Kvalitetsredovisning för Vittra Landborgen Läsåret

Kvalitetsredovisning för Vittra Landborgen Läsåret 2014-2015

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 Fakta om Vittra Landborgen... 3 Vittras koncept... 4 Vittrakulturen... 5 Individuell utveckling... 5 Samtida undervisning... 6 Vittras lärmiljö... 6 Systematiskt kvalitetsarbete i Vittras för- och grundskolor... 6 Krav enligt skollag och läroplan... 6 Så här gör vi... 6 Kvalitetsmått... 8 3.1 Förutsättningar... 10 Kompetensutveckling under 2014-2015:... 10 Övrigt... 11 3.2 Prioriterade mål för Vittra Landborgens grundskola 2014-2015... 11 3.3 Resultat 3.3.1 Funktionell kvalitet... 11 Normer och värden... 11 Elevernas ansvar och inflytande... 12 Hur resultatet blev:... 12 Skola och hem... 13 Vad vi gjort:... 13 Hur resultatet blev:... 13 Övergång och samverkan... 13 Skolan och omvärlden... 14 3.3.2 Upplevd kvalitet föräldrar och elever... 16 Studiemiljö elever... 16 Studiemiljö föräldrar/vårdnadshavare... 17 Undervisning elever... 18 Undervisning föräldrar/vårdnadshavare... 19 Korrelation... 20 Kunskapsresultat... 21 Kunskapskrav per ämne och årskurs... 21 Nationella prov... 22 3.3.2 Upplevd kvalitet vårdnadshavare... 25 Upplevd kvalitet - elever... 26... 26 Upplevd kvalitet vårdnadshavare... 26 3.3.3 Upplevd kvalitet medarbetare... 27 3.4 Analys... 27 3.5 Åtgärder... 29 3.6 Prioriterade mål 2015-2016... 30 4.1 Förutsättningar... 32 Kompetensutveckling under 2014-2015... 32 Övrigt... 32 4.2 Våra mål för Vittra Landborgens fritidshem 2014-2015... 32 4.3 Resultat... 33 1

4.3.1 Funktionell kvalitet... 33 4.3.2 Upplevd kvalitet föräldrar/vårdnadshavare... 34 4.4 Analys... 34 4.5 Åtgärder... 34 4.6 Mål för fritidshemmet på Vittra Landborgen 2015-2016... 35 Mätbara mål de närmaste åren... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

1. Bakgrund Inledning Läsåret 2014-2015 som nu är avslutat präglades på Vittra Landborgen av gemenskap och utveckling. Som rektor är jag stolt över det stora engagemang och den höga ambitionsnivå som präglar vår verksamhet på skolan. Det gör också att vi har höga förväntningar på våra barn och elever och inte minst medarbetarna. Vår ambition på skolan är att kunna bidra till att göra världen lite bättre genom att bidra till våra ungas utveckling till att bli medvetna och ansvarstagande samhällsmedborgare. Välkommen att ta del av summeringen av vårt verksamhetsår 2014-2015! Pernilla Svensson Rektor Vittra Landborgen Fakta om Vittra Landborgen Vittra Landborgen är en grundskola för elever mellan 6 och 16 år. Verksamheten startade hösten 2001. Vi har tillstånd att bedriva verksamhet från förskoleklass till skolår 9 med plats för 290 elever. Detta läsår har vi haft den stora glädjen att få ansvara för 263 elever i grundskolan. Skolan ligger i Helsingborg, en kommun med 35 kommunala grundskolor och 21 fristående grundskolor. Skolans lokaler är belägna i centrala Helsingborg med tillgång till det rika utbud som finns i city. Utemiljön är en stor skolgård med tillgång till multiarena, bollplaner, lekställningar samt ett skolodlingsprojekt. På Vittra Landsborgen har vi under året 2014-2015 haft ett stort fokus på att bedriva ett utvecklingsarbete kring studiero och att stärka skolans kultur, samt på ökad lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse. Under förra året blev Vittra Landborgen utsedd till en av 30 skolor i landet som utvecklat sina kunskapsresultat mest under en fyraårsperiod. Vittra Landborgen är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 för- och grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia, Sveriges största koncern för utbildning och lärande. Vi i Vittra har under läsåret 2014-2015 haft sex gemensamma fokusområden: - - - - - - Stärka och tydliggöra Vittrakulturen. Kommunikation i relation. Attraktiv arbetsplats. Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse. Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete. Ansvarsfullt affärsmannaskap. Vi på Vittra Landborgens grundskola har med utgångspunkt i dessa fokusområden arbetat systematiskt och kontinuerligt under hela året 2014-2015 med att: 3

-Stärka och tydliggöra Vittrakulturen. - Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse. - Ett medvetet och systematiskt elevhälsoarbete. Vittras koncept Visionen om ett starkt civilsamhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val, har varit vår ledstjärna sedan Vittra startade 1993. Vi bidrar till den visionen genom utbildning och lärande. Vårt mål är att när eleverna lämnar våra skolor ska de att ha åtminstone godkända betyg i alla ämnen, god självkänsla, sociala färdigheter, demokratiska värderingar samt kunskap om och förståelse för de kompetenser och förmågor som efterfrågas i arbetslivet. Inom Vittra har vi ett koncept, i form av gemensamma arbets- och synsätt som präglar samtliga våra verksamheter, såväl förskola som grundskola och fritidshem. Vårt koncept hjälper oss att vara ett långsiktigt, nytänkande och professionellt skolföretag som lever som vi lär. Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete med våra barn och elever. I stammen finns vår styrning. Här har vi våra kärnvärden som ligger till grund för vårt förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör. Våra kärnvärden: Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform med specifika Vittraverktyg som tydliggör hur vi bedriver våra verksamheter, med gemensamma strukturer, metoder och aktiviteter. Styrdokumenten Högre upp i stammen finns de nationella styrdokumenten, med lagar, förordningar och riktlinjer. I Vittra vill vi göra mer för våra barn och elever än styrdokumenten kräver, alltid med målet att nå en högre kvalitet och ökad måluppfyllelse. Därför har vi vår pedagogiska plattform som tydliggör hur vi lever upp till de höga krav vi ställer på oss själva. 4

