Svårt att hitta folk som kan utföra jobbet

Nybakat med Caroline och BYA på säkerhetsmässan SKYDD 20 BYA:s utbildningar bygger kunskap för hela branschen 10 Försvaret vill locka väktare att bli deltidssoldater 12 & Samhället 2014 Brist på ordningsvakter Svårt att hitta folk som kan utföra jobbet 3 6

Ledare Min dröm, mitt val, mitt yrke Redan som 15-åring ville jag ändra människors syn på uniformsyrken. Jag hade mina idéer om hur jag ville påverka människor och samhället. Jag ville främst få ungdomar att välja rätt bana i livet och inte ett liv utanför samhället. Jag var övertygad om att de som valde ett liv utanför samhället hade förvrängd syn på uniformsyrken. Jag ville därför bygga en bro mellan dessa grupper. Jag tänkte att om jag kunde ändra ungdomarnas syn på poliser och bevakningspersonal skulle detta i förlängningen kunna leda till ett minskat utanförskap. Jag ville få ungdomarna att förstå betydelsen av uniformsyrkenas närvaro i samhället, och att dessa yrken är mer än bara en uniform. Jag sökte mig till Säkerhetsgymnasiet, bevakningsbranschens egen gymnasieskola, där jag fick en insyn i bevakningsbranschen och blev utbildad väktare. Jag såg möjligheterna i att verka som en förebild genom att själv välja ett uniformsyrke och därigenom försöka nå ut till ungdomar som riskerade att hamna snett. Jag visste redan då att såväl poliser som väktare och ordningsvakter fanns närvarande i ungdomarnas miljö, men jag var inte alltid förtjust i hur de arbetade och jag var heller inte så förtjust i hur ungdomarna bemötte dessa. När jag sommaren 2006 fick anställning på ett bevakningsföretag och fick ut min väktaruniform och väktarlegitimation skyndade jag mig hem och satte på mig kläderna för att sedan kliva ut i vardagsrummet och visa upp mig i uniform för min familj. Jag kände stolthet och tillförsikt inför framtiden det kändes som att jag var på rätt väg! Sedan den dagen har jag varje gång burit min uniform med stolthet, vilket även har speglat mina möten med människor i olika situationer. 2007 påbörjade jag lärarutbildningen på Stockholms universitet. Jag såg läraryrket som ytterligare en möjlighet att kunna påverka människor och agera som förebild. Under mina fem år på universitet arbetade jag heltid som väktare och ordningsvakt runtom i Stockholm, oftast i stadens ytterförorter. Jag kände att jag varje dag levde utifrån mina ambitioner, att jag utvecklades som person och att jag samlade på mig erfarenheter som senare skulle vara betydelsefulla för mig i min roll som lärare. Idag jobbar som jag lärare på Säkerhetsgymnasiet där jag bland annat undervisar i bevakning och säkerhet, och jag utbildar även blivande väktare på BYA Väktarskolan. Vägen hit har inte varit lätt, men jag visste att varje stund under resans gång skulle vara värdefull för mig i framtiden. Varje gång jag bar uniform var för mig en ny möjlighet att påverka och påverkas, och att bygga broar mellan människor från samhällets olika skikt. Jag kände att om jag inte respekterade mitt yrke och visade stolthet, varför skulle då andra göra det? Jag har under mina år i bevakningsbranschen utvecklats både som person och som medmänniska, jag har vidgat mina perspektiv och jag har vuxit i min roll som Emrah med och utan uniform. Detta skulle inte vara möjligt om jag inte hade känt den stolthet jag känner inför mitt yrkesval. Nybakat med Caroline och BYA på säkerhetsmässan SKYDD 20 BYA:s utbildningar bygger kunskap för hela branschen 10 Försvaret vill locka väktare att bli deltidssoldater 12 & Samhället Brist på ordningsvakter Svårt att hitta folk som kan utföra jobbet 3 6 Väktaren & Samhället 2014 utges av BYA, Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd. I BYA ingår Almega Säkerhetsföretagen och Svenska Transportarbetareförbundet. Syftet är att belysa verkligheten för Sveriges alla väktare utifrån branschens synvinkel. Materialet får gärna åter användas, kopieras och citeras under förutsättning att innehållet inte förvanskas. För frågor och synpunkter: Kontakta BYA, 08-703 08 00 eller info@bya.se, www.bya.se Utgivare: BYA (Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd) Redaktör: Jim Persson, BYA Textproduktion och form: Svensk Information, svenskinformation.se Foto: Pontus Fall, där inget annat anges Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås 2014 2014 Emrah Ercin Lärare på Säkerhetsgymnasiet 2 Väktaren & Samhället

Tom Otter och Mattias Andersson har arbetat drygt ett år tillsammans och är noggranna med att minimera risker. Det gäller särskilt när de befinner sig på perrongerna, som är den enskilt farligaste platsen i tunnelbanan. Det gäller att ha uppsikt över personer som riskerar ramla över kanten och undvika hätska diskussioner i närheten av spåren. En lördagsnatt i T-banan Fylla, parfym och respekt Trots allt fler poliser svarar bevakningsbranschen för en allt större del av medborgarnas säkerhet. Det gäller inte minst för kollektivtrafiken i Stockholm, där bevakningsföretagen i praktiken tar fullt ansvar för tryggheten. Väktaren & Samhället följde ordningsvakter och väktare en vanlig lördagsnatt i tunnelbanan. Väktaren & Samhället 3

