MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Arbetsplan, E4 Stockholm-Uppsala, trafikplats Måby

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Arbetsplan, E4 Stockholm-Uppsala, trafikplats Måby Sigtuna kommun, Stockholms län Godkänd handling Objekt:

2 Titel: MKB för arbetsplan, E4 Stockholm-Uppsala, trafikplats Måby. Godkänd av länsstyrelsen: Tillhör arbetsplan: Utställelsehandling Utgivare: Trafikverket region Stockholm Kontaktperson: Ylwa Arebratt Teknikstöd miljö: Carl-Erik Klockars Konsult för projektering av arbetsplan: VAP, Sven-Bertil Götvall Konsult för landskap och miljö: Ramböll Sverige AB, Helena Brämerson-Gaddefors (gestaltning), Elsa Alberius (MKB) Distributör: Trafikverket, Sundbyberg, telefon:

3 Innehåll PROJEKTORGANISATION 2 1. SAMMANFATTNING Syfte och genomförande Tänkbara miljökosekvenser Skadeförebyggande åtgärder 4 2. BAKGRUND TILL PROJEKTET Dagens problem Tidigare utredningar Aktualitet 6 3. NUVARANDE MARKANVÄNDNING Kommunala planer Riksintressen Jord- och skogsbruk Övriga verksamheter 8 4. VÄGSYSTEM Dagens funktion och standard Trafik och säkerhet Trafikprognos Ombyggnadsförslag FRAMTAGANDE AV MKB Syfte och begrepp Alternativ Avgränsning av MKB Påverkan på vägutformning MÅL OCH HÄNSYN Hänsynsregler Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsmål Projektmål MILJÖKONSEKVENSER Landskapskaraktär Kulturmiljö Vatten Buller Luft och klimat Byggskedet SAMLAD MILJÖBEDÖMNING MÅLUPPFYLLELSE AVSLUTANDE TEXTDELAR Metoder och osäkerheter Uppföljning och kontroll Tillkommande prövning Samråd Godkännande av MKB LITTERATUR OCH REFERENSER 33 3

4 1. Sammanfattning 1.1 SYFTE OCH GENOMFÖRANDE Den norra delen av Stockholm-Arlanda flygplats är i stort behov av bra anslutningsmöjligheter mot E4. Sigtuna kommun planerar för att utveckla flygplatsområdet med ett logistikcenter, vilket kommer att öka belastningen av tunga transporter. Inom flygplatsområdet planeras också för ett nytt verksamhetsområde (Cargo City) med 3000 arbetsplatser. Måby trafikplats (se Figur 1.1) är i dag inte en fullt utbyggd trafikplats och tillåter inte alla svängningsrörelser. Det medför att fordon i vissa fall måste åka omvägar för att ta sig till och från E4. Insatstiderna för räddningstjänsten blir därmed onödigt långa och miljöbelastningen på väg 905 onödigt hög. Tidigare Vägverket, numera Trafikverket upprättade under 2008 en förstudie för att studera om och hur Måby trafikplats kan byggas ut. I förstudien föreslogs att trafikplatsen kompletteras med en avfart från E4 norrut mot väg 905 för trafik mot Arlanda. I förstudien föreslogs också att trafikplatsen kompletteras med en påfart söderut från väg 905 mot E4 för trafik mot Stockholm. Ramperna projekteras nu i en arbetsplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Länsstyrelsen i Stockholms län beslutade den att planerade vägåtgärder inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. 1.2 TÄNKBARA MILJÖKONSEKVENSER Nollalternativet innebär att trafikplatsen inte byggs om och att de problem som finns idag kvarstår och riskerar att förvärras. Nollalternativet innebär samtidigt inget markanspråk och därav följande miljöpåverkan. Föreslagen ombyggnad av trafikplatsen medför att landskapet påverkas lokalt. Ingrepp krävs i skog sydväst om trafikplatsen och kommer att förstärka intycket av trafikplatsen. Den negativa konsekvensen bedöms som måttlig. Föreslagen trafikplats medför påverkan på en övrig kulturhistorisk lämning i form av en vägbank. Lämningen kommer att behöva tas bort, men den negativa konsekvensen bedöms som liten och lokal. Andelen hårdgjorda ytor kommer att öka och därmed också mängden dagvatten. Dagvatten från trafikplatsen hanteras i tre dammar för fördröjning och rening. De positiva konsekvenserna i Halmsjöbäcken bedöms som små. Bullerstörning uppkommer främst från trafik på E4. Ökad trafik kommer att medföra en ökad störning, men skillnaden mellan nollalternativet och utbyggnadsalternativet blir försumbar. Varken nollalternativet eller utbyggnadsalternativet bedöms medföra risk för halter av luftföroreningar över gällande kvalitetsnormer. Byggskedet kan ge upphov till tillfälligt stora trafikstörningar. De negativa konsekvenserna för närboende bedöms som små. En tillfällig sänkning av grundvattenytan kommer att krävas vid anläggning av gc-port öster om E SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER För att mildra eller undvika de negativa effekterna av vägprojektet har ett antal skadeförebyggande åtgärder föreslagits i denna MKB; gestaltning, belysning, trädplantering, dagvattendammar och uppföljning. 4

5 Broby Måby Måbylund Tomta MÄRSTA Måbyleden E4 Kolsta mot Uppsala Arlanda 273 Broby Måby Trafikplats Tomta Arlanda Väg 905 Måbylund Måbyleden MÄRSTA 263 mot Stockholm E4 273 E4.65 Trafikplats Arlanda 263 Figur 1.1 Översiktskarta. Utredningsområde markeras med röd ring M 5

6 2. Bakgrund till projektet 2.1 DAGENS PROBLEM Den norra delen av Arlanda flygplats är i stort behov av bra anslutningar mot E4. Måby trafikplats är i dag inte en fullt utbyggd trafikplats och tillåter inte alla svängningsrörelser. Det medför att fordon i vissa fall måste åka omvägar för att ta sig till och från E4: Påfartsmöjlighet för södergående trafik från befintlig brandstation och planerat logistikcenter saknas. Insatstiderna för räddningstjänsten är onödigt långa och miljöbelastningen på väg 905 onödigt hög. För norrgående trafik saknas idag en avfart mot 905 vid Måby trafikplats. Det medför att norrgående trafik mot planerat logistikcenter och Cargo City kommer att behöva köra av vid trafikplats Arlanda, längs väg E4.65 och in på väg 905 för att nå aktuella områden. Sigtuna kommun planerar för att utveckla flygplatsområdet med ett logistikcenter vid Tomta öster om Måby trafikplats (se Figur 3.1 nummer 3), vilket kommer att öka belastningen av tunga transporter på väg 905. Mellan E4 och Tomta föreslås också en järnvägsdragning för godstrafik som ansluter till Arlandabanan. I dagsläget finns en brandstation och räddningsskola i området. Inom flygplatsområdet planeras också för utbyggnad av Cargo City med 3000 arbetsplatser (se Figur 3.1 nummer 2 och 14). Området ansluts via lokalgata mot väg 905, vilket ytterligare kommer att öka belastningen på vägen. Planerade verksamheter ökar ytterligare behovet av bra anslutningar mot E4 vid Måby. 2.2 TIDIGARE UTREDNINGAR Tidigare Vägverket, numera Trafikverket upprättade under 2008 en förstudie för att studera om och hur Måby trafikplats kan utvecklas. I förstudien föreslogs att trafikplatsen kompletteras med en avfart från E4 norrut mot väg 905 för trafik mot Arlanda. I förstudien föreslogs också att trafikplatsen kompletteras med en påfart söderut från väg 905 mot E4 för trafik mot Stockholm. De i förstudien föreslagna ramperna projekteras nu i en arbetsplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, MKB (se Figur 2.1 över vägplaneringsprocessen). Länsstyrelsen i Stockholms län beslutade den att planerade vägåtgärder inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 2.3 AKTUALITET Utbyggnad av Måby trafikplats anges inte i Trafikverkets investeringsplaner. Utbyggnaden kommer istället att finansieras av Swedavia (tidigare Luftfartsverket). FÖRSTUDIE miljödel ARBETSPLAN MKB BYGGHANDLING miljökrav under byggtiden VÄGUTREDNING MKB Figur 2.1 Trafikverkets planeringsprocess för vägar. 6

