Delrapport 1 Länet 4
Förord Liv & Hälsa ung Sörmland är gjord i samverkan mellan Folkhälsoenheten och FoU-enheten. Rapporten är producerad av Martin Ward FHE, Anna Ekholm FoU och Monica Carlberg FoU. Jenny Höök FHE har skött all förberedande förankring i kommuner och på skolor. Vi vill rikta ett stort tack till länets skolsköterskor som bistått med ett ovärderligt arbete i genomförandet! Bakgrund Liv & Hälsa Ung är en enkätundersökning riktad till elever i årskurs 7, 9 och 2 (gymnasiet) i Södermanlands skolor. Undersökningen omfattar i huvudsak frågor om elevernas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Dessa tre huvudområden innehåller i sin tur delområden med mer specifik inriktning. Syftet med undersökningen är att få fram kunskap om ungdomars förhållanden idag för planering och verksamhetsuppföljning inom både landsting och kommuner. Resultaten är dock avsedda att spridas i en vidare krets av intressenter och även i viss mån till allmänheten via massmedia. Undersökningen är gemensamt planerad av landstingen i Uppsala, Västmanland, Värmland, Örebro och Sörmland inom ramen för den s k CDUST- samverkan kring samhällsmedicinska frågor och uppdrag i dessa landsting. Av praktiska skäl har dock inte undersökningen varit möjlig att genomföra vid samma tidpunkt i samtliga län. Planeringen för undersökningen påbörjades år 1. Det första landstinget Uppsala genomförde sin undersökning år 3 varpå Västmanland och Sörmland följde ett år senare, under vintern respektive vårvintern år 4. Gemensamt för CDUST- landstingen togs ett formulär för årskurs 7 samt ett formulär för årskurs 9 och 2 fram. Formulären innehöll ett antal obligatoriska frågor med möjlighet för respektive landsting att därutöver lägga till ytterligare frågor. De länsgemensamma frågorna var till största delen hämtade från olika beprövade (validerade) formulär. För Landstinget Sörmlands del påbörjades den praktiska planeringen tidig höst 3 med en omfattande förankringsprocess inom länets kommuner följt av de enskilda skolorna. Genom tidigare samarbetsprojekt förlöpte denna process mycket väl och med generös respons. I stort sett alla aktuella skolor, kommunala samt friskolor, ställde sig positiva till deltagande. En utökad dialog hölls med några kommuner som angav önskemål om tilläggsfrågor av särskilt intresse för den kommunala verksamheten. Metod och genomförande Undersökningen är av kvantitativ karaktär d v s de enskilda svaren syftar endast till att läggas ihop i tillräcklig mängd för att ge svarsmönster. Svaren har därför avgetts helt anonymt. Det har funnits dubbla uppmaningar till eleverna om att inte uppge sina namn. Enkäterna har dessutom behandlats konfidentiellt och antalet medarbetare som haft tillgång till enkäterna varit ytterst begränsat. Alla svar har läst in genom optisk inläsning. De enskilda svaren har således aldrig bearbetats manuellt. Undersökningen har vidare varit i form av s k totalundersökning d v s det har inte förekommit något urval av elever vars svar skulle ligga till grund för generaliseringar om hela elevpopulationen i respektive årskurs. Istället har ambitionen varit att distribuera enkäten till alla elever i årskurs 7, 9 och 2 i de sörmländska skolorna. Den praktiska distributionskedjan har varit skolvis försändelser med skolsköterskor som mottagare och lokal kontaktperson. Skolsköterskorna har i sin tur utsett klassansvariga personer, ofta lärare, som genomfört enkätundersökningen i klassrummen under i huvudsak tre valfria veckor (v 9-11) följt av ytterligare två veckors kompletteringsperiod för vid första tillfället frånvarande elever. De ansvariga lärarna fick skriftliga instruktioner för säkerställande av likartat genomförande vid skolorna inklusive gemensamma rutiner för garanterandet av elevernas anonymitet. Efter avstämning mot kommunernas lämnade uppgifter om elevantal på respektive skola har följande svarsfrekvenser beräknats: åk 7: 93 åk 9: 89 åk 2: 84 2