Trygghet i T-banan Det var lugnt fram till midnatt, sen brakade det loss. En utryckning gällde en blottare i Alby, en annan stökiga ungdomar som dragit i nödbromsen i Mälarhöjden. En spärrvakt blev misshandlad i Bagarmossen, och två trygghetsvärdar hamnade i underläge när handgemäng bröt ut vid Fridhemsplan. Kvällens första utsättningsmöte. Så sammanfattar Reine Hoffsten, arbetsledare på Rapid, gårdagen. Det är ett så kallat utsättningsmöte, och samlade runt bordet den här lördagskvällen sitter ordningsvakter, väktare, trygghetsvärdar, fältassistenter och representanter för Lugna Gatan. Två poliser leder mötet. De beskriver förra helgen kortfattat; flest våldsbrott skedde i Arenaområdet runt Globen, medan personrån främst förekom kring ändstationerna. De avslutar mötet med att visa bilder på två unga 90-talister som är eftersökta för att ha misshandlat en polis. Reine tar bilen till nästa möte. Som arbetsledare är det hans uppgift att leda Rapids 25 arbetslag. I varje lag ingår två personer och merparten, 17 stycken, utgörs av ordningsvakter. Medan han kör delger han sin syn på jobbet. En oroväckande trend är att allt fler bär kniv, även långt ner i åldrarna, och mycket av stöket är relaterat till alkohol, berättar han. Där alkohol går in, går vettet ut. 80 procent handlar om service, bara 20 procent om ingripanden. Det blir allt svårare att förutse vilka kvällar som kommer att medföra tuffa arbetspass. Tumregeln om att varma kvällar och löning innebär mycket bus på stan stämmer inte alltid. Exempelvis innebar den varma sommaren att många ungdomar höll till i parkerna. I kollektivtrafiken var det förhållandevis lugnt. För få ordningsvakter Ett problem för Rapids dagliga verksamhet är att det råder brist på ordningsvakter. Polisen bestämmer hur många ordningsvakter som ska utbildas och hävdar att det finns för många. Samtidigt märker vi att vi har svårt att hitta folk som kan utföra jobbet. Om det exempelvis är Elitloppet på Solvalla samtidigt som ett derby, töms stan på alla behovsanställda ordningsvakter. Då är det omöjligt för oss att fylla ut sjukskrivningar. Polisen bestämmer hur många ordningsvakter som ska utbildas Reine kliver ur bilen. Han är nu framme vid SL:s lokaler på Lindhagensplan. Det är här Trygghetscentralen ligger. De som arbetar med tryggheten i tunnelbanan kallar den för Trygg C. Själva Trygghetscentralen är ett stort rum med enorma väggskärmar som visar upptagningar från tunnelbanestationerna. Runt om i rummet sitter operatörer och följer det som sker i tunnelbanenätet. Det är en imponerande kommandocentral fullt värdig en amerikansk president. Eller en Bondskurk. Det här är navet i verksamheten, konstaterar Reine Hoffsten. Ligger det här nere är vi ensamma där ute. Den gigantiska rödfärgade digitala klockan på väggen visar 20:50 när en av operatörerna får upp ett spår. En man har fällt rasistiska kommentarer till medpassagerarna och operatören följer honom på sina skärmar. Trygghetsvärdar och ordningsvakter stämmer av läget vid spärren på T-Centralen. I mitten av bilden trygghetsvärden Dodou Sonko. Rasistiska kommentarer Ordningsvakterna Tom Otter och Mattias Andersson befinner sig på T- centralen när de kontaktas av Trygg C. Mannen som fällt de rasistiska kom- 4 Väktaren & Samhället

Det blir allt mindre folk i rörelse framåt natten, Mattias Andersson och Tom Otter konstaterar tillsammans med trygghetsvärdarna Fabian Faberlind (skymd) och Dodou Sonko att det trots allt varit ett lugnt pass så här långt. mentarerna beskrivs som svartklädd och överviktig på väg mot Kungsträdgården. Tom och Mattias delar upp sig på perrongen för att öka sina chanser att upptäcka mannen i folkvimlet. Han försvinner in i en hiss, men en kvinna uppmärksammar de båda ordningsvakterna om vart han tagit vägen. De lyckas stanna hissen och kan avvisa honom från tunnelbaneområdet. Märkbart berusade Klockan ett håller Mattias och Tom uppsikt över tunnelbaneingången vid Sergels torg. Det har varit en lugn kväll så här långt, framförallt eftersom Trygg C har gett färre utrop än vanligt. Men många som rör sig i området är märkbart berusade. Snart uppstår också aggressiv ordväxling utanför spärrarna. Mattias och Tom löser situationen genom att skingra på de potentiella bråkstakarna och be dem avlägsna sig åt två olika håll. Mattias och Tom går en runda nere på perrongen och plockar i förbigående ölburkar ur handen på några ungdomar. De passar även på att väcka flera personer som somnat på de förbipasserande tunnelbanorna. De flesta blir mycket tacksamma när man väcker dem, eftersom Mattias Andersson får hjälp av en kvinna att lokalisera en man som fällt rasistiska kommentarer. de slipper vakna upp på en ändstation, säger Tom Otter. Det finns också en risk för dem att bli rånade på mobiltelefoner och plånbok om de sover. Natten fortsätter, hela tiden med nya ärenden. De leder en mycket berusad flicka ut från perrongen. De ber tre Väktaren & Samhället 5

Trygghet i T-banan stupfulla unga män att ta frisk luft. De försäkrar sig om att en full mans resesällskap kan ta ansvar för att han stiger av på rätt station. Trötthet och bakfylla Mattias får syn på en berusad storväxt man som rör sig förvirrat på perrongen. Mattias och Tom leder honom ur tunnelbanan och ber honom återvända om 20 minuter. Jag såg att han knappt visste vart han gick, förklarar Mattias. Sådana personer måste avlägsnas eftersom det finns en risk att de faller ner på spåret. Fem minuter senare visar det sig att mannen fallit i trappen utanför Åhléns. Han blöder i pannan, och en snabb undersökning visar att såret behöver sys. Mattias och Tom stannar en taxi och ber den köra mannen till närmsta akutmottagning. Klockan halv tre ser festen ut att vara över nere på T-centralens perrong. Den stojiga midnattstämningen har bytts ut Ordningsvakterna Mattias och Tom stannar en taxi utanför Åhléns för att en man som ramlat ska få skjuts till akuten. mot trötthet och annalkande bakfylla. Det ger Mattias tid att reflektera över sitt jobb. Det handlar om att tala med folk på ett vettigt sätt. Och att behandla folk som människor, även om de är tunga missbrukare. För alla vill bli bemötta med respekt. Har man det som värdegrund blir jobbet enklare. Kan man inte tala med folk har man inget i det här yrket att göra. n BYA överklagar beslut om utbildning av ordningsvakter BYA fick nej i Förvaltningsrätten när det gäller rätten att utbilda ordningsvakter. Beslutet överklagas, för bristen på ordningsvakter är fortsatt stor. BYA fortsätter driva frågan om att åter få rätt att utbilda ordningsvakter. BYA blev av med tillståndet att utbilda den 1 januari 2004. Det skedde av formella skäl i samband med att man bröt sig loss från TYA och bildade eget. Sedan dess har bevakningsbranschen haft problem med att få fram utbildade ordningsvakter i den utsträckning som krävs. Polisen, som nu ensamma ska svara för utbildningen, klarar inte att fylla behovet, enligt bevakningsbranschen. Det råder helt uppenbart brist på ordningsvakter och det gäller hela landet, säger Martin Bjurhem, VD för BYA. Bristen innebär att Martin Bjurhem, VD för BYA. våra företag inte kan tillsätta ordningsvakter i den utsträckning som efterfrågas, och riskerar att drabbas av skadestånd. Vi måste agera De senaste turerna kring rätten att åter få utbilda ordningsvakter har nu passerat Förvaltningsrätten, dit BYA överklagade RPS nej till att få tillstånd att utbilda. Förvaltningsrätten avslog BYA:s överklagan, men en ledamot i Förvaltningsrätten gick på BYA:s linje. BYA ska överklaga till Kammarrätten. Det viktiga på kort sikt är att branschens personal blir utbildad. Vi har inga andra krav. Men klarar inte polisen av att utbilda tillräckligt med ordningsvakter så måste vi agera, menar Martin Bjurhem. Han pekar på att BYA redan idag utbildar för befattningar som är minst lika känsliga. Vi utbildar till exempel skyddsvakter. När de väl är utbildade genomför myndigheterna godkännandeprövning och utfärdar bevis om godkännande. Så det finns inga skäl till varför vi inte skulle kunna utbilda ordningsvakter. Det är inget som skiljer jämfört med utbildningar vi redan har. n 6 Väktaren & Samhället

