Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Relevanta dokument
Skolplan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vi är varandras arbetsmiljö, all personal och alla elever på skolan har ansvar för sina handlingar och ska ta hänsyn till hur andra upplever dem.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Vittra Törnskogen

Verksamhet Montessoriskolan Castello består av förskola, skola och fritidshem. Tillsammans är vi ca 300 barn och elever på skolan.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyköpings Friskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Plan mot diskriminering och kränkande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jorielskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Solvallens förskola läsåret

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Fagerhults förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

SSP Svenska skolan i Paris

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsarbete

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällsjöskolan. Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2014 Augustendals förskola. Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klinteskolans fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

Ängslyckans förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017/2018

LIKABEHANDLINGS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling för Gläntans förskola 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Örnsköldsviks Gymnasium

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2018, arbetsmaterial

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Förebyggande arbete mot diskriminering

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Staffansgårdens förskola. Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

Transkript:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Förskola, skola f-3 och fritidshem. Tillsammans på Nacka Strands Skola/förskola går det ca 200 elever/barn Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år 2015-12-18 2016-12-18 Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Vi har arbetat utefter allas lika värde och nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering. Dokumentet i sig har dock inte fungerat som det levande dokument det borde vara. Vår ambition nu är att skriva dokumentet mer konkret vad vi gör och ska göra i främjande och förebyggande syfte så vi alla kan samlas runt detta och jobba för en starkare vikänsla och kontinuerligt återkomma till planen, som ska vara förankrad hos samtliga vuxna, barn och elever i förskola, skolan och på fritidshemmet. Vi har arbetat med att uppmuntra barn och elever att pröva på nya lekar till exempel ute på rasterna, på fritidshemmet. Det har ofta funnits en huvudansvarig pedagog ute på rasterna/fritidshemmet och genomfört lekarna tillsammans med barnen och eleverna. Vi fortsätter att utveckla rastverksamheten. Allas lika värde visar vi genom att uppmuntra och tillåta alla att komma till tals. Vi använder även Barnkonventionen, film och litteratur för att belysa allas lika värde. Pedagogerna har tänkt på fördelningen av ordet. Diskussion har förekommit om könsöverskridande identiteter som till exempel att man kan leva i olika familjekonstellationer, till exempel att man kan ha två mammor, två pappor osv.

Under läsårets festhelger som till exempel jul och påsk tar vi tillfälle i akt att lyfta fram och jämföra andra trosuppfattningar utifrån de elever vi har i våra klasser. Vi tittar på film, läser litteratur, sjunger sånger och samtalar mycket kring det vi sett och läst. Vi anpassar miljön och organisationen så att barnen och eleverna ska kunna delta på egna villkor och utifrån var och ens förutsättning. Vi har regelbundna samtal med vårdnadshavarna kring barnens och elevernas behov kring hela dagen, i förskolan, skolan och på fritidshemmet. Utvärdering av årets planerade åtgärder Utvärderingen och upprättande av en ny plan kommer att ske i november/december 2016. Under kvällsmötet i november/december ska samtlig personal utvärdera planen i mindre grupper. Eleverna utvärderar planen tillsammans med pedagogerna för att sedan ta med sig sina tankar, ändring till elevrådet. Vi tar med elevernas tankar/åsikter när vi upprättar den nya planen. Trygghetsteamet ansvarar för att upprätta planen mot Diskriminering och Kränkande behandling (likabehandlingsplan). Vi tycker att det är viktigt att planen är ett levande dokument under hela läsåret vilket innebär att vi kommer i maj göra en uppföljning av planen tillsammans med elever och pedagoger. I januari och augusti kommer vi att förankra planen tillsammans med elever, vårdnadshavare och pedagoger. Alla pedagoger på förskola och skola har ett eget ansvar att läsa planen och arbeta utifrån de mål som vi har satt upp för vår verksamhet. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Alla medarbetare på Nacka Strands Skola, förskola och fritidshem arbetar utifrån att vara goda förebilder för våra barn och elever. Delaktighet och demokratiska värden förmedlas och genomsyrar all vår verksamhet. Vi har nolltolerans mot all form av kränkningar och diskrimenering.

Vi vill att våra elever ska uppleva och känna sig inkluderade trygghet tillit glädje sig respekterade Vi främjar alla elevers lika värde! Varje elev på vår skola ska känna att den är respekterad utifrån den person den är oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, kulturellt ursprung, religion, ålder eller funktionsnedsättningar. Vi arbetar aktivt med Barnkonventionen för att belysa och skapa förståelse för ovanstående frågor. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: att någon är kvinna eller man Elever ska känna att det råder frihet från kränkande uttalande och könsrelaterat våld och övergrepp på skolan. Vi som pedagoger måste arbeta aktivt med att förklara vad könsrelaterade ord betyder och vad det innebär att säga dem. Vi arbetar med respekten för allas privata sfär. Barn, elever och pedagoger ska visa varandra respekt genom att använda ett vårdat språk, visa varandra ett respektfullt bemötande genom att lyssna på varandra och att själv kunna säga stopp och respektera en annans nej. Vi arbetar utifrån barnen och elevernas lika värde genom att utgå från varje individs intresse, behov och förmåga. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Samtliga aktiviteter och miljöer ska locka alla oavsett könstillhörighet. I våra pedagogiska samtal problematiserar vi normen och de begränsningar ett könsindelat samhälle leder till. Vi undviker en könsrelaterad förväntan genom att låta barnen och eleverna få vara just den de är. När vi presenterar olika aktivitet vill vi entusiasmera samtliga oavsett kön. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Vi vill främja det mångkulturella samhället genom att ta till vara på samtliga elevers etniska bakgrund så som kulturell, religiös och geografisk. Vi lyfter olikheter och likheter mellan våra kulturer. Vi drar paralleller kring hur vi till exempel firar olika traditioner i Sverige och i