Folkhälsans bestämningsfaktorer Undersökningen har i planeringen omfattat de tre huvudområdena livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Detta är tre vanliga begrepp idag inom folkhälsovetenskapen. De tre begreppen bedöms stå i ett visst orsakssammanhang där livsvillkor delvis är av betydelse för levnadsvanor vilka i sin tur påverkar hälsoutfallet. Livsvillkoren har dock även en viss egen direkt betydelse för hälsan/ohälsan. Alla samband gäller för den aggregerade eller sammanslagna nivån inte nödvändigtvis för enskilda individer även om viss riskbedömning kan göras utifrån sambanden på aggregerad nivå. Generellt får dock den genetiska komponenten större vikt när det gäller individer d v s ogynnsamma arvsanlag kan slå ut fördelaktiga livsvillkor och levnadsvanor. Livsvillkor och levnadsvanor benämns ibland även folkhälsans bestämningsfaktorer. De nationella folkhälsomålen som antogs våren 3 är till stor del inriktade på att identifiera samhällsområden och åtgärder som bäst svarar mot folkhälsans bestämningsfaktorer. Det övergripande Nationella folkhälsomålet lyder Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor. Det är viktigt att notera samhälleliga förutsättningar för att förstå målens tydliga inriktning mot politik och samhällsinstitutioner snarare än ambition att direkt påverka individer. Antagandet är dock att genom att ge goda politiska och praktiska förutsättningar i samhällets olika institutioner som når ut brett i befolkningen (skola, arbetsliv, föreningsliv m m), så skall befolkningens hälsa, inte minst dess sociala fördelning, på sikt gynnas. En konsekvens av det resonemang som förs om folkhälsans bestämningsfaktorer är att livsvillkor och levnadsvanor är väl så intressant som hälsan i sig att studera för kunskap om folkhälsans utveckling. Uppgifter från de tre områdena livsvillkor, levnadsvanor och hälsa återges i denna rapport genom utvalda frågor ( variabler ) från de aktuella enkäterna i årskurs 7 samt 9 och 2. När det gäller livsvillkor finns dock inget avsnitt som heter så utan återspeglas kanske främst i avsnittet Ekonomiska och materiella resurser. Anledningen till detta är att den uppgiften som kanske bäst anger ungdomars livsvillkor är föräldrarnas socioekonomiska situation vilken inte kan speglas med säkerhet i en elevenkät. Eleverna kan bara i begränsad mån ange utbildningsnivå, inkomst samt yrke för föräldrarna. Vi har därför avstått från sådana uppgifter och istället frågat om elevernas egna inkomster samt ev extraarbete. I senare rapporter kommer mer utförliga analyser som anger styrkan i samband bl a mellan livsvillkor och hälsa. Denna rapport har emellertid främst fokus på skola, fritiden, levnadsvanor och hälsa med olika delområden under respektive avsnitt. När det gäller skola och fritid förekommer uppgifter som skulle kunna sorteras in som levnadsvanor eller hälsa men har ändå valts att utgöra egna rubriker för de specifika sammanhang som frågorna representerar. Delrapport 1 Länet Resultat från Liv & Hälsa Ung kommer att presenteras i omgångar. Denna första redovisning återger uppgifter samlat för länet med uppdelning på kön och årskurser. Jämförelser mellan kommunerna samt ytterligare grupperingar för analys av samvariationer planeras till nästkommande