Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Transkript

1 DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett på en kommunal gymnasieskola, där försvarsmakten försökt värva ungdomar för placering i den Natoledda insatsen i Afghanistan. Det här ställer till etiska problem för skolan menar dagens debattör. Fel av försvaret att rekrytera skolelever UNDER SVENSK FLAGG Svenska soldater på plats i Afghanistan. Dessa skall inte rekryteras på våra skolor, menar debattören. Foto: MATTIAS CARLSSON Lärare: Skolan inte rätt plats att locka soldater till Afghanistan Sedan värnplikten försvann saknar Försvarsmakten en given ström unga människor att göra soldater av. Strategin är i stället att, likt ett företag, rekrytera folk. Detta ställer Sveriges skolvärld inför ett helt nytt dilemma. Jag jobbar i Enköping i en av landets större kommunala gymnasieskolor med 1400 elever. I kommunen ligger också en av landets största armégarnisoner, som i september anordnade Garnisonens dag för allmänhet och skola. I lokaltidningen förklarade man sitt särskilda fokus på äldre ungdomar, som skulle ges chansen att tjänstgöra i Afghanistan. Rekryteringsmaterial finns redan överallt i skolan. Hos studie- och yrkesvägledaren är en sektion dedikerad åt sex skrifter från Försvarsmakten. En framsida pryds av en skjutande soldat, med en eldsflamma från gevärspipan. En annan har två foton från Afghanistan. Till vårt försvar talar om hotbilden från fjärran länder. Detta skapar etiska frågor som måste upp till debatt. I skolan förväntas vi uppfostra elever till fredliga, eftertänksamma människor med känsla för dialog. Många lockas till pedagogikens värld av en önskan att göra bra människor av kommande generationer, och därmed få en bättre värld. Därför måste vi fråga oss, hur påverkas de som skickas till Afghanistan? Kriget är en miljö av död, beskjutning, aggression och frustration, och kan lätt utmynna i välbekant posttraumatisk stress. Vill vi att våra svenska skolelever rekryteras till denna miljö? Många av gymnasieeleverna är ovissa om framtiden. De är skoltrötta, saknar utmärkta betyg.

2 De känner till finanskrisen, bostadsbristen och arbetslösheten. I detta tillstånd är de givetvis lättpåverkade. Varje minut, varje skoldag passerar skolelever arméns rekryteringsaffischer på korridorernas anslagstavlor. En snabb väg bort från frågetecknen. Jag skrev en insändare i lokalposten för att kritisera denna policy. Flera höga officerare i garnisonen blev upprörda. Bland annat har man kontaktat gymnasiechef, skolans rektor och kommunens förvaltningschef i syfte att svartmåla min kritik och ifrågasätta min position som lärare. Jag kritiseras för att ha frångått den neutrala inställning lärare måste ha, och understryker min orätt att påverka elevernas yrkesval med en politisk livsåskådning. Ska arméns broschyrer ha en större rätt? 10 år har gått sedan invasionen av Afghanistan. Fem svenska soldater har stupat i ett utsiktslöst krig. Många löper risk att skadas psykiskt och debatten om krigets effekter på vår befolkning är för liten. Vad händer med de ungdomar som deltar? Kan de tänka kritiskt? Kommer de att döda någon? Kan de utan problem återgå till en normal vardag? Sveriges insats är heller inte ett vanligt fredsuppdrag, eftersom våra styrkor står under Natos:s befäl och ses som helt vanliga ockupationssoldater av talibanerna. Denna debatt behöver inte handla om Sveriges vara eller icke vara i Afghanistan, eller om arméns existens. Frågan kvarstår om det är rätt att acceptera soldatrekrytering till ett krig, redan bland våra skolelever? Om våra makthavares intresse för Afghanistans utveckling är genuint, borde de satsa på ett enbart ickemilitärt hjälparbete. Rekrytera gärna våra elever till att bli läkare, sjuksköterskor, lärare och biståndsarbetare. Men till militära mål under Nato-flagg? Joakim Medin