Väktare med gymnasieutbildning Det har gått snabbt att få jobb för Veronica Florén Majersky och Alexander Eklund. Här flankerar de Mats Wetterberg, lärare på Alléskolan i Hallsberg. Jobb före examen Ungdomsarbetslösheten är hög och diskuteras flitigt men det gäller inte för väktaryrket. Hallsbergs gymnasium startade en väktarutbildning och i första avgångsklassen erbjöds majoriteten jobb redan före mösspåtagningen. Arbetsmarknaden för väktare är väldigt ljus, säger Mats Wetterberg, lärare på Alléskolan i Hallsberg. När vi dessutom lyckas locka bra elever till programmen blir företagen direkt intresserade av att anställa. Det var den stora gymnasiereformen GY11 som öppnade upp för gymnasier att erbjuda yrkesutbildning för väktare. Nu drivs gymnasieutbildning med väktarutgång på ett 20-tal gymnasieskolor runt om i landet. På Alléskolan hade barn- och fritidsprogrammet lockat tjejer, och skolan såg en chans att jämna ut könsfördelningen och samtidigt erbjuda en attraktiv yrkesutbildning. Lika många tjejer som killar har visat intresse för utbildningen, konstaterar Mats Wetterberg. Att väktarutbildningen är en del av barn- och fritidsprogrammet ser han som en bra lösning. Programmet lägger tyngdpunkt på de sociala färdigheter som är nödvändiga för väktaryrket. Fått hjälp av BYA När Hallsbergs gymnasium startade sin satsning tog skolan hjälp av BYA, som bistått med instruktörer under den praktiska utbildningen under VU1 och VU2. BYA har hela tiden varit lyhörda och samarbetet har fungerat bra, sammanfattar Mats Wetterberg. Den praktiska yrkesträningen (PYT) är en viktig del av utbildningen, och när Arbetsmiljöverket beslutade att den inte kan genomföras av elever under 18 år fick skolan, med hjälp av BYA, kasta om alla scheman i sista minuten. Vid sidan av BYA har även lokala företag varit viktiga samarbetspartners. Bolagen har också varit bra att ha att göra med. De har varit lyhörda och bidragit med många idéer. Ett av bolagen som Alleskolan samarbetat med är G4S, där gruppledaren Johan Emdemalm lotsat Alléskolans elever genom PYT:en. Jämfört med att arbeta med äldre krävs det mer jobb när ungdomarna ska utbildas i yrket, framhåller han. Men vi är samtidigt klart positiva till samarbetet och på sikt tror jag att det är bra för branschen att skapa en bra mix av unga och äldre. Veronica Florén Majersky och Alexander Eklund tog studenten i våras och hade redan erbjudits jobb innan mösspåtagningen. Utbildningen har varit kanon med väldigt bra lärare, säger Alexander Eklund. Många har stor erfarenhet från branschen. Då får man respekt för dem och det blir enklare att lära sig. n Väktaren & Samhället 7

Väktare med gymnasieutbildning Utbildningen passar vuxna bra Efterfrågan på elever som går ut från den nya vuxenutbildningen till väktare är fortsatt stor. Blivande väktare som går på MoA Lärcentrums utbildning vid Hötorget i Stockholm laddar för sommarlovet. Det går för närvarande 29 elever på väktarutbildningen i Stockholm. Efter gymnasiereformen GY11 finns väktarutbildningen inte bara på ett stort antal vanliga gymnasier, sedan drygt ett år erbjuds en väktarutbildning som bygger på samma program men som vänder sig till vuxna. Bakom utbildningen, som pågår under tre terminer, står utbildningsföretaget MoA Lärcentrum som genomför den i samarbete med BYA. Utbildningen till yrkesväktare passar vuxna bra. Det är i många fall en fördel att ha erfarenhet om du ska jobba som väktare. Vi ser att arbetsgivarna är intresserade av våra elever. Det berättar Anna Falkström, verksamhetschef på MoA Lärcentrum i Linköping. Det var i Linköping och Norrköping som MoA Lärcentrum drog igång utbildningen. I dag finns utbildningen även i Jönköping och Stockholm. Vi har kö på alla utbildningsorter, berättar Anna Falkström. I Linköping och Norrköping finns 75 utbildningsplatser. I Jönköping har tolv elever påbörjat sin utbildning och i Stockholm går för närvarande 29 elever. Det finns ett stort behov av väktare i Stockholmsregionen, framhåller Anna Falkström. I dag är det nio kommuner i Stockholms län som MoA Lärcentrum har avtal med och som kan erbjuda elever Det bästa är att man får så mycket kunskap på utbildningen och att den är så bred, tycker Åsa Malmsten, som började utbildningen i januari 2014 och som tidigare arbetade som säljare. Utbildningen är perfekt och det känns att man utvecklas, säger Raja Zubair, som började utbildningen i september 2013. Raja arbetade tidigare inom hemtjänsten. plats på yrkesväktarutbildningen. Vi hoppas att vi så småningom även ska kunna erbjuda utbildningen till elever från Stockholms stad, berättar Roger Psajd, marknadsdirektör på MoA Lärcentrum. Målsättningen är att vi ska starta upp de första eleverna från Stockholm under hösten 2015. Utbildningen som MoA Lärcentrum erbjuder är skräddarsydd i den bemärkelsen att innehållet i kurserna har case från väktarbranschen. Man har valt ut de kurser inom barn- och fritidsprogrammet som är viktigast i arbetet som väktare. Utbildningen är på 1 500 gymnasiepoäng och BYA svarar för väktarutbildningarna VU1 och VU2 och den obligatoriska praktiken. Bevakningsbranschen har behov av att rekrytera runt 1 500 väktare varje år. Allt fler kommer nu in i yrket med en yrkesutbildning på gymnasienivå. n Positiva tongångar från myndigheter Gymnasiereformen GY11 innebär att gymnasieskolorna kan utbilda väktare inom barn- och fritidsprogrammet, allt fler gymnasieskolor tar chansen. BYA tar aktiv del i utvecklingen och står för delar av utbildningen och ger stöd för praktik i medlemsföretagen. Den myndighet som har tillsyn ser också bara positivt på utfallet av utbildningarna så här långt. Väktarutbildningen inom barn- och fritidsprogrammet är ett framgångsrecept, och ett bra exempel på hur bransch och skola kan samverka kring en utbildning som nått ända fram. Det säger Maria Mattson, ansvarigt undervisningsråd på Skolverket för barn- och fritidsprogrammet. Hon konstaterar att ambitionen med reformen har uppfyllts. Gymnasiereformen 2011 var tydlig med att eleverna skulle få möjlighet att gå en yrkesutbildning som skulle leda till att de blev anställningsbara direkt efter avslutad utbildning. Maria Mattson framhåller att utbildningen också fått till effekt att den 8 Väktaren & Samhället

