Skogs- och träindustrin i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag om den halländska Skogs- och träindustrin. Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling Källa: SCB & SIMPLER (Bisnode)
Sysselsättning Sysselsättningen inom den halländska skogs- och träindustrin sjönk mellan åren 2007 och 2012 med 258 personer eller -5 procent. I övriga Sverige ökade sysselsättningen med 379 personer (0,3 procent). Både i Halland som i övriga Sverige är det kvinnor som står för ökningen samtidigt som det varierar bland de halländska kommunerna. Hylte-, Kungsbacka och Varbergs kommun har haft en sysselsättningsminskning både för män som för kvinnor medan det är omvänt förhållande för de övriga tre kommunerna.
Sysselsättning Precis som i övriga landet är det fler män än kvinnor som är sysselsatta inom skogs- och träindustrin.
Sysselsättning Alla delområden inom skogs- och träindustrin i Halland minskade sin sysselsättning mellan åren 2007-2012 utom delområdet skogsbruk där sysselsättningen ökade med 499 personer. Trävaru- och pappersvarutillverkning har minskat mest i antal sysselsatta både i Halland som i övriga landet.
Sysselsättning Skogs- och träindustrins andel av den totala sysselsättningen minskade mellan åren 2007-2012 i Halland. I övriga Sverige var den oförändrad. Alla delområden utom skogsbruk har också minskat sin andel av den totala sysselsättningen i Halland vilket kan förklaras av att sysselsättningen minskade under perioden 2007-2012. Halland har ändå en högre andel sysselsatta inom skogs- och träindustrin och dess delområden än övriga Sverige. En högre andel sysselsatta inom skogs- och träindustrin än Sverigegenomsnittet år 2012 hade Laholms-, Varbergs och Falkenbergs kommuner och notera Hylte kommuns höga andel!
Utbildningsnivå Skogs- och träindustrin i Halland och i Sverige har generellt en låg utbildningsnivå bland de sysselsatta. I länet är andelen sysselsatta med gymnasial utbildningsbakgrund 56 procent och utbildningsgruppen högst grundskola utgör 26 procent. Andelen sysselsatta med både kort och lång eftergymnasial utbildning är också låg, 17 procent medan Sverige som helhet låg på 19 procent 2012. Halmstad samt Kungsbacka kommun utgör undantag då dom har en högre andel sysselsatta med både kort och lång eftergymnasial utbildning än Sverigesnittet. Pappersvarutillverkning och skogsbruk hade 2012 en något högre andel sysselsatta med kort och lång eftergymnasial utbildning än övriga delområden.
Specialisering Det finns flera sätt att mäta ekonomisk specialisering i en region. Ett sätt som kan ge en bild av hur stor koncentrationen är av olika näringar i en region är specialiseringsgrad/kvot. Med den anger man hur stor andel sysselsatta som finns inom en viss bransch i regionen i förhållande till övriga landet. En låg grad/kvot (1,0 eller lägre) indikerar att specialiseringen är genomsnittlig eftersom branschen är lika förekommande överallt i hela landet ex, skoaffärer, kiosker etc. Visar specialiseringen istället en hög grad/kvot (1,0 eller högre) inom regionen har den en stor koncentration av sysselsatta inom en viss bransch. För skogs- och träindustrin som helhet visar Hallands län upp en relativt hög specialisering som dock försvagats något sedan 2007. Hylte, Falkenbergs- och Varbergs kommuner visar också upp en hög specialisering särskilt Hylte kommun. Pappersvarutillverkning i Halland visade på en hög specialisering 2007 och har sjunkit marginellt i specialisering fram till 2012.
