Kvalitetsrapport läsåret Fogdegatan 60 Klockaregården 36 Rågången 15

Relevanta dokument
Arbetsplan. Killingens förskola

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Duvans förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Arbetsplan Violen Ht 2013

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

Västergårdarnas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Arbetsbeskrivning för

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Förskolan Näktergalens arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ugglan Barn- och utbildningsförvaltningen

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Systematiska kvalitetsarbetet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering Rev

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Arbetsplan

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Förskolan Skogslyckan arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Handlingsplan GEM förskola

Kvalitetsredovisning

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Svenska kyrkans förskolor.

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Kvalitetsredovisning

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

Transkript:

Kvalitetsrapport läsåret 2015-2016 Fogdegatan 60 Klockaregården 36 Rågången 15

2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 3 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING... 5 Mål... 5 Resultat... 5 Analys... 5 Åtgärder... 6

3 Normer och värden Sammanfattning Mål "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människor situation samt vilja att hjälpa andra" Resultat Pedagogerna har filmat barnen i olika lärandesituationer för att påvisa alla barnen på förskolan har lika värde oavsett vad dom gör eller hur dom gör det, vilket har skapat intressanta diskussioner i barngruppen samt mellan pedagoger och föräldrar. En förskola har under året haft genuspedagog Maria Hampusgård som observerat samt gett feedback för hur förskolan kan utveckla sitt jämställdhetsarbete. Utvecklingsledaren på denna förskola har vidarebefordrat till övriga pedagoger i området. Utifrån detta har övriga förskolor reflektioner kring detta ämne. De har observerat barnen för att kunna anpassa och utveckla lärmiljöerna utifrån barnens intressen och behov. I deras lärmiljöer har pedagogerna tillsammans med barnen satt upp bilder i form av olika människor i olika yrkesgrupper. Vilket har skapat diskussioner kring vem som kan arbeta t.ex. som vårdbiträde och busschaufför. De har gjort många olika samarbetsövningar där barnen har fått öva på att ingå i olika gruppkonstellationer. I olika uppkomna situationer barnen emellan har pedagogerna uppmuntrat barnen att samtal kring sina känslor. Pedagogerna för kontinuerligt diskussioner angående deras förhållningssätt. Pedagogerna uppmärksammar olika kulturers/familjers högtider och traditioner samt samtalar med barnen kring olika kulturers likheter och olikheter, för att skapa förståelse för varandra och allas lika värde. Pedagoger och barn har utforskat vår närmiljö, skogen, lekplatser, andra förskolor, Skäggetorp centrum, för att barnen ska känna trygghet och stolthet för "Vårt Skäggetorp". Pedagogerna har lånat böcker från förlaget "Olika" och utgått från dessa och andra böcker vid våra lässtunder som belyser allas lika värde. De har låtit barnen skapa material till en bokpåse där fantasin och kreativiteten har flödat. De flesta barnen har utvecklat sin empatiska förmåga detta ser de genom att barnen pratar med kompisar om hur andra känner i olika situationer, de hjälper varandra vid ex på och avklädning, de yngre barnen hjälper de äldre och tvärtom, om något barn gjort sig illa tröstar andra barn eller hämtar en pedagog, väntar på varandra när de rör sig i deras närområde. Barnen har blivit mer medvetna om allas lika värde och att alla har olika förutsättningar. Barnen leker med varandra och utgår då ifrån intressen när dom väljer kompisar och inte utifrån kön. Barnen leker i alla lärmiljöer oavsett om det är i lekhallen, ateljén eller familjerummet. Barnen bjuder in andra barn i sina lekar. Barnen accepterar varandra för den dom är ex när en pojke kommer med tofs i håret är det ingen som kommenterar detta. Barnen visar stolthet över att bo i Skäggetorp och är rädda om sin närmiljö genom att plocka skräp och ifrågasätter varför och vem som har skräpat ner. Ett annat ex är ett barn som ska flytta från Skäggetorp som ifrågasatte om den nya bostadsorten verkligen är bättre än Skäggetorp. de upplever barnen som trygga och vågar säga sin åsikt, alla barn blir hörda och lyssnade på. Pedagogerna kan se att barnen ibland är osäkra på allas lika värde ex genom att en ljushyad inte vill hålla ett mörkhyat barn/eller annat kön i handen. Analys Pedagogerna har hållit värdegrundsarbetet levande under hela läsåret och har lagt stor vikt vid att prata med barnen om hur man ska vara mot varandra. Detta har de ex gjort genom att uppmärksamma barnen på dagen "rocka sockorna" och varför det är viktigt att låta alla vara olika. Diskussioner om värdegrundsfrågor har förts i arbetslagen på deras pedagogiska utvecklingstid och på deras reflektionstider, vilket har gjort pedagogerna mer medvetna om hur de kommunicerar med barnen, föräldrar och mellan pedagogerna. Pedagogerna har ett positivt förhållningssätt till att ta hand om varandra och till att värna om deras närmiljö, detta speglar av sig på barnens agerande. Pedagogerna föregår med gott exempel genom att visa hur man kommunicerar och att de är närvarande och bekräftar barnens alla känslor, hjälper barnen i att förstå hur man agerar respektfullt mot varandra. Under större delen av dagen arbetar pedagogerna med barnen i mindre grupper vilket skapar förut-

