ForMare resultat rapport 2016

ForMare resultat rapport 2016

INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Datainsamling...4 3. Resultat för ForMare 2016..4 3.1 Kroppssammansättning....6 3.2 Fysiska tester 12 3.2.1 Syreupptagningstest..12 3.2.2 Muskelkonditionstest..13 3.3 Hälsa.....15 3.3.1 Sömn......15 3.3.2 Tobak......16 3.3.3 Alkohol....17 3.3.4 Livsstilsförändring......17 3.3.5 Utvärdering av ForMare projektet.......17 4. Resultat enligt rederi.18 5. Tallink Silja..19 5.1 Förändring i vikten.....19 5.2 Förändring i mängden visceralt fett.....20 5.3 Förändring i muskelmassan.....21 5.4 Förändring i syreupptagningsförmågan......22 5.5 Förändring i muskelkonditionen... 23 5.6 Övrigt......25 6. Viking Line.27 6.1 Förändring i vikten.....27 6.2 Förändring i mängden visceralt fett......28 6.3 Förändring i muskelmassan..28 6.4 Förändring i syreupptagningsförmågan...28 6.5 Förändring i muskelkonditionen...29 6.6 Övrigt......30 7. Eckerö Line 32 7.1 Förändring i vikten..32 7.2 Förändring i mängden visceralt fett......32 7.3 Förändring i muskelmassan..33 7.4 Förändring i syreupptagningsförmågan...33 7.5 Förändring i muskelkonditionen...34 7.6 Övrigt.......35 8. Godby Shipping.36 8.1 Förändring i vikten..37 8.2 Förändring i fettmassan.37 8.3 Förändring i mängden visceralt fett och muskelmassa......38 8.4 Förändring i syreupptagningsförmågan...38 8.5 Förändring i muskelkonditionen 39 1

8.6 Övrigt.......39 9. ESL Shipping...41 9.1 Förändring i kroppssammansättningen..41 9.2 Förändring i arbetsförmågan.......42 9.3 Övrigt.....43 10. Finnlines..44 10.1 Förändring i kroppssammansättningen.....44 10.2 Förändring i arbetsförmågan......45 10.3 Övrigt.......46 11. ForMare 2015......48 11.1 Förändring i kroppssammansättning.....48 11.2 Förändring i fysiska tester......49 12. Diskussion och slutsatser.....50 13. Egna observationer...51 14. Referenser.....54 BILAGOR Bilaga 1: Inbody blankett........55 Bilaga 2: ForMare enkät, våren 2016......... 56 Bilaga 3: Referensvärden för BMI.......59 Bilaga 4: Referensvärden för syreupptagningsförmågan (män)...60 Bilaga 5: Referensvärden för syreupptagningsförmågan (kvinnor)...61 Bilaga 6: Muskelkonditionstest, män, repetitioner och skala.......... 62 Bilaga 7: Muskelkonditionstest, kvinnor, repetitioner och skala........ 63 2

Begrepp medeltal = genomsnitt. Summan av alla värden dividerade med antalet enheter. MD = median. En mittpunkt som överskrids lika ofta som det underskrids. Medianen delar urvalet i två lika stora grupper. Fördelen med medianen är att den påverkas inte av extremvärden. T.ex. en extremt överviktig person drar kraftigt upp medeltalet på gruppens vikt, medan medianen kommer att vara den samma. n = antal deltagare i en mätning Signifikans = Statistisk hypotesprövning. En signifikant skillnad betyder att risken är liten att överensstämmelsen beror på slumpen. Då man mäter en förändring, t.ex. före och efter, ritas den signifikanta skillnaden in som en, två eller tre stjärnor ovanför de staplar som presenterar förändringen. Signifikansens storlek betecknas som p värde. Om p<0,05 motsvarar det en stjärna (*), om p<0,01 motsvarar det två stjärnor (**) och om p<0,001 motsvarar det tre stjärnor (***). Stigande antal stjärnor betyder större signifikans. SD = standardavvikelse. Beskrivning av variationen i en mätning, dvs. hur stora skillnader som finns från medeltalet. En stor standardavvikelse betyder en stor variation i värden. Standardavvikelsen ritas ut som ett på staplar. Fördelen med standardavvikelse är att den berättar hur värden är fördelade, t.ex. utspridda eller samlade nära varandra. Källor beskrivs med siffror i texten, t.ex. [1]. Källförteckningen finns i slutet av rapporten. 1. Inledning ForMare startade år 2014 som ett pilotprojekt med 20 personer från Tallink Siljas fartyg Silja Serenade. 2015 ökade deltagarantalet till 96, rederier till 4 och fartyg till 8. Verksamheten utvidgades till de fyra städerna Helsingfors, Mariehamn,Kotka och Åbo. År 2016 utvidgas projektet ytterligare till 114 deltagare från 8 rederier och 13 fartyg. Varje år har deltagarnas prestationsförmåga testats före och efter en aktiv period (ca ett halvt år), varefter uppföljningstiden fortsätter med ett test om året i 3 års tid. I den här rapporten presenteras ForMare 2016 gruppens resultat först. Därefter presenteras även tidigare gruppers resultat enligt rederi. ForMare är ett unikt projekt, skräddarsytt för sjöfarare och det enda av sitt slag. Dessutom är tanken att uppföljnings på 3 år skall hjälpa deltagarna att upprätthålla den nyfunna livsstilen, eller i alla fall tända gnistan till en ny start senare under projektets gång. Resultat rapporten är en bilaga till ForMares projektplan, som finns tillgänglig på Sjömanservicebyråns hemsidor ( www.mepa.fi/formareswe ). 3

2. Datainsamling För insamlingen av data användes flera olika metoder. Fysiska resultat som t.ex. förändringar i kroppssammansättning, syreupptagningsförmåga och styrka samlades in med hjälp av InBody 720 (Bilaga 1), ergometercyklar samt muskelkonditionstest. För att få en bild över deltagarnas allmänna hälsa och syn på projektet gjordes i maj 2016 en enkät som deltagare från alla grupper fick svara på under våren sommaren 2016. Enkäten gjordes med Webropol, och bifogas i slutet av rapporten. Vid datainsamling av ForMare 2015 och 2014 grupperna utfördes en del av deltagarnas kroppssammansättning mätning med @FutrexR, och information om deras hälsa samlades in med hjälp av en tidigare skapad enkät. Den nya enkäten är en pilotversion. Det kommer eventuellt att göras små förändringar i strukturen. Samma frågor kommer att användas framöver. På grund av att enkäterna har utvecklats under åren är det omöjligt att direkt jämföra resultaten. Dock kan flera resultat användas som riktvisare. För att hinna analysera och presentera resultaten i tid för projektevalueringen, valdes att utelämna resultat av deltagare som utförde sina deltidstest eller uppföljningstest efter den 30.7.2016. Deras resultat kommer att finnas med i nästa års resultatrapport. 3. Resultat för ForMare 2016 114 sjöfarare valdes med till ForMare 2016. Resultat från 92 deltagare analyserades dvs. 85,2 % av den totala gruppen. Differensen mellan antalet deltagare och antalet testresultat berodde till en del på sjukdomsfall och skador, och dels på rapportens tidsgräns. 5 deltagare valde att avsluta projektet under den aktiva, och en deltagare avsattes. I det här kapitlet presenteras ForMare 2016 gruppens resultat. Männens och kvinnornas resultat från kroppssammansättningsmätningarna, muskelkonditions och syreupptagningstesterna presenteras i en frekvensfördelningstabell. Därefter går rapporten djupare in på de olika delområden. Mikael Paajanen, ansvarig för instruktörerna: Det som har ändrat från de tidigare grupperna i ForMare är att vi tänker nu mera på det långa loppet. Motion måste göras roligt för deltagarna för att de på riktigt skall lyckas med sin livsstilsförändring. 4