rapport. I redovisningen av resultat på följande sidor är strukturen enhetlig med inledande rubrik för respektive avsnitt och en kortare introduktion med teoretisk bakgrund till avsnittet. Därefter kommer en ny underrubrik med namn på enskilda frågor följt av en kort text som beskriver stapeldiagram med resultaten från aktuell fråga. Sist i varje avsnitt finns en lite utförligare kommentar samt ibland en reflektion kring tänkbara orsaker till resultatet. Sist i rapporten finns en tabell med samtliga siffror (procentandelar) som de redovisade stapeldiagrammen baseras på. 3
Ekonomiska / materiella resurser Livsvillkor så som ekonomiska resurser kombinerat med utbildningsnivå är några av de mest betydande faktorerna när det gäller att förklara variationer i folkhälsa. Ungdomars livsvillkor styrs till stor del av föräldrars ekonomiska och sociala situation. Ett sätt för ungdomar att bli mer oberoende och självständiga är att skaffa egen inkomst. Extraarbete är dock av komplex betydelse för ungdomar. Arbetet innebär en viss social kontroll och reglerad fritid vilket kan motverka riskbeteenden samtidigt som egen ekonomi ger möjligheter till samma riskbeteenden. Ett exempel är alkohol. Man kanske avstår att gå ut en fredag för att man skall jobba dagen efter samtidigt som extrainkomsten ger ökade ekonomiska möjligheter till festande. Arbeta extra Knappt en tredjedel av eleverna i årskurs 2 samt knappt en fjärdedel i årskurs 9 uppger att de arbetar vid sidan om studierna. Något fler pojkar än flickor uppger att de arbetar extra i årskurs 9 medan det omvända förhållandet gäller i årskurs 2. Frågan ställdes inte i årskurs 7. 4 3 1 Å k-9 Å k-2 Diagram 1:1. Andel elever som uppger att de arbetar extra. Åk-9 Åk-2 Alla 817 kr 1313 kr Arbetar 1126 kr 1837 kr extra Arbetar inte extra 73 kr 118 kr Tabell 1:1 Medelinkomst för eleverna i årskurs 9 och 2 Dator hemma En mycket stor andel, 95-98, av eleverna uppger att de har dator i hemmet. Det är dock något vanligare i årskurs 2 att vara utan dator hemma. 1 8 6 4 Å k-7 Å k-9 Å k-2 Diagram 1:2. Andel elever som uppger att de har dator hemma. 4
Kommentar: Ekonomiska / materiella resurser Eventuellt är det lite förvånande att det inte är större skillnad på andelen elever som uppger att de arbetar extra i årskurs 9 jämfört med årskurs 2. Högre ålder borde kanske innebära ett närmande till arbetsmarknaden för flera. Uppgiften om samlad inkomst för eleverna (studiebidrag, fickpengar, lön m m) bekräftar att de elever som arbetar extra har mer pengar att röra sig med. Den något lägre datortätheten i årskurs 2 kan eventuellt förklaras av att en del av dessa elever flyttat till eget boende. I skolan Under senare år har betydelsen och möjligheterna med en hälsofrämjande miljö i skolan allt mer uppmärksammats. Tidigare innebar folkhälsoperspektiv i skolan inte sällan tillfälliga upplysnings- och informationsinsatser medan idag organiseras oftare själva skolvardagen med en mer hälsofrämjande inriktning. Trivsel i skolan De allra flesta elever uppger att de trivs bra eller mycket bra i skolan. I årskurs 7 och 2 uppger åtta av tio elever sådan tillfredställelse medan sju av tio är lika nöjda i årskurs 9. I årskurs 9 samt 2 är pojkarna något mer nöjda än flickorna. 1 8 6 4 Diagram 2:1. Andel elever som uppger att de trivs mycket eller ganska bra i skolan. Mobbning Upprepad mobbing är hälften så vanligt i årskurs 2 som i årskurs 7. Det är något vanligare att pojkar uppger att de blivit mobbade vid upprepade tillfällen. 15 1 5 Åk-7 Åk-9 Åk-2 Diagram 2:1. Andel elever som uppger att de mobbats mer än en gång denna termin. 5