4 sättningar att fånga upp värdegrundsfrågor och arbeta vidare med dessa. Pedagogerna arbetar med värdegrundsfrågor redan när barnen är små för att lägga grunden till en empatisk utveckling. Pedagogerna upplever ibland att det kan vara ett problem att barnens hemkulturers syn på jämlikhet inte stämmer överens med läroplanens intentioner. Vårdnadshavarna ger ibland en syn på andras kulturer eller könsroller samtidigt som pedagogerna kanske vill förmedla ett "annat sätt" att se på olika människor, vilket kan upplevas som en krock för barnen. Därför handlade vårt samrådsmöte om värdegrundsfrågor ex hur man är en god medmänniska. Det känns mycket angeläget att öka vårdnadshavarnas förståelse för vårt sätt att arbeta kring dessa frågor även i fortsättningen. Åtgärder - Öka vårdnadshavarnas förståelse för vårt sätt att arbeta kring värdegrundsfrågor utifrån läroplanens intentioner. - Arbeta aktivt med vårt uppdrag. - Observera och filma varandra i verksamheten. Samt att pedagogerna reflekterar tillsammans kring materialet. - Dela in barnen i mindre grupper under större delen av dagen. - Gå vidare med att utveckla medvetenheten kring materialvalet i verksamheten.