Tabell 1: Männens resultat (n= 53) Före aktiva (medeltal) MD SD Efter aktiva (medeltal) MD SD Vikt 100,22 96,5 15,85 96,53 95,2 15,42 BMI 30,71 29,8 4,72 29,52 28,7 4,49 Fettprocent 28,60 29,1 7,32 25,71 26,3 7,36 Fettmassa 29,43 26,8 11,33 25,59 23,1 10,56 Visceralt fett 129,97 121,2 43,17 114,00 102,8 44,43 Muskelmassa 40,15 40,0 4,75 40,27 40,3 4,68 Knäböj 26,4 27 11,61 40,7 40 10,44 Situps 17,5 16 10,22 25,7 26 11,56 Armhävningar 13,3 12 11,58 21,8 19 13,14 Syreupptagnings förmåga 31,0 30 5,71 35,8 36 7,48 n= antal, MD= median, SD= standardavvikelse Tabell 2: Kvinnornas resultat (n= 39) Före aktiva (medeltal) MD SD Efter aktiva (medeltal) MD SD Vikt 85,5 78,6 20,03 83,6 77,8 19,85 BMI 31,06 30,3 6,24 30,28 29,4 6,12 Fettprocent 38,2 38,1 7,74 36,5 36,2 8,06 Fettmassa 33,8 30,6 14,21 31,7 29,3 14,10 Visceralt fett 131,1 118,3 43,14 121,0 115,5 41,37 Muskelmassa 28,6 28,7 4,47 28,7 29,2 4,50 Knäböj 26,2 27 8,96 39,2 39 7,23 Situps 14,6 13 10,25 23,7 22 10,79 Armhävningar 11,4 9 10,31 20,4 22 13,43 Syreupptagnings förmåga 26,9 26 5,42 30,4 31 6,28 n= antal, MD= median, SD= standardavvikelse 5

3.1 Kroppssammansättning Kroppssammansättningen hos deltagarna mättes med InBody 720. InBody mäter kroppssammansättningen med hjälp av bioelektrisk impedans, dvs. kroppens förmåga att leda ström. Detta är en av de mest pålitliga metoderna för att mäta kroppssammansättning [1]. För mera detaljer se Bilaga 1. I följande figurer presenteras medeltalet av deltagarnas mätningar före och efter den aktiva. Deltagarna är indelade enligt kön och ålder (24 44 år och 45 65 år). Bild 1: InBody blankett Eftersom en del av deltagarna inte var överviktiga, var målet inte heller för alla deltagare att gå ner i vikt. För att klargöra hur ForMare projektet har påverkat deltagare med viktproblem, övervikt eller fetma har 9 män och 7 kvinnor med andra mål (t.ex. ökning av muskelmassa eller rehabilitering) valts bort från vikt analysen, BMI analysen, fettprocent och fettmassa analysen. Den lilla gruppen på 16 deltagare kallas fortsättningsvis för den normalviktiga gruppen. 1) Vikt Den totala kroppsvikten (kg) Figur 1: Vikt (kg) 6

Hos män 24 44 år har vikten minskat i medeltal med 4,2 kg (från 105,2 kg till 101,0 kg) och hos män 45 65 år är minskningen i medeltal 4,0 kg (från 102,5 till 98,5 kg). Hos kvinnor 24 44 år har vikten minskat i medeltal med 1,40 kg (från 90,5 kg till 89,1 kg) och hos kvinnor 45 65 år är skillnaden 2,8 kg före (från 89,4 kg till 86,6 kg). Förändringar i deltagarnas vikt ger inte hela sanningen över förändringar i deltagarnas kroppssammansättning. Ett mål för en stor del av deltagarna var att öka sin muskelmassa, och eftersom muskelmassa väger mellan 15 20% mera än fett [6] gör en ökning i muskelmassan att den totala vikten ökar. 2) BMI BMI står för Body Mass Index, och anger relationen mellan vikt och längd. Indextalet fås genom att dividera kroppsvikten i kilogram med längden i meter i kvadrat (kg/m²). Med hjälp av BMI kan man jämföra en person eller en grupp med t.ex. referensvärden [1]. För att korrekt kunna jämföra förändringar som skett, har vi lämnat bort den normalviktiga gruppen från följande mätningar. Figur 2: BMI (Body mass index) Alla gruppers resultat tyder på en minskning av BMI värdet. Männens BMI (45 65 år) har sjunkit från 32,4 till 29,9, vilket enligt referensvärden (Bilaga 3) betyder en minskning från ansenlig övervikt till lindrig övervikt. Män 24 44 år hade en minskning på 1,4. Kvinnorna hade en minskning på 0,67 (24 44 år) och 1,1 (45 65 år). Referensvärden för normalvikt är 18,5 24,9 [1]. Lindrig övervikt = något förhöjd insjukningsrisk. Ansenlig övervikt = betydligt förhöjd insjukningsrisk och större dödlighetsrisk än normalt. 7

3) Fett Andelen fett i kroppen kan mätas genom att räkna ut en fettprocent (kroppsfett i kg/kroppsvikt i kg) och t.ex. genom att väga den totala mängden lipider (fett) som finns i kroppen, dvs. fettmassan (kg) [2]. För att korrekt kunna jämföra förändringar som skett, har vi lämnat bort den normalviktiga gruppen från följande mätningar. Hur påverkar för mycket fett kroppen? Övervikt är direkt kopplat till flera hälsorisker som diabetes, depression, artros (s.k. ledförslitning) förhöjt blodtryck, astma och flera slags cancer för att nämna några. Dessutom försämras funktionsförmågan och arbetsförmågan, vilket kan leda till sjukskrivningar och arbetsfrånvaro. Risker och problem ökar ofta i stigande takt med hur länge övervikten har existerat. Vid åldrandet ökar vanligtvis mängden fett i kroppen, men det beror också mycket på andra livsstilsvanor. [1],[5] Figur 3: Fettprocent (%) Medeltalet av fettprocenten sjönk i alla grupper under den aktiva. Största skillnaden fanns hos män 24 44 år, där medeltalet sjönk från 31,4% till 27,7% dvs. med 3,4 procentenheter och hos 45 65 åriga män, där medeltalet sjönk med 2,9 procentenheter. Hos kvinnor 24 44 år sjönk medeltalet med 1,5 procentenheter, och hos kvinnor 45 65 år med 2,0 procentenheter. Kvinnor har naturligt mera fettreserver än män. Hos normalviktiga kvinnor rör sig fettprocenten mellan 18 20%, medan normalviktiga mäns fettprocent är mellan 10 15%. [4] 8

Figur 4: Fettmassa (kg) Största minskningen gjorde männen. De yngre männens fettmassa har i medeltal minskat från 33,7 kg till 28,9 kg dvs. med 4,8 kg. De äldre männens fettmassa minskade i medeltal med 3,9 kg. Hos kvinnorna var skillnaderna före och efter den aktiva 1,9 kg (24 44 år) och 2,7 kg (45 65 år). Förändring i fettmassan och fettprocenten ger en mera betydande bild än den totala vikten, hur kroppssammansättningen har förändrats hos deltagarna. 9