Kommentar: I skolan Möjligtvis finns en viss förklaring till den högre trivseln i årskurs 2 jämfört med årskurs 9 i att gymnasiet präglas av ett visst mått av valfrihet vad gäller utbildningens inriktning. Nivåerna av upprepat mobbade kan tyckas låga överlag även om varje enskilt fall givetvis är allvarligt i sig. Man bör dock ha i åtanke att enkäten besvarades i månadsskiftet februari/mars vilket innebar att tidsperioden denna termin i praktiken var relativt kort. På fritiden Forskning har visat på att en väl strukturerad fritid motverkar en del i den riskfyllda period som ungdomstiden kan utgöra. Mer specifikt visar denna forskning att ställen eller verksamheter som endast underlättar för ungdomar att träffas inte skyddar påtagligt mot, eller t o m genererar, riskbeteenden medan verksamheter som aktiverar och organiserar ungdomar verkar skyddande. Ett exempel är fritidsgårdar av sorten ett ställe att vara på som eventuellt är sämre än ingen fritidsgård alls medan den strukturerat arbetande fritidsgården med pedagogiskt utbildad personal kan innebära en bra och skyddande fritid för ungdomar. Medlemskap och aktivt deltagande i föreningsliv med träningar, övningar eller möten, är också starkt skyddande för oönskade beteenden även om detta ändå förekommer eller t o m debuterar i dessa sammanhang (t ex alkohol). Den stora vinsten är dock att utsvävningarna inte tillåts ta överhand lika lätt som hos dem utan bindningar till föreningsliv eller annan form av väl strukturerad fritid. Besöka fritidsgård Andelen elever som aldrig besöker fritidsgård ökar för varje årskurs med en markerad skillnad mellan årskurs 9 och 2. För respektive årskurs gäller att flickor avstår besök i större omfattning än pojkar för att i årskurs 2 i stort sett aldrig besöka fritidsgårdar. 1 8 6 4 Diagram 3:1. Andel elever som uppger att de aldrig besöker fritidsgård. 6
Besöka gatukök/hamburgerbar Beträffande besök på gatukök eller hamburgerbar så ökar det med stigande årskurs. na besöker dessa ställen oftare än flickor med tilltagande skillnad i högre årskurser. 4 3 1 Åk-7 Åk-9 Åk-2 Diagram 3:2. Andel elever som uppger att de besöker gatukök/hamburgerbar minst en gång i veckan. Besöka teater Det är påtagligt konstanta andelar icke besökare på teater i de olika årskurserna med pojkar som de sämsta besökarna. Sju av tio pojkar uppger att de aldrig besöker teater medan samma förhållande uppges av drygt hälften av flickorna. 1 8 6 4 Diagram 3:3. Andel elever som uppger att de aldrig besöker teater. 7
Medlem i förening För samtliga årskurser gäller att drygt hälften av eleverna är medlemmar i olika föreningar. Det är något mindre vanligt i de högre årskurserna med medlemskap och samtidigt något större skillnad mellan könen. 1 8 6 4 Diagram 3:4. Andel elever som uppger att de är medlemmar i någon förening. Kommentar: På fritiden Det är kanske inte förvånande att andelen elever i årskurs 2 som besöker fritidsgårdar är relativt låg då fritidsgårdar vanligtvis främst vänder sig till något yngre ungdomar. Det ska dock inte uteslutas att elever i de äldre årskurserna i stället besöker ställen som t ex Ungdomens hus utan att rapportera detta som fritidsgårdsbesök. Andelen elever som uppger att de besöker gatukök/hamburgerbar varje vecka är kanske förvånansvärt låg. Det bör dock hållas i minnet att de stora hamburgerkedjorna inte finns i alla länets kommuner och därigenom blir tillgängligheten starkt begränsad för tämligen många elever. Frågan om teaterbesök avser fritiden vilket innebär att många av dem som uppger att de aldrig går på teater förmodligen ändå ser vissa föreställningar inom skolan. Det är inte givet att medlemskap innebär att man är aktiv i de föreningar man uppger sig tillhöra. Frågan omfattar även organisationer där medlemskap ofta kan vara av passiv karaktär. Det överlägset vanligaste är dock att man är medlem i idrottsförening och utövar lagsport följt av individuella idrotter. 8