7 6 3. Nuvarande markanvändning FÖP Arlandaområdet 3.1 KOMMUNALA PLANER 1 Arlanda flygplatsområde 2 Arlanda Cargo City 3 Logistikområden 4 Portalpunkter 5 Utvecklingsområde för kontor, N hotell och handel För Sigtuna kommun finns en översiktsplan. Planen är utvecklad i en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Arlandaområdet, antagen av kommunfullmäktige i april Syfte med planen är att förtydliga planeringsförutsättningarna för områdets utveckling och hur riksintresset Stockholm-Arlanda flygplats ska avvägas. Syftet är även att knyta samman planområdets olika huvuddelar med Märsta tätort. 6 Märsta station i nytt läge 7 Kollektivtrafikstråk och Halmsjövägen 8 Arlandastad företagspark Bild I FÖP (se Figur 3.1) anges Måby trafikplats (4, 11) som en viktig portalpunkt till Arlandaområdet. Skogen mellan E4 och väg 905 (19) anges som naturområde. Tomta med omgivningar samt partiet norr om Eurostop väster om E4 (3) anges som logistikområden. Måby trafikplats föreslås utbyggd med ett något annat utseende än det nu aktuella. 9 Kulturlandskap 10 Platsbildning Nybygget 11 Måby trafikplats 12 Brista 13 Upplag och tyngre verksamhet 14 Depå för flygbränsle 15 Sköndalsskogen 16 Nytt läge för väg Lokalgata arbetsområde 18 Bevarande av hällmarkspartier 19 Naturområde söder om banända 01L Sammanfattning Direkt öster om trafikplatsen i det område som ligger mellan Tomta och Kolsta finns en detaljplan antagen år 2009 för Arlanda Logistikområde (DP-nr 271). I planen anges ytor för logistik, lager och handel samt brandstation, utbildningslokaler och idrottsanläggning. Vid Figur 3.1 Översikt Arlanda. Karta från FÖP för Arlandaområdet. 7

8 Tomta planeras för kontor och hotell, bensinstation, parkering och lastbilsuppställning. Mellan väg 905, E4.65 och rullbanorna finns en detaljplan antagen år 2003 för Cargo City (DPnr 221). I planen anges ytor för flygplatsens skötsel och drift. Området ansluts via lokalgata mot väg 905. Söder om väg 905 och väster om E4 finns en detaljplan för Västra Arlandastad antagen år 2008 (dnr. 2007/453). I planen anges ytor för kontor och handel, logistik och lager samt småskalig industri. En yta längs E4 är reserverad som naturmark med kravet att den ska vara tillgänglig för vägslänt. Sigtuna kommun har även påbörjat planering för hotell och drivmedelsstation väster om Måby trafikplats norr om väg RIKSINTRESSEN Direkt NV om Måby trafikplats ligger ett område av riksintresse för kulturmiljön; Odensala- Husby Ärlinghundra (AB 67), se kapitlet vidare i kapitlet Kulturmiljö. Vägarna E4 och E4.65, järnvägarna Ostkustbanan och Arlandabanan samt Stockholm- Arlandra flygplats är alla av riksintresse för kommunikation. 3.3 JORD- OCH SKOGSBRUK Jordbruk bedrivs till viss del öster om E4, norr om Måby trafikplats. Skogsbruk bedrivs söder om trafikplatsen och väg 905 (se Figur 1.1). 3.4 ÖVRIGA VERKSAMHETER I anslutning till utredningsområdet ligger Arlanda flygplats och ett stort antal relaterade verksamheter. Själva flygplatsområdet sysselsätter drygt personer och Arlandastad sysselsätter runt personer. Dominerande näringsgrenar är kommunikation och handel. I direkt anslutning till trafikplatsen ligger Måby och Tomta. Vid Måby drivs en långtidsparkering för flygresenärer. Här finns också verksamhet i form av glasmästeri, plåtslageri och restaurang. Vid Tomta finns ytor och lokaler för logistik. Här finns Sigtuna kommuns räddningstjänst samt en räddningsskola. Figur 3.2 Arlanda flygplats är av riksintresse. Flygplan på väg in för landning över väg 905. Figur 3.3 Verksamhet i trafikplatsens närområde, skog som brukas söder om väg

9 4. Vägsystem 4.1 DAGENS FUNKTION OCH STANDARD E4 är såväl en internationell som nationell väg av ytterst stor betydelse. Vägen är ett riksintresse för kommunikation och också en viktig anvisad transportväg för farligt gods. E4 är i dagsläget byggd som fyrfilig motorväg vid Måby. Måby trafikplats är inte fullt utbyggd och tillåter inte alla svängningsrörelser. Man kan idag endast svänga av från E4 mot Arlanda om man kommer från Uppsala. Man kan idag endast köra upp på E4 och vidare mot Uppsala. Påfartsmöjlighet för södergående trafik från befintlig brandstation och planerat logistikcenter saknas. Insatstiderna för räddningstjänsten är onödigt långa och miljöbelastningen på väg 905 onödigt hög. För norrgående trafik saknas en avfart mot väg 905 och Arlanda vid Måby trafikplats. Norrgående trafik mot planerat logistikcenter, Cargo City eller verksamheter runt Måby måste köra av vid trafikplats Arlanda, längs väg E4.65 och in på väg 905 för att nå aktuella områden. 4.2 TRAFIK OCH SÄKERHET Väg E4 är redan idag hårt belastad av trafik. Vid den senaste mätningen (se Figur 4.1 och Tabell 4.1 nedan) år 2006 uppmättes fordon/ dygn (f/d) norr om Måby trafikplats. Måbyleden (väster om E4) hade vid den senaste mätningen år 2003 drygt f/d. Väg 905 (öster om E4) hade drygt f/d. E4 är motorväg och tillåter inte långsamtgående fordon eller oskyddade trafikanter. Den skyltade hastigheten är 110 km/h. Måbyleden och väg 905 har såväl långsamtgående trafik (främst väster om E4) som kollektivtrafik och oskyddade trafikanter. Kollektivtrafiken består av flygbussar mellan Arlanda och Uppsala respektive Enköping samt SL-buss mellan Arlanda och Märsta. På norra sidan av Måbyleden och väg 905 finns en separat gång- och cykelbana. GC-banan passerar över både dagens avfartsramp från norr samt påfartrampen mot norr, vilket inte är bra ur trafiksäkerhetssynpunkt. 4.3 TRAFIKPROGNOS En positiv regional utveckling medför även att transportbehovet ökar. Den trafikprognos som genomfördes för FÖP Arlandaområdet visar att trafikmängden på E4 kommer att öka till drygt f/d söder om Arlanda trafikplats och till strax under f/d år 2030 norr om Måby trafikplats (se Figur 4.1 och tabell 4.1). Trafikprognosen för Arlandaområdet visar vidare att trafikmängden år 2030 kan uppgå till ungefär f/d på Måbyleden och drygt f/d på väg 905. Trafiken bedöms därmed öka främst österut mot själva flygplatsen samt mot det södra fraktområdet på Arlanda, med mer än fördubblade trafikmängder på väg 905. Trafiken ökar också kraftigt på Måbyleden. Trafikprognosen baseras på antaganden om en utbyggd Måby trafikplats och planerad expansion i området i enlighet med FÖP för Arlandaområdet. 9

