Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25
Syftet med propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem är att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt, robust, säkert, tillgängligt och i alla avseenden hållbart transportsystem. Vi vill med denna proposition göra en rejäl satsning på transportinfrastrukturen eftersom den är avgörande för att vi ska kunna skapa tillväxt, livskvalitet och välfärd i hela vårt avlånga land. Goda möjligheter att resa till och från jobb och utbildning, för att uträtta ärenden och för att ha en meningsfull fritid är viktigt för oss alla. Samtidigt behöver näringslivet effektiva transportmöjligheter för att kunna utveckla och bedriva sin verksamhet. Det handlar både om att minska avstånden och om att förbättra rörligheten på arbetsmarknaden. För att säkra arbetspendlingen och skapa fungerande godsstråk behöver vi minska sårbarheten genom att göra oss av med flaskhalsar och öka kapaciteten. Samtidigt ska transportsystemet bidra till att uppsatta klimat- och miljömål uppnås. På så sätt stärks Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Trafiken har ökat under lång tid, särskilt i storstadsregionerna och längs de större stråken genom landet. Det har lett till ökad trängsel och till att störningar oftare uppstår. Vi vill se till att vägar, järnvägar, sjöfart och flyg fungerar bra både var och en för sig men ännu hellre tillsammans. Framöver måste vi bättre kunna förena långsiktighet med flexibilitet, genom att dels få ut mer infrastruktur för pengarna, dels förenkla och förkorta själva planprocesserna. Att skapa ett starkt och hållbart transportsystem handlar helt enkelt om att vi månar om människors tid. Catharina Elmsäter-Svärd Infrastrukturminister
Vad föreslår regeringen? Sverige ska ha ett starkt och hållbart transportsystem. Ett transportsystem som ger oss en fungerande vardag och gör det lättare för företagen att leverera sina produkter. Ett transportsystem som gör det enklare att leva. Ett transportsystem som binder samman hela landet. Därför höjer regeringen nu ambitionsnivån och satsar under nästa planperiod 522 miljarder kronor. Det motsvarar en ambitionsökning med närmare 20 procent jämfört med den förra nationella planen för Sveriges transportsystem. Regeringen föreslår att 86 miljarder kronor av ramen avsätts för drift och underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar och 155 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar, inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar. Dessa resurser möjliggör en upprustning av standarden av det befintliga järnvägssystemet och en höjd ambition för vägunderhållet. Resterande delar av ramen, 281 miljarder kronor, föreslår regeringen ska användas för att utveckla transportsystemet så att det klarar nuvarande och framtida krav på hållbarhet och för att göra det varaktigt robust. I satsningen ingår bland annat Ostlänken, som möjliggör snabbtåg mellan Stockholm och Linköping och utbyggnad av dubbelspår på delar av sträckan Göteborg- Borås. Detta möjliggör för fler, snabbare och mer punktliga transporter av både passagerare och gods på järnväg samt skapar bättre förutsättningar för jobb och tillväxt. Dessutom förbättras kommunikationerna mellan Stockholm Skavsta och Göteborg Landvetter avsevärt. Efterfrågan på malm och mineraler har ökat kraftigt till följd av den ekonomiska tillväxten på global nivå. I Sverige finns god tillgång på eftertraktad malm och mineraler, främst i malmfälten i norra Norrbotten, i Skelleftefälten samt i Bergslagen. Gruvdriften ökar och planeras öka ytterligare i dessa områden vilket innebär ökad efterfrågan på tunga transporter. För att gruvindustrin ska kunna fortsätta att fungera som tillväxtmotor och jobbgenerator inte minst i Norrland föreslår regeringen investeringar för upprustning av Malmbanan och vägen mellan Pajala och Svappavaara. Sammanlagt investeras ca 3,5 miljarder kronor åren 2013 2017 i gruvrelaterad infrastruktur. Vidare har regeringen utsett förhandlingspersoner som ska genomföra förhandlingar om Stockholms läns infrastruktur. Syftet är att åstadkomma en samlad trafiklösning som omfattar en utbyggnad av tunnelbanans blå linje och eventuellt nära anslutande åtgärder i Stockholms östra delar. Det råder brist på bostäder i flera av landets tillväxtregioner och bostadsbyggandet hindras i vissa fall av att det är osäkert hur trafikbuller ska hanteras. För att det ska bli enklare att bygga bostäder i bullerutsatta