BESKRIVNING E4 Stockholm Uppsala, trafikplats Måby Sigtuna kommun, Stockholms län Arbetsplan, Utställelsehandling 2011-11-18, Reviderad 2012-12-05 Projektnummer: 8447022 1 1C070001.doc
Dokumenttitel: E4 Stockholm Uppsala, trafikplats Måby, Beskrivning Skapat av: VAP VA-Projekt AB Dokumentdatum: 2011-11-18 Dokumenttyp: Beskrivning DokumentID: Ärendenummer: Projektnummer: 8447022 Version: 1.0 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Ylwa Arebratt, tel 070-695 45 99 Uppdragsansvarig: Sven-Bertil Götvall, VAP VA-Projekt AB Tryck: Distributör: Trafikverket, 172 90 Sundbyberg, telefon: 0771-921 921.
Innehåll 1. Sammanfattning... 7 2. Bakgrund och motiv... 8 2.1 Förutsättningar... 8 2.1.1 Allmänt... 8 2.1.2 Trafikförhållanden... 8 2.1.3 Olycksstatistik... 9 2.1.4 Bebyggelse och markanvändning... 11 2.1.5 Miljö och kulturförhållanden... 12 2.1.6 Kommunala planer... 13 2.1.7 Ekonomiska förutsättningar... 15 2.2 Tidigare utredningar och beslut... 15 2.2.1 Förstudie... 15 2.2.2 Vägutredning... 15 2.2.3 Arbetsplan... 15 2.2.4 Kommunala planer... 15 3 Syfte, mål och avgränsning... 16 3.1 Arbetsplanens syfte... 16 3.2 Projektets syfte och mål... 16 3.3 Referensstandard... 16 4 Vägförslaget... 16 4.1 Arbetsplanens omfattning... 16 4.2 Trafik... 17 4.3 Typsektioner... 19 4.4 Plan och profilstandard... 21 4.5 Korsningar och anslutningar... 21 4.6 Geologi och geoteknik... 21 4.7 Hydrologi och hydroteknik... 21 4.8 Kollektivtrafik... 22 4.9 Gång och cykeltrafik... 22 4.10 Broar och byggnadsverk... 22 3 1C070001.doc
4.11 Skadeförebyggande åtgärder... 23 4.11.1 Barriäreffekter... 23 4.11.2 Buller... 23 4.11.3 Luftföroreningar... 23 4.11.4 Vibrationer... 23 4.11.5 Naturmiljö... 23 4.11.6 Ekologiska samband... 24 4.11.7 Kulturmiljö... 24 4.11.8 Landskap... 24 4.11.9 Friluftsliv... 24 4.11.10 Mark och vattenföroreningar... 24 4.11.11 Skyddsåtgärder under byggnadstiden... 24 4.12 Övriga väganordningar... 25 4.12.1 Beläggning... 25 4.12.2 Belysning... 25 4.12.3 Driftvändplatser... 25 4.12.4 Parkering och uppställningsytor... 25 4.12.5 Rastplatser... 25 4.12.6 Räcken... 25 4.12.7 Skyltar och signaler... 25 4.12.8 Vägmarkering... 25 4.13 Andra åtgärder och anordningar... 25 4.13.1 Enskilda anslutnings och parallellvägar... 26 4.13.2 Jord och luftledningar... 26 4.13.3 Kompensationsåtgärder... 26 5 Väghållningsansvar för allmänna vägar... 27 5.1 Förändring av väghållningsområde... 27 5.2 Förändring av allmän väg... 27 6 Konsekvenser av vägförslaget... 27 6.1 Trafiktekniska konsekvenser... 27 6.1.1 Trafikmängder... 27
6.1.2 Framkomlighet... 27 6.1.3 Trafiksäkerhet... 27 6.1.4 Trafikekonomi och komfort... 27 6.1.5 Trafikantupplevelser och trafikservice... 28 6.2 Miljökonsekvenser... 28 6.2.1 Hälsa och säkerhet... 28 6.2.2 Natur och kulturmiljö... 28 6.2.3 Hushållning med naturresurser... 29 6.3 Konsekvenser för pågående markanvändning... 29 6.4 Påverkan under byggnadstiden... 29 7 Markåtkomst... 30 7.1 Fastställelseprövning... 30 7.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning... 30 7.1.2 Rättsverkningar av fastställelsebeslutet... 30 7.2 Vägområde för allmän väg... 31 7.2.1 Vägområde för allmän väg med vägrätt... 31 7.2.2 Vägområde inom detaljplan... 31 7.2.3 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt... 31 7.2.4 Område med inskränkt drift... 31 7.3 Område med tillfällig nyttjanderätt... 32 7.4 Vägområde för enskild väg... 32 8 Kostnader... 32 9 Fortsatt arbete (genomförande)... 32 9.1 Bygghandling... 32 9.2 Dispenser och tillstånd... 33 9.3 Produktion... 33 9.3.1 Trafikföring under byggnadstiden... 33 9.4 Kontroll och uppföljning... 33 10 Sakägare... 34 11 Samrådsredogörelse... 34 12 Underlagsmaterial... 35 5 1C070001.doc
1. Sammanfattning Denna handling omfattar beskrivning till arbetsplanen för trafikplats Måby, E4 mellan Stockholm och Uppsala i Sigtuna kommun, Stockholms län. Idag har trafikplats Måby endast på- och avfart för trafik till och från Uppsala. Närheten till Arlanda flygplats innebär ett stort antal därtill relaterade verksamheter i området. Målet är att öka tillgängligheten till NV delen av Arlanda och Swedavias (tidigare del av Luftfartsverket) exploatering i samband med anläggande av nytt verksamhetsområde, Cargo City och framtida logistikcenter, framför allt för trafik till och från Stockholm. Detta ska uppnås genom en nybyggnation av en påfart, för södergående trafik, väster om E4 och en avfart, för norrgående trafik, öster om E4. Syftet med arbetsplanen är att väghållaren (Trafikverket) skall erhålla vägrätt enligt väglagen för den mark som erfordras för objektets byggande, drift och underhåll. Ny påfart mot Stockholm föreslås starta vid väg 905, mitt emot befintlig avfart från Uppsala, här utformas korsningen som en s.k. droppe. Ny avfart från Stockholm föreslås vika av från E4 norr om bro över väg 905 för att ansluta parallellt med befintlig påfart (mot Uppsala) till befintlig cirkulationsplats öster om E4. Gång och cykelbanan som idag korsar befintlig påfartsramp mot Uppsala i plan, planeras att korsa planskilt, via port under befintlig påfart mot Uppsala och ny avfart från Stockholm. Planerad påfart går genom skogsområdet söder om väg 905, väster om E4. Övriga planerade väganläggningar hamnar i befintlig vägmiljö eller dess omedelbara närhet. En Förstudie upprättades 2008-02-18. Med denna som grund beslutade länsstyrelsen 2008-07-14 att projektet inte kan bedömas medföra en betydande miljöpåverkan. Trafikverket tog därefter ställning till att fortsätta med en arbetsplan enligt förstudiens förslag. Trafikverket, Swedavia och Nordic Airport Properties KB har överenskommit ett finansieringsavtal där Swedavia och Nordic Airport Properties KB svarar för kostnaderna för framtagande av bygghandling samt byggande. Kalkylerad totalkostnad för planerad utbyggnad av trafikplatsen, i prisnivå 2011, är ca 45 mkr. Tillkommande vägområde för allmän väg enligt denna arbetsplan omfattar ca 40670 m2. 7 1C070001.doc