Pedagogisk plattform Vittras pedagogiska plattform är gemensam och styrande för alla våra verksamheter. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, eller verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Basen måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; individuell utveckling, Vittrakulturen, samtida undervisning och Vittras lärmiljö. Vittrakulturen I Vittra har vi en gemensam tolkning av uppdraget och en gemensam bild av den kultur vi behöver bygga och underhålla för att nå vår vision om medvetna och ansvarstagande medborgare. Vi kallar denna grund för Vittrakulturen. Eftersom alla våra verksamheter utgår från Vittras gemensamma kärnvärden känner man igen sig när man kliver in i en Vittraskola på atmosfären och sättet vi bemöter varandra på, med respekt och vänlighet. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och daglig samling. Individuell utveckling För att eleverna ska nå målen i undervisningen ser vi till hela individens utveckling när vi planerar, genomför och utvärderar vår undervisning. När vi ser till hela barnet, både styrkor och utvecklingsområden kan vi ge rätt stöd och utmaningar i undervisningen. Vi följer och arbetar därför med varje barns och elevs utveckling utifrån tre perspektiv; kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Dessa tre delar hänger samman och är varandras förutsättningar. Vi sätter också mål kopplat till alla dessa tre delar i elevens individuella utvecklingsplan i skolan och för varje barn i förskolan finns en plan för utveckling och lärande. Det är sedan lärarnas uppgift att planera en inkluderande undervisning efter barnens och elevernas erfarenheter, förkunskaper och behov. 5

Samtida undervisning I Vittra strävar vi efter att ha en sammanhangsstyrd undervisning. Genom att sätta kunskaper i relevanta och engagerade kontexter känns lärandet mer meningsfullt och lustfyllt för våra barn och elever. Det gör vi bland annat genom att fläta samman de olika ämnena i kursplanerna i en så kallad ämnesövergripande undervisning där eleverna får arbeta i olika projekt. I vår undervisning utgår vi också från barnens/elevernas intressen och tidigare kunskaper som vi sedan kopplar till kunskapskraven. Genom ett erfarenhetsbaserat lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och djupare kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att vi vågar förändra för att förbättra. Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt. Vittras lärmiljö Vår lärmiljö speglar vår utgångspunkt i barnens och elevernas behov. Därför har vi en varierad lärmiljö, där alla barn och elever får möjlighet att komma till sin rätt. När vi planerar våra skolor tänker vi på att alla lär sig olika och därför har våra utrymmen olika syften. Antingen uppmanar de till gemenskap, kreativitet eller studiero. Våra förskolor och skolor kan se lite olika ut, men gemensamt är att alla har en bra balans mellan öppna ytor och slutna rum samt att miljön är trevlig och funktionell. Systematiskt kvalitetsarbete i Vittras för- och grundskolor Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till exempel ett arbetsmoment, ett arbetspass, en dag eller en vecka eller liknande, eller för lite längre tidsspann och större barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår. De bestående momenten handlar om att fånga detaljer såväl som strukturer och mönster. Krav enligt skollag och läroplan Enligt skollagen 4 kap. 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. (2010:800) Förskolechefen ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. (Lpfö -98) Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr -11) Ett sätt att få en snabb överblick av vårt kvalitetsarbete och våra resultat är att ta del av våra årliga kvalitetsredovisningar. Inom Vittra görs dessa på två nivåer: skolnivå och huvudmannanivå. Vi publicerar våra kvalitetsredovisningar på hemsidorna, så att de är tillgängliga för alla att ta del av. Så här gör vi Våra verksamheter styrs av skollag och läroplaner, av barnens behov och elevernas mål och individuella utvecklingsplaner samt av de mål vi själva satt upp i Vittra. Vårt systematiska kvalitetsarbete bygger på ett cykliskt flöde som fogar samman följande faser till en helhet: - - - - Planera verksamheten för individ och grupp utifrån mål. Genomföra planerad undervisning utifrån valda metoder och arbetssätt som regelbundet dokumenteras. Följa upp genom att samla resultat och utvärdera måluppfyllelsen. Analysera resultaten utifrån den planerade undervisning samt skapa aktiviteter. 6

Detta är en schematisk beskrivning av en komplex process som är ständigt pågående i alla våra verksamheter. De åtgärder vi vidtar löpande under året syftar alltid till att bidra till en högre kvalitet i våra verksamheter. I slutet av varje verksamhetsår summeras det systematiska kvalitetsarbetet i en kvalitetsredovisning för enheten. Förskolechef/rektor leder arbetet under medverkan av personal och elever. I grundskolan ska elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet och i förskolan barnens vårdnadshavare. Summeringen utgör grunden för utvecklings- och verksamhetsplaneringen inför kommande verksamhetsår. 7

Kvalitetsmått Inom Vittra och AcadeMedia, den koncern i vilken Vittra ingår, använder vi följande kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten uppnås. Upplevd kvalitet hur nöjda våra kunder är med verksamheten. 8

Grundskola 9

3.1 Förutsättningar På Vittra Landborgen har vi tillstånd att bedriva skola för årskurserna F-9 och vi har plats för 290 elever. Vi har under läsåret 2014-2015 haft glädjen att ansvara för 263 elever. Personal Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster 21 Antal lärare med lärarlegitimation 16 Antal medarbetare med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 1 Antal övriga medarbetare, omräknat till heltidstjänster 8 Antal förstelärare 5 Rektor är Pernilla Svensson, som går på Rektorsprogrammet vid Umeå universitet sedan januari 2014, med planerad examen där år 2016. Pernilla har tidigare arbetat med utvecklingsuppdrag inom regionen, Göteborgs stad samt vid Göteborgs universitet. Pernilla har deltagit i utbildningen för Framtidens ledare i Göteborgs stad. Skolan har ett ledningslag bestående av Pernilla Svensson (rektor) Elinor Hardenhill (ALL, arbetslagsledare), Arnela Nilsson (ALL), Maria Monie (ALL) och Rainer Geritz (Adm.) Skolan har ett elevhälsoteam som består av skolsköterska, kurator, skolpsykolog, skolläkare samt specialpedagog och skolans rektor. Skolan var under året organiserad i arbetslag enligt följande: Miniorlaget som omfattar skolår F-3, Juniorlaget som omfattar skolår 4-7 och Seniorlaget som omfattar skolår 8-9. Kompetensutveckling under 2014-2015: Tre nya medarbetare har under året deltagit i en introducerande internutbildning i syfte att få hjälp att komma in i sitt arbete på ett bra sätt, samt få förståelse för vad vi gör och varför. Arbetslagsledare och rektor/skolans ledningslag har deltagit i interna utvecklingsdagar Kvalitetsdagar och Ledarforum. I egenskap av nya arbetslagsledare har Elinor Hardenhill och Arnela Nilsson deltagit vid vårt interna ledarskapsutvecklingsprogram. Rektor har under året deltagit i ett omfattande ledarutvecklingsprogram i AcadeMedias regi med fokus på bland annat kvalitet och kommunikation. En av arbetslagsledarna, Anna Jacobsson, har deltagit i talangprogrammet för blivande chefer inom Vittra. Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag (Vittradagen), i år med fokus på kvalitetsutveckling ur ett forskningsperspektiv. 10