lägen avser regeringen att tillsätta en utredning. Utredningen ska ge förslag som kan öka samordningen av planläggning och lovgivning enligt plan- och bygglagen med prövning och tillsyn enligt miljöbalken i fråga om buller. De föreslagna nyinvesteringarna kommer att möjliggöra större arbetspendling och ett mer miljövänligt resande samtidigt som den frigör kapacitet för ökade godstransporter på befintliga spår. Lika viktigt är att det nuvarande järnvägssystemet återfår sin tillförlitlighet efter många år av underinvestering och ökad belastning. Den övervägande delen av utgifterna för utvecklingen av transportinfrastrukturen under planeringsperioden för åren 2014 2025 kommer att finansieras direkt med anslag. Därutöver kan viss alternativ finansiering också bli aktuell till exempel medfinansiering från kommuner, landsting och företag samt brukaravgifter och trängselskatt. Minskad sårbarhet Trafiken i Sverige har ökat under lång tid, särskilt i storstadsregionerna och längs de större stråken genom landet. Det har lett till ökad trängsel och till att störningar oftare uppstår. Minskad sårbarhet i transportsystemet är därför en nyckelfråga för regeringen. Att öka kapaciteten och ta bort flaskhalsarna är avgörande. Genom ökad fokusering på drift, underhåll, reinvestering och trimning av det befintliga systemet samt effektiv användning av styrmedel är det möjligt att optimera systemet. Effektiv drift av väg- och järnvägsnätet är en viktig förutsättning för att kunna använda tillgänglig kapaci-
tet på bästa sätt. Det handlar om att förebygga störningar genom optimerad trafikledning och trafikinformation samt att minska effekten av oplanerade störningar genom trafikledning, trafikplanering och trafikinformation. Störningar kan förebyggas genom att optimera intervall för underhåll och reinvestering och det är också en viktig förutsättning för att skapa ett robust transportsystem. Det är nödvändigt att minska effekten av störningar genom avhjälpande åtgärder vid oförutsedda händelser såsom tekniska fel, olika vädersituationer eller olyckor. En fungerande vardag och näringslivets behov av effektivare transporter Sverige ska ha ett transportsystem som ger oss en fungerande vardag och som ger näringslivet effektiva transportmöjligheter för att kunna utveckla sin verksamhet. Alla måste kunna lita på att transporterna kommer fram i tid oavsett om man pendlar till arbetet eller om ett företag ska leverera sina varor. Åtgärderna i regeringens satsningar på ett robust och hållbart transportsystem inriktas därför mot de viktigaste stråken för att stärka funktionella samband. Regeringens satsning på Ostlänken, som möjliggör snabbtåg mellan Stockholm och Linköping och utbyggnaden av dubbelspår på delar av sträckan Göteborg-Borås är exempel på detta. När det gäller arbetspendling handlar det om att minska avstånden och om att förbättra rörligheten på arbetsmarknaden. Lika viktigt är det för näringslivets möjlighet att växa och utvecklas och för näringslivets konkurrenskraft. Därför satsar regeringen bland annat på förbättrad infrastruktur för gruvnäringen. För att gruvindustrin ska kunna fortsätta att fungera som tillväxtmotor och jobbgenerator inte minst i Norrland kommer bland annat Malmbanan och vägen mellan Pajala och Svappavaara att rustas upp. Ett väl fungerande transportsystem tar på ett effektivt sätt tillvara alla trafikslag. Transporter på järnväg, väg, i luften eller på sjön ska fungera var för sig, men också kunna samverka med varandra för att hela resan eller transporten ska kunna genomföras optimalt och hållbart. Regeringen ser att såväl ekonomiska som administrativa styrmedel bör användas systematiskt och trafikslagsövergripande för att bidra till en optimal användning av transportinfrastrukturen. Styrmedel kan till exempel användas för att bidra till att nå klimatmålen och andra miljökvalitetsmål. Det behövs effektiva styrmedel för fortsatt teknisk utveckling och åtgärder för att styra mot ett transporteffektivt samhälle (till exempel avgifter, skatter, lagar och tillstånd). Genomgående måste det vara lätt för människor och företag att välja de alternativ som medför minst klimatpåverkan och annan miljöbelastning. Också kollektivtrafik, gång och cykling kan förbättra kapaciteten och tillgängligheten i transportsystemet samt bidra till möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen och ökad hälsa. Kollektivtrafik kan även bidra till bättre tvär- och trafikslagsövergripande