Erfarenheten ett plus Vuxna elever som går igenom väktarutbildningen är också populära som praktikanter. Bevakningsföretagen är mycket intresserade av elever med den bakgrunden. Den väktarutbildning som MoA Lärcentrum erbjuder vuxna elever inom barn- och fritidsprogrammet (se separat artikel) innehåller praktik på 160 timmar. MoA Lärcentrum har ett bra samarbete med alla de stora företagen inom bevakningsbranschen kring praktiken. Det är inga problem med att få fram praktikplatser till eleverna, berättar Anna Falkström, verksamhetschef på MoA Lärcentrum. Företagen har ställt upp bra. Det kan vara ett bra tillfälle att under praktiken testa en elev för framtida anställning. Praktikanter får jobb Ett av de bevakningsföretag som tagit emot praktikanter från utbildningen i Norrköping är Securitas Sverige. Vi har under våren haft fyra praktikanter som gått på vuxenutbildningen, berättar Magnus Carlberg, driftchef på Securitas, Region Öst. Det har fungerat bra, och en av praktikanterna har nu De vuxenelever som går väktarutbildning på MoA Lärcentrum kommer att ha stor nytta av sin livserfarenhet i jobbet, menar Gustaf Skoogenäs, som arbetar som väktare på Securitas i Norrköping och som fungerat som handledare till de praktikanter som företaget tagit emot. också fått anställning, tillsammans med ytterligare en elev som har utbildats av MoA Lärcentrum. Handledare för de fyra praktikanterna på Securitas i Norrköping har varit Gustaf Skoogenäs, väktare med många års erfarenhet. Det är bara positivt att ta in praktikanter som har en så lång och bred utbildning med sig i bagaget, tycker Gustaf Skoogenäs. Han berättar att praktikanterna har fått pröva på olika typer av tjänstgöringar som väktare; allt från rondering och arbete på stationära objekt till att arbeta som hundförare. Det har märkts att de har haft erfarenhet från annat i livet. Det har de stor nytta av i arbetet som väktare. Gustaf Skoogenäs berömmer också MoA Lärcentrum för det ansvar som de tagit kring elevernas utbildning och praktik, och han ser fram mot att handleda fler praktikanter. n Foto: Gustav Skoogenäs lockar elever till väktarutbildningen som i första hand valt den för att de vill jobba med människor. Det borde vara positivt för branschen att den får tillgång till medarbetare med en annan ingång än vad som kanske är vanligt när det gäller väktare. Utbildningen erbjuder en bredd i synen på och förståelsen av människor som kan vara till nytta för väktare som ska bemöta människor. Även Lars Sjöberg på Rikspolisstyrelsens rättsenhet tycker att utbildningen av väktare inom gymnasieskolans barn- och fritidsprogram fått en bra start. Det är positivt och vi tycker att det är bra att de som utbildas till väktare får en stadigare och bredare grund att stå på. Få risker med praktiken Lars Sjöberg framhåller att det är Skolverket som är tillsynsmyndighet för utbildningen och att RPS främst varit inblandade när det gäller att skapa en ny typ av praktik. Vi hade en dialog inför starten med utbildningarna och branschen och vi har försökt hjälpa branschen att förlägga en arbetsplatsanknuten praktik. Han har svårt att förstå de invändningar som kommit från Arbetsmiljöverket när det gäller praktiken. Jag förstår att Arbetsmiljöverket försöker skydda eleverna från ett farligt jobb, men vi ser det som en möjlighet till en praktik under handledning där riskerna är minimala. Lars Sjöberg berättar att RPS har stöttat Skolverket i kontakterna med Arbetsmiljöverket. n Väktaren & Samhället 9

Kunskapscenter som skapar mervärde BYA:s utbildningsverksamhet har utvecklats till ett kunskapscenter för hela branschen. Väktarutbildningen lägger grunden till en kompetens som skapar mervärde för bevakningsföretagen. På Skydd 2014 passade BYA på att informera om hur de bakar väktare. Martin Bjurhem, VD för BYA, och Mikael Granquist, utbildningschef vid BYA/Väktarskolan, fanns på plats. Efter den nya FAP:en 2006, med nya föreskrifter för väktarutbildningen, började BYA arbeta med utveckling av utbildning på allvar. Väktargrundutbildningens första del, VU1, förlängdes från Mikael Granquist fem till nio dagar. Mikael Granquist berättar om hur undervisningen i dag bygger på alla de erfarenheter som BYA har samlat in från landets väktare. Det är också det som är bakgrunden till det kunskapscentrum som byggts upp genom BYA:s väktarutbildning. Vi kan med det i ryggen undervisa i hur man till exempel bäst undersöker ett utrymme: Gör så här så uppnår du hög säkerhet för kunden och samtidigt får du en bra arbetsmiljö. Nu undervisar vi i hur en väktare ska arbeta, hur man löser problem. Förr förmedlade vi en kunskap om lagstiftningen och ett antal föreskrifter, säger Mikael Granquist. All utbildning byggs kring olika teman som lyfter fram hur arbetet utförs på bästa sätt. Till sin hjälp anlitar man de som kan varje område bäst, t ex Falck Academy när det gäller akutsjukvård. Vår utbildningsverksamhet ligger i framkant, framhåller Martin Bjurhem. Den kompetens som våra välutbildade väktare i dag har måste bevakningsföretagen ta tillvara och kommunicera till kunderna. Martin Bjurhem menar att BYA och Väktarskolan är ett verktyg för företagen att utveckla branschen åt rätt håll. Som exempel kan ett städbolag låsa en dörr, men inte erbjuda de kvalificerade 1. Rekrytering Intervjuer, referenser och tester Laglydnasprövning; Länsstyrelsen - Polisen Lämplighetsprövning 2. Godkänd för anställning Företagsintroduktion Avtal, utrustning, uniform 3. Utbildning VU1 93tim Väktargrundutbildning Del 1. Regler som styr bevakningsföretagens bevakningsverksamhet Bevakningsjuridik Förenklad handläggning av snatteriärenden Bevakningstjänst Arbetsmiljö och facklig information Yrkesetik och Moral 4. Praktik. PYT min 160tim Praktisk yrkesträning PYT 160tim Genomförs på eget bolag 5. Utbildning VU2 49tim Väktargrundutbildning Del 2. Bevakningsjuridik Bevakningstjänst Arbetsmiljö Facklig information Droger Olaga diskriminering och mänskliga beteenden Tekniska hjälpmedel vid bevakningen Brand Akutsjukvård Självskydd och Konflikthantering Handfängsel Skriftligt och Praktiskt prov Krishantering, kamratstöd Sjukdomskunskap Samhällets rättsvårdande myndigheter Självskydd och Konflikthantering Skriftligt och Praktiskt prov 6. Tilläggsutbildning och fortbildning En del tjänster kräver tilläggsutbildning ex. värdetransport, skyddsvakt Arbetsmiljö VÄKTARE fortbildas vart 4:e år Vill du veta mer? Besök vårt BYA bibliotek här bredvid! På Skydd 2014 berättade BYA om allt som ingår i Väktarskolans utbildning till väktare. tjänster som välutbildade väktare kan. Företagen måste bli bättre på att visa kunderna vad en väktare kan. Det måste konkurrera med kvalitet istället för lägsta pris. n Utbildning grunden för kvalitet och högre status Dagens väktare har en kunskap och utbildning som gör det möjligt för branschen att erbjuda kvalitet, inte bara kvantitet. Det säger Matts Haglund, organisationssekreterare på Svenska Transportarbetareförbundet, som är mycket positiv till de satsningar som BYA gör för att utveckla såväl Väktarskolan som att bidra till en bra utbildning på de Matts Haglund gymnasieskolor som utbildar väktare. Han får medhåll från arbetsgivarsidan. Bra utbildning höjer statusen i väktaryrket. Med bra utbildning kan en väktare i dag arbeta på ett annat sätt, till exempel när det gäller riskbedömningar, menar Björn Björn Ericsson Ericsson, Almega som också framhåller att välutbildade väktare kommer att vara efterfrågade oavsett den tekniska utvecklingen. Det är trygghet kunderna efterfrågar. Det är också i det perspektivet välutbildade väktare är så viktiga även i fortsättningen. I 20 år har man sagt att väktarna kommer att försvinna, men det kommer inte att hända. Matts Haglund menar att det inte är någon motsättning mellan teknik och behovet av väktare. Branschen har länge talat om kopplingen mellan bevakning och teknik det kan dagens välutbildade väktare. Han menar därför att det är bra att Säkerhetsgymnasiet har en teknisk inriktning, även om väktarutbildningen på övriga gymnasier väl försvarar sin plats. Att det ges väktarutbildning på gymnasieskolorna är en gammal vision inom branschen som nu uppfylls, och det är en bra utveckling. n 10 Väktaren & Samhället