10 mot Uppsala N Tabell 4.1 Trafikmängder i området. Vägnr/ sträcka Uppmätt trafikmängd (år) Prognos år 2030 Arlanda A E4, S om Arlanda tpl f/d (-06) f/d B E4, mitt f/d (-06) f/d C C E4, N om Måby tpl f/d (-06) f/d D E f/d (-06) f/d Märsta E F E Måbyleden f/d (-06) f/d F Väg f/d (-06) f/d D B Arlandastad A mot Stockholm Figur 4.1 Trafikprognos för år Trafikplatsens läge markeras med röd ring. 4.4 OMBYGGNADSFÖRSLAG Måby trafikplats kompletteras med en avfartsramp mot väg 905 och Arlanda. Trafikplatsen kompletteras också med en påfartsramp för södergående trafik mot E4 och Stockholm. Den nya avfarten (se Figur 4.3) föreslås utföras som en parallellavfart, genom att minska bredden på befintliga vägrenar på dagens E4. Breddning av E4 behövs därmed inte. Avfarten föreslås starta redan i trafikplats Arlanda. 10

11 När avfarten passerat på bro över väg 905 och rörbro över Halmsjöbäcken viker den av i en ganska tvär kurva och går parallellt med befintlig påfart mot Uppsala. Avfarten slutar i befintlig cirkulationsplats med väg 905. Där avfarten viker av från E4 ligger den på hög bank. Här föreslås räcken på avfartsrampen. Den nya påfarten (se Figur 4.3) utgår från Måbyleden väster om E4, där befintlig avfart idag ansluter. Den första delen, ca 250 m, av påfartsrampen ligger huvudsakligen i skärning och med uppförslutning, som mest 5%. Därefter planar den ut och ligger på bank, som mest c:a 3m hög, innan den ansluter mot E4. Påfarten går sedan parallellt med E4 drygt 600 m. Detta medför att E4 breddas ca 2 m i huvudsak i skärning, ibland med inslag av berg. För att minska intrånget förses sträckan med vägräcke, som medger en brantare släntlutning. Där befintlig avfart och ny påfart ansluter mot väg 905 föreslås en cirkulationsplats i form av en sk droppe. Befintlig avfart föreslås förskjutas något västerut för att den nya påfarten ska få en bättre terränginpassning. Figur 4.2 Idag passerar gc-banan över påfartsrampen mot Uppsala. Den GC-bana som går norr om Måbyleden (se Figur 4.2 och 4.3) förskjuts något mot norr. GC-banan kommer även fortsättningsvis att korsa befintlig avfart i plan. En komplettering av befintlig trädrad föreslås. GC-banan korsar idag även befintlig påfart mot Uppsala i plan (se Figur 4.2) och kommer att beröras av den nya avfarten. En omdragning av GC-banan, på en sträcka av ca 250 m, föreslås för att lägga den i en port under båda ramperna och skapa en säker passage för oskyddade trafikanter (se Figur 4.3). Porten konstrueras som två separata broar (se Figur 4.5). GC-banan och porten föreslås belysas. Dagvatten från merparten av trafikplatsen (se Figur 4.4) leds till tre st dammar med dämt utlopp. Det fördröjda och renade vattnet från dammarna leds via en ledning till Halmsjöbäcken. Utloppet från dammarna kan stängas vid ett eventuellt utsläpp av farligt gods. Systemet för vägdagvatten är konstruerat enligt dåvarande Vägverkets Publikation 2008:61 Hydraulisk dimensionering. Systemet är anpassat för regn med 5 års återkomsttid och med en korrektionsfaktor 1,1 för ökade flöden på grund av pågående klimatförändringar. Hantering av dagvatten i den nya GC-porten föreslås ske via en pump. En pumpstation placeras söder om GC-porten med utloppsledning till befintligt dike som i sin tur avrinner till Halmsjöbäcken. Befintligt viltstängsel flyttas och kompletteras för att säkerställa ett fortsatt skydd mot viltolyckor i anslutning till trafikplatsen. 11

12 ny cirkulationsplats (droppe) ny påfartsramp mot Stockholm ny avfartsramp mot Arlanda ny gc-port under ramper Figur 4.3 Förslag till trafikplats 12

13 6. Karta åtgärder Avbaningsmassor i slänter. Gallringsåtgärder i nytt bryn. Viltstängsel. mot Märsta NORR Utformning av droppe utförs så att den gestaltningsmässigt kopplas samman med befintlig cirkulationsplats öster om E4. Dammar utformnas i enlighet med de befintliga dammarna bredvid väg 905 västerut mot Märsta. Belysningsarmatur på stolpar i anslutning till droppe och gång- och cykelväg E4 mot Stockholm v 905 E4 mot Uppsala Träd planteras som optisk ledning längs gångoch cykelväg i anslutning till ny droppe och där gc-vägen sträcker sig mot gång- och cykelport under ramper. Plantering av träd i dungar kompletterar befintlig vegetation som sparas, gallras och stammas upp längs Halmsjöbäcken. Ev effektbelysning av befintlig bro Område för terrängmoddellering av eventuella överskottsmassor. Slänter utformas flackt och mjukt mot befintlig mark. Befintlig vegetation i anslutning till Halmsjöbäcken och gång- och cykelväg gallras och stammas upp. Enstaka vegetationsvolymer sparas som de är. Ny ändskärmsbro belyses. Tråg anläggs. Slänter och mindre ytor i anslutning till bro stensätts. Karta sammanfattar åtgärder för trafikplatsen. Skala 1:4000 Figur 4.4 Sammanfattande karta över gestaltningsåtgärder i trafikplatsen. Bergsskärning i anslutning till avslutning av tråg sparar intrång i befintlig mark och vegetation. 13