förbindelser. Samtidigt är den en viktig faktor för att skapa en fungerande vardag och åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt i hela landet. Beslut på goda grunder Framöver måste vi bättre kunna förena långsiktighet med flexibilitet, genom att dels få ut mer infrastruktur för pengarna, dels förenkla och förkorta själva planprocesserna. Denna proposition kompletterar propositionen om Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt, men den tar också sin utgångspunkt i propositionen om de transportpolitiska målen Mål för framtidens resor och transporter. Likaså är den nationella plan för transportsystemet för åren 2010 2021 som regeringen beslutade om våren 2010 ett viktigt underlag. Stora satsningar och åtgärder i transportsystemet på-
går runt om i hela Sverige just nu och många projekt och förbättringar är planerade framöver. Men det finns fortfarande brister. Trafikverket har därför på regeringens uppdrag kartlagt behovet av ökad kapacitet i transportsystemet och föreslagit åtgärder. Dessa åtgärder ska ge utökad kapacitet, bidra till effektivare användning av och ett robustare transportsystem i sin helhet samt främja effektiva övergångar mellan de olika trafikslagen. Trafikverket har tagit fram underlag för åren 2022 2025 och med en utblick fram till 2050. Propositionen om ett nytt planeringssystem antogs av riksdagen våren 2012. Här föreslogs ändrade bestämmelser om den fysiska planeringen av infrastrukturen. Syftet är att förkorta ledtiderna i processen och göra den mer effektiv. Också detta är en viktig byggsten i det framtida arbetet med Sveriges transportsystem. Ett annat viktigt underlag för propositionen är det uppdrag som regeringen gav Trafikanalys våren 2011. Myndigheten fick i uppdrag att undersöka hur arbetspendlingen ser ut i storstadsregionerna, Stockholm, Göteborg och Malmö. Även uppdraget att föreslå processer och riktlinjer för medfinansiering av transportinfrastruktur, den så kallade Medfinansieringsutredningen, är ett underlag för propositionen. Riksrevisionen har behandlat frågor på flera olika teman som berör transportinfrastrukturen i ett antal rapporter på senare år. Slutsatserna i dessa rapporter utgör underlag för regeringens överväganden i propositionen. Steg 1 Tänk om Steg 2 Optimera Steg 3 Bygg om Steg 4 Bygg nytt De transportpolitiska målen Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål. Funktionsmålet syftar till att skapa en grundläggande tillgänglighet och bidra till utvecklingskraft i hela landet. Hänsynsmålet syftar till högre trafiksäkerhet samt förbättrad miljö och hälsa. De transportpolitiska målen visar de politiskt prioriterade områdena inom den statliga transportpolitiken och de är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet. Målen ska även vara ett stöd för och kunna inspirera regional och kommunal planering. Fyrstegsprincipen en viktig utgångspunkt En särskilt viktig utgångspunkt för planeringen av förvaltningen och den fortsatta utvecklingen av transportsystemet är den så kallade fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i Investera i ny infrastruktur Trimning Drift och underhåll samt reinvestering Styrmedel och samhällsplanering
transportsystemet ska prövas stegvis. Det vill säga att i första hand överväga åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt, i andra hand åtgärder som effektiviserar användningen av befintlig infrastruktur och fordon, i tredje hand begränsade ombyggnadsåtgärder och i fjärde hand nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Vad händer nu? Åtgärdsplaneringen är det sista steget i den långa process som ska leda fram till en nationell plan för Sveriges transportsystem 2014-2025. Det är i åtgärdsplaneringen som detaljerna för Sveriges transportsystem ska mejslas fram. Infrastrukturpropositionen sätter ramarna och utgör grunden för åtgärdsplaneringen. Under hösten 2012 lämnar regeringen direktiv till Trafikverket om att inleda åtgärdsplaneringen. I direktiven beskriver regeringen de förutsättningar som gäller för planeringen. Trafikverket gör sedan ett förslag till långsiktig planering för Sveriges transportsystem som överlämnas till regeringen under våren 2013. Detta förslag till nationell plan från Trafikverket skickar sedan regeringen ut på en bred remiss. Våren 2014 beslutar regeringen om en ny nationell plan för infrastrukturen 2014-2025. Regeringens inriktning är att länens planer för perioden 2022-2025 kommer att fastställas senare. Dock senast under 2015.