4) Muskelmassa Muskelmassa anger vikten av skelettmuskulatur (inte hjärt och glattmuskulatur) i kilogram. [2] God muskelkondition, dvs. en utvecklad muskelmassa, är speciellt viktigt vid åldrandet. God muskelmassa upprätthåller funktionsförmågan samt förbättrar rörlighetsförmågan och balansen. På detta vis förbättrats även livskvaliteten. [1] Figur 5: Muskelmassa (kg) Resultaten visar att muskelmassan hos grupperna inte har genomgått stora förändringar under den aktiva. För män 24 44 år ökade muskelmassan med 0,36 kg och för kvinnor (24 44 år) med 0,37 kg. För de äldre kvinnorna ökade mängden muskelmassa med 0,03 kg. Hos män i åldern 45 65 har muskelmassan i medeltal sjunkit med 0,08 kg. En minskning av muskelmassan kan delvis förklaras med sarcopenia (förlust av muskelmassan) som är ett vanligt problem vid åldrande, och delvis med den stora viktminskningen hos den här grupperna. Det är vanligt att vid stor viktminskning minskar även muskelmassan. [5] Den stora skillnaden i muskelmassan mellan män och kvinnor beror på den naturliga styrkeskillnaden hos män och kvinnor. Den maximala styrkan hos kvinnor är normalt 50 70% av männens maximala styrka [1]. 10

5) Visceralt fett Viskeralt fett (s.k. underhudsfett) är det fett som lagras i buken, i och runt organen och är skadligt för hälsan. Visceralt fett har en direkt koppling till många hälsoproblem som förknippas med övervikt t.ex. hjärt och kärlsjukdomar, typ 2 diabetes, cancer och ateroskleros (åderförkalkning) [1]. Visceralt fett mäts i kvadratcentimeter (cm²) och om det överstiger 100 cm² definieras det som bukfetma som enligt statistik betyder ökad hälsorisk. [2] Figur 6: Visceralt fett (cm²) Alla grupper har en tydlig minskning av det viscerala fettet. Hos män 24 44 år minskade medeltalet från 130,6 cm² till 113,7 cm² dvs. med 16,9 cm², och hos män 45 65 år var minskningen i medeltal 15,2 cm² (från 129,4 cm² till 114,3 cm²). Hos kvinnor 24 44 år var minskningen i medeltal 9,1 cm² (138,6 cm² till 129,5 cm²) och hos kvinnor i åldern 45 65 var minskningen 10,6 cm² (126,7 cm² till 116,3 cm²). Fortfarande överstiger gruppernas medeltalet riskgränsen 100 cm², men trenden tyder på en märkbar förändring i rätt riktning. 11

3.2 Fysiska tester Till de fysiska testerna hör syreupptagningstest och muskelkonditionstest. För att kunna jämföra resultaten från våra fysiska tester med referensvärden, valde vi att slå ihop medeltalet från fyra referensvärden, för olika åldrar, som motsvarar vår åldersindelning enligt följande: 25 29 år, 30 34 år, 35 39 år och 40 44 år sammanslogs till 24 44 år. 45 49 år, 50 54 år, 55 59 år och 60 64 år sammanslogs till 45 65 år. Referensvärden blir på så vis mera anpassade för vårt behov. 3.2.1 Syreupptagningstest Metoden för att mäta syreupptagningsförmågan var ett indirekt submaximalt cykelergometertest. Testet grundar sig på det linjära förhållandet mellan pulsen (slag/min) och syreanvändningen (ml/kg/min) under submaximal påfrestning. Målet är att få 3 4 stycken 4 minuter långa trappsteg av stigande belastning, där deltagarens syreupptagningsförmåga är 40 80% av det maximala. På basen av detta, samt deltagarens subjektiva känsla av påfrestning (RPE: 6 20), kan man uppskatta deltagarens maximala syreupptagningsförmåga dvs. deras VO₂max (ml/kg/min). [1] Figur 7: Syreupptagningsförmåga (ml/kg/min) 12

Alla grupper förbättrade sin syreupptagningsförmåga under den aktiva. Hos männen 24 44 år steg VO₂max från 32,6 ml/kg/min till 37,2 ml/kg/min dvs. på en skala 1 5 steg prestationen i medeltal från 2 till 3 (1= svagt, 5= utmärkt). De äldre männen förbättrade signifikant (p<0,05) sin syreupptagningsförmåga (från 29,7 ml/kg/min till 35,3 ml/kg/min) vilket motsvarar ett lyft på skalan från 3 till 4. Kvinnornas (24 44 år) VO₂max steg i medeltal från 27,7 ml/kg/min till 29,8 ml/kg/min, vilket motsvarar ett lyft från 2 till 3 på skalan. De äldre kvinnorna förbättrade signifikant (p<0,05) sin syreupptagningsförmåga (i medeltal från 26,5 ml/kg/min till 31,2 ml/kg/min), vilket på skalan betyder en förändring från 4 till 5. 3.2.2 Muskelkonditionstest De rörelser som utfördes i muskelkonditionstestet var knäböj, situps och armhävningar. Målet var att få maximalt antal repetitioner på 60 sekunder/rörelse. En granskare räknade endast de repetitioner som följde de givna ramarna. Övningarna representerar kroppens största muskelgrupper enligt följande: Armhävningar : Övrekroppens och triceps dynamiska styrka och uthållighet, samt bålens statiska uthållighet Situps: Bålens böjarmusklers dynamiska uthållighet Knäböj: Nedre extremiteternas sträckarmusklers dynamiska styrkeuthållighet I följande figurer presenteras skilt männens och kvinnornas resultat från muskelkonditionstestet. Figur 8: Muskelkondition (män) 13

Varje delområde i männens muskelkonditionstest blev märkbart bättre under den aktiva. Största skillnaderna fanns i knäböj repetitionerna, där prestationerna i medeltal ökade med 15 repetitioner (24 44 år) och 14 repetitioner (45 65 år), dessa förändringar tydde på en stor signifikans (p<0,001). Antalet godkända situps ökade i medeltal med 8 repetitioner för båda åldersgrupperna och förändringarna var signifikanta (24 44 år: p<0,05 och 45 65 år: p<0,01). Antalet armhävningar ökade i medeltal med 8 repetitioner i den yngre gruppen och med 9 repetitioner i den äldre gruppen. Den äldre gruppens resultat tydde även på en märkbar signifikans (p<0,01). Enligt modifierade referensvärden (Bilaga 6) steg männens muskelkondition enligt följande: (Skala 1 5, 1=svag 5= utmärkt) Figur 9: Muskelkondition (kvinnor) 14