2. Bakgrund och motiv 2.1 Förutsättningar 2.1.1 Allmänt E4 ingår i det nationella vägnätet, vilket omfattar sådana vägar som uppfyller en utpräglad mångsidig funktion för landets ekonomi och välfärd. På stamvägnätet går huvuddelen av alla långväga transporter. Hela södra Arlandaområdet har behov av bra anslutningsmöjligheter till E4. Luftfartsverket (Swedavia) har som målsättning att utveckla flygplatsområdet vid Arlanda och Sigtuna kommun och Sigtuna kommun har med anledning av detta upprättat en fördjupad översiktsplan för Arlandaområdet. Nordost om trafikplats Måby planeras för ett framtida logistikcenter och där finns även en brandstation och räddningsskola. Inom området föreslås också en ny järnvägsdragning för godstrafik som ansluter till Arlandabanan. Etableringarna kommer att öka trafikbelastningen, framför allt med avseende på tunga transporter. Inom flygplatsområdets södra del planeras också för ett nytt verksamhetsområde, Cargo city, med c:a 3000 anställda. Området ansluts via en lokalgata mot cirkulationsplats Måby. Påfartsmöjlighet för södergående trafik och avfartsmöjlighet för norrgående trafik, saknas i nuläget i trafikplats Måby. Detta medför onödigt långa insatstider för räddningstjänsten och ökad andel tung trafik på väg 905, med högre miljöbelastning som följd. Dessutom är det problem med orienterbarheten för den tunga trafiken, som i brist på anslutningsmöjlighet i Måby kör via trafikplats Arlanda och väg 905. Avståndet mellan trafikplats Arlanda och trafikplats Måby är ungefär 1 km. Bredden på respektive vägbana på E4 genom trafikplatsen varierar från 12-12.8 meter. Variationen i bredd beror på att vägrenen in mot mittremsan lokalt är bredare vid bron över väg 905. Väg 905 är 9 meter bred, på sträckan genom trafikplatsen. Genom trafikplatsen, utmed väg 905, finns en gång- och cykelväg, som förbinder Märsta och Arlandaområdet. Gång- och cykelvägen korsar avfarten från Uppsala och påfarten mot Uppsala, i plan. 2.1.2 Trafikförhållanden Väg E4 tillhör en av landets absolut viktigaste transportlänkar och har i stort sett motorvägsstandard från Gävle ner till Helsingborg. Vägen tillhör det nationella stamvägnätet och är av riksintresse. Även för regionen är vägen en viktig kommunikationslänk för arbetspendling och godstransporter, där bland annat kopplingen mot Arlanda är en mycket viktig del.
Väg 905 är en sekundär länsväg som via Måby trafikplats förbinder Märstaområdet med Arlanda. Eftersom trafikplatsen saknar ramper söderut tvingas en stor del av trafiken från verksamhetsområdet vid Tomta till trafikplatsen vid Arlanda istället vid transporter söderut. Väg 905 trafikeras av SL-buss mellan Märsta och Arlanda, flygbuss till och från Uppsala samt flygbuss till och från Enköping. Det finns busshållplatser vid korsningen Brobyvägen/väg 905, ca 150 meter väster om avfarten från Uppsala, samt öster om cirkulationsplatsen Trafiktillväxten på våra största vägar har varit mycket kraftig under de senaste årtiondena och ökningen gäller särskilt den tunga trafiken. Befintliga trafikflöden redovisas på nedanstående karta. Mätår anges inom parantes. Figur:Årsdygnstrafik för befintligt vägnät med mätår inom parantes. Källa www.trafikverket.se 2.1.3 Olycksstatistik Sedan ca 10 år tillbaka sker all olycksregistrering i Sverige i ett databassystem som kallas STRADA. Registreringen är tänkt att ske i samarbete mellan Polismyndigheten och Landstingen i respektive län. På det viset kan ett bredare material skapas som ger bra underlag vid uppföljning av olika slag. 9 1C070001.doc
Olycksstatistiken har studerats för motorvägen inom utredningsområdet, ca 1 km i varje riktning från trafikplatsen. Även olycksdata har hämtats in från väg 905 på sträckan närmast trafikplatsen. Det har inte inträffat någon dödsolycka i området. Statistiken visar att det inträffat 24 personskadeolyckor under tiden januari 2000 januari 2010. På väg 905 har det inträffat 6 olyckor varav en singelolycka med motorcykel med en allvarligt skadad, övriga olyckor med lindrig skadeföljd. Två av olyckorna är mopedolyckor i cirkulationsplatsen. Utmed väg E4 har det inträffat 18 skadeolyckor, som är i stort sett jämt fördelade norr respektive söder om trafikplatsen. Olyckstypen som dominerar är omkörnings- respektive upphinnandeolyckor. Samtliga olyckor har resulterat i 4 svårt skadade och 18 lindrigt skadade personer under den aktuella perioden. Figur: STRADA omfattning av olycksregistrering vid väge4/905, källa www.trafikverket.se. Aktuell åtgärds är i första hand en åtgärd som syftar till att öka framkomlighet och tillgänglighet till och från Tomta-området ut mot E4 och inte en åtgärd för att förbättra trafiksäkerheten. I arbetsplanen ingår dock en planskiljning av gång- och cykelvägen, vilket är mycket positivt för möjligheten att minska olyckorna där oskyddade trafikanter är inblandade.