Övrigt Skolan har under läsåret 2014/15 byggt en ny NO-sal och satsat på ett digitalt läromedel i NOundervisningen, 3-d Classroom. Vi har arbetat med ljudmiljön på skolan och satt upp ljudabsorbenter i skolans samtliga lokaler. Under året har vi året även renoverat vår matsal och bytt leverantör till SkolCater vilka vi är mycket nöjda med. Under kommande läsår kommer vi att göra ytterligare satsningar där vi bland annat fräschar upp och bygger om vår skolgård, inreder en ny slöjdsal och flyttar fritidshemmet till nya lokaler. 3.2 Prioriterade mål för Vittra Landborgens grundskola 2014-2015 Året 2014-2015 hade vi på Vittra Landborgens grundskola följande mål: Att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö (Lgr-11 2:1). Fokusområde: ökad lärarskicklighet. Att öka nyfikenheten och lusten till lärande (Lgr-11 2:2). Fokusområde: ökad lärarskicklighet samt högre meritvärden. Att eleverna respekterar varandra och har en god samhörighet på skolan (Lgr-11 2:1.) Fokusområde: stärkt Vittrakultur. Att öka uppnådda kunskapskrav i svenska och matematik (Lgr-11 2:2). Fokusområde: ökad lärarskicklighet och högre måluppfyllelse. 3.3 Resultat 3.3.1 Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för verksamheten. För grundskolan kommer vi att dela in våra resultat i två delar. I den första redogör vi för resultatet av arbetet med skolans värdegrund och uppdrag samt de övergripande målen och riktlinjerna som beskrivs i kapitel 1 och 2 i Läroplanen för grundskolan (Lgr-11). Vi benämner det fortsättningsvis Värdegrundsresultat. I den andra delen redogör vi för resultatet av arbetet med kursplaner och kunskapskrav som finns beskrivet i kapitel 3 i Läroplanen för grundskolan (Lgr-11). Vi benämner det fortsättningsvis Kunskapsresultat. Värdegrundsresultat självskattning Inom varje arbetslag utvärderar vi under året kontinuerligt vårt värdegrundsarbete som en del av vårt systematiska kvalitetsarbete. Under ledning av rektor utförs arbetet av medarbetare samt elever och deras vårdnadshavare. Här följer en sammanfattning för hela grundskolan avseende självskattningsarbetet. Normer och värden Vad vi gjort: På morgonsamlingarna har vi bedrivit ett aktivt värdegrundsarbete. Vi har haft många samtal kring vad som fungerar i grupp och vad som fungerar på individnivå. Alla i gruppen är värda lika mycket och därmed är inte en fråga eller åsikt viktigare än någon annan. I samarbete med Friends har vi genomfört deras basprogram där samtliga elever i skolår 4-9 deltagit i utbildningar och i utvärdering av verksamheten. Samtliga medarbetare och pedagoger har deltagit i en 11

utbildningsinsats utifrån resultatet av de utvärderingsverktyg som använts under året. Skolans ledningsgrupp och likabehandlingsgrupp har under ledning av aktörer från Friends analyserat skolans resultat och fått handledning i arbetet med att ta fram åtgärder kopplade till de identifierade utvecklingsområdena. Vi har genomfört fyra kulturdagar i åldersblandade grupper från F-9 i syfte att bygga relationer och främja en familjär stämning med en trygg atmosfär. Skolan har också bedrivit elevens val i åldersblandade grupper från skolår 4-9 i syfte att knyta band mellan eleverna i olika ålderslag, utifrån gemensamma intressen. Hur resultatet blev: I skolans attitydundersökning ser vi att resultatet mellan grupperna varierar stort. Det gäller såväl mellan lagen som mellan grupper i arbetslagen. Diskrepansen, alltså avvikelsen, mellan grupperna tolkar vi som en bristande samsyn kring skolans kulturarbete, vilket är högt prioriterat under nästa läsår. Vi kan se att relationen mellan eleverna i olika åldersgrupper är god och vi kommer att fortsätta arbeta med bland annat elevens val i åldersblandade grupper, för att bygga vidare på goda relationer mellan lagen. Elevernas ansvar och inflytande Vad vi gjort: Varje elevgrupp är representerad i elevrådet och likabehandlingsgruppen på skolan. Eleverna tillfrågas och ges möjlighet att påverka aktiviteter som ska ske. När kunskaper ska redovisas sker det oftast under fria former där eleverna kan välja eller anpassa redovisningssätt efter vad som passar dem bäst. Det kan handla om att välja muntliga redovisningar framför skriftliga eller liknande. Alla elever i år 4-9 har valt vad de vill ha som Elevens val och de har också kunnat påverka de olika olika valmöjligheterna som skulle finnas. Inom varje val har de sedan kunnat påverka innehållet exempelvis i valet av musikal, val av medieinriktning och val av slöjdprojekt. I Seniorlaget har eleverna också varit delaktiga i att påverka innehållet på friluftsdagar. Miniorlaget har regelbundna klassråd och elevråd. Eleverna har själva fått vara med och sätta upp gemensamma ordningsregler. De har själva fått komma fram till att vi vissa dagar har fri lek på multiarenan och att vi vissa dagar har fotboll. Vi har under läsåret genomfört en studieresa till Polen, på initiativ av elever i åk 9. Eleverna har tillsammans med pedagogerna planerat för aktiviteter för att finansiera resan. Hur resultatet blev: Vi kan se att eleverna önskar få en större, mer reell, inverkan på verksamheten i skolan. De är nöjda med vissa insatser, som Elevens val och isolerade aktiviteter som de deltagit i att ta fram. Framför allt de äldre eleverna ger uttryck för att de vill ha en större reell inverkan på enheten i såväl värdegrundsarbetet som i undervisning och i att bygga kulturen på skolan. Pedagogerna tycker att de i stor utsträckning bjuder in eleverna att delta i planering av verksamheten, men ser att de i mindre grad arbetar systematiskt med att eleverna är delaktiga i utvärdering av framförallt undervisningen. Tidigare års resultat i Miniorlaget visar på en upplevelse av att eleverna i större utsträckning kan vara med och påverka verksamheten än tidigare. Vi tar till oss det och kommer därför att göra vissa förändringar i arbetet med elevpåverkan. 12