Levnadsvanor Begreppet folkhälsa förknippas ofta med levnadsvanor d v s de vanor man har i vardagen kring kost, motion, alkohol, tobak och andra droger. Även exponering för olyckor samt mönster i sex och samliv utgör dela av våra levnadsvanor. Det finns många studier som visar på att socioekonomiskt utsatta grupper i befolkningen har mindre fördelaktiga levnadsvanor. Fysisk aktivitet För samtliga årskurser och båda könen gäller att majoriteten av eleverna utövar fysisk aktivitet minst två gånger i veckan. Det är dock något vanligare i årskurs 7 och 9 jämfört med årskurs 2. na är överlag något flitigare än flickorna. 1 8 6 4 Diagram 4:1. Andel elever som uppger att de tränar minst 3 minuter minst 2 gånger per vecka. Äta frukost Åtta av tio elever äter frukost fyra till sju dagar i veckan. Det finns inga större skillnader mellan årskurser eller mellan könen. 1 8 6 4 Diagram 4:2. Andel elever som uppger att de äter frukost minst 4 dagar per vecka. 9
Äta skollunch Tre av fyra elever äter skollunch i stort sett dagligen. Det är något fler pojkar än flickor som äter skollunch i årskurs 7 och 9 medan förhållandet är det omvända i årskurs 2. 1 8 6 4 Diagram 4:3. Andel elever som uppger att de äter skollunch 4-5 dagar per vecka. Dricka läsk Bland de äldre eleverna, i årskurs 9 och 2, är det nästan tre gånger så vanligt att pojkar dricker läsk dagligen som att flickor gör det. Mest utbrett är läskdrickandet bland pojkar i årskurs 2. 4 3 1 Åk-7 Åk-9 Åk-2 Diagram 4:4. Andel elever som uppger att de dricker läsk så gott som dagligen eller mer. 1
Rökning Bland flickor är det tre gånger så vanligt och bland pojkar fyra gånger så vanligt att man röker ibland i årskurs 9 jämfört med årskurs 7. Det är dock i bägge årskurserna något vanligare för flickor att röka ibland. I årskurs 2 är det emellertid fler pojkar än flickor som uppger att de röker ibland. (röker ibland = har rökt mer än fem gånger). 15 1 5 Åk-7 Åk-9 Åk-2 Diagram 4:5. Andel elever som uppger att de röker ibland. Den grupp med högsta andelen dagligrökare är flickor i årskurs 2. Den största skillnaden finns mellan flickor i årskurs 7 och årskurs 9 där gruppen är sex gånger större i den senare årskursen. Det är överlag större skillnader mellan könen vad gäller andel dagligrökare - till flickornas nackdel - än beträffande uppgiften om andel elever som röker ibland. 15 1 5 Åk-7 Åk-9 Åk-2 Diagram 4:6. Andel elever som uppger att de röker i stort sett dagligen. 11
Alkohol Det är i stort sett lika vanligt för pojkar och flickor att ha druckit alkohol under det senaste året. Det är störst andel elever som druckit alkohol i den högsta årskursen. Observera att uppgiften för årskurs 7 gäller alkohol någon gång i livet medan det handlar om senaste året för övriga årskurser. 1 8 6 4 Diagram 4:7. Andel elever som uppger att de druckit alkohol under det senaste året (Åk-7, druckit alkohol någon gång). Narkotika Det är nästan dubbelt så vanligt att elever prövat narkotika i årskurs 2 som i årskurs 9. na har prövat i något större utsträckning än flickorna. Frågan har inte ställts till eleverna i årskurs 7. 