2.1.4 Bebyggelse och markanvändning Närheten till Arlanda flygplats innebär ett stort antal därtill relaterade verksamheter i området. Nordväst om trafikplatsen ligger Måby där det finns en långtidsparkering för flygresenärer. Här finns dessutom tre bostadshus väster om trafikplatsen, utefter väg 905, och ytterligare tre norr om trafikplatsen, utefter E4. I området mellan trafikplatsen och befintliga verksamheter har kommunen påbörjat planarbete för hotell och bensinstation. Nordöst om trafikplatsen, i området Tomta, finns ytor och lokaler för logistik samt Sigtuna kommuns räddningstjänst med tillhörande räddningsskola. Här finns planer för ytterligare logistikverksamhet samt kontor, hotell, bensinstation, parkering och lastbilsuppställning. Norr om Tomta bedrivs jordbruk. Skogsbruk bedrivs söder om trafikplatsen. Sydväst om trafikplatsen, c:a 100 meter från föreslagen påfartsramp mot Stockholm, ligger en fastighet med två fritidshus. Söder om detta finns planer för kontor, handel, logistik och lager samt småskalig industri. I trafikplatsen finns det många ledningar av olika slag. Utefter väg 905 ligger en fjärrvärmeledning, med optokablar i samma sträckning, VAledningar, belysningskablar samt två teleledningar. En teleledning korsar under E4, ungefär i det läge där ny påfart mot Stockholm ansluter mot E4. Direkt väster om E4 växlar ledningen från markförlagd till luft. Söder om väg 905 finns en kraftledning (luft) som även förgrenas söder ut längs E4:ans västra sida och korsas då av planerad påfart mot Stockholm, både vid E4 och väg 905. Förgreningen söderut ska avvecklas under 2011. Väster om befintlig avfart från Uppsala finns elledningar parallellt med rampen. Dessa korsar både ramp och väg 905 för anslutning till mätstationen som finns placerad i området mellan rampen, väg 905, E4 och Halmsjöbäcken. VA-ledningar följer gc-väg och korsar befintlig påfart mot Uppsala och planerad avfart från Stockholm. Dessa ledningar är i dagsläget inte inkopplade, men ledningsägaren har för avsikt att ansluta dessa inom kort. Längs väg 905, på norra sidan, står belysningsstolpar med tillhörande belysningskabel. E4 är belyst från tpl Arlanda, söder om tpl Måby, till ca 300 m söder om väg 905 för södergående körbana och till ca 100 m söder om väg 905 för norrgående körbana. Belysningskabel löper på denna sträcka parallellt med E4 på respektive sida. 11 1C070001.doc
2.1.5 Miljö- och kulturförhållanden Se även kapitel 6 Konsekvenser av den föreslagna vägen och bilagd Miljökonsekvensbeskrivning. Landskapskaraktär Landskapsbilden i utredningsområdet präglas av fyra element; det småbrutna kulturlandskapet i norr, skogen i söder, Halmsjöbäckens/Märstaåns dalgång och vägkorridorerna E4 och väg 905. E4 utgör en tydlig nord-sydlig axel genom området, som bryter såväl skogen som jordbrukslandskapet. Väg 905 utgör en öst-västlig axel och faller samman med Halmsjöbäckens/Märstaåns dalgång, i övergång mellan skog och jordbrukslandskap. Kulturmiljö Området nordväst om trafikplats Måby består av ett riksintresse för kulturmiljön och benämns Odensala-Husby Ärlinghundra. I området kring trafikplatsen finns fornlämningar i form av gravfält, gravar, stensträngar, boplatser och fossil åker från bronsålder och framåt. Naturmiljö Planerad påfart går genom skogsområdet söder om väg 905, väster om E4. Övriga planerade väganläggningar hamnar i befintlig vägmiljö eller dess omedelbara närhet. Genom trafikplatsen rinner Halmsjöbäcken i öst-västlig riktning. Idag sker all avvattning till bäcken via dagvattenledningar och diken med anslutning till bäcken vid ca 15 st punkter. Halmsjöbäcken är ett biflöde till Märstaån, som mynnar i Mälaren.
2.1.6 Kommunala planer Plan Upprättad /reviderad Antagen/ fastställd/ laga kraft Anmärkning Arbetsplanens beröringspunkter FÖP Arlandaområdet Arlanda flygplats Arlanda stad. En fördjupning av översiktsplan 2002. 2001-2006 Antagen 2006-04-27 Trepartssamarbete mellan Sigtuna kommun, Luftfartsverket och Arlandastad KB, med kommunen som huvudman Planen föreslår en utbyggd trafikplats. Detaljplan för del av Stockholm-Arlanda flygplats. Arlanda logistikområde För Arlandaområdet kvarter C29, C30 och del av C31. Omfattande del av fastigheten Arlanda 2:1 i Sigtuna kommun, Stockholms län. DP beteckning: 271 2007-2009 Antagen 2009-09-03 Laga kraft 2009-10-08 Luftfartsverket ansvarar för plangenomförandet. Luftfartsverket är huvudman för allmän plats. Ytterslänt för ny gång- och cykelbana gör intrång i DP. Kommunen ser det som en mindre avvikelse. Kommunens ställningstagande finns protokollfört vid samråd 2011-04-07. Detaljplan för Västra Arlandastad, kvarteren A20 och A21, omfattande del av fastigheterna Broby 1:1 och Märsta 21:29 i Sigtuna kommun, Stockholms län DP beteckning: 260 2007-2008 Antagen 2008-06-12 Laga kraft 2008-07-10 Sigtuna kommun ansvarar för plangenomförandet. Sigtuna kommun är huvudman för allmän plats. DP 260 gränsar till föreslagen breddning av E4, för ny påfart. Ny kantremsa och område för tillfällig nyttjanderätt, vid breddning av E4, gör intrång i område som enligt detaljplan ska vara tillgängligt för vägslänt E4. Detaljplan för Cargo City,södra fraktområdet, vid Arlanda flygplats inom del av Arlanda 2:1 och Måby 2:8 i Sigtuna kommun, Stockholms län. DP beteckning: 221 Genom Trafikplats Skänninge Norra Antagen 2003-09-04 Laga kraft 2003-10-09 Luftfartsverket ansvarar för plangenomförandet. Luftfartsverket är huvudman för lokalgata DP 221 gränsar till arbetsplanen, öster om befintlig cirkulationsplats. 13 1C070001.doc
Bild 1. Berörda detaljplaner