Även hos kvinnorna förbättrades varje delområde i muskelkonditionen. Knäböj repetitionerna ökade i medeltal med 14 (24 44 år) och 12 (45 65 år), vilket tyder på stora signifikanta skillnader (p<0,001). Antalet godkända situps ökade i medeltal med 9 repetitioner för båda åldergrupperna, även dessa förändringar var signifikanta (p<0.05). Antalet armhävningar ökade i medeltal med 8 repetitioner för 24 44 åringarna ( signifikant förändring, p<0,05) och med 9 repetitioner för 45 65 åringarna. Enligt modifierade referensvärden (Bilaga 7) steg kvinnornas muskelkondition enligt följande: (Skala 1 5, 1= svag, 5= utmärkt) 3.3 Hälsa I följande figurer presenteras resultat som är insamlade från enkäten. Enkätsvaren gav oss grundinformation om deltagarna (se bilaga 2, fråga 1 15), en självutvärdering angående deltagarnas psykiska och fysiska hälsotillstånd (se bilaga 2, fråga 16 21), information om deltagarnas hälsovanor (se bilaga 2, fråga 22 38) samt deltagarnas syn på sin framtid och på projektet (se bilaga 2, fråga 39 44). 3.3.1 Sömn Sömn är en livsstilsfaktor i sig, som är kopplad till långsiktig hälsa och som påverkas negativt av bl.a. stress, nattarbete, sena sociala vanor, alkohol, rökning, buller och stillasittande. Dessa upplistade faktorer är vanliga för många sjöfarare. Hur påverkar för lite sömn kroppen? De mest uppenbara effekterna är sänkt funktionsnivå, längre reaktionstider, försämrat immunförsvar och försämrad omdömesförmåga. På långsikt kan försämrad sömn leda till diabetes, hjärt och kärlsjukdomar, depression och fetma (ännu relativt svaga bevis). Ett av de bästa sätten att förebygga dessa sjukdomar och förbättra sin sömnkvalitét är med långvarig lågintensiv motion och fysisk aktivitet. [3] 15

Anser du att din sömnkvalitét har förändrats under de senaste 6 månaderna? Figur 10: Förändring i sömnkvalitéten (n= 85) Majoriteten av deltagarna (48 deltagare dvs. 56%) som svarade ansåg att det inte hade skett någon förändring i deras sömnkvalitét. 29 deltagare (34%) svarade att sömnen har förbättrats under de senaste 6 månaderna, och 3 deltagare (3,5%) svarade att sömnen har förbättrats märkbart. 5 deltagare ansåg att sömnen har försämrats under de senaste 6 månaderna, men ingen ansåg att sömnen försämrats märkbart. Orsaken till varför 5 deltagare ansåg att sömnen har försämrats under de senaste 6 månaderna, kan bero på många faktorer. Motion höjer på vakenhets tillståndet och på kroppens temperatur, samt påverkar många hormonella reaktioner som kan göra att det t.ex. känns svårt att somna in. Dessutom kräver kroppen efter fysisk påfrestning mera sömn än vanligt [5]. Obs. En del av dem som svarat att de inte märkt någon förändring i deras sömnkvalitét (n= 48) har eventuellt inte haft sömnproblem i utgångsläget. 3.3.2 Tobak 16

85 deltagare svarade på frågor angående rökning av tobak. Av 85 deltagare svarade 50 deltagare att de i något skede har rökt dagligen i minst ett år. Av dessa 50 deltagare svarade 12 deltagare (24%) att de fortfarande röker dagligen, 11 deltagare (22%) svarade att de röker slumpmässigt och 27 deltagare (54%) svarade att de inte röker alls mera. Dessa förändringar har inte nödvändigtvis skett endast under ForMares aktiva period, eftersom frågan i enkäten inte utesluter tiden före ForMare. Det väsentliga i denna information är att rökning verkar vara en minskande trend bland sjöfarare. Från och med nästa år finns det mera direkt statistik om hur ForMare projektet påverkar tobaksvanor. 3.3.3 Alkohol På grund av att den tidigare enkäten inte gav tillräckligt noggrann information angående deltagarnas alkoholvanor, användes mera omfattande frågor i den nya enkäten. Därmed fås jämförbara resultat först nästa år. 3.3.4 Livsstilsförändring I enkäten frågades Tror du att livsstilsförändringen kommer att fortsätta efter den aktiva. Av deltagarna (n= 92) svarade 82 deltagare på frågan, och alla svar var ja. En tilläggsfråga var Tror du att livsstilsförändringen skulle fortsätta utan stöd/uppföljning? Av 82 deltagare svarade 46 ja (56 %), 10 svarade nej (12 %), och 26 svarade vet inte (32 %). Ett av målen med ForMare projektet är att deltagarna skall lära sig hälsosamma träningsoch matvanor och på egen hand kunna tillämpa dem i vardagen. Alla deltagare har möjlighet att konsultera och fortsätta träna med sin instruktör, dock med en större egen andel. 3.3.5. Utvärdering av ForMare projektet För att få reda på deltagarnas subjektiva åsikt om hur viktigt ForMare projektet har varit just för dem, fick de ge vitsord åt projektet på en skala 1 5. 1= inte alls viktigt, 5= väldigt viktigt. 17

Hur viktig har ForMare projektet och dess delområden varit för er? Figur 11: Evaluering av projektet Projektet i sin helhet fick i medeltal poängen 4,2 (MD= 4), vilket tyder på att största delen av deltagarna ansåg att projektet har varit väldigt viktigt för dem. Näringsrådgivningen fick i medeltal 3,9 poäng (MD= 4), vilket också tyder på hög uppskattning. Bästa utvärderingen fick träningsrådgivningen med medeltalet 4,6 poäng (MD= 5). Föreläsningarna blev rankade med 3,6 poäng i medeltal (MD= 4) och intran fick poängen 3,4 (MD=4). På basen av dessa resultat kan man säga att projektet, både helheten och alla delområden, har ansetts viktiga hos deltagarna. 4. Resultat enligt rederi Resultaten i de följande kapitlen baserar sig på alla deltagare från olika rederier som deltagit i ForMare under åren 2014 2016. Gruppernas resultat presenteras enligt rederi. 18

5. Tallink Silja (2014 2016) Tallink Silja deltog som första rederi i ForMares pilotprojekt 2014 med 20 deltagare från fartyget Silja Serenade. Trenden fortsatte 2015 med 52 nya deltagare från samma fartyg samt från M/S Baltic Princess. År 2016 deltog 22 deltagare från de två tidigare nämnda fartygen. Av dessa totalt 94 deltagare har 4 deltagare avslutat projektet under 2014 2016. Eftersom en del av deltagarna inte var överviktiga, var målet inte heller för alla deltagare att gå ner i vikt. För att klargöra hur ForMare projektet har påverkat deltagare med viktproblem, övervikt eller fetma har 2 män och 2 kvinnor med andra mål (t.ex. ökning av muskelmassa eller rehabilitering) valts bort från vikt analysen. Resultat från alla Tallink Siljas deltagare kommer de presenteras i samma figur. Indelningen är utförd enligt deltagarnas startår. 5.1 Förändring i vikten Figur 12: Förändring i vikten Före AP = Före den aktiva Efter AP= Efter den aktiva 19

Vikten på ForMare 2014 gruppen (n=16) mättes före den aktiva (Före AP), efter den aktiva (Efter AP), samt år 2015 och år 2016. Från figuren kan man se att vikten minskade betydligt under den aktiva, och att den fortsatte minska även följande år. Mätningarna år 2016 tydde på en svag ökning av deltagarnas vikt i medeltal, men resultatet i nuläget är fortfarande i genomsnitt 5,1 kg mindre än före ForMare. ForMare 2015 gruppen (n= 37) gjorde en märkbar viktminskning under deras aktiva period, i genomsnitt 4,7 kg, mätningarna år 2016 visade en tendens på svagt ökande vikt hos deltagarna. Vikten i medeltal är fortfarande 2,7 kg mindre än före ForMare. ForMare 2016 gruppen gjorde under deras aktiva period en viktminskning i genomsnitt på 1,7 kg. 5.2 Förändring i mängden visceralt fett På grund av att mätningsinstrumenten har varierat under tids 2014 2016, har endast en liten del av ForMare 2015 gruppen fått resultat på förändringar i sitt viscerala fett. Figur 13: Förändring i viscerala fettet I ForMare 2014 gruppen (n=16) sjönk det det viscerala fettet under den aktiva i genomsnitt med 16,4 cm². Mätningarna år 2015 visade att det viscerala fettet ytterligare hade minskat med 15,5 cm² i medeltal per deltagare. År 2016 steg den genomsnittliga mängden visceralt fett med 2,6 cm², men i medeltal har det skett en minskning på 29,2 cm² under tids före ForMare och år 2016. ForMare 2015 gruppen (n=8) lyckades minska mängden visceralt fett i genomsnitt med 21,39 cm² under den aktiva. Vid mätningarna 2016 visade resultaten en ökning av 20

