Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar 2,8 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och ligger därmed inom kommunfullmäktiges finansiella målsättning. Inga nya långfristiga lån beräknas tas upp under perioden 2010 2013. Resultat och kapacitet Bild 1: Intäkter och kostnader (procentuell förändring) Bokslut Prognos Budget 2008 2010 2011 2012 2013 Nettokostnadsutveckling 2,1 2,4 3,6-0,1 1,7 0,9 Skatte- o statsbidragsutveckling 3,1 1,4 2,7-0,7 2,0 2,8 Skatteunderlagets utveckling 5,5 0,8 0,4 2,5 3,4 4,1 Beräknat invånarantal 15 843 15 816 15 791 15 768 15 751 Kommunal utdebitering, % 20:90 21:20 21:20 21:20 21:20 21:20 Verksamhetens nettokostnader ökar med 3,6 procent och skatter och generella statsbidrag ökar med 2,7 procent jämfört med år. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar p.g.a. att tillfälligt konjunkturstöd tillförs kommunen. Konjunkturstödet motsvarar 2,9 procent av skatter och generella statsbidrag. Orsaken till den låga ökningen av skatteintäkterna är lågkonjunkturen med färre antal arbetade timmar (=ökad arbetslöshet) och försämrat skatteunderlag som följd. År 2011 utvecklas skatter och generella statsbidrag negativt med 0,7 procent p.g.a. av att det tillfälliga konjunkturstödet faller bort. En viss återhämtning sker åren därefter och skatteunderlaget utvecklas positivare fr.o.m. år 2011. Av nettokostnadsökningen om 3,6 procent år 2010 utgörs 1,9 procent av tillfällig ramökning. Bild 2: Driftkostnadsandel (Procentandel) Bokslut 2008 Prognos Budget 2010 2011 2012 2013 Verksamhetens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 97,2 99,1 97,2 99,2 99,4 97,2 Driftkostnadsandel = löpande kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. Viktigt för kommunens ekonomi är hur nettokostnaderna utvecklar sig i förhållande till skatteintäkterna och det generella statsbidraget. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatter och
statsbidrag som den löpande driftsverksamheten tar i anspråk. Det utrymme som finns kvar kan användas för amortering av långfristiga lån, finansiering av investeringar och/eller sparande. Av bild 2 framgår att verksamheten inklusive avskrivningar och finansnetto tar i anspråk 97,8 procent av skatteintäkter och statsbidrag år 2010. Kommunens målsättning är att ligga på 98 procent +/- 1 procent, d.v.s. få över 2 procent +- 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag efter att verksamheten och finansnettot är finansierad. Bild 3: Årets investeringar Bokslut Prognos Budget 2013 2008 2010 2011 2012 Nettoinvesteringar (mkr) 34,9 54,0 123,6 57,1 41,9 31,5 Nettoinvesteringar/ avskrivningar (%) 91 142 293 124 88 65 Den genomsnittliga investeringsnivån under perioden - 2013 ligger på 61,6 mkr per år, vilket motsvarar cirka 137 procent av avskrivningarna. Bild 4: Skattefinansieringsgrad av investeringarna Bokslut Prognos Budget (procent) 2008 2010 2011 2012 2013 Skattefinansieringsgrad 153 96 42 122 160 239 Skattefinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. En skattefinansieringsgrad på 100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Under åren och 2010 räcker inte medel från den löpande verksamheten för att finansiera investeringarna fullt ut. Från och med 2011 är nettoinvesteringarna till 100 procent finansierade med medel från den löpande verksamheten. Bild 5: Årets resultat Bokslut Prognos 2008 Budget 2010 2011 2012 2013 FULLFONDERINGS- MODELL Årets resultat (mkr) 18,5 5,7 19,3 5,8 6,0 20,0 Årets resultat/skatteintäkter och generellt statsbidrag (%) 2,8 0,8 2,8 0,8 0,9 2,8 BLANDAD MODELL Årets resultat (mkr) 16,4 11,9 9,7 17,1 13,3 21,2 Med fullfonderingsmodellen redovisar kommunen år 2010 ett resultat på 19,3 mkr. I relation till skatteintäkter och generella statsbidrag betyder det att resultatet motsvarar 2,8 procent.
Resultatnivån sjunker år 2011 p.g.a. att det tillfälliga konjunkturstödet faller bort. När skatteunderlaget börjar utvecklas bättre år 2013 uppnås en förbättrad resultatnivå. Bild 6: Soliditet Bokslut Prognos Budget 2013 (procent) 2008 2010 2011 2012 Soliditet 24,6 24,3 26,2 26,7 26,8 28,8 Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan på lång sikt. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel, d.v.s. skatteintäkter. Jämfört med prognosen förbättras soliditeten år 2010 med 2,0 procentenheter till 26,3 procent, främst beroende på ett budgeterat resultat om 20,1 mkr. Åren därefter förstärks den långfristiga betalningsstyrkan varje år t.o.m. år 2013. Bild 7: Skuldsättningsgrad Bokslut Prognos Budget 2013 2008 2010 2011 2012 Total skuldsättningsgrad 75 76 74 73 73 71 - varav avsättningsgrad 55 54 52 53 53 52 - varav kortfristig skuldsättningsgrad 20 22 22 20 20 19 - varav långfristig skuldsättningsgrad 0 0 0 0 0 0 Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden minskar totalt med åtta procentenheter mellan år och år 2013. Den största andelen av skuldsättningen utgörs av avsättning till pensioner som har återlånats till 100 procent. Bild 8: Kommunalskatt Procent Vara kommun Västra Götaland Riket Kommunens skattesats 21,20 21,48 20,72 Regionens skattesats 10,45 10,45 10,80 Total skattesats 31,65 31,93 31,52 För år har kommunfullmäktige beslutat att höja den kommunala utdebiteringen med 0,30 procent från 20,90 procent till 21,20 procent. En viktig del av bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. En låg kommunalskatt ger t.ex. ett större handlingsutrymme att generera en intäktsökning denna väg. Den totala skattesatsen i Vara kommun inklusive regionskatten uppgår år till 31,65 procent, vilket är 0,28 procentenheter lägre än genomsnittet i Västra Götalands län. Kommunens skattesats uppgår år till 21,20 procent vilket är 0,48 procentenheter högre jämfört med rikets genomsnitt. Den totala skattesatsen i Vara kommun är 0,13 procentenheter högre jämfört med riket.