2.1.7 Ekonomiska förutsättningar Objektet är inte upptaget i Trafikverkets ekonomiska långtidsplaner. Framtagande av Förstudie (se nedan) och arbetsplan har bekostats av Trafikverket/Vägverket. Trafikverket, Swedavia och Nordic Airport Properties KB har överenskommit ett finansieringsavtal där Swedavia och Nordic Airport Properties KB svarar för kostnaderna för framtagande av bygghandling samt byggande. 2.2 Tidigare utredningar och beslut 2.2.1 Förstudie Framtagandet av förstudie föregicks av en PM Idéstudie för nya ramper i trafikplats Måby, Arlanda. Vägverket Region Stockholm 2007-06-21. I denna studerades enkelt förutsättningarna för tre olika ramper. En med parallellavfart för norrgående trafik samt två olika påfartsramper för södergående trafik, dels klöverblad och dels en direktramp. Inga samråd genomfördes i samband med detta arbete. Slutsatsen var att alla tre alternativen var möjliga att genomföra. I Förstudien studerades de tre alternativen från Idéstudien samt ytterligare en avfart, via direktramp. Arbetet resulterade i att förslagen påfart via klöverblad och avfart via direktramp avskrevs. En samrådshandling var utlagd för samråd under perioden jan/feb 2008. Samråd och utredning resulterade i upprättandet av Förstudie. Måby trafikplats E4 Arlanda. Rampanslutningar. 2008-02-18. Med denna som grund beslutade länsstyrelsen 2008-07-14 att projektet inte kan bedömas medföra en betydande miljöpåverkan. Trafikverket tog därefter ställning till att fortsätta med en arbetsplan, med inriktning att bygga ut trafikplatsen till en komplett trafikplats enligt förstudiens förslag, inkluderande väg 905 och befintlig gång- och cykelväg. 2.2.2 Vägutredning Vägutredning har ej genomförts. 2.2.3 Arbetsplan Upprättandet av arbetsplanen har föregåtts av samråd (se vidare kapitel 11 Samrådsredogörelse). Efter genomfört samråd upprättades miljökonsekvensbeskrivningen som godkändes av länsstyrelsen den 26 september 2011. 2.2.4 Kommunala planer Sigtuna kommun har 2011 påbörjat ett arbete med Detaljplan för hotell och bensinstation vid Måby trafikplats, omfattande del av fastigheten Måby 1:1 Detaljplanen sammanfaller med en yta som i denna arbetsplan föreslås som tillfällig nyttjanderätt. Planerat genomförande av trafikplatsens utbyggnad ligger dock före kommunens planerade etablering. Dessutom är en utbyggd trafikplats en förutsättning för etableringen av hotell och bensinstation. 15 1C070001.doc
3 Syfte, mål och avgränsning 3.1 Arbetsplanens syfte Syftet med arbetsplanen är: - ge väghållaren tillstånd att bygga vägen, - ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt, - reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 3.2 Projektets syfte och mål Målet med projektet är att erhålla en komplett trafikplats. Syftet är att öka tillgängligheten till NV delen av Arlanda och Swedavias exploatering i samband med anläggandet av ett nytt verksamhetsområde, Cargo City och framtida logistikcenter, framför allt för trafik till från E4, syd. 3.3 Referensstandard Referenshastighet för E4 är 110 km/h och för väg 905 70 km/h. Påfarten är utformad så att personbilar ska nå 90 km/h vid observationssträckans slut. Avfarten är utformad med god standard (Vmin>35 km/h) och mjukt körsätt enligt VGU (Vägar och Gators Utformning. Publ.2004:80). 4 Vägförslaget 4.1 Arbetsplanens omfattning Vägförslaget omfattar ny direktpåfart från väg 905, mitt emot befintlig avfart från Uppsala, till E4. Rampen mellan väg 905 och E4 är ca 350 m lång. Området mellan rampen, väg 905 och E4 blir svår att nå/bruka för fastighetsägaren och föreslås därför som nytt vägområde. Söder om rampens anslutning mot E4 breddas E4 på en sträcka av ca 600 m, för observations- och anpassningssträcka samt utspetsning. Korsningen mellan väg 905 och av-/påfart för södergående trafik utformas som en s.k. droppe, en cirkulationsplats utan möjlighet att köra helt runt. Befintlig avfart förskjuts något österut och byggs om på en sträcka av ca 50 m, mellan väg 905 och Halmsjöbäcken, samt målas om på ytterligare ca 50 m. Väg 905 och gång- och cykelvägen, längs dess norra sida, anpassas till droppen på en sträcka av ca 100 m. Vidare omfattas en ny parallellavfart från E4 till befintlig cirkulationsplats öster om E4. Själva parallellsträckan på E4 erhålls genom ommålning/omdisponering av befintlig vägbana och kräver därför inget nytt vägområde.
Gång och cykelvägen som idag korsar befintlig påfartsramp mot Uppsala, i plan, föreslås korsa befintlig påfart och ny avfart för norrgående trafik, planskilt, via port under båda ramperna. På båda sidor av E4, norr om väg 905 anläggs ett antal dagvattendammar. Därför föreslås hela ytan mellan E4, väg 905 och befintlig påfart mot Uppsala som nytt vägområde och innefattar då ny avfart, ny gång- och cykelväg samt nya dagvattendammar. Beteckning Sträcka/användning Typ Längd (ca) E4 söder Parallellsträcka för påfart mot Stockholm Allmän 600 m Påfartramp E4söder Ny påfartsramp från väg 905 till E4 mot Stockholm Allmän 350 m Avfartsramp Justering av anslutning mot väg 905 Allmän 100 m E4söder Väg 905 Ny droppe där av- och påfart för södergående trafik ansluter Allmän 100 m Avfartsramp E4norr Ny avfartsramp mellan E4 och bef cirkulationsplats. Kommunal 160 m GC-väg Vid plankorsning med befintlig avfart från Uppsala. Allmän 100 m GC-väg Vid planskild korsning med ny avfart från Stockholm och befintlig påfart mot Uppsala. Allmän 260 m Tabell 1. Arbetsplanens omfattning 4.2 Trafik Den starka utvecklingen med snabbt stigande befolkningssiffror inom Stockholms län medför att transportbehovet ökar. Väg E4 är redan idag hårt belastad med upp mot 30 000 fordon per dygn och en körfältsförstärkning till tre körfält i varje riktning på motorvägen kommer att bli nödvändigt till i första hand Arlandaavfarten för att klara det framtida transportbehovet. Även trafikplatsen in mot Arlanda är hårt belastad och den föreslagna utbyggnaden av Måby till helt utbyggd trafikplats kommer att bidra till en nödvändig avlastning vid infarten till Arlanda. Ytterligare ett motiv för utbyggnaden är att kommunen lokaliserat sin nya brandstation vid Måby trafikplats. Utbyggnaden av trafikplatsen medför tidsvinster och en betydligt större flexibilitet vid val av utryckningsvägar. Inom ramen för den fördjupade översiktsplanen för Arlandaområdet (FÖP mars 2006) har prognos tagits fram för den framtida trafikutvecklingen. Denna bygger dels på en bedömning av den allmänna trafikökningen i regionen men har även tagit höjd för den utveckling som ska ske inom Arlandaområdet med avseende på godsoch person relaterad trafik kopplade till flygverksamheten. Prognoserna 17 1C070001.doc
visar på kraftiga ökningar både på E4 och väg 905. Exempelvis kan det förväntas nära nog en fördubbling av trafiken på väg 905 och en ökning med ca 50% på E4 norr om Måby trafikplats. Figur: Trafikprognos för Arlandaområdet 2030. Källa FÖP Arlandaområdet, www.sigtuna.se En bedömning om hur trafiken skall fördelas sig i trafikplatsen visar att ramperna mot norr blir mer belastade än de nya ramperna som är orienterade mot söder.