det viscerala fettet med 14,0 cm². Jämfört med startläget är gruppens medeltal dock 7,4 cm² mindre i nuläget. ForMare 2016 gruppen (n=15) lyckades under deras aktiva period minska sitt viscerala fett i genomsnitt med 13,4 cm² per deltagare. 5.3 Förändring i muskelmassan På grund av att mätningsinstrumenten har varierat under tids 2014 2016 kommer det inte att presenteras förändringar i muskelmassan hos ForMare 2015 gruppen. Den mätningsmetod som användes 2015 mätte istället för muskelmassan den fettfria massan. Fettfri massa och muskelmassa är inte jämförbara. ForMare 2014 (n=17) ForMare 2016 (n=20) vikten i medeltal (kg) Förändrin g(kg) vikten i medeltal (kg) Förändring (kg) Före aktiva 30,34 Före aktiva 33,11 Efter aktiva 30,45 +0,11 Efter aktiva 33,75 +0,64 2015 30,96 +0,62 2016 29,91 0,43 Spalten längst till höger visar förändringen (i medeltal) i vikten, jämfört med startläget. Hos ForMare 2014 gruppen (n=17) ökade muskelmassan under den aktiva i medeltal med 0,11 kg. Mätningar år 2015 tydde på en ytterligare ökad muskelmassa hos gruppen (0,62 kg mer än före ForMare). År 2016 hade muskelmassan sjunkit, mängden muskelmassa var i medeltal 0,4 kg mindre än vid startläget. Hos ForMare 2016 gruppen (n=20) ökade muskelmassan i genomsnitt med 0,64 kg under den aktiva. Minskningen i muskelmassan hos ForMare 2014 gruppen kan bero på flera orsaker. Dels kan det bero på åldrandet och den naturliga muskelförlusten, dels på minskad gymträning av deltagarna. Skillnaden i mängden muskelmassa vid startläget mellan ForMare 2014 och ForMare 2016 (2,8 kg) beror antagligen på att år 2016 deltog nästan 70 % mera män än år 2014. 21

5.4 Förändring i syreupptagningsförmågan I detta kapitel presenteras förändringar i deltagarnas syreupptagningsförmåga. Figur 14: Förändring i syreupptagningsförmågan För ForMare 2014 gruppen (n= 12) steg syreupptagningsförmågan från 30,3 ml/kg/min till 33,8 ml/kg/min under deras aktiva period. Enligt mätningarna år 2015 sjönk medeltalet en aning och mätningarna år 2016 visade en ytterligare sänka. Då man jämför startläget med nuläget är syreupptagningsförmågan i genomsnitt ändå 1,5 ml/kg/min bättre. ForMare 2015 gruppen (n= 37) visade en tydlig ökning av syreupptagningsförmågan under den aktiva, nämligen 3,7 ml/kg/min i medeltal per deltagare. Mätningar år 2016 indikerade på en liten sänka, dock var resultaten i medeltal 2,3 ml/kg/min högre än vid startläget. ForMare 2016 gruppen (n= 20) hade den bästa förbättringen av alla grupper under den aktiva. I genomsnitt förbättrade varje deltagare sin syreupptagningsförmåga med 4,3 ml/kg/min. 22

5.5 Förändring i muskelkonditionen Muskelkonditionen mättes i form av knäböj, situps och armhävningar. Figur 15: Förändring i knäböj repetitioner (alla grupper) ForMare 2014 gruppen (n= 12) lyckades förbättra sina resultat i knäböj i medeltal 19,1 repetitioner under sin aktiva period. Enligt mätningarna år 2015 minskade repetitionerna i medeltal med endast 1,8 och även mätningarna år 2016 uppvisade nästan samma medeltal. Då man jämför startläget med nuläget är prestationsförmågan för knäböj i genomsnitt 17,4 repetitioner bättre. ForMare 2015 gruppen (n= 37) förbättrade under den aktiva i medeltal med från 22,5 till 38,7 repetitioner (förbättring i medeltal 16,2 repetitioner). Mätningar år 2016 visade att styrkan i nedre extremiteterna hållits så gott som den samma (i medeltal 38,1 repetitioner). Resultaten var nästan dubbelt bättre än vid startläget. ForMare 2016 gruppen (n= 20) förbättrade sina resultat i genomsnitt med 13,6 repetitioner. 23

Figur 16: Förändring i situps repetitioner ForMare 2014 gruppen (n= 12) lyckades förbättra sina resultat i situps i medeltal med 12,2 repetitioner under sin aktiva period, dvs. nästan en fördubbling av antalet repetitioner. Enligt mätningarna år 2015 sjönk medeltalet med 2,8 repetitioner i medeltal och även mätningarna år 2016 uppvisade en liten sänka i medeltalet. Då man jämför startläget med nuläget är prestationen för knäböj i genomsnitt 6,6 repetitioner mera. ForMare 2015 gruppen (n= 37) förbättrade under deras aktiva period i medeltal 12,2 repetitioner. Mätningar år 2016 visade att styrkan i bålen försämrats i medeltal med 3,0 repetitioner. Medeltalet var ändå 6,4 repetitioner mera än vid startläget. ForMare 2016 gruppen (n= 20) förbättrade i genomsnitt sina resultat med 8,9 repetitioner. 24

Figur 17: Förändring i armhävningar repetitioner ForMare 2014 gruppen (n= 12) lyckades förbättra sina resultat i armhävningar i medeltal från 7 till 20,6 repetitioner under sin aktiva period, dvs. mera än ett fördubblat antal repetitioner. Enligt mätningarna år 2015 sjönk medeltalet endast med ca. en repetition, mätningarna år 2016 uppvisade medeltalet 16,2, dvs. en svag minskning från tidigare mätningar. Då man jämför startläget med nuläget är prestationsförmågan för armhävningar i dagsläge ändå dubbelt mera än vid startläget. ForMare 2015 gruppen (n= 37) förbättrade under deras aktiva period i medeltal med 10,7 repetitioner. Mätningar år 2016 visade att styrkan i övre kroppen försämrats i medeltal med 3,5 repetitioner. Medeltalet var ändå 6,4 repetitioner mera än före den aktiva ForMare 2016 gruppen (n= 20) förbättrade i genomsnitt sina resultat med 7,2 repetitioner. 5.5 Övrigt Av deltagarna från Tallink Silja svarade totalt 72 deltagare på enkäten i samband med deras fysiska test. En fråga var Tror du att livsstilsförändringen kommer fortsätta? 68 deltagare svarade ja och 4 svarade nej. De som svarade nej fick följdfrågan Varför inte?. Svaren var följande: Jag är lat. Flera orsaker. Jag har alltid haft en god livsstil, jag anser inte att den har förändrats så mycket. Frånvaro av motivation och inspiration, personlig stress och tidsbrist. Det är svårt att ta sig i nacken efter att jag fick goda resultat som nu har gått förlorade... 25

