvaltningen Anvar Jusufbegovic,

Kvalitetsrapport Fritidshem

Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan. Strandvägsskolan Grundsärskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9

Arbetsplan för Ängaboskolan Läsåret 2017/2018

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Lokal arbetsplan. För. Backgårdsskolan. Backgårds Skolenhet

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsarbete i skolan

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Arbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Lokal arbetsplan för skolan

Kvalitetsrapport. Åtorps förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Statens skolverks författningssamling

Enhetsplan för Nödingeskolan

Verksamhetsplan Vimarskolan åk /2015

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

LJUS p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

UTBILDNING GÄVLE LILLHAGEN REKTORSOMRÅDE. Handlingsplan. Lillhagsskolan 7-9

Arbetsplan läsåret 2012/2013. Grundsärskolan

Arbetsplan för Västra Bodarna skola

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019

Arbetsplan Läsåret 2018/2019. Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan Läsåret 2013/14. Strandvägsskolan

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Verksamhetsplan Paulinska skolan och fritidshem läsåret 2013/2014

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Rapport från Egentillsyn Björbo skola F-3 Rektor Hans Andersson

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Stora Vallaskolan Arbetsplan 19/20

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Samhälle, samverkan och övergång

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat

Verksamhetsplan. Hagaskolan och fritidshem 2015/2016

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Rapport från Egentillsyn

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Arbetsplan 2018/2019 Fritidshemmet Eken, Åtorpsskolan

Plan mot kränkande behandling samt Riktlinjer och rutiner mot diskriminering

starten på ett livslångt lärande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Arbetsplan/verksamhetsplan 2010/11 fritidshem, förskoleklass, grundskola för Väsby skola

Arbetsplan för Östra förskolan

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Arbetsplan Fritidshem

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Arbetsplan Fryxellska skolan 2017/18

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Transkript:

Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsrapport Centralskolan Läsåret 2015/2016 Nicklas Olivensjö Rektor 2016-09-12

Innehåll Inledning... 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning... 3 Underlag och rutiner... 3 Organisation och förutsättningar... 3 Normer och värden... 3... 3... 3... 4... 4... 4 Kunskaper... 4... 5... 5... 5... 5... 5 Elevernas ansvar och inflytande... 5... 6... 6... 6... 6... 6 Skola och hem... 6... 6... 6... 7... 7... 7 Övergång och samverkan... 7... Fel! Bokmärket är inte definierat.... 7... 7... 7... 8 Skolan och omvärlden... 8... 8... 8... Fel! Bokmärket är inte definierat.... 8... 8 Bedömning och betyg... 8... 8... 8... 9... 9... 9 Effektmål för barn- och utbildningsutskottet... Fel! Bokmärket är inte definierat. Sammanfattning för verksamheten... 9 2

Inledning Centralskolan i Norbergs kommun har under 2015/16 162 stycken elever på mellanstadiet åk 4-6 och 241 stycken elever på högstadiet åk 7-9. Under året så ökade elevantalet ytterligare med fler nyanlända elever. Lokalerna blev snabbt för få och vi fick börja strukturera om alla lokaler på skolan. Aulan, bibliotek och grupprum blev klassrum för förberedelseklass. När det ändå inte räckte till så fick vi hyra in modulklassrum som placerades på skolgården, där två förberedelseklasser kunde vara och ha sin undervisning. Det saknades från början många studiehandledare, vilket gjorde att situationen blev rörig. Men efter mycket arbete så hade vi på våren lokaler ordnade och även studiestöd i språken arabiska, tigrinja och persiska. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Underlag och rutiner Tester och prov enligt planeringen i respektive ämne och ämnesarbetslag. Nationella prov, trivselenkäter och likabehandlingens rapporter ligger som underlag för årets kvalitetsrapport. verktyget på Infomentor används för att få resultat och analyser som varit under året. 28933st inloggningar gjordes på Infomentor under läsåret vilket är nästan 3000 fler än läsåret före. Organisation och förutsättningar Många lärare är obehöriga på visstidsanställningar. En sjukskriven kurator som på slutet av läsåret bara jobbade 25 %. Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Eleverna på Centralskolan skall ges möjlighet att utveckla ansvarstagande, respekt för andra människors egenvärde, respekt och omsorg för miljön samt ta avstånd från förtryck och kränkningar. På Centralskolan bedrivs ett aktivt arbete med likabehandling. En stor del av arbetet bedrivs av eleverna själva i form av kamratstödjare från år 7-9. De träffas var 14:e dag och lämnar spaningar om händelser som de tycker vuxna personer på skolan bör uppmärksammas på. Dessa elever utbildas också två gånger om året, en längre utbildning på hösten och en lite kortare under våren. Kamratstödjarna gör också en trygghetsvandring tillsammans med personalen i likabehandlingsgruppen, den återkopplas sen till rektor. Två personal har arbetat med likabehandlingsarbetet riktat mot år 4-6. Personalen bakom likabehandlingsarbetet protokollför samtal med elever och återkopplar till rektor. Personal från likabehandlingsgruppen har också varit ut i förberedelseklasserna och pratat om skolans regler. Reglerna har också översatts till olika språk och anslagits väl synliga för alla. Under läsåret 15/16 så har Centralskolan också arrangerat en integrationsdag för elever 4-9, med bl.a. nyanlända elever som berättat om sin resa till Sverige, workshop i olika språk som till exempel tigrinja och att eleverna fick testa mat från olika länder. RFSL har också kommit och informerat för år 9 om deras arbete och vilka de är. 3