andra länder. 20151218 Vi undviker att ställa frågor med underliggande ton av förgivettagande att man tycker om lov och helger, att man firar dessa, att man ska vara ledig. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Vi arbetar och samtalar öppet och värderingsfritt runt samtliga religioner. Med värderingsfritt menar vi att det finns många olika värderingar och att vi respekterar varandras olikheter. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Vi arbetar utifrån alla människors lika värde genom inkludering där vi skapar och formar en miljö och verksamhet för alla. All verksamhet skapas utifrån här och nu. Vi utgår från barnen och eleverna vi har just nu, deras intressen, behov och förmågor. Vi skapar en miljö utifrån begreppet rummet är den tredje pedagogen. Inkludering handlar om här och nu, att vi bygger helheten utifrån delarna. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Vi undviker att uttrycka förutfattade meningar angående kärlek och familjekonstellationer. I diskussioner med barn och elever om familjeliv och samhälle tar vi upp olika sätt att leva i familjekonstellation eller parrelation. Ålder: uppnådd levnadslängd Varje barn och elev blir bemött där de befinner sig och utmanas utifrån sina egna förutsättningar. Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder,

såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2015/2016 utifrån resultatet av kartläggningarna Skolan På rasterna har vi en fast och en rörlig pedagog, med synliga västar. Vi har infört lekansvarig (fast pedagog) under rasterna för att utveckla skolgårdens aktiviteter. Den lekansvarige initierar gruppstärkande lekar. Alla som vill får vara med. Den rörliga pedagogen har ansvar för övriga gården bland eleverna. I omklädningsrummen vid idrotten finns alltid en pedagog närvarande. Alla klasser jobbar fram sina trivselregler. Gemensamma ordningsregler arbetas fram i klassen på ett klassråd och skickas sedan med till elevrådet där beslut tas om vilka ordningsregler som ska gälla för skolan. Klassråd en gång i veckan med värdegrundande samtal i främjande och förebyggande syfte. Elevråd var tredje vecka där elevvårdsrepresentanterna träffas tillsammans med en pedagog. Pedagogmöte varannan vecka där vi tar upp elevhälsofrågor på grupp- och organisationsnivå. Elevhälsoteammöten varannan vecka där pedagogerna kan boka tid för samtal angående

20151218 elever på individnivå. Där tas beslut angående extra anpassningar, kartläggningar och åtgärdsprogram. Trygghetsteam dit man vänder sig gällande mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling. Trygghetsgruppen leder det främjande, förebyggande samt åtgärdande arbetet, som samtliga anställda på skolan ansvarar för att det genomförs. Trygghetsteamet presenterar månadens värdegrundsämne som klassen och hela skolan jobbar med under månaden som följer. Tillsammansdagar en gång i månaden där vi skapar åldersblandade grupper med gruppstärkande aktiviteter med olika teman. Under fritidstid erbjuds pedagogledda lekar i gruppstärkande syfte. Utvecklingssamtal erbjuds för barn/elever och föräldrar en gång per termin. Vid behov erbjuds tätare kontakter och möten. Aktivt värdegrundsarbete vid läsårets start genom att arbeta med gruppstärkande aktiviteter, kamratskap, hur vi bemöter varandra osv. Förskolan Vi arbetar med fast och rörlig pedagog i samtliga situationer, både ute och inne. Utomhus bär vi orange reflexvästar. Vid toalettbesök och i hallen finns alltid en närvarande pedagog. Vi lär barnen att gå på toaletten en och en. Vi har en kompisplan och alla team arbetar aktivt med hur man är en bra kompis. Vi har teammöte var sjätte vecka där vi följer upp detta arbete och tar upp värdegrundsfrågor på grupp- och organisationsnivå. Utvecklingssamtal erbjuds för föräldrar en gång per termin. Vid behov erbjuds tätare kontakter och möten. Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Trivselenkät för våra elever gällande både skola och fritidshem. Trygghetsvandring görs med klassen under både höst och vårtermin i den inre och yttre miljön med barn och elever Enkät kring trygghet och studiero I klassråd och i elevrådet Föräldraråd Föräldramöten Personalkonferenser Medarbetarenkät Kundenkät Åtgärdande del

Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. 20151218 Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Skolan: Pedagogerna är närvarande och engagerade i elevernas lek och andra aktiviteter på rasterna, övergångar mellan olika aktiviteter, i hallarna samt i omklädningsrum. Detta gäller under hela dagen, skoltid och fritidstid. Pedagogerna ska finnas på de platser som eleverna har orangemarkerats som otrygga platser, under trygghetsvandringar. Trivselenkät med eleverna minst två gånger per termin. Sammanställning av enkätsvaren lämnas till trygghetsteamet. Uppmana föräldrar att informera oss om misstänkt kränkning eller annan otrygghetskänsla. Förskolan: Pedagogerna är närvarande och engagerade i barnens lek och i alla aktiviteter under hela dagen. Vi tänker på att täcka upp i hela miljön, inne och ute. Tex, på Kluddengården som har gången ut mot personalingången, på toaletter, i smårum osv. Barnen får ej leka bakom stängda dörrar. Vi för ständigt samtal med barn och föräldrar om trivsel, trygghet osv och följer upp misstänkt kränkning eller annan otrygghetskänsla. Dokumentera: Vid kränkande behandling skrivs en dokumentation och anmälan omgående. Dokumentet lämnas till rektor som anmäler vidare till huvudmannen inom 24 timmar. Vi använder blanketterna Anmälan till rektor och Utredning av upplevd kränkande behandling. Blanketterna finns på https://supportwebben.academedia.se. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.

2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.