En annan fråga var Tror du att livsstilsförändringen kommer fortsätta utan stöd/uppföljning? Av deltagarna (n=71) svarade 36 ja (51%), 8 svarade nej (11%), och 27 svarade vet inte (38%). Ett av målen med ForMare projektet är att deltagarna skall lära sig hälsosamma träningsoch matvanor och på egen hand kunna tillämpa dem i vardagen. Alla deltagare har möjlighet att konsultera och fortsätta träna med sin instruktör, dock på egen bekostnad. En fråga i enkäten var Har ForMare projektet varit till nytta just för dig? På den frågan svarade 64 deltagare ja, 6 deltagare svarade att de inte vet och ingen svarade nej. Därefter hade deltagarna möjlighet att evaluera projektet. Deltagarna (n=70) gav poäng åt de olika delområden från en skala 1 5 (1= inte alls viktigt, 5= väldigt viktigt). Evalueringen ger en subjektiv bild av hur viktiga de olika delområden av projektet har varit och är för deltagarna. Figur 18: Evaluering av projektet Alla deltagare evaluerade projektet i sin helhet, medeltalet blev 4,2. ForMare 2016 gruppen evaluerade näringsrådgivningen till 3,6, träningsrådgivningen till 4,4, föreläsningarna till 3,6 och intran till 3,1. Deltagare från tidigare grupper evaluerade även hur viktig uppföljning efter projektets aktiva period har varit. Uppföjning via telefon (dvs. samtal ungefär en gång/månad) fick medeltalet 3,3 och uppföljningspaketet (träningspaket på egen bekostnad) fick medeltalet 3,4. På basen av dessa resultat kan man säga att projektet, både helheten och alla delområden, har ansetts viktiga hos deltagarna. 26

6. Viking Line (2015 2016) Viking Line deltog första gången i projektet år 2015, med 19 deltagare från fartyget Mariella. I år steg antalet till 34 nya deltagare från fartygen M/S Amorella, M/S Gabriella, M/S Grace, M/S Mariella och M/S Rosella. Av dessa sammanlagt 53 deltagare har 2 deltagare avslutat projektet. 6.1 Förändring i vikten Deltagarnas vikt mättes första gången 2015 före den aktiva, andra gången efter den aktiva och tredje gången år 2016. Värden i tabellerna är angivna som medeltal per person, och spalten längst till höger visar förändringen i vikten, jämfört med startläget. ForMare 2015 (n= 12) ForMare 2016 (n=24) vikt (kg) Förändring (kg) vikt (kg) Förändring (kg) Före aktiva 96,14 Före aktiva 100,67 Efter aktiva 93,63 2,51 Efter aktiva 97,39 3,28 2016 95,41 0,73 Under den aktiva skedde en tydlig minskning av vikten för båda grupperna. ForMare 2015 gruppen gick ner 2,5 kg i medeltal i vikten under deras aktiva period. Mätningarna 2016 visade att vikten i medeltal ökat något, men resultaten i nuläget är fortfarande i genomsnitt mindre än före ForMare. ForMare 2016 gruppen gick ner 3,3 kg i medeltal under deras aktiva period. Förändringar i deltagarnas vikt ger inte hela sanningen över förändringar i deltagarnas kroppssammansättning. Ett mål för en stor del av deltagarna var att öka sin muskelmassa, och eftersom muskelmassa väger mellan 15 20% mera än fett [6] gör en ökning i muskelmassan att den totala vikten ökar. 27

6.2 Förändring i mängden visceralt fett På grund av att mätningsinstrumenten har varierat under tids 2014 2016, har endast en liten del av ForMare 2015 gruppen fått resultat på förändringar i sitt viscerala fett. ForMare 2015 (n= 6) ForMare 2016 (n= 27) visceralt fett (cm²) Förändring (cm²) visceralt fett (cm²) Förändring (cm²) Före aktiva 109,25 Före aktiva 139,1 Efter aktiva 100,55 8,70 Efter aktiva 125,91 13,19 2016 100,86 8,39 ForMare 2015 gruppen (n= 6) lyckades minska mängden visceralt fett i genomsnitt med 8,7 cm² under deras aktiva period. Mätningarna 2016 tydde på att läget har hållits relativt stabilt efter den aktiva. Jämfört med startläget är gruppens medeltal 8,4 cm² mindre i nuläget. ForMare 2016 gruppen (n= 27) lyckades under sin aktiva period minska det viscerala fettet i genomsnitt med 13,2 cm² per deltagare. 6.3 Förändring i muskelmassan Eftersom kroppsammansättningsmätningarna som användes år 2015 utfördes med andra instrument, har vi inte tillgång till resultat angående förändringar i muskelmassan hos deltagarna. Hos deltagarna i ForMare 2016 gruppen (n= 27) steg muskelmassan i medeltal med 0,12 kg per deltagare (från 36,19 kg till 36,31 kg). 6.4 Förändring i syreupptagningsförmågan ForMare 2015 (n= 11) ForMare 2016 (n= 27) Syreupptagnings förmågan (ml/kg/min) Förändring (ml/kg/min) Syreupptagnings förmågan (ml/kg/min) Förändring( ml/kg/min) Före aktiva 29,5 Före aktiva 28,0 Efter aktiva 34,0 +4,5 Efter aktiva 32,2 +4,2 2016 34,1 +4,6 28

Såväl ForMare 2015 gruppen (n= 11) som ForMare 2016 gruppen (n= 27) visade en tydlig förbättring av sin syreupptagningsförmåga under varsin aktiva period. ForMare 2015 förbättrade med 4,5 ml/kg/min i medeltal per deltagare under den aktiva och mätningar år 2016 indikerade på att syreupptagningaförmågan hos deltagarna har hållits konstant. ForMare 2016 gruppen förbättrade i genomsnitt sin syreupptagningsförmåga med 4,2 ml/kg/min per deltagare under deras aktiva period. 6.5 Förändring i muskelkonditionen I följande tabell presenteras ForMare 2015 gruppens muskelkonditions resultat för knäböj, situps och armhävningar från tre mätningar; före aktiva, efter aktiva och 2016. ForMare 2015 (n= 11) Knäböj Förändring Situps Förändring Armhävninga r Förändring Före aktiva Efter aktiva 18,5 15,9 9,3 37,9 +19,4 20,8 +4,9 16,3 +7,0 2016 40,3 +21,8 20,4 +4,5 12,3 +3,0 Rep. = repetitioner ForMare 2015 gruppen förbättrade sin muskelkondition under den aktiva i alla delområden. Resultaten för knäböj förbättrades i medeltal med 19,4 repetitioner, vilket motsvarar en förbättring med 49 % ). Mätningar år 2016 visade att styrkan i nedre extremiteterna förbättrats ytterligare. Resultaten för situps mätningarna visade en ökning under den aktiva med 4,9 repetitioner i medeltal dvs, med 24 % ) Mätningarna 2016 visade på en svag sänka i medeltalet, men prestationsförmågan hade i stort hållits på samma nivå. Prestationen i armhävningar ökade i medeltal med 7,0 repetitioner, dvs. med 43 %. Följande år hade medeltalet armhävningar minskat med 4,0 repetitioner, vilket ändå betyder 3,0 repetitioner mera än vid startläget. 29

