Empiri och fysisk arbetskapacitet som grund för beräkning av potentiell cykelpendling

Relevanta dokument
Cykling och hälsa. vad borde vi göra för att nå cyklingens fulla potential och hur bra är bevisen?

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Cykelhastighetens betydelse i nyttoanalyser

Så kan färdvägsmiljöer stimulera till att gå eller cykla till arbetet eller skolan

Cyklingens värde för folkhälsan

ÄR DET BARN OCH UNGAS RESANDE SOM SKA BÄRA LASSET FÖR KLIMATOMSTÄLLNINGEN? Lena Smidfelt Rosqvist Transportforum 9 januari 2019.

Cykelboom i Peking ska rädda miljön

Uthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning

Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel

Du är gjord för att röra på dig

MOBILITET 2.0 I REGI AV FRAMTIDENS GENERATIONER. Lena Smidfelt Rosqvist. Trivector

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Upplevelser av färdvägsmiljöer vid arbetspendling med cykel

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Träningsfysiologi (Energiprocesser)

Färdvägsmiljöernas betydelse för ökad cykling. Peter Schantz dr med sc, professor

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI

Om de oskyddade fick bestämma.. då skulle jag.

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid.

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

21/01/2019 VART ÄR VI PÅ VÄG? VÄRLDENS MODERNASTE LAND. eller. DEN SOM ÄGER BERÄTTELSEN VINNER eller PLANEN ÄR DÖD 2

Upplevelser av färdvägsmiljöer vid arbetspendling med cykel

Kan fysiskt aktiv arbetspendling bli en folkrörelse?

Förändringsarbete - Fysiskt inaktiv person

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Aktiv arbetspendling i Sverige

Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer

Underlag för regionalt cykelvägnät i Stockholms län Pendlingsrelationer mellan bostäder och arbetsplatser LS

Fler äldre-äldre i vården

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.

Peak Car. Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson. Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH. Director Centre for Transport Studies

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Förslag på förbättringar av cykeltrafik till och från Tyresö

Aborter i Sverige 2009 januari juni

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

SWE Rider 40 Rider 40 har fyra knappar som kan användas för flera ändamål. 1 STRÖM/TILLBAKA ( / ) 2 LÄGE/UPP (p) 3 ANGE/REGISTRERA ( / )

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

VÄLKOMMEN PÅ FRUKOSTSEMINARIUM: Elcykling vad betyder det för din kommun eller organisation?

Elcyklar och cykelinfrastrukturen

Mikroprocessorstyrd Batteritestare

Fråga 1: Övergångsställen

Green parking purchase a model for smart mobility solutions in urban development CIVITAS Forum, Brest

Arbetspendlare på cykel

Erbjudande till medlemmar i TSM

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Aborter i Sverige 2001 januari december

Accelererad provning i

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Rörelse, hälsa och miljö

Undervisning om risker och riskbedömning i naturvetenskap. Leena Arvanitis, Blackebergs gymnasium och Karin Haglund, Tumba gymnasium

Byt vanor. och res klimatsmart

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?

samhälle Susanna Öhman

Kondition och styrka för Skå IK Handboll

Longitudinell validering av svenska persontrafikprognoser. Föredrag på Sampersdagen Matts Andersson

Arbetsfysiologi/arbetsprov

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Idrottsforum 2013, 12-13/10, Luleå

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent

Aborter i Sverige 1998 januari - december

Träningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning)

Datasammanställning av KOL-studie

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

Några problemlösnings och modelleringsuppgifter med räta linjer

Instruktion för att ansöka om informationsinsats

Stadsform som får oss i form

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Firstbeat Livsstilsanalys

Firstbeat Livsstilsanalys

Hur har de långsiktiga persontrafikprognoserna stämt med utfallet? Föredrag Matts Andersson

Trafikverket och miljö

HÄLSOFRÄMJANDE STADSPLANERING AKTIV MOBILITET RÄDDAR LIV I ÖSTERGÖTLAND

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Framtidens fordon. Douglas Halse TE14A

informationsmöte NATUR

Meta-analysis of the relevance of the physical urban environment for bicycling

Cykeln i den statliga transportpolitiken - och pengar. krister@spolander.se, ,

Vass till biogas är det lönsamt?

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning

Lilla. för årskurs 8 & 9

Stadstransporter 2030

Hur lika är bilisters och cyklisters preferenser?

Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH

Parkeringsutredning Hotell IKSU Bil & Cykel

Att cykla till jobbet

Äter jag rätt när jag tränar?

Kroppsspråk verbalt, och andra myter

Being different is easy. Making a difference is the challenge!

Ett jämställt transportsystem - vad är det och hur långt har vi kommit?

Trafikbullret ökar vilka åtgärder kan vända trenden?

Styrketräning - Grundprinciper

Cykel i Jönköpings kommun. Olle Gustafsson Projektledare i hållbart resande

Transkript:

Empiri och fysisk arbetskapacitet som grund för beräkning av potentiell cykelpendling Peter Schantz, Lina Wahlgren, Jane Salier-Eriksson & Hans Rosdahl FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö GIH, Stockholm Transportforum 9 januari 2015

Frågeställning: Hur långt skulle ett representativt urval av befolkningen i åldern 20-65 år i Stor-Stockholm cykla vid 30 minuter av arbetspendling?

Faktorer av vikt att värdera: Landskapets topografi, ljusförhållanden och klimat Trafiklandskapets infrastrukturella och andra förutsättningar. Människors fysiska kapacitet (muskelkraft och energiproduktion) Människors psykiska disposition (motivation, lust, vilja) Cyklars tekniska utformning och vikt

Faktorer av vikt att värdera: Landskapets topografi, ljusförhållanden och klimat Trafiklandskapets infrastrukturella och andra förutsättningar. Människors fysiska kapacitet (muskelkraft och energiproduktion) Människors psykiska disposition (motivation, lust, vilja) Cyklars tekniska utformning och vikt

Faktorer av vikt att värdera: Landskapets topografi, ljusförhållanden och klimat Trafiklandskapets infrastrukturella och andra förutsättningar. Människors fysiska kapacitet (muskelkraft och energiproduktion) Människors psykiska disposition (motivation, lust, vilja) Cyklars tekniska utformning och vikt

Ett sätt att studera detta är att: utgå från existerande beteenden av arbetspendling genom cykling i Stor-Stockholm under sommarhalvåret. etablera sambandet mellan tid och färdvägsavstånd mäta den maximala förmågan till energileverans till muskulaturen hos existerande manliga och kvinnliga arbetspendlare per cykel jämföra deras nivåer av förmågan till energileverans med motsvarande värden inom befolkningen.

Ett sätt att studera detta är att: utgå från existerande beteenden av arbetspendling genom cykling i Stor-Stockholm under sommarhalvåret. etablera sambandet mellan tid och färdvägsavstånd mäta den maximala förmågan till energileverans till muskulaturen hos existerande manliga och kvinnliga arbetspendlare per cykel jämföra deras nivåer med motsvarande värden inom befolkningen.

Ett sätt att studera detta är att: jämföra kroppsvikten hos de cyklande arbetspendlarna motsvarande nivåer inom befolkningen. jämföra de cyklande arbetspendlarnas cyklar (antal växlar och vikt) med marknadens normala försäljning av cyklar utifrån ovan nämnda variabler skapa rimliga scenarier för tid och avstånd inom befolkningen.

Ett sätt att studera detta är att: jämföra kroppsvikten hos de cyklande arbetspendlarna motsvarande nivåer inom befolkningen. jämföra de cyklande arbetspendlarnas cyklar (antal växlar och vikt) med marknadens normala försäljning av cyklar utifrån ovan nämnda variabler skapa rimliga scenarier för tid och avstånd inom befolkningen.

Ett sätt att studera detta är att: jämföra kroppsvikten hos de cyklande arbetspendlarna motsvarande nivåer inom befolkningen. jämföra de cyklande arbetspendlarnas cyklar (antal växlar och vikt) med marknadens normala försäljning av cyklar utifrån ovan nämnda variabler skapa rimliga scenarier för sambandet mellan tid och avstånd inom befolkningen.

Ett sätt att studera detta är att: jämföra kroppsvikten hos de cyklande arbetspendlarna motsvarande nivåer inom befolkningen. jämföra de cyklande arbetspendlarnas cyklar (antal växlar och vikt) med marknadens normala försäljning av cyklar utifrån ovan nämnda variabler skapa rimliga scenarier för sambandet mellan tid och avstånd inom befolkningen.

