Vägledning och integration på svenska Liselott Sundbäck koordinator för svensk integration Kommunförbundet 27.10.2016
Upplägg Svensk invandrarkoordinator Vilka frågor viktiga ställa vid val av integrationsspråk Grupparbete: fyra case Flyern 2
Svensk invandrarkoordinator April 2016-2017 helhetsperspektiv på det svenska integrationsarbetet som görs i Finland. Anställningen möjliggörs med stöd av Svenska Kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner och Stiftelsen Tre Smeder. Del av svenska och internationella teamet på Kommunförbundet 3
Information: - tjänstemän -invandraren själv Kartläggningar Nätverksträffar Kommuntorget Nationellt seminarium Intressebevakning 4
Tjänstemän: Grundlagen» 17 : Rätt till eget språk och egen kultur Finlands nationalspråk är finska och svenska. Lagen om främjande av integration» 11 Integrationsplan Integrationsplanen är en personlig plan för invandraren i fråga om de åtgärder och tjänster vars syfte är att stödja invandrarens möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper i finska eller svenska och andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet och främja invandrarens möjligheter att delta som en likvärdig medlem i samhällsverksamheten. Språklagen» 35 Åtgärder för att främja språkliga rättigheter Myndigheterna skall i sin verksamhet förvalta landets språkkulturarv och främja användningen av båda nationalspråken. MEN: inte subjektiv rätt till integrationsutbildning utan erbjuds enligt efterfrågan och sysselsättningsutsikter. 5
Våren 2015 Tillämpningsanvisning till Lagen om främjande av integration: Valtioneuvoston kansalliskielistrategiaa koskevan periaatepäätöksen mukaisesti (2012) Suomeen asettuville ulkomaalaisille tulee myös antaa kotoutumisen edistämisestä annetun lain mukaisissa palveluissa järjestelmällisesti tietoa Suomen kaksikielisyydestä, sen merkityksestä työmarkkinoilla ja suomen- ja ruotsin kielen kurssitarjonnasta. Lisäksi periaatepäätöksessä suositellaan, että erityisesti kaksikielisillä paikkakunnilla aikuisten maahanmuuttajien kotoutumiskoulutuksen hankkijat ottavat hankinnassa huomioon suomen ja ruotsin kielen koulutustarpeet, jotta työelämälähtöinen suomen ja ruotsin oppiminen on mahdollista. 6
Varför svenska? Nyanlända: Det finns olika orsaker att välja svenska som första integrationsspråk, några av de vanligaste är svenskans närheten till andra indoeuropeiska språk och därmed en snabbare språkinlärningsprocess. för personer som kommit via andra nordiska länder t.ex som flyktingar och redan har grunder i andra nordiska språk är det snabbare att bygga på svenska kunskapen och t.ex studera till ett yrke på svenska. om partnern/släktingar/barnen talar svenska kan det vara mera naturligt att börja med det språket regionen är starkt svenskspråkig. Vi har svenska institutioner, utbildningsstigar (dagvård till universitet), arbetsmöjligheter, starkt tvåspråkiga kommuner. 7
Hur ser den svenska integrationen ut idag? I praktiken är det i tvåspråkiga kommuner (33st) integration på svenska sker. Utmaningen är Nyland och Egentliga Finland där svenska strukturer och svensktalande personer inte är lika synliga som i starkt tvåspråkiga kommuner. Österbotten har integrerat på svenska i trettio år medan Helsingfors fick sin första svenska integrationsutbildning via projektet Delaktig i Finland år 2012. Förenklat kan vi säga att i Nyland är det i första hand personer som kommit via kärleken till Finland som valt svenska medan Österbotten har en lång erfarenhet av mottagande av humanitära invandrare och arbetskraftsinvandring på svenska. I Egentliga Finland finns för tillfället ingen svensk integrationsutbildning. Integration på ett minoritetsspråk kräver starka nätverk och vägledning samt vetskap om att 5,3 % av befolkningen talar svenska som modersmål. 8
Rapporter; - Via svenska, Kan vi stå till tjänst, pro gradu. - Finland mitt hem kartläggning om svenska integrationsutbildningar i ÖB. - Bildningsalliansen kartläggning om frivilliga utbildningar. - Vetenskaplig forskning saknas om målgruppen (sysselsättning, flyttande, tvåspråkighet) 9
