Ombyggnation av kraftledning, VL3 Forshult-Kalhyttan, Hagfors och Filipstad kommuner i Värmlands län

Ombyggnation av kraftledning, VL3 Forshult-Kalhyttan, Hagfors och Filipstad kommuner i Värmlands län Samrådsunderlag Maj 2016

Ellevio AB (tidigare Fortum Distribution AB) planerar en ombyggnation av befintlig 130 kv ledning. Ledningen VL3 sträcker sig ca 44 km mellan ställverk Forshult och ställverk Kalhyttan strax utanför Filipstad i Hagfors och Filipstads kommuner i Värmlands län. Projektorganisation Sökande Ellevio AB Box 2087 650 02 Karlstad Projektledare: Lars-Eric Johansson Konsult Rejlers Sverige AB Fålhagsleden 61 753 23 Uppsala Uppdragsledare: Greta Lindberg Samrådsunderlag: Greta Lindberg Teknik: Elis Carlsson Granskning: Fredrik Nystrand Illustrationer och kartor har tagits fram av Rejlers Sverige AB. Terrängkartan Lantmäteriet, Sverigekartan CC BY, version 4,0, Lantmäteriet 2

Innehåll 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund och beskrivning av befintlig ledning... 4 1.2. Verksamhetsutövaren... 6 1.3. Tillstånd... 6 2. Beskrivning av alternativa stråk... 6 2.1. Nollalternativ... 6 2.2. Befintlig ledningssträckning med viss justering (alternativ 1)... 7 2.3. Kringgående sträckning förbi Lidtäppan (alternativ 2)... 7 2.4. Kringgående sträckning förbi Bosjön (alternativ 3)... 8 3. Teknisk utformning... 8 3.1. Luftledning... 8 3.2. Arbetets utförande - luftledning... 9 4. Beskrivning av berörda intressen... 10 4.1. Kulturmiljö... 10 Kulturmiljöprogrammet Bosjön-Kärn... 11 4.2. Naturmiljö... 11 4.3. Vattenskyddsområden, sjöar och vattendrag... 11 4.4. Rekreation och friluftsliv... 11 4.5. Bebyggelse, bostäder och planer... 12 4.6. Elektriska och magnetiska fält... 13 4.7. Infrastruktur... 14 5. Miljökonsekvenser... 14 5.1. Byggskede och drift... 14 5.2. Övrigt... 14 6. Försiktighetsåtgärder... 15 7. Fortsatt arbete... 15 7.1. MKB... 15 7.2. Myndighetsprövning... 15 3

1. Inledning Ellevio (f.d. Fortum Distribution AB) planerar att bygga om den befintliga 130 kv ledningen mellan Forshult och Kalhyttan i Hagfors och Filipstad kommuner i Värmlands län. Åtgärden kräver att ett nytt tillstånd (nätkoncession för linje) söks för ledningen. Inför koncessionsansökan ska samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken hållas. Syftet med ett samråd är dels att sprida väsentlig information om projektet och klarlägga eventuella konflikter med andra allmänna och enskilda intressen, dels att uppfylla miljöbalkens samrådskrav. Samråd sker med berörda fastighetsägare, Länsstyrelsen i Värmlands län, Hagfors och Filipstads kommuner, övriga myndigheter, särskilt berörda och närboende. Allmänheten kommer även informeras genom annons i lokal press samt finnas tillgängligt på Ellevios hemsida. Samrådet utgör del av den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska bifogas koncessionsansökan. Ansökan om koncession behandlas av Energimarknadsinspektionen som är beslutande myndighet för denna typ av ärenden. 1.1. Bakgrund och beskrivning av befintlig ledning Den befintliga 130 kv ledningen VL3 har varit i bruk i ca 60 år och behöver byggas om. Ledningen är idag uppförd som luftledning på portalstolpar i trä. Luftledningen sträcker sig mellan Forshult i Hagfors kommun och Kalhyttan i Filipstads kommun, Värmlands län, se figur 1 och figur 2. För att säkra den framtida elleveransen i området är en ombyggnation av ledningen nödvändig. I samband med ombyggnationen avser Ellevio öka linarean (byte till en grövre ledare) för att möjliggöra högre framtida laster på ledningen. Under vintern 2015 genomförde Ellevio samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken inför planerad ombyggnation. I mars 2016 kom Energimarknadsinspektionen med en Vägledning för åtgärd inom en befintlig nätkoncession för linje och Ellevio har därefter gjort bedömningen att ombyggnationen kräver ett nytt koncessionstillstånd, framförallt med anledning av den ökade arean på ledarna. 4