Väktare och ordningsvakter i bevakningsföretag En väktare anställd i bevakningsföretag Grundkrav: Laglydighet, behärska svenska språket, 18 år, ordnad privatekonomi, drogfri, fullgjord gymnasieutbildning, språkkunskaper, god hälsa och fysik 1, psykisk stabilitet 2 Obligatorisk utbildning: Grundutbildning, 300 timmar Fortbildning, 30 timmar Individuell vidareutbildning Arbetar: Arbetar med områdesbevakning, i receptioner och med rondering i t ex industriområden. Befogenheter: Samma rättigheter, skyldigheter och befogenheter som alla medborgare. Väktare har dock ett förstärkt rättsskydd, och viss rapporteringsskyldighet samt rätt att använda handfängsel och batong. 1 Styrks genom tester och läkarintyg 2 Styrks genom referensförfrågan och tester En ordningsvakt anställd i ett bevakningsföretag Grundkrav: Väktare i bevakningsföretag, 20 år + Tillkommande krav: Erfarenhet från väktararbete och bedömd lämplig + Obligatorisk utbildning: Som för väktare + Tillkommande utbildning: Ordningsvaktsutbildning, 80 timmar Fortbildning, 20 timmar Vissa: Arenautbildning och/eller Säkerhetskontroll Arbetar: Kan arbeta inom kollektivtrafiken, på sjukhus, innetorg och affär. Befogenheter: En ordningsvakt medverkar till att upprätthålla allmän ordning inom sitt arbetsområde. Det kan vara restauranger, idrottstävlingar, domstolar, innecentra m m. Inom sitt arbetsområde har ordningsvakten begränsade polisiära befogenheter som ger rätt att t ex avvisa, avlägsna och i vissa fall omhänderta ordningsstörande personer. Som hjälpmedel och skydd får ordningsvakt använda handfängsel. Ordningsvakten har förstärkt rättsskydd. Övriga ordningsvakter Övriga inom säkerhet Ordningsvakt som inte är anställd, utan frilansar Grundkrav: Laglydighet, behärska svenska språket, 20 år Obligatorisk utbildning: Polisens ordningsvaktsutbildning, 80 timmar Fortbildning, 20 timmar Vissa: Arenautbildning och/eller Säkerhetskontroll Arbetar: Arbetar utanför krogar och restauranger, folkparker, idrottstävlingar och liknande. Övriga som arbetar med säkerhet Grundkrav: Inga Obligatorisk utbildning: Ingen Arbetar: Ofta är dessa personer anställda direkt av en arbetsgivare, som kan vara en krog eller en nöjeslokal. Befogenheter: Det som som i stort skiljer denna ordningsvakt mot ordningsvakten i bevakningsföretag är: - Avlönas ibland direkt av exempelvis krögaren. - Arbetsmiljöansvaret varierar beroende på anställning. - Antalet tjänstgöringsområden är ofta begränsat. Befogenheter: Inga utöver dem som alla medborgare har. Tågvärd, security, krogvärd/entrévärd, publikvärd, torgvärd eller bara vakt. Dessa är några av namnen på andra som uppger att de arbetar med säkerhet. Här finns inga krav på utbildning, förordnande eller godkännande. Dessa personer kan lätt förväxlas med väktare eller ordningsvakter vilket leder till förvirring bland allmänhet och media. Väktaren & Samhället 11

Försvaret w Bevakningsbranschen Väktare och deltidssoldat? Som vilket annat jobb som helst. Nästan. Så låter det i en annons från Försvarsmakten som vill marknadsföra sina deltidssoldater till andra arbetsgivare. Bevakningsbranschen är en tänkbar samarbetspartner och intresse finns från branschens företag. Värnplikten är ett minne blott och numera bygger det svenska försvarets personalförsörjning på frivillighet. Men det är inte bara heltidsanställd personal, så kallade kontinuerligt tjänstgörande personal, som utbildas och tjänstgör inom Försvarsmakten. Unikt för Sverige är att den största delen av försvaret ska skötas av deltidssoldater och hemvärnet. Hemvärnet består i dag av 21 000 soldater, och det ska vara närmare 10 000 deltidssoldater när alla är på plats. I dag är det cirka 3 000 som är utbildade. Deltidssoldater har en annan huvudarbetsgivare, och efter den militära utbildningen är de bara tidvis inne och tjänstgör inom försvaret. Det blir runt tio dagar per år, lite likt den tidigare repmånaden men mer regelbundet. Vill locka deltidssoldater För att locka män och kvinnor att söka sig till försvaret vill Försvarsmakten gärna underlätta för de blivande medarbetarnas inte minst deltidssoldaternas fortsatta karriär. Vi vill kunna erbjuda bra utsikter Vägen till deltidssoldat För att bli deltidssoldat, eller tidsvis tjänstgörande, krävs att man först genomfört en tre månader lång grundläggande militär utbildning (GMU). Därefter väntar en befattningsutbildning i sex månader till soldat eller sjöman, som också är en provanställning. Efter provanställningen övergår det till en tjänstgöring på deltid, som kan variera mellan ett par dagar till upp till tre veckor per år. Anställningen omfattar normalt sex till åtta år. 12 Väktaren & Samhället