14 Figur 4.5 Förslag till bro under ramper (port för gc-bana) 14

15 5. Framtagande av MKB Tabell 5.1. Kriterier för bedömning av konsekvenser 5.1 SYFTE OCH BEGREPP Miljökonsekvenser ska bedömas i samtliga planeringsskeden av ett vägprojekt. Syftet med MKB är att säkra miljöhänsyn vid såväl lokalisering och utformning av en väg som vid projektering, byggande och drift. Beroende på planeringsskede, projektets och platsens karaktär blir olika aspekter mer eller mindre viktiga. stort miljövärde (riksintresse, nationell betydelse) måttligt miljövärde (regionalt/kommunalt intresse) litet miljövärde (lokalt intresse) stor +/- förändring mkt stor konsekvens stor konsekvens måttlig konsekvens måttlig +/- förändring stor konsekvens måttlig konsekvens liten konsekvens liten +/- förändring måttlig konsekvens liten konsekvens mkt liten konsekvens MKB tar upp miljökonsekvenser för vägprojektet som jämförs med en situation utan projektet, ett så kallat nollalternativ. Skadeförebyggande åtgärder för projektet behandlas också. Kontakter med allmänheten ingår i planeringsprocessen och är inte minst viktig för att fånga upp lokal kunskap om miljöförhållandena. Konsekvenserna bedöms utifrån vägprojektets inverkan på olika miljövärden, se Tabell 5.1. Höga värden och stora ingrepp kan ge stora konsekvenser. Konsekvenserna delas också in i negativa och positiva konsekvenser. 5.2 ALTERNATIV MKB ska alltid innehålla ett nollalternativ som beskriver en framtid där dagens vägsystem behålls med bibehållen drift och underhåll samt naturlig trafikökning. I konsekvensavsnittet jämförs de föreslagna åtgärderna med nollalternativet. I nollalternativet kompletteras inte trafikplatsen med ytterligare av- och påfartsramper. Dagens problem med anslutningar och omvägar för trafiken kommer att kvarstå. Landskapet kommer att påverkas av planerade etableringar i närområdet, men inte av ytterligare ramper. Nollalternativet förutsätter att närområdet år 2030 har exploaterats med verksamheter knutna till Arlanda. Planerad exploatering är mer eller mindre beroende av föreslagen trafikplats. Det innebär att en framtid utan utbyggd trafikplats eventuellt kan medföra att exploateringen blir av mindre omfattning. Alternativ utformning och lokalisering av trafikplatsen utreddes i den förstudie som Vägverket har upprättat. Alternativ utformning har även utretts i inledningsskedet av upprättande av den arbetsplan som denna MKB hör till. Den utformning som har valts är den som innebär minst påverkan på landskap och vattendrag. 15

16 5.3 AVGRÄNSNING AV MKB En MKB ska fokusera på sådant som är av vikt. Rekreation och friluftsliv, naturmiljö, vibrationer och risker med farligt gods vid bostäder har därför avgränsats bort ur MKB med följande motiveringar: Omgivningarna i direkt anslutning till Måby trafikplats och E4 är bullerstörda och bedöms ha begränsat värde för rekreation och friluftsliv. I sydvästra kvadranten finns äldre skog identifierad vid flygbildstolning arrangerad av Regionplanekontoret Skogen bedöms ha ett lokalt värde, men är både bullerstörd och påverkad av övrig utbyggnad i närområdet. Kända naturvärden saknas i övrigt i anslutning till trafikplatsen. Bostäder i utredningsområdet är grundlagda på morän, vilket medför att risken för att människor ska känna obehag orsakat av vibrationer är mycket liten. Bostäder i området ligger på förhållandevis långt avstånd från E4 (strax över 85 meter), med avseende på risker med farligt gods. Avståndet mellan själva trafikplatsen och bostäderna är ännu längre. Länsstyrelsens rapport 2000:01 anger att sammanhållen bebyggelse bör undvikas inom 75 m från väg för transport av farligt gods. 25 m närmast transportleden bör lämnas helt obebyggt. Vid Måby finns idag tre friliggande, äldre villor på ett avstånd av strax över 85 meter. Området mellan E4 och bostäderna i Måby är inte bebyggt, utan utgörs av åker. En eventuell olycka med farligt gods vid Måby trafikplats bedöms därmed inte påverka de bostadshus som finns i Måby väster om E4. En MKB ska också avgränsas i tid då de huvudsakliga konsekvenserna kan förväntas. Som referensår för utbyggnad av Måby trafikplats har år 2030 valts, dvs samma prognosår som i den fördjupade översiktsplanen för Arlanda. MKB ska beskriva det område som kan beröras av vägprojektet. Influensområdet skiljer sig beroende på vilken miljöaspekt som avses. Luftföroreningar sprids globalt varför en geografisk avgränsning inte kan göras. Förorening av vatten berör närliggande vattendrag samt Märstaån och Mälaren nedströms. De flesta effekter bedöms dock bli lokala. Den geografiska avgränsningen (se Figur 1.1) omfattar därmed trafikplatsens närområde. 5.4 PÅVERKAN PÅ VÄGUTFORMNING MKB är, förutom en process, även ett rådgivande dokument. MKB ska beskriva alternativa förslag till skadeförebyggande åtgärder där sådana är möjliga. De åtgärder som beskivs i denna MKB är inarbetade i arbetsplanen för trafikplatsen (och är därmed juridiskt bindande) om inte annat anges. Åtgärderna sammanfattas under rubriken Åtgärder under respektive miljöaspekt och ingår i konsekvensbedömningen. Projektgruppen ser inte att det finns alternativa åtgärder för landskap och vatten. MKB har resulterat i följande anpassning vad gäller utformningen av trafikplatsen: dagvattendammar för fördröjning och reningar av vägdagvatten dämt utlopp i dammarna för att kunna avgränsa och sanera ev utsläpp av farligt gods gestaltning av gc-väg och port för en trafiksäker och trygg miljö ersättning av vegetation, komplettering av befintlig trädrad längs gc-bana minimerat markanspråk och undvikande av arbete i vattendraget Halmsjöbäcken 16

17 6. Mål och hänsyn 6.1 HÄNSYNSREGLER I miljöbalkens andra kapitel återfinns de så kallade hänsynsreglerna, som innebär att den ansvarige måste ha kunskap om verksamheten, att man ska vidta skadeförebyggande åtgärder och att verksamheten kan stoppas om den innebär skada. Verksamheten ska också lokaliseras till en lämplig plats, hushålla med råvaror samt använda bästa produkt och teknik. 6.2 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer, MKN, är lagstadgade gränsvärden för att säkerställa att människors hälsa och miljö inte påverkas negativt. Idag finns MKN för: föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527) kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) omgivningsbuller (SFS 2004:675) kvalitetskrav för vattenförekomster i norra Östersjöns vattendistrikt (19FS 2009:36). Ingen MKN riskerar att överskridas där människor vistas stadigvarande. MKN för partiklar riskerar att överskridas i E4:s vägmitt, se vidare under kapitlet Luft och klimat. MKN för vattenkvalitet berörs av dagvattenhantering, se vidare under kapitlet Vatten. 6.3 MILJÖKVALITETSMÅL Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål (se faktaruta) för att vägleda miljöarbetet. Målen är allmänt formulerade generationsmål, som specificeras på regional och kommunal nivå. Projektets påverkan på målen beskrivs under kapitlet Måluppfyllelse. 6.4 PROJEKTMÅL Det övergripande målet för projektet är att öka tillgängligheten till NV Arlandaområdet och planerad exploatering (Cargo City, logistikcenter). Förstudien definierade även målen att: minska insatstiderna för räddningstjänsten minska trafikbelastningen från tung trafik på väg 905 och E4.65 och därmed också minska miljöbelastningen från trafiken ökad trafiksäkerhet Projektspecifika mål för miljö utöver vad som specifieras i tidigare Vägverkets publikation 2006:164 (Vägverkets inriktningsdokument för NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 14 Storslagen fjällmiljö 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv natur, kulturmiljö och friluftsliv i väghållning) har inte definierats. Dokumentet anger att vägen ska anpassas efter landskapet samt natur-, kultur- och friluftsvärden. Arbete med gestaltningsfrågor och MKB bedöms medföra till att intentionerna i publikation 2006:164 klaras. 17