15 1 5 Å k-9 Åk-2 Diagram 4:7. Andel elever som uppger att de någon gång använt narkotika. Kommentar: Levnadsvanor Kanske är siffrorna som speglar elevernas vanor kring fysisk aktivitet och mat överraskande för många. I massmedia och övrig allmän debatt framställs idag ofta läget på dessa områden som alarmerande. Våra uppgifter ger knappast stöd för sådan tolkning. Särskilt noterbart är de relativt små skillnader som finns mellan årskurserna. Gymnasieeleverna uppger t ex att de äter skollunch lika ofta som eleverna i årskurs 7 trots större möjligheter till alternativ både utifrån mindre bunden undervisningstid och sannolikt bättre ekonomi. Vad gäller alkohol är andelen konsumenter i vår studie mycket låg för eleverna i årskurs 9. Detta är kanske den mest förekommande frågan i elevenkäter i Sverige i och med CAN 1 s undersökningar sedan drygt 3 år tillbaka. Den i vår undersökning funna nivån med (knappt) 6 konsumenter bland pojkar i årskurs 9 är närmare 3 procentenheter under de högsta riksnivåerna som registrerades i början på 7- talet. Siffran understiger även den senaste riksuppgiften som i sig var den lägsta (7 ) under samtliga studerade år. Detta förklaras 1 Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning 12
dock sannolikt delvis med att vi efterfrågat konsumtion under senaste året medan CAN avser någonsin. Även andelen konsumenter bland flickor är mycket låg i ett historiskt perspektiv (35 år) men ändå trovärdig utifrån samtida riksjämförelser. De rekordlåga nivåer med alkoholkonsumenter i årskurs 9 som för tillfället verkar finnas - både i vår studie samt hos CAN - kan verka märkligt utifrån att drickandet bland äldre ungdomar, unga vuxna samt vuxna i övriga åldrar samtidigt är alarmerande med nivåer som inte setts på 1 år. Både CAN och Alkoholkommittén (Socialdepartementet) bekräftar dock den paradoxala situationen. Det finns ett antal kontrollmekanismer som i första hand omfattar elever t o m högstadiet men sen förlorar sin verkningsgrad. Dessa mekanismer är bl a bättre medvetenhet bland föräldrar, nya möjligheter för föräldrar att utöva social kontroll genom barnens mobiltelefoner samt bättre tillsyn över folkölsförsäljningen bl a genom kommunala utbildningsprogram för livmedelshandlare. Andelen elever i årskurs 9 som provat narkotika (7 ) är i stort sett identisk med den senaste uppgiften för riket (CAN). I ett historiskt perspektiv (35 år) är den nu aktuella andelen normal med dubbelt så många som prövade 1971 (14 ) samtidigt som hälften så många (3-4 ) testade i slutet av 8-talet. Daglig rökning är likaså begränsad och i en relativt positiv utveckling. Det sker dock en markant nyrekrytering under högstadieåren bland flickorna; från 2 i åk 7 till 12 i åk 9. Det är värt att notera att andelen iblandrökare är högre bland pojkarna i årskurs 2 än bland flickorna som dock röker mer än pojkarna i övriga årskurser och i synnerhet som dagligrökare. 13
Hälsa Undersökningar på vuxna har visat på att upplevd och självrapporterad hälsa eller ohälsa ofta väl återspeglar hälsa respektive ohälsa utifrån faktisk sjuklighet. När det gäller barn och ungdomar finns dock en viss eftersläpning då kronisk sjukdom inte debuterat i större utsträckning. Det är inte givet att elevernas självrapporterade uppgifter indikerar framtida sjukdomsmönster hos den vuxna befolkningen. Det finns dock ändå all anledning att vara observant på betydande skillnader i upplevd hälsa hos olika undergrupper bland eleverna. Upplevd hälsa I årskurs 7 uppger nästan nio av tio elever att de upplever sin hälsa som mycket bra eller bra. na mår något bättre än flickorna. Andelen elever som upplever mycket bra eller bra hälsa i årskurs 9 samt 2 är något lägre men gäller ändå för åtta av tio elever. 1 8 6 4 Diagram 5:1. Andel elever som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Nöjd med sin kropp I stort sett hälften av eleverna tycker att deras kroppar är lagom. Det dock något vanligare att eleverna i årskurs 7 är nöjda med sina kroppar än eleverna i årskurs 9 och 2. Det finns vissa skillnader mellan pojkar och flickor då de senare är något mindre nöjda. Den största skillnaden finns mellan pojkarna i årskurs 7 och flickorna i årskurs 9. 1 8 6 4 Diagram 5:2. Andel elever som tycker att deras kropp är lagom. 14