Utmaningar: - Gruppstorlekar vid förberedande undervisning, kommunen ovilja att arrangera dubbelt - Gruppstorlekar och efterfrågan för vuxnas integrationsutbildning - TE-byråerna godkänner inte automatiskt frivilliga studier i svenska som integrationsutbildning - Integration på finska ELLER svenska - Bristande information om svenska integrationsvägar hos myndigheter (studier, jobbmöjligheter, föreningar, stödtjänster) - Ingen S2- utbildning på svenska - Sysselsättning- var jobba på svenska? - Omstart för personer som flyttar- hittar inte nätverk - Humanitär invandring: mottagningen på finska (asyl+kvot) förutom ÖB 10
Utveckling NTM- centralen upphandlat för första gången svenska integrationsutbildningar i Nyland» LÄRKKULLA» BORGÅ FOLKAKADEMI» HELSINGFORS ARBIS S2- fortbildning startat i höst av Åbo akademi yrkesinstitutet Prakticum i Helsingfors startar sin första VALMA i januari. De första nationella finlandssvenska integrationdagarna ordnas den 28-29.11 i Helsingfors. Projektet En bra start i Österbotten (Österbottens förbund och Yrkesakademin) utvecklar svenskt språk/nivåtest. Nätverksträff 14.12 i Vasa NTM- central, inledande kartläggning och vägledning 11
12
Vägledning och val av svenska Vägledning: målsättningen är att stärka individens förutsättningar att aktivt påverka sina framtidsmöjligheter, undviker färdiga svar. Diskuterande samtal. Sociodynamisk, konstruktivistisk vägledning (Peavy). Work together in search for solutions to practical problems of everyday life Peavy 1998. Officiell väg: Inledande kartläggning och integrationsplan (TE-byrån, kommunen)» Kartlägga personens helhetssituation» http://www.kotouttaminen.fi/files/45909/alkuhaastattelu_int eractive.pdf. Nu bara på finska, översätts som bäst Inofficiell väg: - Social integration - Enskilda kurser 13
Frågor inför språkvalet Vilket språk talar man på den ort där du bor? Vilket språk talar din familj? Vilket språk talar dina vänner? Har du släktingar som bor i ett annat nordiskt land (Sverige, Norge, Danmark, Island) och talar ett nordiskt språk? Talar du ett nordiskt språk (danska, norska, svenska, isländska)? Talar du ett närbesläktat språk till svenska? Vill du göra medborgarskapsprovet på svenska? Vad arbetar du med? Vilket språk behöver du för att kunna göra ditt jobb? Vill du studera? Kan du lära dig svenska snabbare så att du kan studera? 14
Vägledning och val av svenska Stöd för vägledaren: - Svenska studiemöjligheter- Studieinfo.fi - Grundläggande information: integration.fi och infopankki.fi (flik om svensk integration) - Var integrationsutbildning: http://kommuntorget.fi/kartan/integration-pa-svenska/. Lokala TEbyråer använder koulutusportti- systemet. - Svenskskola.fi- även kontakter till förberedande undervisning - Föreningar, företag: Svenskservice.fi - Lokala informationskontor: Luckan Integration (Borgå, Kyrkslätt och Helsingfors), Luckan i Åbo, welcome office i Närpes och Vasa (stadens) - Mera information om svenskfinland: http://www.folktinget.fi/sv/publikationer/view-56731-45 - http://www.kommunerna.net/sv/kommuner/svensktvasprakiga/sidor/default.aspx - Yrke 2025; UBS och Prakticum (2011) prognos över behovet av svenskspråkig arbetskraft och behovet av yrkes- och högskoleutbildning för svenskspråkiga. 15
ÖVNINGSCASE x4 4 grupper, 10 minuter, presentation Hur skulle ni vägleda följande personer? Ex 1. Max är utbildad klasslärare. Hans modersmål är tyska. Hans familj i Finland talar svenska (fru, två barn). Max har jobbat som klasslärare i Tyskland och har en examen från Tyskland. Max bor i Helsingfors. Ex 2. Zara har bott i Sverige och talar lite svenska. Hos sina släktingar träffade hon Abdi som bor i Finland. Abdi och Zara talar somaliska tillsammans. Abdi talar finska men inte svenska. De gifte sig och bosatte sig i svenska Österbotten. Zara har jobbat inom restaurangbranschen, hon är kock. Ex 3. Anges gör animationer för ett finskt företag. Hon talar engelska med sina arbetskamrater och hennes modersmål är afrikaans. Hon har försökt lära sig finska. Hon upplever det svårt. Anges har bott i Finland i fyra år. Hon skulle vilja ansöka om medborgarskap. Agnes bor i Lovisa. Ex 4. Mehdi som är asylsökande kan inte läsa eller skriva. Han vill bo i Åbo för där har Mehdi släktingar. Han har inget yrke. 16