Skola och hem Vad vi gjort: Under året har samtliga lag skrivit veckobrev med information till föräldrar/vårdnadshavare om den verksamhet som direkt berör deras barn. Rektor har skrivit periodbrev med fokus på att lyfta aktiviteter kopplade till skolans utvecklingsarbete. Skolans föräldraråd har träffats tillsammans med rektor fyra gånger under läsåret och har då utvärderat och planerat olika utvecklingsinsatser. Utöver detta har hela enheten använt sig av vår Facebooksida för att visa upp vad vi gör på skolan. Samtliga pedagoger har också ringt eller meddelat föräldrar/vårdnadshavare på annat sätt när behov har uppstått. Under inledningen av hösten ordnade Juniorlaget två grillkvällar med elever och föräldrar för att skapa kontaktytor och möjligheter att träffas på ett avslappnat vis. Under vårterminen har Miniorlaget haft grillning i samband med planteringsarbete på skolgården, som ett sätt att knyta tätare band till och mellan föräldrar. Vi har bjudit in till öppet hus och ordnat föreläsningar riktade till föräldrar, kopplade till det värdegrundsarbete som pågått på skolan, exempelvis en drogföreläsning och en föreläsning kring sociala medier. Seniorlaget har arrangerat en kväll där elever och föräldrar kunde träffa respektive ämnespedagog. Hur resultatet blev: Elever efterlyser fortfarande bättre kommunikation kring vad som förväntas i varje ämne och vilka resultat eleverna uppnår. De efterlyser mer direkt återkoppling i ämnena och mindre tyngdpunkt på dokumentationen i SchoolSoft. Föräldrarna ger uttryck för att de tycker att kommunikationen är god kring hur det går för eleverna i skolarbetet. När vi bjuder in till föräldramöten är deltagandet relativt lågt medan deltagandet oftast är högre när vi inbjuder till delaktighet i form av grillning, fotboll, läger, redovisningar och planering. Övergång och samverkan Vad vi gjort: För att trygga övergången mellan de olika arbetslagen har vi fler lärare som arbetar i flera arbetslag. Vi har samtidigt i åk 4 och 5 arbetat med ett fortsatt klasslärarsystem likt det vi har i Miniorlaget. Eleverna i åk 4 stannade kvar i lokaler vid Miniorlaget för att göra övergången så trygg som möjligt. För att skapa en tryggare övergång och ett mindre glapp mellan åk 4-6 och åk 7-9 har vi under läsåret haft åldersintegrerat Elevens val i åk 4-9. Vi har också haft vissa idrottsdagar och kulturdagar gemensamt i åldersblandade grupper. Vi har ökat vår kommunikation med de skolor som våra nya elever har gått på tidigare för att få en överlämning av dokumentation och eventuella betyg. Hur resultatet blev: Övergången från åk 3 till åk 4 har gått bättre än tidigare, då vi har kunnat skapa oss en bild av hur gruppen fungerar och eleverna själva har fått en trygg första kontakt med Juniorlaget. En bidragande faktor har varit att åk 4 varit kvar i sina lokaler i Miniorlaget och att de haft en klasslärare. I i åk 5 och åk 6 har vi haft ett samlat grepp om eleverna där de befunnit sig i lokalerna i gamla expeditionen. Under året har vi också haft personal som behållit ansvarselever i exempelvis skolår 7 för att skapa en lugn och trygg övergång för dessa elever. Det har fallit väl ut och övergången har känts tryggare och 13