Foto: Jimmy Croona/ Försvarsmakten Från militärpolis till väktare Marcus Karlsson arbetar idag som gruppledare på Nokas Värdehantering. Han har också ett förflutet som militärpolis inom försvaret och har haft stor nytta av sin militära bakgrund i arbetet som väktare. Den militära utbildningen och erfarenheten av tjänstgöring inom försvaret ger stora fördelar om intresse finns för att satsa på ett jobb inom bevakningsbranschen. och möjligheter till jobb när man slutar hos oss eller är färdig med sin utbildning till deltidssoldat. Därför vill vi knyta kontakter med arbetsgivare och branschorganisationer för att få till stånd ett samarbete. Vi vill erbjuda ett smörgåsbord av bra jobb att välja mellan. Det säger Mia Jungefors, HR-strateg på Försvarsmaktens personalstab som arbetar med arbetsgivarrelationer. Vår utmaning är att vi behöver rekrytera ungefär 4 000 personer per år. Målgruppen är i första hand 18 25 år. Det gör oss till en av landets största ungdomsarbetsgivare. De flesta som väljer en militär bana Fortsättning på sid 14 Det menar Marcus Karlsson, i dag gruppledare inom Nokas Värdehantering med ett förflutet som militärpolis och med tjänstgöring i utlandsstyrkan i Kosovo. Jag hade direkt nytta av min erfarenhet från försvaret när jag började arbeta med värdehantering. Mycket av det jag lärt mig i det militära gick direkt att överföra i arbetet som väktare. Militärpolis i Kosovo Marcus Karlsson tog efter värnplikten anställning i försvaret och tjänstgjorde som militärpolis i en NATO-ledd styrka i Kosovo i totalt åtta månader under 2006 och 2007. När han kom hem hade ett av hans tidigare befäl börjat arbeta inom bevakningsbranschen, och han tipsade Marcus om att det fanns jobb på dåvarande G4S värdebolag. Jag började arbeta som väktare på följebil till värdetransporter, och mycket av det jag lärt mig som militärpolis hade jag stor nytta av. Marcus Karlsson utbildar sig till kursledare inom BYA, och han märker i utbildningen av väktare vilka fördelar de som har en militär bakgrund har. Möjligheten att ta anställning som deltidssoldat har han funderat på, och han har även övervägt att anmäla sig till en ny utlandsplacering inom försvaret, men annat har kommit emellan. Jag har fått nya utmaningar i jobbet på Nokas Värdehantering, vilket har varit utvecklande och gjort det intressant att vara kvar. Marcus Karlsson har faktiskt själv tidigare tagit initiativ till att koppla ihop försvarsmakten med bevakningsbranschen för ett samarbete om rekrytering. Jag tog för några år sedan kontakt med Svea Livgarde och föreslog dem att tipsa de soldater som kommer hem från utlandsuppdrag att söka jobb inom bevakningsbranschen. Den jag talade med då var intresserad, men sedan rann det ut i sanden. n Väktaren & Samhället 13

Försvaret w Bevakningsbranschen har nyligen slutat gymnasiet, men ålder är inget urvalskriterium. Det är fritt fram att söka även för äldre, bara man klarar testerna. Men den huvudsakliga målgruppen som ska lockas till den militära banan är yngre. För att underlätta rekryteringen söker man nu kontakt med andra arbetsgivare. Vi har i dag till exempel samarbete med IBM, SAAB, Företagarna och Miltary Work, som är ett rekryteringsföretag som bara rekryterar ut militär personal. IBM rekryterar deltidssoldater som får både utbildning och jobb som IT-konsulter. Mia Jungefors berättar att det är många företag som har hört av sig och som är intresserade av ett samarbete. Hon framhåller att de som klarat den militära utbildningen har en högre kapacitet än vad befolkningen har i allmänhet, både fysiskt och psykiskt. Värdefull kunskap När man kommer från oss är man tränad att klara stress, har en viss mognad, är vältränad, kan fatta beslut, jobba i grupp och mycket mer. Det är mycket som man kan ge tillbaka till sin huvudarbetsgivare. Vi har goda erfarenheter av medarbetare med en militär bakgrund, säger Linda Pettersson HR-chef på Nokas Värdehantering. Även bevakningsbranschen har visat intresse. Ett av de företag som fört diskussioner med försvaret är Nokas. Vi har goda erfarenheter av medarbetare som har en militär bakgrund och utbildning, framhåller Linda Pettersson HR-chef på Nokas Värdehantering. Våra soldater måste få nytta av sin utbildning även utanför våra grindar, menar Mia Jungefors, HR-strateg på Försvarsmaktens personalstab, som gärna vill få till stånd ett samarbete med bevakningsbranschen. Nu har vi etablerat en kontakt med försvaret och vet lite mer om de nya anställningsformer som finns och hur vi kan komma in. Både Linda Pettersson och Mia Jungfors anser att bevakningsbranschen borde ha stor nytta av ett nära samarbete kring rekrytering från försvaret. Jag hoppas att det går att få till ett strukturerat samarbete med hela branschen, säger Linda Pettersson. Jag veta att BYA har etablerat kontakt med Försvarsmakten och jag hoppas mycket på det. Enligt Mia Jungfors ska försvaret också se till att validera och certifiera sina utbildningar så att de blir civilt gångbara. Det gäller allt från skyddsvaktsutbildning till de trafikinspektörer som man utbildar. Försvaret är en utbildningsorganisation! Men vi har varit dåliga på att marknadsföra det vi gör och se till att våra soldater har nytta av utbildningarna även utanför våra grindar. Inte minst skyddsvaktsutbildningen kan vara av stort intresse för bevakningsbranschen, såväl uppgifter som utbildning är i stort densamma. Samhällsnytta! Hur försvarets medarbetare kan få stor betydelse i det civila samhället är samarbetet med Skaraborgs sjukhus i Skövde ett bra exempel på. Där har förare med C-körkort tillika sjukvårdare vid Trängregementet fått utbildning så att de kan gå in och arbeta inom ambulanssjukvården, främst under semesterperioden då sjukvården har stor personalbrist. De behövde inte ställa sina ambulanser en enda gång förra sommaren, berättar Mia Jungefors, och våra medarbetare var stormförtjusta. Många av dem vill nu utbilda sig till ambulanssjukvårdare, och när deras avtal går ut så har sjukhuset en pool med utbildade att välja emellan. Ett klockrent exempel det är samhällsnytta på alla plan! n 14 Väktaren & Samhället

Skapar trygghet i förorten Elias Bolous inleder kvällen med ett besök på Rinkebys ungdomsgård. Fritidsledaren Ibo Njie känner efter sina 25 år på ungdomsgården flera generationer ungdomar i området. Han deltog också aktivt för att lugna ner stämningen under Husbykravallerna 2013. Att bygga relationer en del av jobbet i Rinkeby Upplopp förknippas kanske främst med Aten och förorter i Paris, men har blossat upp i både Malmö och Göteborg på senare år. 2013 kom upploppen till Husby på Järvfältet. Cubsec visar att bevakningsföretagen kan bidra till trygghet i förorten och att lokala relationer är nyckeln. Hamnar vi i en valsituation mellan att fortsätta ronderingen eller att bygga relationer, säger våra chefer att vi ska prioritera relationerna, förklarar väktaren Elias Boulos. Det är en ljummen sommarkväll, och Elias Boulos väntar på att kvällens objekt ska laddas ner på handdatorn. Under en vanlig kväll bockar Elias av 30 objekt i handdatorn. Men att hinna med alla objekt brukar vara det minsta problemet, lägger han till. Två mål av Messi I väntan på att objekten ska laddas ner får han tid för en pratstund med Väktaren & Samhället 15