Figur: Fördelning av trafik i utbyggd trafikplats Genom Trafikplats Måby föreslås även förbättringar för den befintliga separata gång- och cykelbana på norra sidan av väg 905. På den östra sidan av E4 föreslås att cykelbanan planskiljs med ramperna i syfte att öka framkomlighet och trafiksäkerhet för gång- och cykeltrafikanter. 4.3 Typsektioner Typsektioner framgår av ritning 100T0401. Ramper utformas 6 m breda, varav 4 m är körfältsbredd. Ny avfartsramp utförs med 4,5 m körfält i den minsta horisontalradien (r=55m). 19 1C070001.doc
Parallellsträckan för påfart mot Stockholm utformas med bredd 3,8 m och vägren 1 m. Befintliga körfält på E4 är oförändrade. Sektionsindelningen blir då V1,0 + Kf3,8 + Kf4,0 + Kf3,8 + V1,0, total vägbredd 13,6 m. Parallellsträckan för påfart mot Stockholm och avfart från Stockholm utformas med bredd 3,5 m söder om bro över väg 905 och med bredd 3,8 m över bron. Vägrenens bredd är konstant 1,0 m. Befintliga körfält och vägren på E4 smalnas av för att ge utrymme för avfarten. Sektionsindelningen söder om bron blir då V0,5 + Kf3,5 + Kf3,5 + Kf3,5 + V1,0, total vägbredd 12,0 m. Sektionsindelningen över bron blir V1,0 + Kf3,5 + Kf3,5 + Kf3,8 + V1,0, total vägbredd 12,8 m. Sidoområdet utförs enligt Vägverkets sidoområdestyp B, med släntlutning 1:4. På parallellsträckan för ny påfart mot Stockholm utförs sidoområdet som befintligt (1:3/1:2,5) och kompletteras med sidoräcke. Gång- och cykelväg (GC-väg) utformas 4 m bred, förutom del som går i tråg under ny avfart och befintlig påfart. I tråget föreslås gc-vägen vara 5 m bred. Beteckning Sträcka/användning Körbana Vägrenar E4 söder E4 norr E4 söder Påfartramp E4söder Parallellsträcka för påfart mot Stockholm Parallellsträcka för avfart från Stockholm Ny påfartsramp från väg 905 till E4 mot Stockholm 13,6 m 1,0 m 12.0/12,8 m 1,0/0,5 m 6,0 m 1,0 m Avfartsramp Justering av anslutning mot väg 905 6,0 m 1,0 m E4söder Avfartsramp E4norr Väg 905 GC-väg GC-väg Ny avfartsramp mellan E4 och bef cirkulationsplats. Ny droppe där av- och påfart för södergående trafik ansluter Vid plankorsning med befintlig avfart från Uppsala. Vid planskild korsning med ny avfart från Stockholm och befintlig påfart mot Uppsala. 6,0/6,5 m 1,0 m 9,0 m 0,75 m 3,0 m - 4,0/5,0 m - Tabell 2. Typsektioner
4.4 Plan- och profilstandard Ny avfartsramp är utformad med god standard och mjukt körsätt enligt VGU Del 8 Trafikplatser. Minsta horisontalradie är 55m. Ny påfartsramp är utformad med god standard enligt VGU. Val av radier har baserats på beräknade hastigheter utifrån framtagen hastighetsprofil. Största lutning är 5%. Personbilar kan accelerera till 90 km/h innan anpassningssträckan mot E4 börjar. Anpassningssträckan utförs ca 100 m längre än krav i VGU, eftersom E4 lutar ca 2% uppför vid anpassningssträckans början. Men därefter minskar lutningen succesivt och vid anpassningssträckans slut lutar det nedför 1%. Gång- och cykelvägens plangeometri har mindre god standard med minsta horisontalradie 30 m. Vertikalradierna håller god standard med minsta konkava vertikalradie 140 m och minsta konvexa vertikalradie 800 m. Lutningen håller mindre god standard med 2 m nivåskillnad i lutning 5%. 4.5 Korsningar och anslutningar Ny avfart (från Stockholm) ansluter parallellt med befintlig påfart (mot Uppsala) till befintlig cirkulationsplats med rondellradie 25 m. Ny påfart (mot Stockholm) och befintlig avfart (från Uppsala) ansluter mot väg 905 i en s.k. droppe. En droppe saknar vissa svängmöjligheter jämfört med en cirkulationsplats, eftersom man bara får köra in i droppen från avfarten och ut från droppen till påfarten. Droppen utformas med en rondellradie 11 m, varav 2 m är överkörbart för att klara svepet från långa fordon. Anslutning till mätstationen från väg 905, mellan befintlig avfart (från Uppsala) och E4, flyttas något österut p g a droppen. 4.6 Geologi och geoteknik Jorden i trafikplatsen utgörs huvudsakligen av siltig grusmorän och siltig lera. På sträckan där ny påfart (mot Stockholm) går parallellt med E4, utgörs jorden av fyllning och friktionsjord. Här förekommer också berg i dagen. I skärningen för ny påfart (mot Stockholm), vid km 0/090-0/200, samt i norra änden på GC-port/tråg, under ny avfart (från Stockholm) och befintlig påfart (mot Uppsala), krävs viss bergsprängning. Eventuella sättningar för hög bank, där ny avfart viker av från E4, kan tas ut genom tidig utläggning av bankfyllning, eventuellt i kombination av överlast. Geotekniska förhållanden redovisas utförligare i Tekniskt PM - geoteknik. 4.7 Hydrologi och hydroteknik I syfte att kunna rena dagvattnet samlas avvattningen från merparten av de nytillkommande vägytorna till 3 st dammar med dämt utlopp. Det renade vattnet från dammarna leds via en dagvattenledning till 21 1C070001.doc
Halmsjöbäcken. Utöver de tillkommande nya ytorna kan också stora delar av E4:s avvattning samt mindre delar av väg 905:s avvattning ledas till dammarna. Dammarna placeras mellan E4 och på/avfarter till E4 och norr om väg 905. Övrig vägavvattning, framför allt från befintliga ytor, som sker via vägslänter och öppna diken, föreslås oförändrade. I skärningen för gc-porten, under ny avfart (från Stockholm) och befintlig påfart (mot Uppsala), hamnar gång- och cykelvägen under grundvattennivån. Överytan på gc-vägen ligger som lägst på nivån +19,4. Högsta uppmätta nivå på grundvattnet är +20,6 (2010-05-05). GC-vägen byggs därför i tråg på en sträcka av ca 85 m. Dagvatten pumpas från tråget till befintligt öppet dike som i sin tur avrinner till Halmsjöbäcken. Avvattning av den nya gång- och cykelporten (GC-porten) måste ske med pumpning och en pumpstation föreslås placeras söder om GCporten med utloppsledning till befintligt dike som i sin tur avrinner till Halmsjöbäcken. 