Några korta frågor till infrastrukturministern: Vad är målet med denna infrastrukturproposition? Med propositionen föreslås stora investeringar i infrastruktur för att skapa förutsättningar för ett robust, effektivt och pålitligt transportsystem som tillgodoser människors behov av arbetspendling och näringslivets behov av transporter. Propositionen är ett komplement till den nuvarande planen och bygger vidare för framtiden. Varför kommer det en infrastrukturproposition nu? Vi har nu ett kompletterande kunskapsunderlag i form av Kapacitetsutredningen, som regeringen gav i uppdrag till Trafikverket att göra under våren 2011 och som redovisades ett år senare. Utredningen berättar vad som behöver göras, när det kan göras och vad det kostar. Vi har med andra ord en diagnos på tillståndet av vår infrastruktur och behoven för vårt transportsystem. Vi vet att behov finns av både långsiktighet och flexibilitet i en föränderlig omvärld. Exempelvis har transportbehoven ökat mer och gruvnäringen har expanderat jämfört med vad tidigare prognoser förutspådde. Vad anser du är viktigast i propositionen? De ekonomiska ramarna och den kraftiga ökningen av anslag är en viktig förutsättning för den kommande åtgärdsplaneringen och nationella planen. Särskilt viktigt är också det trafikslagsövergripande synsättet, från cykel och bil till järnväg, sjöfart och flyg. Vad händer nu? När propositionen är lagd påbörjas arbetet med direktiv till åtgärdsplanering, vilka justeras efter riksdagens beslut senare i vinter. Under åtgärdsplaneringen arbetar Trafikverket i dialog med regioner och kommuner fram detaljerna rörande olika objekt och lösningar. Detta arbete resulterar i ett förslag till nationell plan, som remitteras under våren 2013. Regeringen tar slutligen beslut om den nationella planen (för planperioden 2014 2025) under våren 2014. Varför satsar ni så mycket på drift och underhåll? Kapacitetsutredningen ger vid handen att vi i första hand behöver vårda den infrastruktur vi redan har, och i andra hand satsa på nyinvesteringar. På så vis får vi ett mer robust och tillförlitligt transportsystem. Järnvägen blir mindre sårbar och våra vägar blir både säkrare och mer framkomliga. Genom detta månar vi om såväl människors som näringslivets tid. Hur tillgodoses näringslivets behov i propositionen? I Kapacitetsutredningen pekades det särskilt på näringslivets behov av effektiva godsstråk. För detta krävs att systemet hänger samman i alla led vad gäller både olika trafikslag och viktiga noder som hamnar och terminaler. Vad krävs för att få till en bra arbetspendling? De ökade ramarna säkerställer att vi kan vårda den infrastruktur vi har och bygga nya och prioriterade objekt så att man kan komma fram snabbt, effektivt och i tid. Hela resan måste fungera, från dörr till dörr, med bytespunkter och tidtabeller. Foto Andia Ghafouri, Näringsdepartementet
Följ oss på: naringsbloggen.se/transport regeringen.se/infraprop #infraprop Foto Produktion Näringsdepartementet, oktober 2012 Artikelnr N2012.28