18 7. Miljökonsekvenser 7.1 LANDSKAPSKARAKTÄR Måby trafikplats ligger på gränsen mellan ett öppet och storskaligt jordbrukslandskap norr om Märsta och ett slutet skogslandskap (Se Figur 7.1). Området söder om väg 905 och Måbyleden domineras av skog, medan området norr om väg 905 representerar ett småbrutet odlingslandskap med åkerholmar. Landskapsbilden i utredningsområdet präglas av fyra element; det småbrutna kulturlandskapet i norr, skogen i söder, Halmsjöbäckens/ Märstaåns dalgång och vägkorridorerna (E4, väg 905). E4 medför en tydlig nord-sydlig axel genom området och bryter såväl skogen som jordbrukslandskapet. Väg 905 och Måbyleden utgör en östvästlig axel och faller samman med Halmsjöbäckens/Märstaåns dalgång i övergång mellan skog och jordbrukslandskap. Dalgången har varit en del av Mälarens sjösystem och utgör ett hitoriskt kommunikationsstråk. Tydliga landmärken saknas och den bebyggelse som finns i närområdet ligger väl inbäddad i skog och kan bara anas. Området ger idag ett relativt obebyggt intryck Konsekvenser Nollalternativet påverkar landskapsbilden när Arlanda expanderar. Områdets lantliga men något påverkade utseende kommer inte att bevaras. Måby föreslås som en portalpunkt för Arlanda med portalbildning i form av byggnader. I nära anslutning till Cargo City och Tomta avsätts ytor för exploatering av logistikverksamhet. Befintliga verksamheter runt Måby kompletteras. Det enda område som inte tas i anspråk är skogen mellan väg 905 och E4.65. Utbyggnadsalternativet innebär ytterligare påverkan på landskapsbilden lokalt sett. Landskapet blir mer bebyggt och ingrepp görs i huvudsak i skogsområden sydväst trafikplatsen. Här finns äldre skog identifierad vid flygbildstolning (Regionplanekontoret, 2003)(se Figur 7.1). Skogen bedöms ha ett lokalt värde, men är både bullerstörd och påverkad av övrig utbyggnad i närområdet. Stora skärningar för påfartsrampen kommer att förstärka intrycket av trafikplatsen. Den äldre skogen kommer längst i norr att delas upp i två delar, där avsnittet mellan E4 och påfartsrampen blir avskärmat från övriga partier. Landskapets och skogens värde bedöms som litet, medan ingreppet är stort, vilket ger en måttlig negativ konsekvens. Den befintliga gång- och cykelvägen (se Figur 7.2) flyttas mot norr vid avfartsrampen väster om E4. Befintlig vegetation behöver avverkas, vilket bedöms som en försumbar negativ konsekvens eftersom vegetationen inte har något naturvärde och dessutom ersätts. GC-banan på östra sidan av E4 flyttas mot norr för att läggas i en port under den nya avfartsrampen och den befintliga påfartsrampen mot Uppsala. En port kan upplevas som en mörk och otrygg miljö. Porten utformas därför luftig och med belysning. Den negativa konsekvensen bedöms efter åtgärd som försumbar. Dammar, för fördröjning och rening av dagvatten, föreslås på tre platser och föreslås utformas på ett naturlikt sätt. Dammarna kan därmed bli ett välkommet inslag i trafikmiljön och knyter an till Halmsjöbäckens dalgång. Den kumulativa effekten av trafikplatsen och planerad expansion kring Arlanda medför en stor negativ konsekvens för landskapsbilden. Mark tas i anspråk och nya strukturer och målpunkter skapas. Stockholm-Arlanda flygplats och E4 är riksintressen där fungerande kommunikationer är av yttersta betydelse, vilket motiverar föreslagna planer. 18

19 N Figur 7.2 GC-bana längs Måbyleden mot Märsta. GC-banan passerar över avfartsrampen från E4. Slutet - skog Öppet - åker, hagmark Öppet - täkt, golfbana osv Åtgärder Belysning i gc-port och längs gc-bana där vägbelysning saknas. Trädrad längs gc-bana kompletteras. Dagvattendammar utförs på ett naturlikt sätt. Föreslagen droppe väster om E4 utformas med samma formspråk som befintlig cirkulationsplats öster om E m Bebyggelsefront Tydliga skogsridåer och väggar i landskapet Viktiga utblickar Tydliga landmärken Större byggnader Väl definierade rum i landskapet Figur 7.1 Landskapsbild i området. Karta från FÖP Arlandaområdet. Komplettering i kartan: trafikplatsens läge markeras med röd ring, äldre skog (två områden) markeras med svart linje. 19

20 7.2 KULTURMILJÖ Området NV om Måby trafikplats består av ett riksintresse för kulturmiljön och benämns Odensala-Husby Ärlinghundra (se Figur 7.4). Trakten har sedan 1000 ekr varit ett rikt jordbrukslandskap och har bevarade karaktärsdrag från 1800-talets senare hälft vad gäller gårdsoch bystrukturer samt ett äldre vägnät med anor från och 1800-talet. I anslutning till trafikplatsen ligger Måby och Tomta gårdar samt torpet Måbylund. Vid Måby hade Märstaån tillräcklig fallhöjd för att driva ett kvarnhjul. Här fanns också en såg. Tomta gård finns kvar, men är inte i bruk. Bebyggelsen anges som intressant i FÖP för Arlandastad. Måbylund används idag som fritidsboende. Söder om Måby finns två fornlämningar i form av gravfält (RAÄ 113:1, 114:1) (se Figur 7.4). Runt Tomta finns fornlämningar i form av boplatser, bytomt, gravfält och fossil åker från bronsålder och framåt (RAÄ 227, 120:1, 225 och 226). Området har varit bebott under lång tid. Söder om Tomta finns en övrig kulturhistorisk lämning (RAÄ 195:1) i form av en vägbank. Lämningen har inte kunnat dateras. Sydost om nuvarande trafikplats finns en fast fornlämning (RAÄ 186:5) i form av en grupp stensträngar, gravar och fossil åkermark. Fornlämningarna är delundersökta och har daterats till bronsålder-äldre järnålder. Sydväst om trafikplatsen finns två övriga kulturhistoriska lämningar (RAÄ 176:1, 176:2). Den första är en högliknande bildning. Den andra klassificeras som plats av tradtition och utgör haveriplats för den s.k. Spantaxolyckan år 1970, där ett spanskt trafikflygplan störtade med flera dödsoffer som följd. Nedslagsplatsen syns fortfarande som en gata i skogen. En särskild arkeologisk utredning genomfördes under år 2010 sydväst om trafikplatsen, i området för den nya påfartsrampen mot Stockholm. En tidigare oregistrerad fast fornlämning i form av en härd (RAÄ 263) påträffades inom området. Länsstyrelsen bedömer att fortsatt undersökning eller dokumentation av härden inte behövs. Väg 905 följer Märstaåns dalgång, som utgör ett kommunikationsstråk med historisk betydelse. Dalgången har en gång varit en del av Mälarens sjösystem Konsekvenser Nollalternativet förutsätter en kraftig expansion runt Måby trafikplats. Det enda område som inte tas i anspråk är skogen mellan väg 905 och E4.65. Kända fornlämningar i området kan behöva slutundersökas och tas bort. Detta innebär att kunskapen om området ökar, samtidigt som värdet försvinner permanent från platsen. Den negativa konsekvensen bedöms som måttlig, pga ett lokalt värde och ett stort ingrepp. Utbyggnadsalternativet med ramper, gc-port och dagvattendammar medför ett relativt begränsat markanspråk och berör endast den övriga kulturhistoriska lämningen Husby- Ärlinghundra 195:1. Den nya avfartsrampen medför att vägbanken kommer att behöva slutundersökas och tas bort och kulturvärdet försvinner därmed från området. Den negativa konsekvensen bedöms som liten, pga ett lokalt värde och ett begränsat ingrepp. Den kumulativa effekten av trafikplatsen och planerad expansion av Arlanda medför lokalt ett mycket stort ingrepp kulturmiljön. Tidigare strukturer försvinner helt, området blir mer 20