4.8 Kollektivtrafik Väg 905 trafikeras av SL-buss mellan Märsta och Arlanda, flygbuss till och från Uppsala samt flygbuss till och från Enköping. Hållplatser finns strax utanför arbetsplaneområdet. 4.9 Gång- och cykeltrafik En gång- och cykelväg (gc-väg) går parallellt med väg 905, på norra sidan, mellan Märsta och Arlandaområdet. Gc-vägen korsar befintlig avfart (från Uppsala) i plan. Denna cykelöverfart förskjuts något norrut i och med anläggandet av droppen. Cykelöverfarten är 4 meter bred och placerad 6 meter från droppen (se ritn. 100T0502 och 132T0301). Där gc-vägen korsar ny avfart (från Stockholm) och befintlig påfart (mot Uppsala) anläggs däremot en planskild korsning, eftersom passagen blir längre, motortrafiken här kommer från två håll och hastigheten här bedöms vara högre. Gc-vägen viker av från väg 905, mellan port under E4 och cirkulationsplatsen, och går över Halmsjöbäcken via en bef. rörbro, som tidigare använts för påfart mot Uppsala. (se ritn. 100T0501) 4.10 Broar och byggnadsverk Parallellt med väg 905 går en gc-väg mellan Märsta och Arlanda. Idag korsar gc-vägen påfartsrampen till E4 norrut. Utbyggnaden av Måby trafikplats innebär att en ny avfartsramp från E4 görs. Den går parallellt med påfartsrampen vid korsningen med gc-vägen. Av trafiksäkerhetsskäl så görs korsningen mellan gc-väg och på- och avfartsramper planskild, gc-vägen passerar under ramperna. För att få en så ljus och öppen utformning av gc-passagen som möjligt görs två broar, en för varje ramp, med ett mellanrum mellan broarna. Broarna görs som plattbroar med ändskärmar och teoretisk spännvidd
drygt 13 m. Undersidan på brobaneplattan ges en svagt välvd parabelform. Det är inte möjligt att erhålla fri höjd för gc-vägen under bron utan att gå ner under nivån för grundvattenytan. Därför dras gc-vägen i ett vattentätt tråg som blir ca 85 m långt. Tråget görs 5 m brett nere under broarna och 4 m vid ändarna. Väggarna på tråget är ca 1,2 m höga under broarna och höjden går mot noll vid trågändarna. Tråget ges en utformning så att det blir tillräckligt tungt och inte flyter upp vid högt grundvatten. Bro och tråg grundläggs på packad fyllning minst 0,3 m tjock. Bergsprängning krävs för grundläggning av tråget och sannolikt också vid grundläggning av norra bron. 4.11 Skadeförebyggande åtgärder 4.11.1 Barriäreffekter GC-porten utformas luftig och överblickbar. Varje ramp går på en separat bro så att ett ljusinsläpp erhålls mitt i porten. Belysning i GCport och längs GC-väg anläggs där vägbelysning saknas. Regelbunden information om pågående arbeten och lämpliga kringfartsvägar ges till berörda. En planerad och konsekvent informationsstrategi till närboende medverkar till att begränsa obehagen av störningarna. 4.11.2 Buller Den bullerstörning som finns idag på de närmast liggande fastigheterna beror på höga trafikflöden på E4. Inga fastigheter inom gränsen för denna arbetsplan beräknas få sådana bullernivåer till följd av utbyggnaden att de berättigar till bulleråtgärder. Beräknade bullernivåer för framtida trafikflöden på själva motorvägen visar dock att Måby 4:3 kommer att behöva ett kompletterande skydd i framtiden. Detta kommer att behöva åtgärdas inom ramen för annat projekt på Trafikverket. 4.11.3 Luftföroreningar Inga skadeförebyggande åtgärder föreslås. Uppföljning av prognosticerade trafikmängder utförs, för att avgöra om beräkningar i FÖP för Arlandaområdet är korrekta. Om trafikprognoserna inte är korrekta bör mätningar av luftföroreningshalter övervägas inom de områden där människor vistas stadigvarande. 4.11.4 Vibrationer Inga skadeförebyggande åtgärder föreslås. Bebyggelse besiktigas före, under och efter byggskedet. Eventuella skador av sprängning, vibrationer och liknande ersätts. 4.11.5 Naturmiljö Inga skadeförebyggande åtgärder föreslås. 23 1C070001.doc
4.11.6 Ekologiska samband Inga skadeförebyggande åtgärder föreslås. 4.11.7 Kulturmiljö Inga skadeförebyggande åtgärder föreslås. 4.11.8 Landskap Trädrad längs GC-väg kompletteras. Dagvattendammar och trädplanteringar i dungar utförs på ett naturlikt sätt. Föreslagen droppe väster om E4 utformas med samma formspråk som befintlig cirkulationsplats öster om E4. För bättre landskapsanpassning används överskottsmassor för terrängmodellering av ny avfartsramp (från Stockholm) med flacka slänter mot befintlig mark. 4.11.9 Friluftsliv Inga skadeförebyggande åtgärder föreslås. 4.11.10 Mark- och vattenföroreningar Vägdagvatten omhändertas i tre dammar, se 4.7. 4.11.11 Skyddsåtgärder under byggnadstiden Miljökrav gällande t ex EU-klassning av fordon och arbetsmaskiner, kemikaliehantering, vattenhantering, buller osv ställs i upphandlingen av entreprenör. De fornlämningar som angränsar till arbetsområdet och som inte ska tas bort skyddas via inhägnad eller plank för att inte skadas. Etableringsplatser inom riksintresse kulturmiljö bör undvikas. Uppställning av maskiner, tvätt av fordon, lokalisering av drivmedelsupplag och förvaring av kemikalier ska ske med hänsyn till Halmsjöbäcken. Schaktmassor ska i möjligaste mån återanvändas i planeringen av vägens närområde. Tillfälliga arbetsytor och upplag återställs så att marken kan återtas i bruk efter byggskedet. Gammal beläggning hanteras enligt gällande regler beroende på innehåll. Utredning pågår om beläggningen innehåller PAH. Bebyggelse besiktigas före, under och efter byggskedet. Eventuella skador av sprängning, vibrationer och liknande ersätts. Transporter styrs till vissa tider. Regelbunden information om pågående arbeten och lämpliga kringfartsvägar ges till berörda. En planerad och konsekvent informationsstrategi till närboende medverkar till att begränsa obehagen av störningarna. Miljöskyddsåtgärder beskrivs mer ingående i Miljökonsekvensbeskrivningen.