ForMare 2016 (n= 27) Knäböj Förändring Situps Förändring Pushups Förändrin g Före aktiva Efter aktiva 24,4 15,8 12,2 39,9 +15,5 24,2 +8,4 21,6 +9,4 Rep.= repetitioner ForMare 2016 gruppen förbättrade också märkbart alla sina prestationer. Resultaten för knäböj förbättrades i medeltal med 15,5 repetitioner, vilket motsvarar en ökning med 39 %. Resultaten för situps mätningarna förbättrades under den aktiva med 8,4 repetitioner (dvs. förbättring i medeltal med 35 % ). Resultaten för armhävningar förbättrades i medeltal från med 9,4 repetitioner (dvs. förbättring i medeltal med 44 % ) 6.5 Övrigt Av deltagarna från Viking Line svarade totalt 35 deltagare på enkäten i samband med deras fysiska test. En fråga var Tror du att livsstilsförändringen kommer fortsätta? 34 deltagare svarade ja och 1 svarade nej. De som svarade nej fick följdfrågan Varför inte?. Svaren var följande: Om jag inte tycker jag får resultat ger jag upp. En annan fråga var Tror du att livsstilsförändringen kommer fortsätta utan stöd/uppföljning? Av deltagarna svarade 13 ja (37%), 6 svarade nej (17%), och 16 svarade vet inte (46%). Ett av målen med ForMare projektet är att deltagarna skall lära sig hälsosamma träningsoch matvanor och på egen hand kunna tillämpa dem i vardagen. Alla deltagare har möjlighet att konsultera och fortsätta träna med sin instruktör, dock med en större egen andel. En fråga i enkäten var Har ForMare projektet varit till nytta just för dig? På den frågan svarade alla 35 deltagare ja. Därefter hade deltagarna möjlighet att evaluera projektet. Deltagarna gav poäng åt de olika delområden på en skala 1 5 (1= inte alls viktigt, 5= väldigt viktigt). Evalueringen ger en subjektiv bild av hur viktiga de olika delområden av projektet har varit och är för deltagarna. 30

Figur 19: Evaluering av projektet Alla deltagare evaluerade projektet i sin helhet, medeltalet blev 4,4. Deltagare från den aktiva, dvs. ForMare 2016 gruppen, evaluerade näringsrådgivningen till 3,9, träningsrådgivningen till 4,7, föreläsningarna till 3,8 och intran till 3,7. Deltagare från ForMare 2015 gruppen evaluerade även hur viktig uppföljning efter projektets aktiva period har varit. Uppföljning via telefon (dvs. samtal ungefär en gång/månad) fick medeltalet 3,7 och uppföljningspaketet (träningspaket på egen bekostnad) fick medeltalet 3,3. På basen av dessa resultat kan man säga att projektet, både helheten och alla delområden, har ansetts viktiga hos deltagarna. 31

7. Eckerö Line (2015 2016) Eckerö Line deltog första gången i ForMare 2015 med 16 deltagare från fartyget M/S Finlandia. I år deltog rederiet med 20 nya deltagare. Av dessa totalt 36 deltagare har en deltagare avslutat projektet. 7.1 Förändring i vikten Deltagarnas vikt mättes första gången 2015 före den aktiva, andra gången efter den aktiva och tredje gången år 2016. Värden i tabellerna är angivna som medeltal per person, och spalten längst till höger visar förändringen i vikten, jämfört med startläget. ForMare 2015 (n= 12) ForMare 2016 (n= 17) vikt (kg) Förändring (kg) vikt (kg) Förändring (kg) Före aktiva 85,0 Före aktiva 90,78 Efter aktiva 82,9 2,1 Efter aktiva 86,95 3,83 2016 83,56 1,44 Under den aktiva skedde en tydlig minskning av vikten för båda grupperna. ForMare 2015 gruppens deltagare (n= 12) minskade vikten under sin aktiva period i genomsnitt med 2,1 kg. Mätningarna 2016 tydde på en trend av svagt ökande vikt, men vikten i nuläget är fortfarande i genomsnitt mindre än före ForMare. ForMare 2016 gruppen (n= 17) fällde i genomsnitt vikten med 3,8 kg per deltagare. 7.2 Förändring i mängden visceralt fett På grund av att mätningsinstrumenten har varierat under tids 2014 2016, har endast en liten del av ForMare 2015 gruppen fått resultat på förändringar i sitt viscerala fett. 32

ForMare 2015 (n= 5) ForMare 2016 (n= 17) visceralt fett (cm²) Förändring (cm²) visceralt fett (cm²) Förändring (cm²) Före aktiva 113,92 Före aktiva 124,63 Efter aktiva 101,62 12,3 Efter aktiva 109,54 15,09 2016 97,6 16,32 ForMare 2015 gruppen som utförde kroppssammansättningsmätning med Inbody (n= 5) lyckades minska mängden visceralt fett i genomsnitt med 12,3 cm² under den aktiva. Mätningarna 2016 tydde på att läget har förbättrats ytterligare efter den aktiva. Jämfört med startläget är gruppens medeltal 16,3 cm² mindre i nuläget. ForMare 2016 gruppen (n= 17) lyckades under sin aktiva period minska det viscerala fettet i genomsnitt med 15,1 cm² per deltagare. 7.3 Förändring i muskelmassan Eftersom kroppsammansättningsmätningarna som användes år 2015 utfördes till stor del med andra instrument, har vi inte tillgång till resultat angående förändringar i muskelmassan hos deltagarna. Hos deltagarna i ForMare 2016 gruppen (n= 17) hölls mängden muskelmassa relativt stabil, medeltalet sjönk med 0,05 kg per deltagare (från 33,79 kg till 33,74 kg). Minskningen i muskelmassan hos gruppen kan bero på flera orsaker. Dels kan det bero på åldrandet och den naturliga muskelförlusten, dels på att den här gruppen gått mycket ner i vikt, vilket ofta gör det svårt att behålla den ursprungliga muskelmassan. 7.4 Förändring i syreupptagningsförmågan I följande tabell presenteras deltagarnas förändringar i syreupptagningsförmågan. Resultaten härstammar från tre olika mätningar; före aktiva, efter aktiva och 2016. 33

ForMare 2015 (n= 8) ForMare 2016 (n= 16) Syreupptagnings förmågan (ml/kg/min) Förändring( ml/kg/min) Syreupptagnings förmågan (ml/kg/min) Förändring (ml/kg/min) Före aktiva 32,57 Före aktiva 28,19 Efter aktiva 38,71 +6,14 Efter aktiva 32,63 +4,44 2016 36,14 +3,57 Såväl ForMare 2015 gruppen (n= 8) som ForMare 2016 gruppen (n= 16) visade en tydlig förbättring av syreupptagningsförmågan under sin aktiva period. ForMare 2015 förbättrade med 6,1 ml/kg/min i medeltal per deltagare under den aktiva. Mätningar år 2016 indikerade på att syreupptagningaförmågan hos deltagarna har sjunkit något. I medeltal är resultaten per deltagare ändå 3,6 ml/kg/min bättre i dagsläge än före ForMare. ForMare 2016 gruppen förbättrade i genomsnitt sin syreupptagningsförmåga med 4,4 ml/kg/min per deltagare under sin aktiva. 7.5 Förändring i muskelkonditionen I följande tabell presenteras ForMare 2015 gruppens muskelkonditions resultat för knäböj, situps och armhävningar. ForMare 2015, muskelkondition (n= 11) Knäböj Förändring Situps Förändring Armhävningar Förändring Före aktiva Efter aktiva 19,4 20,8 19,7 36,3 +16,9 32,7 +11,9 29,6 +9,9 2016 37,3 +17,9 31,2 +10,4 28,1 +8,4 Rep. = repetitioner ForMare 2015 gruppen förbättrade märkbart sin muskelkondition under den aktiva i alla delområden. 34