21 bebyggt och tidigare samband bryts ytterligare. Den negativa konsekvensen bedöms som stor. Kolsta Broby Arlanda Måby Tomta Åtgärder Inga åtgärder föreslås. Måbylund MÄRSTA Förklaring Tabell 7.1 Lämningar runt Måby trafikplats. HÄ 113:1 gravfält berörs ej Broby Kulturmiljö av riksintresse enl MB 3:6 Fornlämning, punktobjekt Fornlämning, linjeobjekt Fornlämning, ytobjekt Namn Beskrivning Påverkan HÄ 114:1 gravfält berörs ej HÄ 227 boplats berörs ej HÄ 120:1 bytomt berörs ej HÄ 225 gravfält berörs ej HÄ 226 fossil åker berörs ej HÄ 195:1 vägbank, gammal färdväg tas bort HÄ 186:5 stensträngar, gravar och fossil åkermark berörs ej HÄ 176:1 högliknande bildning berörs ej HÄ 176:2 plats av tradition berörs ej HÄ 263 härd (tidigare oregistrerad) berörs ej HÄ = Husby-Ärlinghundra Måby MÄRSTA Måbyleden Förklaring Husby-Ärlinghundra 113:1, 114:1 Måbylund Kulturmiljö av riksintresse enl MB 3:6 Fornlämning, punktobjekt Fornlämning, linjeobjekt Fornlämning, ytobjekt M Figur 7.4 Kulturvärden i området. Trafikplatsens läge markeras med svart ring. 263 Trafikplats Arlanda Tomta Tomta E4 Husby-Ärlinghundra 186:5 Husby-Ärlinghundra 263 Husby-Ärlinghundra 176:1 Husby-Ärlinghundra 176:2 Husby-Ärlinghundra 225, 226, 227, 120:1 Husby-Ärlinghundra 195:1 Måbyleden MÄRSTA Förklaring Väg 905 Kulturmiljö av 273 riksintresse enl MB 3:6 Fornlämning Fornlämning Fornlämning Nyckelbiotop enl SVO Naturvärde enl SVO Hela området omfattas av riksintresse för flyg, E4 är av riksintresse för kommunikation, båda enl MB 3:8. Trafikplats Arlanda Sumpskog enl S Värdefull ängs- Primärled för fa Sekundärled för Markavvattning Tomta ingår i "stört om och flygtrafik M21 E4

22 7.3 VATTEN På de lägre partierna i trafikplatsens närområde, rinner Halmsjöbäcken från öster mot väster. Vattendraget går i en dalgång och är ett markavvattningsföretag (Tomta-Benstockens torrläggningsföretag). Halmsjöbäcken är ett biflöde till Märstaån, som har en historia som ett mycket kraftigt förorenat vattendrag. Utsläppen beror till stor del på Arlanda flygplats men även jordbruk, enskilda avlopp samt i viss mån vägdagvatten. Utsläpp från Arlanda har minskat, vilket har lett till att situationen i Märstaån har förbättras avsevärt från 1990-talet och framåt. Spår av glykol och avisningsmedel samt utsläpp från jordbruk och enskilda avlopp förekommer dock fortfarande. Märstaån mynnar i Steningeviken (Mälaren). I samband med Riksinventeringen år 2000 undersöktes bottenfaunan i Märstaån. Utfallet blev mycket lågt till lågt bottenfaunaindex vilket indikerar påverkan av mänsklig aktivitet. I samband med inventeringen bedömdes även totalfosforhalterna i Märstaån som höga. Enligt Vatteninformationssystem i Sverige (VISS) bedöms Märstaån ha Måttligt god ekologisk status. Miljökvalitetsnormen är God ekologisk status år Att vattendraget inte uppfyller MKN beror på övergödning. Den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) är god. Vägdagvatten bildas genom avrinning från vägytan och andra mer eller mindre hårdgjorda ytor inom vägområdet. Vattnet drar med sig de föroreningar som ansamlats på vägbanan eller tvättats av från passerande fordon. Föroreningarna kommer främst från avgaser och smörjoljor eller slitage på vägbana eller fordon (däck, bromsbelägg, katalysatorer). Vägdagvatten innehåller också vägsalt och till viss del näringsämnen (fosfor och kväve). Vägdagvatten har olika grad av förorening beroende på främst trafikmängd. Dåvarande Vägverket har i rapport 2004:195 (Vägdagvatten - råd och rekommendationer för val av miljöåtgärd) angivit sina rekommendationer, se Tabell 7.2. I dagsläget rinner dagvatten från E4 via gräsklädda diken vidare till Halmsjöbäcken. Trafikmängderna är så höga att rening av vägdagvattnet normalt bör utföras. Under år 2010 har pågående provtagning kompletterats med en provpunkt nedströms E4 för att avgöra om vägen bidrar med föroreningar i Halmsjöbäcken. Provtagningarna visar ingen skillnad i förekommande halter uppströms Tabell 7.2 Riktlinjer för dagvattenhantering. Vägverket 2004:195. Trafikbelastning Åtgärd < ÅDT Inga särskilda åtgärder krävs. Normalt arbete för vägutformning och miljöhänsyn ÅDT Vägdagvatten bör ej ledas via ledning eller direktavrinning till recipient. Öppna diken normalt tillräckligt. > ÅDT landsväg > ÅDT tätort Rening av vägdagvatten bör normalt utföras. Flödesutjämning och rening bör normalt utföras. > ÅDT Uppsamling, flödesutjämning och rening bör normalt utföras. Speciella skyddsobjekt Kräver dagvattenåtgärder oavsett trafikbelastning utifrån särskild utredning. respektive nedströms motorvägen. Slutsatsen är att infiltration i gräsklädda diken fungerar bra i dagsläget. Sigtuna kommun har tagit fram riktlinjer för dagvattenhantering, vilka anger att dagvatten i första hand ska omhändertas lokalt. Förorenat dagvatten, från exempelvis större vägar, ska 22