4.12 Övriga väganordningar 4.12.1 Beläggning Bitumenbeläggning (asfalt) föreslås på alla nya väganläggningar. 4.12.2 Belysning Belysning skall knytas samman med belysning i trafikplats Arlanda, söder om trafikplats Måby. Så att hela sträckan på E4 mellan trafikplatserna blir belyst. På södergående körbana slutar belysningen på E4 där ny påfartsramp ansluter. Belysningsstråket fortsätter in på påfartsrampen till väg 905, som redan är belyst. På norrgående körbana slutar belysningen på E4 där ny avfartsramp ansluter. Belysningsstråket fortsätter in på avfartsrampen till befintlig cirkulationsplats, som redan är belyst. Befintlig påfart förses med belysning från cirkulationsplatsen till strax efter bro över gc-vägen. Befintlig belysningsstolpe för väg 905 vid droppen måste flyttas. Belysning i gc-port och längs gc-väg anläggs där vägbelysning saknas. Befintlig belysningsstolpe för gc-vägen nordväst om droppen måste flyttas. Belysningsanläggningen ägs av Sigtuna kommun. 4.12.3 Driftvändplatser Ej aktuellt 4.12.4 Parkering och uppställningsytor Ej aktuellt 4.12.5 Rastplatser Ej aktuellt 4.12.6 Räcken Sidoräcken anläggs på båda sidor av bro över gc-väg samt vid hög bank och spridda bergskärningar på södra halvan av ny påfart (mot Stockholm). Viltstängsel söder om väg 905 utefter södergående körbana på E4, flyttas från E4 till ny påfartsramp och norr om väg 905 anpassas viltstängslet till sidoförskjutningen av befintlig avfart från Uppsala. 4.12.7 Skyltar och signaler Skyltning sker enligt vägmärkesförordningen. 4.12.8 Vägmarkering Vägmarkeringar utförs enligt Trafikverkets föreskrifter. 4.13 Andra åtgärder och anordningar 25 1C070001.doc
4.13.1 Enskilda anslutnings- och parallellvägar Ej aktuellt 4.13.2 Jord- och luftledningar Teleledningar: Vid planerad droppe på väg 905 förstärks längsgående markledning och en dragbrunn flyttas väster om droppen. Ansvarig för åtgärden är ledningsägaren. Punkt 1 på ritning 100C9001. Ledning som korsas av föreslagen påfart mot Stockholm i km 0/310 kräver flytt av stolpe. Ansvarig för åtgärden är väghållaren. Fjärrvärme och optokablar: Fjärrvärmeledningar och optokablar som korsas av föreslagen påfart mot Stockholm i km 0/030 behöver flyttas och sänkas. Ansvarig för åtgärden är väghållaren. Punkt 2 på ritning 100C9001. Elledningar: Ledningar utefter befintlig avfart från Uppsala behöver flyttas. Ansvarig för åtgärden är ledningsägaren. Punkt 3 på ritning 100C9001. Ledning som korsar befintlig avfart i km 0/125 flyttas och korsar avfarten i km 0/090. Ansvarig för åtgärden är ledningsägaren. Punkt 4 på ritning 100C9001. Kraftledning som korsas av ny påfart mot Stockholm i km 0/025 kan behöva höjdjusteras. Ansvarig för åtgärden är väghållaren. Punkt 5 på ritning 100C9001. Ledning som följer fjärrvärmeledningarna och korsas av föreslagen påfart mot Stockholm i km 0/030 behöver sänkas. Ansvarig för åtgärden är väghållaren. Punkt 6 på ritning 100C9001. Ny elledning behöver dras fram till pumpstation vid gc-port. Ansvarig för åtgärden är väghållaren. Punkt 7 på ritning 100C9001. Ledningar mellan väg 905 och befintlig mätstation korsas av ny väganslutning till mätstationen och behöver skyddas/sänkas. Ansvarig för åtgärden är väghållaren. Punkt 8 på ritning 100C9001. VA-ledningar Vatten- och spillvattenledning som korsar befintlig avfart från Uppsala flyttas norrut runt ny droppe/gc-väg och föreslås korsa avfartsrampen i km 0/100. Ansvarig för åtgärden är ledningsägaren. Punkt 9 på ritning 100C9001. 4.13.3 Kompensationsåtgärder Ej aktuellt.
5 Väghållningsansvar för allmänna vägar 5.1 Förändring av väghållningsområde Inom det aktuella området är enbart Trafikverket väghållare för det allmänna vägnätet. 5.2 Förändring av allmän väg Ej aktuellt. 6 Konsekvenser av vägförslaget 6.1 Trafiktekniska konsekvenser 6.1.1 Trafikmängder En positiv regional utveckling medför att transportbehovet ökar. Utbyggnad av trafikplatsen medverkar till en positiv utveckling och därmed ökad trafik. Trafikprognosen beskrivs närmare under 4.2 i denna beskrivning. 6.1.2 Framkomlighet Vägförslaget förbättrar framkomligheten avsevärt för trafik till/från E4 syd som har Måby/Tomta-området som mål- eller utgångspunkt. Insatstiden för Räddningstjänsten, som har en station nordöst om trafikplatsen, minskar. Framkomligheten för oskyddade trafikanter ökar i och med gc-porten under av- och påfart för norrgående trafik. För trafik på väg 905 minskar framkomligheten något då man får åka genom planerad droppe. 6.1.3 Trafiksäkerhet Genom droppen får man ned hastigheten och kollisionsvinkeln i korsningspunkten mellan avfart från Uppsala och väg 905, vilket minskar risken för svåra olyckor. Anläggande av planskild korsning för gc-väg minskar risken för olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter. 6.1.4 Trafikekonomi och komfort Fordonskostnaderna bedöms minska i och med minskad resväg mellan E4 syd och Måby/Tomta-området. Väghållarens kostnader för drift och underhåll bedöms öka p g a ökad mängd väganläggning, inkl bro och belysning. Kostnader för olyckor bedöms minska. 27 1C070001.doc
Komforten för genomgående trafik på väg 905 minskar p g a inbromsning vid droppen. Komforten för övriga trafikströmmar bedöms öka. 6.1.5 Trafikantupplevelser och trafikservice Bedöms som oförändrat. 6.2 Miljökonsekvenser En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättades i april 2011. Länsstyrelsen har i beslut daterat 2011-09-26 godkänt MKB som bifogas denna arbetsplan. Föreslagna miljöskyddsåtgärder finns redovisade i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) och kapitel 4.11 ovan. Konsekvenserna för människors hälsa och miljön bedöms bli små. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler har beaktats i projektet och ingen negativ inverkan sker på de miljökvalitetsnormer (MKN)som är aktuella för området. 6.2.1 Hälsa och säkerhet Beräkningar visar att det är den genomgående trafiken på E4 som avgör ljudnivån vid fastigheterna. Bidraget från befintliga eller tillkommande ramper blir försumbart eftersom trafikmängderna är så pass låga jämfört med trafiken på själva motorvägen. Ny påfartsramp medför att ett mindre skogsområde, mellan rampen, väg 905 och E4 blir otillgängligt. Anläggande av påfartsrampen ökar känslan av att motorvägen kommer närmare Måbylund (Måby 2:2). En utbyggd trafikplats ökar trafiken i trafikplatsen och medför ökad exponering för människor i trafikplatsens närområde. Samtidigt kan fordon undvika omvägar, vilket medför mindre trafik och en minskad exponering i andra områden. Luftföroreningshalterna bedöms, både före och efter utbyggnad av trafikplatsen, som höga i direkt anslutning till E4. Däremot bedöms inte halterna överskrida gällande MKN vid närliggande bostäder i Måby. En port för gång- och cykeltrafik kan upplevas som en mörkare och mer otrygg miljö. Porten utformas därför luftig och med belysning. 6.2.2 Natur- och kulturmiljö Utbyggnad av trafikplatsen innebär ytterligare påverkan på landskapsbilden lokalt sett. Landskapet blir än mer bebyggt och ingrepp görs i huvudsak i de skogsområden som finns sydväst om trafikplatsen. Stora skärningar för påfartsrampen kommer att förstärka intrycket av trafikplatsen. Den kumulativa effekten av trafikplatsen och planerad expansion av Arlanda medför en stor negativ konsekvens för landskapsbilden. Mark tas i anspråk och nya strukturer och målpunkter skapas. Stockholm- Arlanda flygplats och E4 är båda riksintressen där fungerande kommunikationer är av yttersta betydelse, vilket motiverar föreslagna planer. Dammar, för fördröjning och rening av dagvatten, föreslås på tre platser och föreslås utformas på ett naturlikt sätt. Dammarna kan