År 7-9 har också haft en aktivitetsdag i Klackberg med 5-kamp med eleverna blandade oavsett vilken årskurs de tillhör. Med det likabehandlingsarbete som personalen och kamratstödjarna gör så får vi en snabb händelsekedja från det att ett problem uppmärksammar till dess att det är utrett och protokollfört. På det sättet får man också en snabb återkoppling till elever, lärare och vårdnadshavare. Det här arbetssättet har vi tyckt vara ett mycket effektivt sätt att arbeta efter, vilket också har lett till att elever i hög grad känner sig trygga på Centralskolan, vilket framkommit i trivselenkäter som genomförts i klasserna. Integrationsdagen var en uppskattad dag och det var många elever i efterhand som var mycket berörda av de nyanländas berättelser om hur de kommit till Sverige. Genom integrationsdagen så har de nyanlända eleverna knutit nya kontakter med de svenska eleverna och de svenska eleverna har vidgat sina perspektiv kring värderingar om nyanlända. Likabehandlingsarbetet är effektivt och med hjälp av kamratstödjarna så får vi vuxna ögon och öron på arenor som vi kanske inte alltid befinner oss på. - på ett mer effektivt sätt med utbildning och temadagar skola in nyanlända elever i hur det svenska samhället fungerar, både med formella och informella regler. Men också tydliggöra för svenska elever skillnader i sociala koder för de elever som kommit till Sverige jämfört med vad de är vana vid. - Att arrangera en föräldrautbildning, främst med fokus på nyanlända elever. Att förtydliga för de föräldrarna hur den svenska skolan fungerar och är uppbyggd så att vi också kan möta deras förväntningar. -Likabehandling för nyanlända för att få en gemensam värdegrund Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. 4

Alla elever på Centralskolan ska ges möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling utefter sina egna förutsättningar. Från och med hösten 2015 anställdes en speciallärare på Centralskolan. I och med anställningen så påbörjades också ett arbete med extra anpassningar och särkskilt stöd. Specialläraren gjorde en kartläggning om vad som behövdes göra. En av NO-lärarna har arbetat som NT-utvecklare och i sitt arbete med kollegorna arbetat för att tydliggöra arbetsområden och kunskapskrav för eleverna. Språklärarna var också med i Läslyftet för att öka läslusten hos eleverna och för att uppmärksamma hur språket används i alla ämnen. Läsning en kvart om dagen blev ett resultat av detta under höstterminen. Lärarna uppmärksammades på hur arbetet kring extra anpassningar och särskilt stöd ska gå till väga. Elever som är i behov av särskilt stöd uppmärksammades i högre utsträckning än tidigare och planer för fortsatt arbete med dem påbörjades. En tydlig tanke kring upplägg kring No-ämnena. Ett genomsnitt på meritvärdet över alla elever var under året 186 poäng, där syns också att killarna har betydligt lägre meritvärden än tjejerna. Medelbetygspoängen var 12,21 i år och året före var det 10,46. Gymnasiebehörighet för teoretiska program var 60-70% och till de praktiska programmen var det 77,8% vilket är en sänkning från föregående år. Då specialläraren anställdes efter att Centralskolan under en längre tid saknat den funktionen så gick inte arbetet med särskilt stöd riktigt i lås då det blev konflikter mellan lärarna och speciallärare. Vi har märkt att arbetet med NT-utvecklingen gett eleverna en tydligare struktur att förhålla sig efter och de vet vad som förväntas av dem. Läsåret 14/15 var meritvärdet (medel)196 och killarnas meritvärde var högre. Förklaring för de sänkta meritvärdena hos framförallt killar under förra året var att vi hade ett antal hemmasittare som inte nådde upp till målen. - språkutvecklande arbetssätt - tydligare ordning för insatser kring särskilt stöd och åtgärdsprogram - en tydlig organisation för mottagandet av nyanlända i klass - Tydliga åtgärder för barn/ungdomar med behov av stöd - Fler assistenter för de som behöver stöd i klass - Noggrannare arbete mot de som har hög frånvaro, målet är att alla ska till skolan. Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska 5

anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Eleverna på Centralskolan ska ta ett personligt ansvar för sina studier. Eleverna ska ha inflytande över sin utbildning. Eleverna ska ha kunskap om demokratins grundprinciper. Under hösten startades ett elevråd med bra styrning upp i åk 4-6. Eleverna ska vara med och planera och tycka till om sin undervisning. Vilket betyder att de ska vara med och styra examinationsformer och arbetssätt. Elever är med och planerar utedagar. - utbildning för elevrådsrepresentanter och ansvarig lärare - tydliggöra i Infomentor som ett hjälpmedel för eleverna att veta var de ligger och vad de ska gör föra att komma till nästa nivå. Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Vi ska ha ett gott samarbete med elevernas vårdnadshavare. Föräldramöten Föräldrautbildning för nyanlända för att de ska förstå den svenska skolans regler, värdegrund och förhållningsätt. Utvecklingssamtal Infomentor Inbjudan till skolan vid olika tillfällen Tillgängligheten till personalen 6

Föräldrar vet att de alltid är välkomna till skolan och att de alltid kan kontakta oss om det är något de undrar över. De vet också att vi vill ha en snabb kontakt med dem om något händer, bra eller dåligt. Fler föräldrar använder nu Infomentor för att bli informerad av vad skolan gör och när de ska meddela skolan något. Vi har inte nått vårt mål att alla ska använda infomentor som verktyg för att veta vad som händer på skolan samt veta hur det går i respektive ämne. - föräldrautbildning (nyanländas föräldrar, insyn i svenska skolan) - Fortsätta att utveckla användandet av Infomentor både bland föräldrar och bland personal. - Bli ännu bättre att kontakta hemmet i olika situationer. Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Specialpedagog följer åk 3 till 4 för att överlämning ska bli lyckad och för att ge de nya lärarna tips om vad som fungerar. SYV har kontakt med gymnasiet vilket hjälper elever att veta vad som behövs för att komma in och hjälper elever med behov av särskilt stöd att få en kontakt med ev. fortsatt hjälp. Överlämningssamtal för att förbereda mottagande skola för vilka resurser som behövs och veta direkt vilka nivåer eleverna befinner sig på. Gymnasiebesök för att eleverna ska få se olika alternativ och för att lättare kunna ta ställning till beslutet och veta vad det innebär. Bra koll på år 4 och ger bra info om nya gymnasieelever så alla får det stöd de behöver i den mån det finns resurser. Många elever med särskilda behov gör att det behövs mycket stöd. 7

- effektivisera överlämningssamtalen till mottagande skola så att det blir ännu tydligare och det speciellt mot gymnasiet. Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningarna som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Prao i år 8 för att få en inblick i vilka jobb som finns samt få en liten bild av vad man ev. ska göra i framtiden, eller inte göra. Studiebesök eller arbetsplatsbesök för att få ytterligare kännedom om speciellt jobb som finns lokalt. Mietek Groscher informerar om förintelsen vilket gör att eleverna får veta mer om hur det egentligen var under förintelsen samt förstår vad som hänt. Prova-på-dag i idrott för att få veta vilka idrottsaktiviteter som finns och eventuellt också hitta en som passar. Skolklassiker Stockholmsresa Det är svårt att se resultat så snabbt av de här aktiviteterna men vi har sett resultat av det på föregående klasser som gjort samma besök och praktik. När det gäller idrott så har vi sett att elever som inte idrottat hittat en sport som passar. Det vet vi att det är bra för vidare utbildning och en mer positiv framtid. - mässa för olika yrken - betona vikten av att det ges tid för dessa saker för lärarna. - Visa elever som gått på Centralskolan och lyckats få jobb eller nått drömmen inom olika arbeten. Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättning finns ämnesspecifika kunskaper för olika betygssteg. Få en ännu bättre samsyn vad gäller lärande och bedömning. Sambedömning kring NP för att få rätt betygsättning NP samt att betygen är likvärdiga resultaten på nationella prov 8

Sambedömning betyg, samplanering för att alla elever ska få en likvärdig utbildning oavsett vilken lärare man har. Användandet av Infomentor för att se hur man ligger till och öka elever och vårdnadshavares insikt hur man ligger till och vad som är nästa steg för att komma vidare. Sambedömning och samplaneringen har vi inte nått fullt i alla ämnen. Betygen ligger i vissa ämnen högre eller lägre i förhållande till resultatet på nationella provet. För få elever följer med på Infomentor och är delaktiga i sitt eget studerande och det hänger ihop med att vissa lärare inte lägger in när framsteg i kunskapskraven görs. Att både elever och lärare blir mer aktiva med Infomentor och att man ständigt uppdaterar sig för att nå mer kunskap. - Sammanfattning för verksamheten 9