5 Utveckling och lärande Sammanfattning Mål "Förskolan ska genomsyras av ett utforskande arbetssätt. Arbetslaget uppmuntrar barnens nyfikenhet och kreativitet för att skapa positiva attityder och förståelse för naturvetenskap och teknik. Personalen agerar goda förebilder." Resultat Pedagogerna har använt sig av deras närmiljö för att utveckla språket där de då koncentrerat sig på naturvetenskapligt språk. Pedagogerna har gjort experiment både ute och inne som handlat om ljus, ljud och vatten, ex har barnen deltagit i Linköpings kommuns vinterljus där de har fått skapa en av ljusinstallationerna. Pedagogerna har låtit barnen uppleva enkel teknik i vardagen. Pedagogerna har varit tillåtande för barnens lust och nyfikenhet att testa tekniska lösningar. De har använt sig av deras närmiljö med hjälp av olika kännetecken så som husnummer, kyrkan, Skäggetorpsskolan, olika lekplatser, tittat på kartor. Ipad är ett bra hjälpmedel i detta arbete, både söka information och att få fram en karta över närområdet. En del barngrupper går kontinuerligt till skogen för att utforska och uppleva naturens olika utmaningar för deras lärande och utveckling. Vissa barngrupper besöker regelbundet byggnationen av en ny förskola i närområdet, för att lära sig om byggprocessens olika delar. Vi har erbjudit vårdnadshavande vid planerade tillfällen i form av samråd, där vi har erbjudit praktiska upplevelser att prova på vårt arbete med natur och teknik. Pedagogerna har använt sig av tematiskt arbetssätt, pedagogisk dokumentation, lärmiljöer samt lotusdiagram som verktyg i den pedagogiska planeringen. Barnen använder sig av och har förståelse för nya natur och teknik begrepp ex flyta, sjunka, smälta, flyga, rulla samt kan benämna olika djur och fauna. Barnen har lärt sig hur en ljusinstallation är konstruerad. Barnen har ökat sin kunskap om vattens olika former ex flytande, snö, is, ånga och mängd. Pedagogerna har varit tillåtande och låtit barnen prövat olika tekniska lösningar vilket har lärt barnen hur enkel teknik i vardagen ex vattenkranen, strömbrytare samt låset fungerar. Barnen har lärt sig att orientera sig i sin närmiljö med hjälp av karta. Barnen har lärt sig olika strategier för hur de kan hitta i sitt närområde ex med hjälp av Ipad eller fråga någon om vägen. Skogen har bidragit med att barnen har börjat använda alla sina sinnen ex höra fågelsång, lukta på blommorna och smaka på harsyra, se olika former. Barnen har fått ett nyfiket förhållningssätt och där igenom upptäckarglädje som har ökat deras kunskaper kring naturvetenkunskap. Skogen har blivit en arena där barnen har utvecklat sin motorik, fantasi och kreativitet. Barnen har ökat sin förståelse för att det tar tid att bygga ett hus, upplevt och skaffat sig kunskap om byggprocessen olika moment. Barnen har lärt sig läsa och göra enkla ritningar och förstå betydelsen av att ha en skiss att utgå ifrån. Det pedagogiska arbetet har utvecklas och underlättas genom att pedagogerna har blivit bättre på att använda sig av våra verktyg ex tematiskt arbetssätt, pedagogisk dokumentation, lärmiljöer samt lotusdiagram. Pedagogerna har ökat vårdnadshavarnas förståelse för vår verksamhet i förskolan, vilket har lett till en ökad möjlighet att påverka sitt barns utveckling och lärande. Analys Barnen har vistats i varierande miljöer ex skog, teknikpromenad, byggarbetsplats och väderförhållande. Med hjälp av de olika miljöerna skapar de medforskande pedagogerna samtal, ställer öppna frågor, lyssnar in barnens tankar och funderingar samt ger barnen nya begrepp. Genom att barnen har fått pröva praktiskt och att konstruera ex under vinterljus projektet har barnen kunskap och förståelse ökat för tekniska lösningar. Barnens intresse för kartor skapades utifrån nyfikenheten av var bor jag och vart bor min kompis bor? Barnens lärande blir mer meningsfullt när det utgår barnets egna behov och när de upplever nyttan av sin nyvunna kunskap. Pedagogerna ser skogen som en bra lärandemiljö, som skapar möjligheter till motoriska färdigheter, nya kunskaper, färdigheter samt sinnesupplevelse. Utifrån deras besök på byggarbetsplatsen har barnens konstruktions lekar utvecklats, både när det gäller variation av utseende, material och tid. Pedagogerna har gett barnen möjlighet att spara och fortsätta sina projekt/hus. Genom att de besöker samma plats kontinuerligt kan de se ett utvecklat i barnens åsikter och tankar, vilket utmynnar i fler och utforskande frågor från barnen. Genom att öka vårdnadshavarnas förståelse och kunskap om förskolans verksamhet kan de konkret sätt få inflytande i barnens utveckling och lärande.

6 Åtgärder - Vi vil öka vårdnadshavarens inflytande i förskolans verksamhet. - Pedagogerna ska bli ännu bättre på att ställa öppna frågor och dela in barnen i minder grupper under hela dagen. - Ta vara på alla pedagogernas kunskaper kring naturvetenskap och teknik och sprida detta mellan arbetslagen.