därmed bli ett välkommet inslag i trafikmiljön och knyter an till Halmsjöbäckens dalgång. Utbyggnad av ramper, gc-port och dagvattendammar medför ett relativt begränsat markanspråk och berör endast den övriga kulturhistoriska lämningen HusbyÄrlinghundra 195:1 (gammal vägbank). Den kumulativa effekten av trafikplatsen och planerad expansion av Arlanda medför lokalt ett mycket stort ingrepp kulturmiljön. Avvattning från merparten av trafikplatsen leds till tre st dammar med dämt utlopp. Renat vatten från dammarna leds via en dagvattenledning till Halmsjöbäcken. Katastrofskydd anläggs för hantering av utsläpp av farligt gods. Dammar och katastrofskydd bedöms medföra positiva konsekvenser. Ökat trafikarbete ger en ökad bränsleförbrukning och ökade utsläpp av koldioxid. Ökade utsläpp av koldioxid ger en ökad påverkan på klimatet, men är svårt att åtgärda inom det aktuella uppdraget. 6.2.3 Hushållning med naturresurser 23350 20530 m2 skogsmark och 875 m2 åkermark tas i anspråk. Bergmaterial till all överbyggnad och beläggning finns ej inom projektet utan kommer att tas från täkter. De schaktmassor, företrädesvis jordmassor, som uppstår i projektet kan till viss del användas som fyllnadsmassor och till terrängmodelleringar. Ett underskott av vägbyggnadsmassor och ett överskott av ej användbara massor kommer att erfordra platser för täkter respektive upplag. En tillfällig grundvattensänkning kan uppstå vid anläggande av tråg. 6.3 Konsekvenser för pågående markanvändning Vägförslaget berör 4 st markägare direkt, via markintrång. Främst berörs skogsbruk sydväst om trafikplatsen. När påfartsrampen är byggd blir det svårt att bruka skogsmarken mellan ramp och E4 på ett rationellt och trafiksäkert sätt. Denna mark löses därför in. 6.4 Påverkan under byggnadstiden Under byggtiden kommer byggnadsarbetena att orsaka störningar för närboende såsom buller, vibrationer och damm. Störningar för förbipasserande kan uppkomma genom tillfälliga avstängningar eller omledning av trafik. Uppställning av maskiner, tvätt av fordon, lokalisering av drivmedelsupplag och förvaring av kemikalier ska ske med hänsyn till Halmsjöbäcken. Grundvattenytan kommer att behöva sänkas av tillfälligt i samband med anläggande av tråg och GC-port på östra sidan om E4. 29 1C070001.doc
Avsänkningen är tillfällig och bedöms inte påverka kända ledningar eller konstruktioner. 7 Markåtkomst 7.1 Fastställelseprövning Denna arbetsplan kommer att ställas ut och genomgå fastställelseprövning. Under utställningstiden kan berörda sakägare och övriga lämna på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett utlåtande som upprättas då utställelsetiden är slut. De inkomna anmärkningarna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar arbetsplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ny utställelse behöva göras. Arbetsplan och utlåtandet översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över arbetsplanen. Därefter begärs fastställelse av arbetsplanen. De som har lämnat synpunkter på arbetsplanen ges möjlighet att ta del av handlingar som har tillkommit efter utställelsetiden, bland annat utlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa arbetsplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslut att fastställa arbetsplanen tas kommer beslutet att kungöras. Beslutet kan överklagas till Regeringen. Arbetsplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för överklagande. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur arbetsplaner ska ställas ut och fastställas regleras i 17-18 väglagen och 30-36 vägkungörelsen. 7.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas i arbetsplanens beskrivning och på plan- och profilritningarna samt de villkor som tas upp i beslutet. 7.1.2 Rättsverkningar av fastställelsebeslutet Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggande av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser. För den mark som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast.
7.2 Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i arbetsplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 4. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på båda sidor om två meter i skog och en halv meter på öppen mark. Kantremsan behövs för att sköta driften av vägområdet. På planritningarna framgår befintligt och nytt vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i sakägarförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det nuvarande vägområdet för allmän väg. Vägområde för allmän väg kan antingen vara med vägrätt, utan vägrätt eller med inskränkt vägrätt. Tillkommande vägområdet för allmän väg enligt denna arbetsplan omfattar ca 40670 37850 m2. 7.2.1 Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att Vägverket tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, och när det behövs fastställd, arbetsplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Det ovan sagda regleras i 30-32 väglagen. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna arbetsplan omfattar ca 40670 37850 m2. 7.2.2 Vägområde inom detaljplan Inom detaljplan med enskilt huvudmannaskap för allmän plats uppkommer vägrätt på vanligt sätt. 7.2.3 Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Med inskränkt vägrätt avses att vägrätten är begränsad. I denna arbetsplan finns inget område med inskränkt vägrätt. 7.2.4 Område med inskränkt drift I denna arbetsplan finns inget område med inskränkt drift. 31 1C070001.doc
7.3 Område med tillfällig nyttjanderätt I arbetsplanen föreslås att ca 8400 4780 m2 mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Detta område har markerats med skraffering av kryss/plustecken på planritningarna. Området nordväst om droppen kommer att användas som etableringsyta för byggentreprenören. Markremsan väster om ny påfart kommer att användas för tillfälliga upplag och transportväg. Nyttjanderätten ska gälla under byggnadstiden. Marken kommer att återställas innan den återlämnas. 7.4 Vägområde för enskild väg I denna arbetsplan finns inget vägområde för enskild väg. 8 Kostnader Kalkylerad totalkostnad för planerad utbyggnad av trafikplatsen, i prisnivå 2011, är ca 45 mkr. Detta pris inkluderar förutom direkta byggkostnader även kostnader för projektering och marklösen. Se även separat kostnadssammanställning. 9 Fortsatt arbete (genomförande) Tidplan för det fortsatta arbetet: Utställning av arbetsplan: nov-dec 2011 Arbetsplan fastställd: 2012 Bygghandling: 2012 Förfrågningsunderlag: 2012 Upphandling: 2012 Byggande: 2013-2014 9.1 Bygghandling Bygghandling är nästa skede i processen. Ingående väganordningar projekteras och beskrivs mer detaljerat. Ett förfrågningsunderlag upprättas för upphandling av entreprenör.