Resultaten för knäböj förbättrades i medeltal med 16,9 repetitioner (förbättring i medeltal med 47 % ). Mätningar år 2016 visade att styrkan i nedre extremiteterna förbättrats ytterligare. Resultaten för situps mätningarna visade under den aktiva en förbättring med 11,9 repetitioner (förbättring i medeltal med 37 % ) Mätningarna 2016 visade på en liten sänka i medeltalet, men prestationsförmågan hade i stort hållits på samma nivå. Prestationen i armhävningar ökade i medeltal med 9,9 repetitioner (dvs. med 33 % ) följande år sjönk medeltalet en aning, antalet repetitioner var dock 8,4 repetitioner mera än vid startläget. ForMare 2016 (n= 15) Knäböj Förändrin g Situps Förändrin g Armhävningar Förändring Före aktiva Efter aktiva 26,3 16,3 10,0 37,1 +10,8 23,4 +7,1 17,6 +7,6 Rep.= repetitioner ForMare 2016 gruppen förbättrade också märkbart alla sina prestationer. Resultaten för knäböj förbättrades i medeltal med 10,8 repetitioner (förbättring i medeltal med 29 % ). Resultaten för situps prestationerna förbättrades under den aktiva med 7,1 repetitioner (förbättring i medeltal med 30 % ). Resultaten för armhävningar förbättrades i medeltal med 7,6 repetitioner (dvs. med 43 % ). 7.5 Övrigt Av deltagarna från Eckerö Line svarade totalt 27 deltagare på enkäten i samband med deras fysiska test. En fråga var Tror du att livsstilsförändringen kommer fortsätta? 27 deltagare svarade ja och ingen svarade nej. En annan fråga var Tror du att livsstilsförändringen kommer fortsätta utan stöd/uppföljning? Av deltagarna svarade 12 ja (44 %), en svarade nej (4 %), och 14 svarade vet inte (52 %). Ett av målen med ForMare projektet är att deltagarna skall lära sig hälsosamma träningsoch matvanor och på egen hand kunna tillämpa dem i vardagen. Alla deltagare har möjlighet att konsultera och fortsätta träna med sin instruktör, dock med en större egen andel. En fråga i enkäten var Har ForMare projektet varit till nytta just för dig? På den frågan svarade 24 deltagare ja, ingen svarade nej och 3 svarade vet inte. 35

Därefter hade deltagarna möjlighet att evaluera projektet. Deltagarna (n= 27) gav poäng åt de olika delområden på en skala 1 5 (1= inte alls viktigt, 5= väldigt viktigt). Evalueringen ger en subjektiv bild av hur viktiga de olika delområden av projektet har varit och är för deltagarna. Figur 20: Evaluering av projektet Alla deltagare evaluerade projektet i sin helhet, medeltalet blev 4,1. Deltagare från den aktiva, dvs. ForMare 2016 gruppen, evaluerade näringsrådgivningen till 3,7, träningsrådgivningen till 4,5, föreläsningarna till 3,5 och intran till 3,1. Deltagare från ForMare 2015 gruppen evaluerade även hur viktig uppföljning efter projektets aktiva period har varit. Uppföjning via telefon (dvs. samtal ungefär en gång/månad) fick medeltalet 3,2 och uppföljningspaketet (träningspaket på egen bekostnad) fick medeltalet 3,4. På basen av dessa resultat kan man säga att projektet, både helheten och alla delområden, har ansetts viktiga hos deltagarna. 8. Godby Shipping (2015 2016) 36

Godby Shipping Ab deltog första gången i projektet år 2015, med 9 deltagare från fartygen mv Midas, mv Miranda, mv Misana, mv Misida och från Godby kontoret. I år valdes 10 nya deltagare med från redan tidigare listade, samt från fartyget mv Mimer. Av dessa sammanlagt 19 deltagare har 3 deltagare avslutat projektet. 8.1 Förändring i vikten Deltagarnas vikt mättes första gången 2015 före den aktiva, andra gången efter den aktiva och tredje gången år 2016. Värden i tabellerna är angivna som medeltal per person, och spalten längst till höger visar förändringen i vikten, jämfört med startläget. ForMare 2015 (n= 4) ForMare 2016 (n=6) vikt (kg) Förändring (kg) vikt (kg) Förändring (kg) Före aktiva 96,1 Före aktiva 115,08 Efter aktiva 90,3 5,8 Efter aktiva 111,17 3,91 2016 96,1 + 0 Under den aktiva skedde en tydlig minskning av vikten för båda grupperna. ForMare 2015 gruppen (n= 4) minskade vikten under sin aktiva period i genomsnitt med 5,8 kg. Mätningarna 2016 tydde på en trend av ökande vikt, resultaten i nuläget är samma som före ForMare. ForMare 2016 gruppen (n= 6) fällde i genomsnitt vikten med 3,9 kg per deltagare. Förändringar i deltagarnas vikt ger inte hela sanningen över förändringar i deltagarnas kroppssammansättning. Ett mål för en stor del av deltagarna var att öka sin muskelmassa, och eftersom muskelmassa väger mellan 15 20 % mera än fett [6] gör en ökning i muskelmassan att den totala vikten ökar. 8.2 Förändring i fettmassan ForMare 2015 (n= 4) ForMare 2016 (n= 6) fettmassa (kg) Förändring (kg) fettmassa (kg) Förändrin g (kg) Före aktiva 31,58 Före aktiva 38,73 Efter aktiva 28,4 3,18 Efter aktiva 33,92 4,8 37

2016 28,6 2,98 Under den aktiva skedde en tydlig minskning av fettmassan för båda grupperna. ForMare 2015 gruppen (n= 4) minskade fettmassan under sin aktiva period i genomsnitt med 3,2 kg. Mätningarna 2016 tydde på en liten stigande trend, men fettmassan i nuläget är ändå i medeltal 3,0 kg mindre per deltagare än före ForMare. ForMare 2016 gruppen (n= 6) minskade i genomsnitt fettmassan med 4,8 kg per deltagare. 8.3 Förändring i mängden visceralt fett och muskelmassa Eftersom kroppsammansättningsmätningarna som användes år 2015 utfördes med andra instrument, har vi inte tillgång till resultat angående förändringar i det viscerala fettet och muskelmassan hos deltagarna. Obs! Då man jämför vikten och fettmassan för ForMare 2015 gruppen märker man en viktig företeelse. Fastän vikten har återgått till det ursprungliga efter deltagarnas aktiva period, har inte mängden fettmassa gjort det. Detta betyder att mängden muskelmassa har ökat betydligt för den här gruppen. Hos deltagarna i ForMare 2016 gruppen (n= 6) sjönk det viscerala fettet från 169,8 cm² till 152,8 cm², dvs. en minskning som motsvarar 17 cm² i medeltal per deltagare. Muskelmassan för ForMare 2016 gruppen ökade från 43,37 kg till 43,97 kg, dvs. med 0,6 kg. Med tanke på att den här gruppen samtidigt förlorat 4,8 kg fett i medeltal är en ökning av muskelmassan i så här stor skala väldigt krävande. 8.4 Förändring i syreupptagningsförmågan I följande tabell presenteras deltagarnas förändringar i syreupptagningsförmågan. Resultaten härstammar från tre olika mätningar; före aktiva, efter aktiva och 2016. ForMare 2015 (n= 4) ForMare 2016 (n= 6) Syreupptagnings förmågan (ml/kg/min) Förändring (ml/kg/min) Syreupptagnings förmågan (ml/kg/min) Förändring (ml/kg/min) 38