23 först renas innan det rinner vidare till recipient eller infiltreras. Hanteringen ska anpassas från fall till fall. Avledningen ska anordnas så att skadeverkningar vid miljöolyckor minskas. Vatten kan också påverkas av eventuella olyckor med utsläpp av farligt gods som följd. E4 och väg 905 är angivna som primära vägar för transport av farligt gods. Måbyleden är angiven som sekundär väg för transport av farligt gods. Den transporterade mängden farligt gods på E4 uppgick under september månad 2006 till mellan och ton, vilket medför att vägen är ett av Sveriges större transportstråk för farligt gods. Idag saknas katastrofskydd för att minska riskerna med utsläpp av farligt gods. Det finns ingen känd, större grundvattenförekomst inom utredningsområdet. De bostadshus som ligger i Måby har enskilda brunnar. Brunnnarna bedöms inte påverkas av vägåtgärderna Konsekvenser Nollalternativet förutsätter en kraftig expansion runt Måby trafikplats. Stora ytor avsätts för verksamheter och hårdgörs. Mängden dagvatten kommer att öka. Gällande detaljplaner anger att dagvatten ska fördröjas innan det avleds till recipient. Förutsatt att dagvatten omhändertas lokalt medför planerad expansion små negativa konsekvenser. Tillräcklig rening av vägdagvatten från E4 och väg 905 enligt gällande riktlinjer samt katastrofskydd saknas, vilket kan medföra stora negativa konsekvenser för Halmsjöbäcken och Märstaån, vid en eventuell olycka med utsläpp av farligt gods. Utbyggnadsalternativet medför ökad andel hårdgjorda ytor och ökad mängd dagvatten. Framtida trafikmängder på E4 är så höga att uppsamling, flödesutjämning och rening normalt bör utföras (se tabell 7.2). Framtida trafikmängder på väg 905 förväntas också bli så höga att rening av vägdagvatten normalt bör utföras. Dagvatten från merparten av trafikplatsen leds till tre dammar med dämt utlopp. Fördröjt och renat vatten från dammarna leds sedan via en ledning till Halmsjöbäcken. Dammar för fördröjning och rening bedöms medföra positiva konsekvenser jämfört med nollalternativet. Miljöbelastningen på Märstaån och Steningeviken kan på sikt minska, vilket bedöms medverka till att MKN uppfylls. Detta bedöms som en måttlig positiv konsekvens. Fortsatta utsläpp från Arlanda och omgivande jordbruksmark bedöms dock ha stor framtida effekt för gällande MKN. Övriga planerade miljöåtgärder nedströms i vattensystemet kan medföra kumulativa positiva effekter. Föreslagen utbyggnad påverkar inte markavvattningsföretaget eller Halmsjöbäcken eftersom avfartsrampen kommer att rymmas på befintlig rörbro. Utbyggnadsalternativet medför också minskad risk för utsläpp av farligt gods tack vare förbättrad trafiksäkerhet och omfördelning av tung trafik, vilket bedöms medföra positiva konsekvenser jämfört med nollalternativet. Riskerna för Märstaån kan på sikt minska Åtgärder Vägdagvatten omhändertas i tre dammar. Dammarna anläggs med dämt utlopp för att kunna avgränsa och sanera ev utsläpp av farligt gods. Systemet för vägdagvatten är konstruerat enligt dåvarande Vägverkets Publikation 2008:61 Hydraulisk dimensionering. Systemet är anpassat för regn med 5 års återkomsttid och med en korrektionsfaktor 1,1 för ökade flöden på grund av pågående klimatförändringar. 23

24 7.4 BULLER Buller definieras som oönskat ljud och upplevelsen av störningen är i hög grad individuell. Buller påverkar hälsa och välbefinnande i form av t.ex. störd sömn eller nedsatt prestationsförmåga. Buller har också en långsiktig påverkan i form av ökad stress som kan ge upphov till hjärt- och kärlsjukdomar. Två mått används för att beskriva buller; ekvivalent nivå som är ett medelvärde för ett dygn, och maximal nivå som avser den högsta ljudnivån från enstaka fordon. Den ekvivalenta ljudnivån blir högre ju fler fordon som passerar, men den maximala nivån istället är beroende av det fordon som bullrar mest. Beroende av vilken bedömning Trafikverket gör av sina projekt, blir olika riktvärden för buller gällande. För väsentlig ombyggnad av infrastruktur eller vid nybyggnad av bostäder gäller riktvärden givna av riksdagen (prop. 1996/97:53), se Tabell 7.3. Propositionen beskriver också ett åtgärdsprogram, där befintliga bostäder/bostäder längs befintlig väg i en första etapp ska åtgärdas vid ljudnivåer över 65 dba utomhus (ekvivalent nivå). Målsättningen är att riktvärdet 55 dba på sikt ska nås. Tabell 7.3 Riktvärden för buller vid väsentlig ombyggnad av infrastruktur Typ av område Riktvärde ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) ekvivalentnivå inomhus maximalnivå utomhus vid uteplats maximalnivå inomhus nattetid 55 dba 30 dba 70 dba 45 dba Riktvärdena gäller för permanentbostäder, fritidsbostäder samt vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande förhållanden. De delar av Måby trafikplats som byggs om, klassas av Trafikverket som väsentlig ombyggnad. Befintliga delar och själva E4 (den dominerande bullerkällan) räknas däremot av Trafikverket som befintlig väg. Därmed gäller riktvärdet 65 dba för de bostäder som ligger i anslutning till trafikplatsen. Bostäder i anslutning till trafikplatsen finns idag vid Måby och Måbylund. Husen i Måby ligger på drygt 60 m avstånd från E4. Husgruppen består av tre fastigheter varav två har bullerskydd i form av plank. Det nordligaste huset, Figur 7.5 Måby 4:3 ligger relativt nära E4 och saknar idag bullerskydd. Måby 4:3, saknar idag skydd (se Figur 7.5), men skärmas delvis av det plåtskrank som omger långtidsparkeringen. Husen i Måbylund ligger idag på relativt stort avstånd från E4. Den planerade påfarten kommer att hamna på runt 120 m avstånd från husen. Mellan E4 och husen går en höjdrygg. Bostadshuset i Tomta används inte som bostad och kommer att lösas in och rivas inom ramen för antagen detaljplan

25 7.4.1 Konsekvenser Husen i Måby är redan idag bullerstörda från både E4 och flygtrafiken på Arlanda. Översiktliga beräkningar visar att ljudnivåerna vid Måby 4:3 idag uppgår till runt 65 dba (se Tabell 7.4). Huset ligger närmast E4 och saknar plank. Måby 4:4 och 4:2 har plank och här beräknas ljudnivåerna till under 65 dba. Måby 2:2 (Måbylund) beräknas ha en ljudnivå runt 45 dba i nuläget. Beräkningar visar att det är den genomgående trafiken på E4 som avgör ljudnivån vid fastigheterna. Bidraget från befintliga eller tillkommande ramper i trafikplatsen blir försumbart eftersom trafikmängderna är så pass låga jämfört med trafiken på själva motorvägen. Både nollalternativet och utbyggnadsalternativet medför att befintliga verksamheter runt Måby kompletteras och nya arbetslokaler tillkommer vid Tomta. Utbyggnadsalternativet medför att påfartsrampen mot Stockholm/söder hamnar mellan E4 och husen i Måbylund. En skärning längs rampen samt en höjdrygg i terrängen medför att ljudnivåerna begränsas. Den huvudsakliga störningen kommer även fortsättningsvis att vara E4, eftersom trafikmängden på huvudvägen är så mycket högre än på påfartsrampen. Beräkningar för år 2030 visar att Måby 2:2 får ljudnivåer runt 46 dba. Gällande riktvärden klaras med god marginal. Den ökade ljudnivån kommer inte att vara en hörbar förändring. Beräkningar för år 2030 visar att husen i Måby får ljudnivåer strax under eller strax över 65 dba (se tabell 7.4). Skillnaden i ljudnivå mellan nuläget och utbyggnadsalternativet beräknas blir ungefär 2 dba. Måby 4:3 beräknas få över 65 dba och behöver ett kompletterande skydd. Ljudnivåerna blir fortsatt höga, vilket bedöms som en stor lokal negativ konsekvens. Det saknas en fastställd metod för att väga samman olika bullerkällors bidrag och den störning som då uppstår. Det finns studier som visar att om man störs av två bullerkällor samtidigt, som exempelvis väg- och flygtrafik, upplever man varje enskild källa som mer störande än om man utsätts för källorna var för sig. Ökade ljudnivåer på grund av ökad framtida trafik bedöms medföra en stor lokal negativ konsekvens jämfört med nuläget i både noll- och utbyggnadsalternativet. De ökade ljudnivåerna har dock att göra med den allmänna trafikökningen på E4 och inte föreslagen komplettering av Måby trafikplats Åtgärder Åtgärder genomförs inte inom ramen för denna arbetsplan. Måby 4:3 behöver enligt genomförda beräkningar ett kompletterande skydd pga trafiken på befintlig väg (E4). Trafikverket kommer att vidta åtgärder, men inte inom ramen för denna arbetsplan. Tabell 7.4 Översiktligt beräknade ljudnivåer (dba) vid fastigheter i anslutning till trafikplatsen. Fastighet Nuläge 2010 Prognos 2030 ekv max ekv max Måby 4:3 ute inne Måby 4:4 ute inne Måby 4:2 ute inne Måby 2:2 ute (Måbylund) inne