lugnare än tidigare år. Skolan och omvärlden Vad vi gjort: I vårt arbete med Case har vi utgått från verkliga händelser i samhället och världen. I alla arbetslag har vi tagit undervisningen utanför skolans väggar genom att till exempel besöka Komtek, Isaberg, Tree top adventure, Stadsarkivet, Dunkers kulturhus, Stadsteatern, Skånes djurpark, Miljöverkstaden och Fredriksdal. Vi har också haft gästföreläsare från polisen och Hassela och elever från olika gymnasieskolor. Vi har bland annat uppmärksammats med en artikel på Skolverkets hemsida kring hur skolan tillsammans med stadsarkivet arbetat med källkritik. Under året reste vi till Polen med skolår 9 och där ingick bland annat besök vid Auschwitz som en del av historieundervisningen. Vi har också satsat extra på skolans studie- och yrkesvägledare för att leda och utveckla arbetet kring anställningsbarhet från F-klass till skolår 9. Hur resultatet blev: Arbete som är knutet till verkligheten leder ofta till att eleverna lär sig mycket, men inte alltid det som pedagogerna hade tänkt sig, eftersom arbetet med sådana uppgifter ofta blir friare än traditionell undervisning och alltså mindre styrd av pedagogerna. Genom alla våra studiebesök och gästföreläsningar har eleverna fått nya perspektiv och kunnat tillgodogöra sig kunskaper de inte hade kunnat få innanför skolans väggar. Vi kan se ett positivt resultat av våra insatser genom att fler elever är delaktiga och involverade i undervisningen. Projektet kring anställningsbarhet har inte fått den genomslagskraft vi hoppats på utan behöver förankras bättre på enheten. Planering och fortsatt arbete kring anställningsbarhet kommer att ske under kommande läsår. Bedömning och betyg Vad vi gjort: Vid höstens och vårens IUP-samtal, individuell utvecklingsplan, informerar vi elever och vårdnadshavare muntligt om vad eleven behöver utveckla för att nå kunskapskraven i respektive ämne. Därefter informerar vi via SchoolSoft två gånger per termin (i mitten och i slutet) om eleverna uppnår de olika målen i ämnena eller inte. I de fall elever riskerar att inte uppnå kunskapskraven görs det en pedagogisk utredning och därefter anmäls detta till rektor. Vid nästkommande EHT-möte (elevhälsoteamet) avgörs om det ska upprättas ett åtgärdsprogram. Pedagoger, elev och vårdnadshavare har sedan kontinuerlig kontakt och gör uppföljningar och utvärderingar av eventuella åtgärder och resultat för att eleven ska nå kunskapskraven. Eleverna informeras oftast muntligt, men även skriftligt, om vad som kommer att bedömas i en specifik uppgift eller i undervisningen som helhet. I Seniorlaget har vi till viss del arbetat med att eleverna i grupper har fått betygsätta anonyma uppgifter och prov. Gemensamt på enheten har vi diskuterat metoden TB5 och ämnesmatriserna i SchoolSoft för att få en likvärdig bedömning. Vid bedömning av nationella prov har vi sambedömt samtliga delprov. Skolan har en bedömningspolicy som utarbetas av pedagogerna och revideras i början av varje termin. Hur resultatet blev: Pedagogernas uppfattning är att de kommunicerar till elever och föräldrar både vad som krävs i de olika ämnena och uppgifterna och att de beskriver hur det går för eleverna. Pedagogerna dokumenterar mycket i SchoolSoft och de flesta pedagogerna i Junior- och Seniorlaget publicerar 14

bedömningar efter varje uppgift eleverna har gjort. Trots detta tycker både elever och föräldrar överlag att kommunikationen borde varit bättre. 15

3.3.2 Upplevd kvalitet föräldrar och elever I Vittra genomförs varje år i januari-februari en enkätundersökning, i samarbete med företaget Markör. Eleverna på Vittra Landborgen hade 2014 en svarsfrekvens på 75 procent (152 av 203). Det är en hög svarsfrekvens och ses därför som ett relevant underlag att använda vid analys och bedömning av hur väl vi lyckats med uppdraget. Bland föräldrarna var svarsfrekvensen 60 procent (155 av 260). Detta bedöms som en godkänd svarsfrekvens och därmed som en tillförlitlig källa till information. I undersökningen finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken Studiemiljö. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Studiemiljö elever 16

Studiemiljö föräldrar/vårdnadshavare 17

Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken Undervisning. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Undervisning elever 18

Undervisning föräldrar/vårdnadshavare 19

Korrelation Nedan en bild av korrelationen, alltså samspelet, mellan elevernas, föräldrarnas och personalens bedömning av den funktionella kvaliteten. 20

Kunskapsresultat Vi väljer i detta avsnitt att redovisa en stor mängd kunskapsresultat. Detta av två skäl: resultaten ska finnas tillgängliga för de som är intresserade att ta del av dem och vi vill själva ha möjlighet att använda dem i syfte att göra heltäckande analyser. Sammanfattande översikt, kunskapsresultat 2014-2015 Totalt Flickor Pojkar Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 3 60 25 75 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 6 80 100 67 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 9 77 78 88 Andel (%) behöriga till gymnasiet 87 83 96 Meritvärde år 9 235 XX XX Resultat över tid 2013 2014 2015 Andel (%) elever som nått alla kunskapskrav år 9, sett över tid 88 77 Andel (%) behöriga till gymnasiet, sett över tid 94 86 87 Meritvärde, sett över tid baserat på 16 st betyg 205 222 228 Meritvärde, sett över tid baserat på 17 st betyg 205 229 235 Kunskapskrav per ämne och årskurs Andel elever (%) som har nått de nationella målen/kunskapskraven i respektive ämne vid läsårets slut. Fyll i adekvata siffror för din enhet! Ämne Måluppfyllelse åk 3 Måluppfyllelse åk 6 Måluppfyllelse åk 9 Bild 100 % 100 100 Engelska 100 % 93 88 Hem- och konsumentkunskap 100 % 100 98 Idrott 100 % 100 95 Matematik 100 90 Moderna språk 98 Musik 100 % 100 93 NO 100 % Biologi Ingår i NO 100 95 Fysik Ingår i NO 100 98 Kemi Ingår i NO 100 95 SO 100 % Geografi Ingår i SO 100 98 Historia Ingår i SO 100 97 Religion Ingår i SO 100 97 Samhällskunskap Ingår i SO 100 97 Slöjd 100 % 100 97 Svenska 93 97 Svenska som andraspråk 0 100 Teknik Ingår i NO 100 98 21

Nationella prov Åk 3 Svenska åk 3 Antal elever 10 Andel (%) som nådde alla mål 30 Antal flickor 4 Andel (%) som nådde alla mål 25 Antal pojkar 6 Andel (%) som nådde alla mål 33 Matematik åk 3 Antal elever 10 Andel (%) som nådde alla mål 10 Antal flickor 4 Andel (%) som nådde alla mål 0 Antal pojkar 6 Andel (%) som nådde alla mål 17 22

Åk 6 Korrelation Nationella prov och betyg Svenska åk 6 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 14 14 21,4 64,3 14,3 SvA Svenska som andraspråk, åk 6 Antal elever Antal elever med provbetyg och Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg slutbetyg Lägre Lika Högre 1 1 100 0 0 Matematik åk 6 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 15 15 0 100 0 Engelska åk 6 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 15 14 35,7 64,3 0 23

Åk 9 Korrelation Nationella prov och betyg Svenska åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 55 55 5,9 23,5 70,6 SvA Svenska som andraspråk, åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg slutbetyg Lägre Lika Högre 5 5 0 0 100 Matematik åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 60 55 0 69,1 30,9 Engelska åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 60 56 0 80,4 19,6 NO Biologi åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 60 56 3,6 66,1 30,4 SO Religionskunskap åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg slutbetyg Lägre Lika Högre 60 58 1,7 75,9 22,4 24