Skapar trygghet i förorten kollegorna på Cubsecs kontor i Rinkeby. På tv har Lionel Messi just knorrat in två bollar i mål mot Nigeria. Cubsecs uppdrag på Järva är relativt nytt och påbörjades i slutet av 2012. Det är fastighetsägarna som gått ihop och betalar för bevakningen. Cubsecs väktare går under namnet trygghetsvärdar och samarbetar med kommunal förvaltning, näringsliv, polis och socialtjänst. Vi har fått mycket beröm från dem som bor i fastigheterna. De upplever att situationen blivit tryggare och att färre hänger i portarna. Förr var det mycket klotter på fasaderna, men nu är det nymålat nästan överallt. Så vi måste alltså göra ett bra jobb. I kväll anordnas en fotbollsturnering till minne av en ung man som gick bort i somras. Väktaren Elias Boulos och fritidsledaren Ibo Njie är båda väl förankrade i Rinkeby. De bygger båda relationer i sina arbeten och det skapar trygghet. Ditresta bråkstakar Kriminologen Jerzy Sarnecki har beskrivit upploppen i Husby som ett illegitimt uttryck för ett legitimt missnöje med arbetslöshet, utbildningsproblem och polisen. Kravallerna föregicks av att en polis skjutit en knivbeväpnad man till döds. I de efterföljande kravallerna brändes ett 100-tal bilar. Oroligheterna lockade även till sig många ditresta bråkstakar. Elias Boulos första uppdrag är att stänga Rinkeby centrum. På väg dit passerar han en korvkiosk med bilen. Där får några unga killar i 20 årsåldern syn på honom. Är det du som vaktar i dag, säger en av dem. Kom och se matchen med oss! Elias är uppväxt i Rinkeby och är själv väl bekant med de unga männen och visar det sig under kvällen väldigt många andra i området. Att stänga ett centrum är en balansgång mellan att gasa och bromsa. Ibland väljer Elias att stå på sig för att sätta fart, andra gånger låter han allt ha sin gilla gång. Hela tiden småpratar han med kaféägarna, kunderna och affärsidkarna inuti det lilla centrumet. Även här är han ett bekant ansikte. När andra väktarbolag stänger centrum i Järva kommer de hit med många bilar. Men vi klarar att göra det ensamma eftersom folk känner oss här. Elias har samma förhållningssätt till jobbet i stort. Även om han skulle ertappa ett ungdomsgäng med att röka cannabis i en trappuppgång skulle han gå varsamt till väga när han ber dem Ungdomsgården är välbekant för Elias Bolous som växte upp i Rinkeby. Han och ungdomarna känner varandra sedan länge. att avlägsna sig. Och sannolikheten skulle vara stor att han antingen känner någon av deras äldre syskon, eller att han redan samtalat med dem under tidigare arbetspass. Upplopp genom historien Upploppen i Husby var långt ifrån ett av de första, utan har förekommit i svenska storstäder allt sedan upploppet på Södermalm 1719. Stora upplopp förekom i Grekland 2008 och Frankrike 2007. De flesta forskare är överens om att de bakomliggande orsakerna är ett utbrett utanförskap. Forskaren Eva Andersson har identifierat flera bakomliggande faktorer: ett stort antal unga, utbrett försörjningsstöd och stor boendesegregation. Foto: Johan Nilsson/TT 16 Väktaren & Samhället

Nästa anhalt blir Rinkebys ungdomsgård. Elias gick själv hit som ung, och den förste som hälsar på honom är fritidsledaren Ibo Njie, som efter sina 25 år på ungdomsgården känner flera generationer i Rinkeby inklusive Elias. Ibo Njie och hans kollegor deltog också aktivt för att lugna ner stämningen under Husbykravallerna 2013. "Vi och dom-attityd" När Elias Boulos ser tillbaka på sin uppväxt konstaterar han att mycket har förändrats. Han upplevde uppväxten som relativt skyddad, och var, liksom de flesta av hans vänner, mest fokuserad på idrott. Ungdomarna nu växer upp snabbare, och distraheras i många fall av droger och alkohol. Å andra sidan vänder han sig mot mediabilden av förorten som våldsam och kriminell. Under sitt halvår på Cubsec har han aldrig varit med om någon våldsam konfrontation. Det mest dramatiska han varit med om var när han fick utföra hjärt- och lungräddning på en man som drabbats av en hjärtattack. Samtidigt medger han att det finns problem. Det är vanligt att stöta på ungdomsgäng som röker på i trappuppgångar och källare. Bilbränderna var inte begränsade till kravallerna i Husby 2013 utan sker veckovis oklart om det främst rör sig om skadegörelse, försäkringsbedrägeri eller undanröjande av bevis i stulna bilar. Det finns en utpräglad vi och dom-attityd som förklarar varför polis, andra vaktbolag och tidigare även räddningstjänsten stundtals har stött på ett fientligt bemötande. Fotbolls-VM ger lugn Vid niotiden är Elias tillbaka på kontoret för en kort paus och ett samtal med gruppchefen Sirin Özyildiz. Han ger även förklaringen till varför det här har visat sig vara en ovanligt lugn kväll. Det beror på fotbolls-vm, säger han. Vi har mindre än hälften så mycket att göra som vanligt. Elias återvänder till bilen och beger sig till Mariehamnsgatan i Kista, där han kontrollerar de olika portarna och loftgångarna. All form av skadegörelse Lyft diskussionen om förebyggande verksamhet Cubsecs första trygghetsvärdar arbetade på uppdrag av Göteborgs stad i Hjällbo med start 2006. Verksamheten var lyckad, framhåller Cubsecs vd Andreas Gyllestrand, men av politiska skäl valde staden att lägga ner den. Stockholms stad har en mer pragmatisk inställning och i Järva arbetar vi med fastighetsägare som vill att vi ska arbeta uppsökande, säger han. Vi har fått positiv respons från fastighetsägare och boendeindex visar att tryggheten har ökat. Även polis och myndigheter ger positiv respons, och det finns intresse för liknande verksamhet på andra orter i Sverige. Resultaten för proaktiv verksamhet är svårare att mäta än den reaktiva verksamheten, men vinsterna är desto större, framhåller Andreas Gyllestrand. Andreas Gyllestrand, vd Cubsec. På sikt kan man lyfta statusen för ett helt område. Vi i bevakningsbranschen måste lyfta fram detta perspektiv i diskussionen med våra uppdragsgivare och peka på de vinster som finns, både samhällsekonomiska och för de enskilda fastighetsägarna. Det står en bil med krossad ruta på Mariehamnsgatan i Kista. Skadegörelsen minskar, men bilbränder är vanligt förekommande och inte begränsade till kravallerna i Husby 2013. och nedskräpning ner till minsta godispapper har sin egen kod i handdatorn. Ute på gatan står en bil med krossad ruta, men inuti husen hittar han i kväll just inget annat än godispapper. Det är öde utomhus; inte ett kringdrivande ungdomsgäng så långt ögat når. Det borde kanske vara fotbolls-vm oftare, säger Elias Boulos. n Väktaren & Samhället 17