3 Fel av försvaret att rekrytera skolelever I denna debatt insändare argumenterar Joakim Medin, aktiv vänsterpartist men även lärare i en större kommunal skola i Enköping om varför skolan inte är rätt rekryteringsplats för den Svenska försvarsmakten. Hans syn på saken är att Svenska försvaret gör fel i att rekrytera Svenska skolungdomar för väpnad tjänst utomlands till ex Afghanistan. Han menar att Svenska ungdomar i dagens samhälle är mottagliga i och med finanskrisen, bostadsbristen och arbetslösheten så att de när de går förbi försvarets rekryteringsaffischer är så lättpåverkade att de accepterar en tjänst som enligt honom leder till död, posttraumatisk stress och lidande. Till en början med kan man direkt konstatera att debattören i frågan är djupt färgad av sin politiska livsåskådning och syftar till att i sin roll som lärare försöka påverka eleverna på skolan att inte välja en väg som han inte anser är lämplig. I och med borttagandet av den allmänna värnplikten är försvaret tvunget att marknadsföra sig självt för att kunna inbringa en stabil arbetskraft för till exempelvis utlandsuppdrag, det som sannerligen bör tillskrivas stor vikt är att all rekrytering sker högst frivilligt i gentemot tidigare då det var ett tvång att göra värnplikten för Sveriges ungdomar. Försvaret som vilken arbetsgivare som helst borde ha rätt att marknadsföra sig som arbetsplats på skolor i vårt samhälle, något annat vore orimligt. Skolsystemet i Sverige som är till för att lära våra ungdomar att tänka kritiskt, samt skapa och stå för sina egna åsikter och tankar borde inte ha några invändningar mot att lita på att dessa ungdomar väljer arbetsgivare efter egen uppfattning. Försvarsmakten är en arbetsplats där man förutom att man får lära sig att konstruktivt arbeta i grupp och lära sig ett stort mått av självständighet möter olika kulturer och gör att man blir världsvan. Efter en utlandsplacering kan man ta med sig många goda egenskaper hem för att berika arbetskraften i vårt samhälle Det är däremot farligt att lärare i dagens skolsystem som ska vara neutralt vad det gäller politisk åskådning i utlärningen får så mycket spelrum som författaren i fråga. Att påverka sina elever med sin politiska åskådning som i detta fall står i en

4 beroendeställning till läraren vid utlärning är förkastligt. Detta anser jag är ett större problem än att försvarsmakten får tillåtelse att rekrytera personal som vilken annan organisation som helst. Fel av försvaret att rekrytera skolelever I denna debatt insändare argumenterar Joakim Medin, aktiv vänsterpartist men även lärare i en större kommunal skola i Enköping om varför skolan inte är rätt rekryteringsplats för den Svenska försvarsmakten. Hans syn på saken är att Svenska försvaret gör fel i att rekrytera Svenska skolungdomar för väpnad tjänst utomlands till ex Afghanistan. Han menar att Svenska ungdomar i dagens samhälle är så mottagliga i och med finanskrisen, bostadsbristen och arbetslösheten så att de när de går förbi försvarets rekryteringsaffischer är så lättpåverkade att de väljer ett yrke som har väldigt stora risker för både liv och psykisk hälsa. Såsom lärare med erfarenhet av pedagogik så kan man säkerligen tillskriva författaren kunskap inom området. Det är säkerligen så att ungdomar i dagens samhälle vid års ålder inte förstår innebörden av de risker som en karriär inom försvarsmakten innebär. Att aktivt söka personal inom skolväsendet är fel väg att gå av flera anledningar. På studievägledningen kan man se en soldat avlossa sitt vapen med flammande mynningseld, och en ung man eller kvinna kan lätt fatta tycke för en sådan verklighet som innebär spänning och möjlighet till utlandserfarenhet, men man är inte speciellt duktig på att visa myntets baksida med att man eventuellt kan bli dödad, allvarligt skadad eller bli psykiskt påfrestad av det lidande man kan råka ut för och se på ett utlandsuppdrag. Joakim Medin har rätt, oavsett om försvaret har tagit bort värnplikten för Sveriges unga så är skolan inte en miljö där man ska rekrytera sin personal. Jag tror att det är lätt för dagens ungdomar precis som Joakim Medin skriver med rådande arbetslöshet och finanskris att falla för ett yrke som ser glimrande ut men kan leda till stora skador, jag tror inte att man förstår riskerna och försvarsmakten är väldigt dålig på att redogöra för dessa potentiella

5 faror, detta gör att skolan inte är den plats där rekrytering av vårt försvar ska göras i nuläget.