Stress Det är dubbelt så vanligt att elever i årskurs 9 känner sig stressade (ofta eller alltid) än elever i årskurs 7. Skillnaden gäller för både pojkar och flickor samtidigt som det är mer än dubbelt så vanligt för flickor att uppleva stress så frekvent. Andelen stressade är ännu högre i årskurs 2 där mer än hälften av flickorna och en fjärdedel av pojkarna upplever stress ofta eller alltid. 6 4 Åk-7 Åk-9 Åk-2 Diagram 5:3. Andel elever som uppger att de under de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt sig stressade. Nedstämdhet Liksom i fallet med stress finns en påtaglig skillnad mellan elever i årskurs 7 och årskurs 9 vad gäller nedstämdhet samtidigt som de högsta nivåerna återfinns i årskurs 2. Det är dubbelt så stor andel som anger nedstämdhet ofta eller alltid i årskurs 9 jämfört med elever i årskurs 7. Det är nästan tre gånger så stora andelar flickor som pojkar som uppger frekvent återkommande nedstämdhet i samtliga studerade årskurser. 4 3 1 Åk-7 Åk-9 Åk-2 Diagram 5:4. Andel elever som uppger att de under de tre senaste månaderna ofta eller alltid känt sig nedstämda. 15
Skador Det är i stort sett lika vanligt att elever i årskurs 7 och 9 skadar sig så pass allvarligt att man måste uppsöka sjukvård. I stort sett var tredje pojke har skadat sig i den omfattningen under det senaste året medan något färre flickor råkat lika illa ut. Elever i årskurs 2 skadar sig inte lika ofta. 4 3 1 Åk-7 Åk-9 Åk-2 Diagram 5:5. Andel elever som uppger att de under det senaste året skadat sig så de fått åka till vårdcentral, sjukhus eller tandläkare. Cykelhjälm Drygt hälften av eleverna i årskurs 7, åtta av tio i årskurs 9 och nio av tio i årskurs 2 anger att de aldrig använder cykelhjälm. Inga betydande skillnader finns mellan flickor och pojkar. 1 8 6 4 Diagram 5:6. Andel elever som uppger att de aldrig använder cykelhjälm. Kommentar: Hälsa Det är (dock utan jämförelsemöjligheter bakåt i tiden) en påtagligt hög andel av flickorna som uppger i stort sett konstant stress eller nedstämdhet i årskurs 2. De största skillnaderna finns dock mellan årskurs 7 och 9. na anger dessa besvär i betydligt mindre omfattning men relationen mellan årskurserna är densamma som för flickorna med en accentuerad skillnad mellan årskurs 7 och 9. Vad gäller allmänt hälsotillstånd (diagram 5:1) finns inte alls samma påtagliga skillnad vare sig mellan kön eller årskurser. Det är i stället tämligen lika andelar pojkar och flickor i de olika årskurserna som anger en bra eller mycket bra hälsa; i stort sett åtta av tio elever, oavsett kön. Man kan fråga sig varför inte allmänna hälsotillståndet tycks bli sämre i takt med den mentala ohälsan, i synnerhet ibland flickorna. Möjligtvis gör eleverna främst en bedömning av sin kroppsliga hälsa i frågan om ditt allmänna hälsotillstånd. Av dem som uppger nedstämdhet eller stress ofta eller alltid uppger ändå mer än hälften sin samlade totala hälsa som mycket bra eller bra. 16