Salsavärde För att få en nyanserad bild av olika skolors förutsättningar har Skolverket utvecklat SALSA - Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser. Analysverktyget SALSA presenterar betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till ett antal bakgrundsfaktorer; föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands samt fördelningen pojkar/flickor. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som inte skolan kan påverka men som kan ha betydelse för betygsresultat. Det kan användas som underlag för diskussioner och analyser på skolan. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 3-11 5 1 3-8 3.3.2 Upplevd kvalitet vårdnadshavare Mätning av upplevd kvalitet i grundskolan 2015 ger oss information om hur nöjda våra elever och deras föräldrar är med vår verksamhet genom den enkätundersökning som genomförs av Markör. Tre delar kartläggs: Nöjd-kund-index (NKI) som är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med skolan, i vilken grad skolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära skolan är att vara en perfekt skola. Detta benämns framöver NKI. Rekommendationsgrad som beskriver i vilken grad man vill rekommendera skolan till andra. Trivselgrad som beskriver i vilken grad eleven trivs eller föräldern upplever att barnet trivs. Nedan presenteras resultatet gällande den upplevda kvaliteten hos elever och vårdnadshavare. 25

Upplevd kvalitet - elever Upplevd kvalitet vårdnadshavare 26

3.3.3 Upplevd kvalitet medarbetare En medarbetarundersökning genomförs varje år inom Vittra och AcadeMedia. Områden som kartläggs är organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter, mångfald och likabehandling, fysisk arbetsmiljö, medarbetarsamtal, lönesättning och villkor, krav i arbetet samt arbetsrelaterad ohälsa. Medelvärdet av respektive område har indexerats och sammanfattas i dessa fyra resultat: 3.4 Analys Vid en sammanfattning av årets resultat kan vi konstatera att det finns områden där vi i år haft goda resultat och andra delar som vi behöver utveckla vidare. Vi kan se en stor diskrepans, alltså avvikelse, mellan olika grupper på skolan och mellan arbetslagen vilket är något vi behöver arbeta aktivt med. Det finns flera förklaringar, men en viktig förklaring i Juniorlaget där resultaten är avsevärt lägre än inom övriga lag, är att det var mycket oroligt i samtliga grupper fram till vårterminen. Efter organisatoriska förändringar med pedagogbyten, och att vi frigjorde en pedagog för att arbeta med mindre grupper, ökade studieron och motivationen vilket också gav resultat kunskapsmässigt. Våra resultat inom upplevd kvalitet ligger på samma nivå som föregående år bland vårdnadshavare men har minskat bland elever och pedagoger. Vi har under året haft en hög personalomsättning framför allt bland de nyanställda, något som talar för bättre beredskap att ta emot och skola in nya medarbetare men också att urvalsprocessen vid rekryteringen behöver ses över. HR-stödet inför nästa läsår kommer att utökas vilket kommer att tillvaratas genom ett större samarbete med vår HR-avdelning i rekryteringsprocessen. Då skillnaden är stor i resultat mellan såväl olika personalgrupper som mellan elevgrupper har analyser och insatser riktats mer mot specifika grupper. De mer övergripande insatser som kommer att ses över är organisatoriska insatser, som till exempel 27

schemaläggning och kompetensprofilerna bland personalen. Vid utvärdering och uppföljning, och även vid en intern tillsyn under året, framkom också att ledningen behöver arbeta mer med att involvera personal och elever i de olika processerna på skolan. Ett av våra prioriterade utvecklingsområden under förra läsåret var att arbeta med respekten mellan eleverna på skolan. I årets undersökning kan vi se att det fortsatt är ett utvecklingsområde. Resultatet från årets enkätundersökning visar att eleverna sänkt värdet ytterligare när det gäller respekt mellan eleverna, medan pedagoger och vårdnadshavare ligger kvar på samma nivå som föregående år. Trots ökad vuxennärvaro och ett aktivt värdegrundsarbete i samspel med bland andra Friends kan vi se att resultatet inte förbättrats. I samtal med eleverna uppger de att de känner sig trygga och kan vara sig själva men att framför allt språket och jargongen mellan eleverna är hård. Den tjänst som elevcoach som tillsattes i Seniorlaget har haft en positiv påverkan men schemat har omkullkastat möjligheten till ett aktivt arbete under dagarna då flera arbetspass i grupperna bemannats av denna personal. Vi har under året fortsatt med satsningen på Elevens val i åldersblandade grupper från skolår 4 till 9 vilket gett önskat resultat i arbetet med att bygga relationer mellan åldersgrupperna på skolan. I Seniorlaget är det framförallt en grupp elever i åk 8 som pekas ut som en grupp som har en negativ påverkan och bidrar med en tråkig attityd och jargong. Några av dessa elever har fått enskild handledning under året och en aktiv föräldrasamverkan har pågått där även socialtjänst och mobila teamet varit inkopplade. En ökad vuxennärvaro och coachning på såväl grupp- som individnivå kommer att ske under hösten genom exempelvis en ökad satsning på elevhälsan med bland annat en satsning på socialpedagoger som är kopplade till de olika lagen. Av våra elever på Vittra Landborgen var det fortsatt en relativt hög andel elever och föräldrar som upplever att de i hög grad känner sig trygga på skolan. Idag har vi en stämning på skolan som präglas av samhörighet och solidaritet, en kultur vi ska fortsätta att förstärka med ett självklart mål att 100 procent av våra barn och elever upplever att de är trygga på skolan. De dagliga samlingarna hade ett varierat resultat. Vår bedömning är att de är oerhört centrala och en värdefull systematik eftersom de utgör stommen i vårt värdegrundsarbete och också är viktiga i vårt arbete med kulturen på skolan. Under nästa läsår kommer vi att göra olika satsningar för att höja kvaliteten på samlingarna och säkerställa att alla våra elever genom detta tar del av skolans värdegrundsarbete. Vi kommer i åk 7-9 att ändra ansvarsgrupperna så att de blir desamma som undervisningsgrupperna. Ett annat resultat av vikt att kommentera är att en låg andel av eleverna upplever att deras möjlighet till arbetsro är god. Detta är vi långt ifrån nöjda med. Det har varit ett prioriterat fokusområde hos oss under läsåret att varje elev ska ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö och vi anser att det arbete vi gjort under året borde ha gett ett bättre resultat. För att förstå resultaten har vi analyserat dem på gruppnivå och vi kan då se att det är stora skillnader mellan olika grupper på skolan. Vi ser framför allt två förklaringar: lokaler och personrelaterade. När det gäller lokalerna så är det framför allt två av klassrummen i Seniorlaget som inte är anpassade för de grupper som är där. Rummen skiljs endast åt med en glasvägg vilket gör att eleverna stör varandra. Vi har sett över ljudmiljön i samtliga salar och åtgärdat både salar och trapphus med akustikplattor i tak och på väggar. Vi kan se att förhållningssättet mellan pedagoger skiljer sig åt när det exempelvis handlar om att sätta gränser vilket påverkar en del grupper i stor omfattning. Under nästa läsår kommer vi att intensifiera vårt arbete med kulturbygge inom personalgruppen med ett tydligt arbete kring ordningsregler och undervisningen i klassrummen. En gemensam struktur kring undervisningens olika delar kommer att ske och följas upp med bland annat auskultation och tätare elevutvärderingar. Kunskapsresultaten i skolår 6 visar att samtliga elever klarat provgränsen i matematikämnet och i engelska och att endast en elev inte klarat provgränsen i ämnet svenska. Under året tillsatte vi bland annat en pedagogtjänst för att kunna stötta och ge eleverna möjlighet till extra stöd och handledning 28