Avstånd = hastighet x tid Färdvägsavstånd = max. syreupptagning x färdtid kroppsvikt + cykelvikt + annan börda

Avstånd = hastighet x tid kolhydrater + fett + syre = koldioxid + vatten + energi

Avstånd = hastighet x tid kolhydrater + fett + syre = koldioxid + vatten + energi

Avstånd = hastighet x tid kolhydrater + fett + syre = koldioxid + vatten + energi

Avstånd = hastighet x tid kolhydrater + fett + syre = koldioxid + vatten + energi

Avstånd = hastighet x tid Färdvägsavstånd = max. syreupptagning x färdtid kroppsvikt + cykelvikt + annan börda

Avstånd = hastighet x tid Färdvägsavstånd = max. syreupptagning x färdtid kroppsvikt + cykelvikt + annan börda

Avstånd = hastighet x tid Färdvägsavstånd = max. syreupptagning x färdtid kroppsvikt + cykelvikt + annan börda

Avstånd = hastighet x tid Färdvägsavstånd = max. syreupptagning x färdtid kroppsvikt

Maximal syreupptagning, ml per kilo kroppsvikt och minut Ålder, år

Maximal syreupptagning, ml per kilo kroppsvikt och minut Preliminära resultat manliga cykelpendlare kvinnliga cykelpendlare Ålder, år

Beräknade avstånd vid 30 minuters cykling för män och kvinnor vid olika åldrar Preliminära resultat

The current modal choice status in Greater Stockholm and the max 30 minute cycle trip scenario Current status Max 30 min cycle trip scenario Number of individuals commuting by: Bicycle 65847 172728 Walking 128701 128701 Public transport 350536 350536 Driving a car 244784 137903 Being passenger of a car 32006 32006 Gender among bicyclists (number of men (%)) 31410 (48%) 85930 (50%) Age among bicyclists (years) (mean (sd)) 41 (13) 42 (13)

The current modal choice status in Greater Stockholm and the max 30 minute cycle trip scenario Current status Max 30 min cycle trip scenario Number of individuals commuting by: Bicycle 65847 172728 Walking 128701 128701 Public transport 350536 350536 Driving a car 244784 137903 Being passenger of a car 32006 32006 Gender among bicyclists (number of men (%)) 31410 (48%) 85930 (50%) Age among bicyclists (years) (mean (sd)) 41 (13) 42 (13)

The current modal choice status in Greater Stockholm and the max 30 minute cycle trip scenario Current status Max 30 min cycle trip scenario Number of individuals commuting by: Bicycle 65847 172728 Walking 128701 128701 Public transport 350536 350536 Driving a car 244784 137903 Being passenger of a car 32006 32006 Gender among bicyclists (number of men (%)) 31410 (48%) 85930 (50%) Age among bicyclists (years) (mean (sd)) 41 (13) 42 (13)

The current modal choice status in Greater Stockholm and the max 30 minute cycle trip scenario Current status Max 30 min cycle trip scenario Number of individuals commuting by: Bicycle 65847 172728 Walking 128701 128701 Public transport 350536 350536 Driving a car 244784 137903 Being passenger of a car 32006 32006 Gender among bicyclists (number of men (%)) 31410 (48%) 85930 (50%) Age among bicyclists (years) (mean (sd)) 41 (13) 42 (13)

The current modal choice status in Greater Stockholm and the max 30 minute cycle trip scenario Current status Max 30 min cycle trip scenario Number of individuals commuting by: Bicycle 65847 172728 c:a 8% c:a 21% Walking 128701 128701 Public transport 350536 350536 Driving a car 244784 137903 c:a 30% c:a 17% Being passenger of a car 32006 32006 Gender among bicyclists (number of men (%)) 31410 (48%) 85930 (50%) Age among bicyclists (years) (mean (sd)) 41 (13) 42 (13)

The current modal choice status in Greater Stockholm and the max 30 minute cycle trip scenario Preliminary results Current status Max 30 min cycle trip scenario Number of individuals commuting by: Bicycle 65847 172728 Walking 128701 128701 Public transport 350536 350536 Driving a car 244784 137903 Being passenger of a car 32006 32006 Gender among bicyclists (number of men (%)) 31410 (48%) 85930 (50%) Age among bicyclists (years) (mean (sd)) 41 (13) 42 (13)

Tack för er uppmärksamhet!