Frågan om man råkat ut för skada under det senaste året visar att en fjärdedel av eleverna behövt uppsöka sjukvården under samma tid (vårdcentral, sjukhus eller tandläkare). Detta innebär minst 2 5 vårdkontakter under ett år sammantaget för dessa tre årskullar. Sannolikt är det i praktiken mer ändå eftersom vissa elever uppger flera olyckor med påföljande vårdbehov. Eventuellt tillkommer även ett antal skador som hanterats av skolhälsovården vilka dock inte omfattades av frågans definition av sjukvård. Utöver dessa skador finns självfallet även de som enbart hanteras i hemmet, i idrotts- eller andra sammanhang. Redan i årskurs 7 använder en minoritet av eleverna cykelhjälm. I årskurs 2 är det hela nio av tio cyklister som aldrig använder hjälm. 17
Framtiden Framtidstro kan vara universell eller individuell och med bara måttlig överensstämmelse d v s man kan tro att samhället i stort utvecklas negativt men att man personligen går mot en ljus framtid eller tvärtom. Undersökningen har endast omfattat frågor som gäller den individuella framtidstron. Framtidstro Nästan nio av tio elever i årskurs 7 uppger att de ser ganska eller mycket ljust på sin personliga framtid medan åtta av tio ser framtiden lika ljus i årskurs 9 samt 2. Det finns en liten skillnad mellan pojkar och flickor, i synnerhet i årskurs 9 där pojkarna är något mer positiva. 1 8 6 4 Diagram 6:1. Andel elever som ser ganska eller mycket ljust på framtiden. Kommentar: Framtiden Kanske är det överraskande många elever som uppger en ljus framtidstro för egen del med tanke på att förhållandevis många angett betydande nedstämdhet eller andra former av mental ohälsa. Frågans svarsalternativ omfattade tre nivåer med mörkare framtidssyn än de ovan redovisade svarsalternativen. Bara enstaka procent i respektive årskurs anger den lägsta nivån mycket mörk framtidssyn med allra lägst andel för flickorna i årskurs 2. Denna undergruppen anger samtidigt den klart högsta graden av psykisk ohälsa (stress, nedstämdhet) vilket således ger en något inkonsekvent bild av gruppen. Kanske kan den upplevda stressen och den eventuellt relaterade nedstämdheten hänga samman med att man har mycket höga ambitioner för egen del vilket uppgiften om framtidstro antyder. Kommande analyser kan förhoppningsvis bringa mer klarhet kring dessa frågor 18
Sammanställning länet, årskurser, kön (p / f) procent av svarande Åk 2 (84 svar) Åk 9 (89 svar) Åk 7 (93 svar) Pc hemma 96 (97 / 95) 98 (98 / 98) 98 (98 / 98) Arbetar extra 29 (28 / 3) 23 (26 / 19) - Skolan trivs mkt bra el ganska bra 79 (82 / 77) 73 (76 / 71) 83 (83 / 83) Mobbad mer än 1 ggr /denna termin 3 (3 / 2) 5 (5 / 5) 6 (6 / 5) Fritidsgård aldrig 8 (75 / 89) 5 (45 / 56) 45 (4 / 5) Gatukök/hamburgerbar varje vecka 16 (22 / 9) 14 (18 / 1) 11 (13 / 9) Teater aldrig 63 (72 / 54) 62 (71 / 54) 62 (71 / 54) Medlem i förening 55 (59 / 52) 59 (6 / 58) 64 (64 / 64) Fys 3m minst 2 ggr/v 58 (64 / 53) 67 (74 / 62) 71 (75 / 69) Frukost 4-7 dgr/v 81 (81 / 81) 81 (84 / 78) 87 (91 / 84) Skollunch 4-5 dgr/v 77 (76 / 77) 75 (77 / 74) 75 (77 / 74) Läsk mer än el dagligen 19 (28 / 1) 19 (27 / 11) 15 (19 / 1) Röker ibland 18 (18 / 17) 12 (11 / 13) 3 ( 2 / 4) Röker dagligen 11 (8 / 15) 8 (5 / 12) 2 ( 2 / 2) Alkohol senaste året 86 (86 / 87) 62 (6 / 64) 59 (6 / 58) (ngn gång) Narkotika ngn gång 12 (13 / 11) 7 ( 7 / 6) - Hälsa mkt bra/bra 8 (85 / 76) 81 (86 / 77) 87 (9 / 84) Kropp lagom 51 (53 / 49) 53 (57 / 48) 59 (65 / 53) Stressad alltid/ofta 41 (26 / 58) 34 (21 / 48) 17 (11 / 23) Nedstämd alltid/ofta 21 (12 / 32) 19 (1 / 28) 9 (5 / 13) Skadad senaste året 21 (25 / 17) 27 (3 / 23) 27 (31 / 24) Cykelhjälm aldrig 89 (9 / 89) 81 (81 / 8) 55 (56 / 53) Ganska eller mycket ljus framtid 81 (82 / 8) 83 (87 / 79) 87 (89 / 86) 19
4