såväl enskilt som i grupp, och det har gett önskad effekt. Resultaten i både NO och SO i skolår 9 har varit goda och det var endast en elev som inte klarade kravgränsen för provet i SO. Korrelationen mellan provresultat och elevernas slutbetyg visar att 98 procent av eleverna haft samma resultat på nationella provet i NO som i slutbetyg, ett resultat som vi bedömer som mycket bra. Även korrelationen i ämnena matematik, engelska och SO bedöms som god. 6 av 57 elever fick betyget F på nationella provet i matematik. Dessa elever är i behov av att ha undervisning i mindre grupp med mycket personlig handledning. Provresultatet för elever i skolår 9 visar på en högre andel än tidigare år som inte klarade provgränsen i ämnet engelska. Det kan delvis förklaras med att vi haft flera tvåspråkiga elever som sent under sin skolgång börjat läsa engelska och haft svårt att nå kravgränsen för ämnet på så kort tid. Bristande kunskaper inom framför allt läsförståelse har varit genomgående i analysen inom samtliga ämnen, något som kommer att vara en viktig del att åtgärda inom ramen för den läs- och skrivsatsning skolan gör under kommande läsår. I ämnet Svenska har vi en stor diskrepans mellan slutbetyg och resultat på det nationella provet. Den stora avvikelsen kan förklaras med att flertalet av dessa elever inte är vana vid att prövas i ett direkt sammanhang utan att de arbetar mer processinriktat i sin inlärning. Detta kan ta sig uttryck i ett medvetet arbete med begreppsordlistor och översättning av ord från deras modersmål till svenska. I provsituationen under nationella proven gavs endast extra stöd till de elever som är nyanlända och elever med läs- och skrivsvårigheter. Vidare har en andel av eleverna stora koncentrationssvårigheter som anpassas i klassrummet genom de digitala hjälpmedel som alla elever har tillgängligt genom 1:1 - ett behov som inte tillgodosågs vid provtillfället då de inte fick använda digitala hjälpmedel. Till detta kan tilläggas att flera elever missade styckeindelningar och indrag i Delprov C (att skriva) då de är vana att skriva på dator. Den stora skillnaden mellan betygssteg D och C berodde till största delen på resultatet av läsförståelsen, Delprov B, där flera elever helt missade det underliggande budskapet i flera texter. I Delprov A missuppfattade främst SVA-eleverna (svenska som andraspråk) instruktionen att de skulle leda diskussionen i gruppen. Under läsåret har vi gjort en satsning på de estetiska ämnena där vi bland annat har en musikpedagog som håller i musikundervisningen från förskoleklass till åk 9. Detta som ett led i att säkerställa kvaliteten och få en tydlig röd tråd i undervisningen. Vi har också satsat på att ha slöjden på skolan för att ge pedagoger och elever möjlighet till ett mer omfattande praktiskt estetiskt uttryck i undervisningen. Vi arbetar vidare för att få vår snickarverkstad klar vilket kommer att höja slöjdarbetet på skolan under nästa läsår. Då förutsättningarna är bättre till nästa läsår i form av salar och tillgång till material och verktyg tror vi på en positiv effekt på såväl lärarskicklighet som på elevernas resultat. Redan under innevarande år har vi sett effekter av de satsningar som gjorts på skolan och eleverna har kunnat stoltsera med goda prestationer inom samtliga av de estetiska ämnena. 3.5 Åtgärder Våra kunskapsresultat på Vittra Landborgen har generellt sett ökat under en fyraårsperiod och i år har vi ökat meritvärdena ytterligare från 229 (2014) till 235 (2015) när 17 ämnen räknas. De satsningar vi gjort ibland annat matematikämnet där vi utökat tjänster och satsat på handledning, har gett önskat resultat. Andel behöriga till gymnasieskolan ligger kvar på samma nivå som föregående år. Vi har kunnat se på individnivå att de insatser vi gjort gett utdelning genom en ökad måluppfyllelse. Under nästa läsår kommer vi att satsa ytterligare på handledning även i de yngre åldrarna för att säkerställa måluppfyllelsen och ge samtliga elever det stöd de behöver för att få rätt utmaningar. Vi kommer även att utöka elevhälsan för att kunna erbjuda mer extrastöd till de elever som är i behov av detta. I skolår 3 kan vi se att det är flera elever som missat på flera delprov i framför allt svenska men även i matematikämnet. Det vi kan identifiera som en brist är kunskaper i att läsa och skriva Under året har gruppen haft specialpedagogiska insatser, något som kommer fortsätta under kommande läsår. Vår specialpedagogiska kompetens på skolan kommer tillsammans med förstelärarna bedriva ett utvecklingsarbete gällande kvalitetshöjande insatser i undervisningen inom 29