Geografisk lokalisering Skogs- och träindustrin
Ekonomisk utveckling, Simpler Det finns flera sätt att beskriva företags eller branschers ekonomiska utveckling. Här har vi valt att visa företagen inom skogs- och träindustrin (endast AB) och deras lönsamhet efter Simpler-metoden (Grufman Reje). Strävan är att produktionen skall vara effektiv. Simpler mäter relationen mellan förädlingskostnad och förädlingsvärde. Förädlingskostnaden är av två typer, personalkostnad och kapitalkostnad. Positionen i Simpler-diagrammet visar om verksamheten är personalintensiv eller kapitalintensiv samt hur effektiv den är (GRmindex). Verksamheter som förflyttar sig mot ett bättre läge gör det genom att fatta och implementera viktiga strategiska beslut. Företag som ligger innanför linjen (under 1,0) har en högre effektivitet än det genomsnittliga näringslivet. Företag utanför linjen har en lägre effektivitet än det genomsnittliga näringslivet. Innanför linjen skapar man en överavkastning som kan användas för investeringar i nya produkter, marknader eller delas ut till ägarna. Metoden kan alltså peka på områden där insatser och stödstrukturer kan behöva sättas in för att förbättra utvecklingen mot ökad konkurrenskraft.
Ekonomisk utveckling Skogs- och träindustrin har haft en bättre effektivitet mellan åren 2004 till 2011 än det genomsnittliga näringslivet i Halland (under 1,0 linjen). Efter 2011 har effektiviteten försämrats. Pappersvarutillverkningen haft en liknande trend medan skogsbruk och möbeltillverkning brottats med en låg effektivitet fram till 2010 för att sedan förbättra sin effektivitet.
Ekonomisk utveckling Skogs- och träindustrins förädlingsvärde, uppgick till 2,2 miljarder kronor år 2012. Mellan åren 2004-2012 minskade förädlingsvärdet med -18 procent vilket var en sämre utveckling än det övriga halländska näringslivet. Skogsbruket har haft en ordentlig positiv utveckling jämfört med övriga delområden. Svagast utveckling ser vi inom pappersvarutillverkning, -30 procent. Skogs- och träindustrins samlade förädlingsvärde av det totala halländska näringslivet var 5,6 procent 2012. Ökningen av förädlingsvärdet mellan åren 2007 och 2008 kan förklaras av ett antal företagsförsäljningar som genererar intäkter nästkommande år.
Ekonomisk utveckling Produktivitet mäter hur mycket företaget producerar per anställd. Om produktionen skapar ett stort förädlingsvärde per anställd är alltså produktiviteten hög och tvärtom. Det är alltså ett mått på hur effektiv produktionen är. Diagrammen visar hur produktiviteten inom skogs- och träindustrins delområden utvecklats sedan 2004. Den långsiktiga utvecklingen är att produktiviteten minskat för skogs- och träindustrin som helhet., det vill säga att livsmedelsföretagen skapat allt mindre värden per anställd. Samtliga delområden utom pappersvarutillverkning har ökat sin produktivitet under perioden 2004-2012.
Reflektioner Halland har, jämfört med övriga Sverige, en stor andel sysselsatta inom skogsoch träindustrin i relation till övriga branscher i länet. Detta är resultatet av etableringar av två stora pappersmassabruk, trähustillverkning och ett stort antal sågverk. För att delvis försörja dessa industrier finns ett väl fungerande skogsbruk med kapacitet för både stor volym och god kvalitet. Senaste åren kan man dock se en vikande marknad för olika pappersprodukter t.ex. tidningspapper. Detta utmanar skogsindustrin till ökad satsning på innovation för nya efterfrågade varor och tjänster. Inledande samtal har därför förts mellan företrädare för skogsindustrin och skogsbruket, FoU-aktörer samt Region Halland om behov av insatser tillsammans. Vid dessa samtal har behovet av samarbete, gemensam kompetens- och produktutveckling varit områden man särskilt pekat på. Med detta som grund tar ovan nämnda aktörer initiativet för att tillsammans organisera ett samarbete, i form av ett kluster eller liknande sammanslutning, för att tillgodose behoven. Författare Urmas Kömmits.