Utrustning för utryckning I takt med att väktaryrket utvecklas blir utrustningen allt mer avancerad. Och för att kunna göra ett bra jobb behövs utrustningen i allra högsta grad. Inte minst ur arbetsmiljösynpunkt är det ett måste. Väktare har rätt till den skyddsutrustning som uppdraget kräver och det är arbetsgivarens skyldighet att tillhandahålla den. Väktaren & Samhället går igenom den vanliga väktarutrustningen. Väktaren du ser på stan bär förmodligen på mer utrustning än du tror. Väktaren Malin Gunes, biträdande driftchef på Securitas, agerar modell. Handskar Handskar av kraftigare modell ökar skyddet mot stick och skärsår. Uniform Anpassas alltid efter årstid, väder och tjänst. Reflexer garanterar att väktaren syns i mörker. Väktarmärket sitter väl synligt på vänster bröst för att bland annat upplysa om att väktaren har ett förstärkt rättsskydd. Skyddsväst En skyddsväst kan vara skillnaden mellan liv och död. Beslut om att skyddsväst och vilken typ som bör användas ska baseras på en riskbedömning som görs i samverkan mellan anställd, skyddsombud och arbetsgivare. Beroende på vilken typ av uppdrag som ska utföras finns olika typer av västar. Det finns idag ingen europeisk standard för vilka krav man ska ställa på skyddsvästar. Däremot har BYA tagit fram en kravspecifikation för västarna, BYA 266. Kängor Skyddsskor som de här är utrustade med stålhätta och trampskydd. 18 Väktaren & Samhället

Huvudbonader Keps är en del av den reglementsenliga uniformen. Hjälmen bärs på byggarbetsplatser och andra platser där det är klokt att vara extra rädd om huvudet. Under kyligare årstider ska väktare bära den mössa som Länsstyrelsen godkänt för det aktuella bevakningsbolaget. Egna mössor är inte tillåtna. Överfallslarm Genom att aktivera larmet kan väktaren få snabb stöttning av kollegor och polis. Utrustningsbälte Utrustningsbältet ger möjlighet att bära mer tyngd och utrustning utan att slita på kroppen. Bältet är utrustat med ett säkerhetslås som inte kan öppnas av misstag. Laserskydd För att inneha kraftiga laserpekpinnar krävs tillstånd från Strålskyddsmyndigheten. Det har inte hindrat laserpekpinnarna från att göra sitt inträde i Sverige till fara för poliser och annan utryckningspersonal inklusive väktare. Laserskyddet förhindrar ögonskador. Handfängsel En väktare som utför bevakning som kan föranleda frihetsberövande ska bära handfängsel, eftersom det minskar risken för skador på såväl väktaren som gripna personer. För att bära och bruka handfängsel, liksom för att bruka batong, krävs en särskild utbildning. PDA Handdatorn är ett arbetsredskap för många väktare. Där visas objekten för ronderingen och med inprogrammerade förval minimeras pappersarbetet. Det bidrar till snabbare rapportering. Handdatorn ger också instruktioner för många uppgifter, vilket leder till större säkerhet i arbetet. Ficklampa Finns i många olika varianter. Den som brukar finnas i väktarbilarna är betydligt kraftigare än den här. Förstahjälpen-kit Finns alltid i väktarbilarna. Kunskaper i förstahjälpen är en obligatorisk del av väktarnas utbildning. Hjärtstartare Att kunna använda en hjärtstartare ingår i väktarutbildningen och allt fler väktarbilar är utrustade med defibrillatorer. Många stationära väktare har också hjärtstartare. Det är en samhällstjänst som räddar liv. Väktaren & Samhället 19

BYA på Skydd 2014 Recept på nybakade bullar och väktare Den som vill ha receptet till Caroline Ahlqvists kladdkakecupcakes med chokladmoussen hittar det på hennes blogg. Det bjöds på recept både för utbildning av väktare och för bakning av bullar när BYA visade upp sig på den stora säkerhetsmässan Skydd 2014. Doften av bullbak vid BYA:s monter på Älvsjömässan lockade till sig mässbesökare från hela A-hallen. Och det var inga doftljus här var det riktiga bullar! På plats bakom bakbordet fanns Caroline Ahlqvist, och hon trollade fram cupcakes, kakor och bullar som bjöds till alla som lockats till montern. Caroline Ahlqvist är regerande mästare i tävlingen Hela Sverige Bakar 2013. Jag är massageterapeut och bakningen är bara en hobby, men den tar mer och mer tid, berättade Caroline Ahlqvist, medan hon spritsade ut chokladmoussen på sin kladdkakecupcakes. Framgångarna har uppmärksammats Caroline Ahlqvist bakade cupcakes och lockade mängder av besökare till BYAs monter. av flera än BYA och den första bakboken, Älska att baka, är redan ute, bloggen är full med recept och förfrågningarna om framträdanden duggar tätt. Jag har hårda krav på mig själv, berättade Caroline Ahlqvists och framhöll hur viktigt det är med riktiga ekologiska råvaror för ett lyckat resultat. I sammanhanget kan avslöjas att BYA:s medarbetare hade upptäckt Caroline Ahlqvist som massageterapeut långt innan hon slog igenom som bagare. Hon vikarierade för BYA:s ordinarie massör för något år sedan. Besökarna som lockats till montern av bulldoften fick veta mer om både väktarutbildning och arbetsmiljö. Mitt över montern bjöds det på kaffe i BYAbiblioteket, där en lång rad av de skrifter som BYA gett ut fanns utställda. n Nybakat med Björn Eriksson Låt bevakningsföretagen utbilda ordningsvakter! Det finns mycket som inte polisen behöver hålla på med och som kan utföras av andra. Det var några ståndpunkter som Björn Eriksson, ordförande i SäkerhetsBranschen, levererade på Skydd 2014. Björn Eriksson bjöd upp Martin Bjurhem, VD på BYA, på scenen och tillsammans gav de sin syn på ett antal aktuella frågor för bevakningsbranschen. De var överens om att det är viktigt med en bra samverkan mellan polis och väktare, men att bevakningsföretagen kan ta över många arbetsuppgifter som idag utförs av polisen. Den tidigare huliganutredaren Björn Eriksson, tyckte till exempel att polisen inte behövs i så stor utsträckning på landets idrottsarenor. Trygghet är annars efterfrågat av alla i samhället, här kakor. kommer bevakningsbranschen att spela en stor roll. Men då är det viktigt att ta tillvara på de välutbildade väktare som BYA levererar, och visa att bästa pris inte är det samma som Björn Eriksson hann också med att smaka på Carolines lägsta pris. Åhörarna bjöds på bullar och kakor, och Björn Eriksson och Martin Bjurhem avslutade med att göra sällskap med Caroline Ahlqvist bakom bakbordet. 20 Väktaren & Samhället