RISK - KONTROLL Bild 9 Likviditet ur ett riskperspektiv Bokslut 2008 Prognos Budget 2010 2011 2012 2013 Likvida medel (mkr) 55,1 75 7 17 38 69 Balanslikviditet (%) 71 72 28 37 50 74 Rörelsekapital (mkr) -37,2-42 -111-91 -74-38 Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap är kassalikviditet. Om måttet är 100 procent innebär det att de likvida medlen är lika stora som de kortfristiga skulderna. Målsättningen är att hålla så låg likviditet som möjligt med hänsyn till tillräcklig kortsiktig betalningsberedskap. Eventuell överlikviditet används till att amortera på den långfristiga låneskulden. Likviditeten förstärks under slutet av planeringsperioden, främst beroende på lägre investeringsnivåer i kombination med förbättrade resultat. Utöver de likvida medlen har kommunkoncernen en checkkredit på 50 mkr. På grund av stora nettoinvesteringar år 2010 försvagas likviditeten. Åren därefter förstärks likviditeten successivit fram till år 2013. Bild 10: Pensionsåtagande (mkr) Bokslut Prognos Budget 2008 2010 2011 2012 2013 Total pensionsskuld 358 366 358 370 379 382 Pensionsskulden minskar år 2010 p.g.a. av att inflationsuppräkningen av skulden är beräknad till 0,9 procent. I den kommunala redovisningslagen (KRL 5 kap 4 ) behandlas pensionskostnaderna. Bestämmelserna preciserar hanteringen av de pensionsåtaganden som intjänats före 1998. Pensionsförmåner intjänade före 1998 skall redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen med pensionsförmåner intjänade efter 1997 redovisas över resultaträkningen och skuldförs som avsättning i balansräkningen. Utbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade såväl före som efter 1998 skall liksom tidigare redovisas som en kostnad. Vara kommun har fr.o.m. år 2003 en högre målsättning för kommunens resultat i budget och bokslut än vad balanskravet kräver. Det innebär att alla kostnader för pensioner skall ingå i kommunens eget balanskrav. Dessutom skall hela pensionsåtagandet redovisas som avsättning i balansräkningen. Balanskravet skall prövas såväl enligt den blandade modellen som enligt kommunens fullfonderingsmodell. Pensionsskulden är återlånad i sin helhet, d.v.s. kommunen har lånat av pensionsmedel för att finansiera investeringar. FINANSIELLA MÅL 2008-2011 De finansiella målen är antagna av kommunfullmäktige och återfinns i finansplanen.
Resultatmål Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 procent +/- 1 procent. Soliditet (långsiktig betalningsstyrka) Soliditeten skall förbättras under mandatperioden. Investeringar Nettoinvesteringarna ska finansieras med egna medel. Långfristig låneskuld Kommunen blir skuldfri (den långfristiga låneskulden) under kommande mandatperiod (2007-2011). Avsättning pensioner Som en miniminivå ska till pensioner avsättas den årliga ökningen av framtida pensionsåtagande. Likviditet Likviditeten ska vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och att finansiell handlingsfrihet säkerställs. God ekonomisk hushållning KL 5 För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Vara kommuns definition Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det om en tidigare generation förbrukat. Resultatet måste vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den ska behöva uttaxera en högre skatt. Kommunen, med i princip obegränsad livslängd, ska inte förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov. En god ekonomisk hushållning innebär att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. Det är inte förenligt med god ekonomisk hushållning att finansiera löpande driftskostnader med lån. Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar.
Vara kommun tillämpar fullfonderingsmodellen då vi vill ha en rättvisande bild av vårt ekonomiska läge. Verksamhetsperspektiv Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta kräver en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer som ger förutsättningar för att bedriva verksamheterna kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Sammanfattande kommentar De finansiella målen uppfylls i sin helhet under perioden 2010 2013, förutom målet om avsättning till pensioner. Årets resultat ligger inom målintervallet år 2010-2013 (årets resultat = 2 % +/- 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag). Soliditeten förstärks och skuldsättningsgraden sjunker under planeringsperioden. Likviditeten försämras år 2010 p.g.a. hög investeringsnivå men förstärks successivt åren därefter. Nettoinvesteringarna ligger på en hög nivå år 2010 men sjunker åren därefter. Kommunens utdebitering ligger under genomsnittet i Västra Götalandsregionen men över genomsnittet i riket. Pensionsförpliktelserna är omfattande och hela pensionsförpliktelsen är upptagen som avsättning i balansräkningen och har återlånats i sin helhet. Kommunen behöver inte ta upp långristiga lån under planeringsperioden och den långfristiga låneskulden är därmed noll kronor.