ramen för Vittras satsning gällande läsa, skriva, räkna i tidiga åldrar. Genomgående påverkas resultaten av elevernas läsförståelse och begreppsbildning, något som kommer att prioriteras högt till nästa läsår. Skolans specialpedagog arbetar med att ta fram bra verktyg för att kunna tydliggöra elevernas utveckling inom läsning och begreppsförståelsen och kommer också att leda ett utvecklingsarbete kring att läsa och skriva. Vi kommer att satsa ytterligare på vårt skolbibliotek och delta i flera läs- och skrivprojekt. Vi kommer att träffas i ämnesgrupper varje vecka under ledning av förstelärarna, som ett forum för pedagogiska diskussioner och som ett led i kollegialt lärande och att utveckla undervisningen på skolan. Den systematik som finns idag med uppföljning av elevernas prestationer i de så kallade kunskapsanalyserna kommer att ligga som grund för att säkerställa tidiga insatser hos de elever och grupper som behöver det. Vi kan se att de tvåspråkiga eleverna är överrepresenterade bland de elever som inte klarat ett eller flera delprov på de nationella proven, något som bekräftar våra farhågor att vi hade behövt en bättre beredskap för att ta emot dessa elever på skolan under året som gått. Att förbättra elevernas läs- och skrivkunskaper är något som påverkar elevernas resultat genomgående i samtliga ämnen och blir därmed vår stora utmaning inför kommande läsår. 3.6 Prioriterade mål 2015-2016 Att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. (Lgr-11 2:1) Fokusområde: ökad lärarskicklighet. Att öka nyfikenheten och lusten till lärande. (Lgr-11 2:2) Fokusområde: ökad lärarskicklighet samt högre meritvärden. Att eleverna respekterar varandra och har en god samhörighet på skolan. (Lgr-11 2:1) Fokusområde: stärkt Vittrakultur. Att öka uppnådda kunskapskrav i svenska och matematik. (Lgr-11 2:2) Fokusområde: ökad lärarskicklighet och högre måluppfyllelse. 30

Fritidshem 31

4.1 Förutsättningar Vittra Landborgens fritidshem har daglig verksamhet för barn som går i förskoleklass samt årskurserna1 till och med årskurs 6. Under året har vi haft glädjen att få ha 44 barn i fritidsverksamheten. Antal fritidspedagoger med examen, omräknat till heltidstjänster 1 Antal medarbetare med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 0 Antal övriga medarbetare, omräknat till heltidstjänster 3 Rektor är Pernilla Svensson, som går på Rektorsprogrammet vid Umeå universitet sedan januari 2014, med planerad examen december 2016. Kompetensutveckling under 2014-2015 Arbetslagsledare och rektor har deltagit i interna utvecklingsdagar Kvalitetsdagar. Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag (Vittradagen), i år med fokus på forskning och barns utveckling. Övrigt Fritidshemmet var under året organiserat enligt följande: Fritidshemmet delar lokal med slöjd och skolbibliotek. Den största delen av verksamheten är förlagd utomhus där tillgång till skolgård med diverse lekredskap och multiarena finns. Närheten till parker och det stora utbudet i närområdet gör att fritidsverksamheten har ett stort utbud av aktiviteter och kan erbjuda en varierad verksamhet kopplad till närområdet. 4.2 Våra mål för Vittra Landborgens fritidshem 2014-2015 Året 2014-2015 hade vi på Vittra Landborgens fritidshem följande mål: Att barnen känner sig trygga och har ett respektfullt beteende mot varandra och de vuxna. Fokusområde: stärkt Vittrakultur. Att barnen stimuleras och känner lust och nyfikenhet genom en meningsfull verksamhet som utgår från barnens olika behov. Fokusområde: lärarskicklighet. 32

4.3 Resultat 4.3.1 Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för verksamheten. Medarbetarna på fritidshemmet gör under året kontinuerliga självskattningar av verksamhetens kvalitet. Utifrån resultatet justeras verksamheten inför nästa period. Här följer en sammanfattning av vår självskattning. Normer och värden: Verksamheten på fritidshemmet vilar på samma värdegrund som resten av skolan. Vi har under året som gått haft en mer styrd verksamhet, ett medvetet tänk, och planering utifrån skolans styrdokument. Värdegrundsarbetet har bedrivits med fokus på ett respektfullt beteende mellan barnen, ett arbete som gett resultat under året och som visar sig i en tryggare och lugnare verksamhet. Elevernas ansvar och inflytande: Genom att bjuda in eleverna till att planera för olika aktiviteter har de haft ett stort inflytande på verksamhetens utförande. De har också under året haft möjlighet att dagligen välja mellan olika aktiviteter såväl som att de fått delta i gemensamma aktiviteter där de fått turas om att styra innehållet. Inflytandet från eleverna har varit påtagligt större än tidigare men kommer att utvecklas ytterligare till nästa läsår med såväl regelbunden utvärdering tillsammans med barnen som planering av verksamheten. Skola och hem: Kommunikationen mellan skola och hem är lättare på fritidshemmet där personalen oftast dagligen har ett personligt möte med vårdnadshavarna. Genom att ha fasta dagar för olika aktiviteter har föräldrarna lättare kunnat känna sig delaktiga att ta del av det som sker på fritidshemmet. Dock har det saknats forum som exempelvis föräldramöten, och planerade Öppet hus med fika och grillning under tiden för verksamheten har inte genomförts i önskad utsträckning. Detta kommer att planeras inför nästa läsår. Övergång och samverkan: Då samma personal också arbetar i undervisningsgrupper på skolan har övergången mellan skola och fritidsverksamhet varit enkel eftersom samtliga medarbetare känner till information om vad som hänt under dagen. Ett utvecklingsområde är att i ännu högre grad utnyttja tiden på fritidshemmet för att till exempel stötta upp med läxläsning. Dokumentation av händelser och incidenter under fritidshemstiden kommer att förbättras ytterligare inför nästa läsår. Skolan och omvärlden: Fritidshemmet har varit på olika utflykter och har fasta dagar i parkområden samt på andra lekplatser. Fritidshemspersonalen har också gått och simmat med barnen varje måndag. Under året har 33