26 7.5 LUFT OCH KLIMAT Luftföroreningar från vägtrafik påverkar boendemiljö och miljövärden längs vägen. I ett regionalt och globalt perspektiv påverkar luftföroreningarna även klimatet. Koncentrationen av luftföroreningar beror på en rad faktorer som exempelvis fordonstyp, trafikmängd, gaturummets utformning och topografi. Problem med höga koncentrationer av luftföroreningar uppstår främst i städer med trånga gaturum och dålig luftomsättning. Vägar på landsbygd medför vanligtvis inga problem annat än i vägmitt vid höga trafikmängder. För vägprojekt är halterna av partiklar och kvävedioxid av intresse samt utsläpp av koldioxid. Partiklar härstammar huvudsakligen från avgasutsläpp men också slitage av vägbeläggning, sand, dubbdäck, bromsar osv. Kvävedioxid och koldioxid härstammar från förbränning av fossila bränslen. Långvarig belastning av höga luftföroreningshalter kan ge upphov till besvär i luftvägarna, lunginflammation, astma, cancer, försämrad syreupptagningsförmåga osv. För luftföroreningar finns ett antal miljökvalitetsnormer (MKN) som inte får överskridas där människor vistas stadigvarande, se tabell 7.5 och 7.6. Boendemiljö består av bostadshus med direkt omgivning och är sådana områden där människor vistas dagligen. Bostäder i anslutning till Måby trafikplats finns i Måby och Måbylund (se Figur 7.6). Bostäderna i Måby ligger på drygt 60 meters avstånd från E4. Husen i Måbylund ligger på ungefär 150 meters avstånd från E4. Figur 7.6 Måbylund används som fritidsboende och ligger på relativt långt avstånd från E4. Tabell 7.5. MKN för kväveoxider Medelvärdestid Värde Kommentar 1 timme 90 mikrog/m3 Får överskridas 175 ggr/år 1 dygn 60 mikrog/m3 Får överskridas 7 ggr/år 1 år 40 mikrog/m3 Aritmetiskt medelvärde Tabell 7.6. MKN för partiklar Medelvärdestid Värde Kommentar 1 dygn 50 mikrog/m3 Får överskridas 35 ggr/år 1 dygn 40 mikrog/m3 Aritmetiskt medelvärde 26

27 7.5.1 Konsekvenser Nollalternativet medför att trafiken i närområdet kring Måby trafikplats ökar. Eftersom trafikplatsen inte byggs ut kommer trafiken på väg 905 i direkt anslutning till E4 troligen inte att öka lika mycket som i fallet med utbyggnadsalternativet. Detta motverkas dock av det ökade trafikarbete som uppstår när fordon behöver köra omvägen över Arlanda trafikplats söder om utredningsområdet. Ett ökat trafikarbete medför ett ökat utsläpp av luftföroreningar. Totalt sett bedöms den negativa konsekvensen som liten. Utbyggnadsalternativet medför att trafikplatsen kompletteras, vilket tillåter trafiken att öka ngt mer än i nollalternativet. Ett ökat trafikarbete medför ökad exponering för människor i trafikplatsens närområde. Samtidigt kan fordon undvika omvägar, vilket medför ett lägre trafikarbete och en minskad exponering i andra områden. Den totala positiva konsekvensen bedöms som liten. Alternativet bedöms medföra risk för höga halter av föroreningar i vägmitt längs E4. Risken för att skadliga halter av luftföroreningar ska uppkomma vid intilliggande bostäder bedöms däremot som liten. Vid upprättande av FÖP för Arlandaområdet gjordes beräkningar av luftföroreningar för år Miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid, dygnsmedel 60g/m 3, klaras i hela beräkningsområdet (se Figur 7.7). Halterna av kvävedioxid är högst intill E4. MKN klaras tack vare att gällande avgaskrav för fordon ger resultat till år 2020 i form av utsläppsminskningar. FÖP för Arlandaområdet innehåller också beräkningar av partiklar. Beräkningarna visar på halter i intervallet g/m 3 vid bostäderna, vilket betyder att MKN klaras. Beräkningarna i FÖP visar att MKN som dygnsmedelvärde för inandningsbara partiklar, 50 g/m 3, överskrids i väglinjen vid E4:an (se Figur 7.8) vilket beror på den kraftiga trafikökning som förväntas i området till år Luftföroreningshalterna bedöms i både nollalternativ och utbyggnadsalternativ som höga i direkt anslutning till E4. Däremot bedöms inte halterna överskrida gällande MKN vid närliggande bostäder i Måby. E4 går vid Måby trafikplats genom ett öppet landskap med goda förutsättningar för luftcirkulation. Risken för att skadliga halter av luftföroreningar ska uppkomma vid intilliggande bostäder bedöms som liten tack vare det öppna landskapet. Känsliga personer, som exempelvis astmatiker eller äldre, som uppehåller sig under längre tid i närområdet kan känna besvär av luftföroreningarna. Den negativa konsekvensen bedöms i båda alternativen som liten, pga att halterna beräknas ligga under MKN vid bostäder samt att antalet bostäder i närområdet är mycket få. Ökat trafikarbete ger en ökad bränsleförbrukning och ökade utsläpp av koldioxid. Ökade utsläpp av koldioxid ger en ökad påverkan på klimatet, men är svårt att ågärda inom det aktuella uppdraget. Åtgärder för att minska användningen av fossila bränslen, bränsleförbrukningen hos dagens fordon och liknande måste genomföras på en högre nivå Åtgärder Åtgärder genomförs inte inom ramen för denna arbetsplan. Trafikverket föreslås jämföra framtida uppmätta trafikmängder mot prognosticerade värden i FÖP för Arlandaområdet. Om jämförelsen visar att trafikprognoser i FÖP inte är korrekta bör mätningar av luftföroreningshalter genomföras i de områden där människor vistas stadigvarande. 27