Figur 1. Befintlig luftledningssträckning, norra delen. Figur 2. Befintlig luftledningssträckning, södra delen. 5

1.2. Verksamhetsutövaren Ellevio AB grundades sommaren 2015 efter att de köpt upp Fortum Sveriges elnätsverksamhet. Ägare är den svenska allmänna pensionsfonden Tredje AP-fonden, AP3, det kundägda företaget Folksam som erbjuder försäkringar och pensionssparande, den allmänna pensionsfonden Första AP-fonden, AP1, och kanadensiska Borealis Infrastructure som investerar i infrastruktur för OMERS, en av Kanadas största pensionsförvaltare. Styrelsen består av företrädare för ägarbolagen och ordförande är Ralph Berg. Företaget består av cirka 400 medarbetare, utspridda på ett tiotal orter i Sverige. Ellevio är registrerat i Sverige och har sitt säte i Stockholm. 1.3. Tillstånd För att bygga och nyttja starkströmsledningar i Sverige krävs tillstånd enligt ellagen (1997:857), s.k. nätkoncession. Det finns två typer av nätkoncessioner: nätkoncession för område och nätkoncession för linje. Nätkoncession för område ger en nätägare ensamrätt att distribuera el till kunder inom ett geografiskt avgränsat område. Områdeskoncessioner omfattar vanligtvis ledningar upp till 20 kv. Nätkoncession för linje krävs för överföringsledningar med högre spänning än den maximalt tillåtna nivån för områdeskoncessionen. Koncession för linje krävs även för ledningar tillhörande en annan nätägare som korsar genom ett område med områdeskoncession, t.ex. stamnätsledningar. För befintlig kraftledning innehar Ellevio tillstånd (nätkoncession för linje) enligt koncessionsbeslut 72290r och nyttjanderätt av berörd mark är säkrad genom ledningsrätt. Ellevio har för avsikt att vid ombyggnationen öka arean på ledarna på befintliga ledningar för att möjliggöra framtida högre laster. Denna åtgärd kräver ett nytt beslut om nätkoncession för linje. När tillstånd söks hos Energimarknadsinspektionen avser Ellevio söka tillstånd för 145 kv luftledning. En ansökan ska bl.a. innehålla en teknisk beskrivning, fastighetsägareförteckning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Ledningsrätt Befintlig ledning innehar ledningsrätt (17-Å-5226). Ledningsrätten ger Ellevio rätt att bibehålla och förnya befintliga högspänningsledningar med tillbehör såsom stolpar, stag, linor mm, samt hålla ledningsgatan fri från träd och buskar. Om ledningssträckan ändras uppstår nya intrång vilket innebär att nya avtal med berörda fastigheter kommer att tecknas varefter ledningsrätten justeras. 2. Beskrivning av alternativa stråk För den planerade ledningen har flera alternativa sträckningar studerats, en sträckning som i huvudsak följer befintlig ledningsträckning (alternativ 1), en sträckning där ledningen gör en kringgående rörelse förbi bebyggelsen vid Lidtäppan (alternativ 2) och en sträckning där ledningen gör en kringgående rörelse förbi bebyggelsen vid Bosjön (alternativ 3). Nedan redovisas de olika stråken inklusive ett nollalternativ. 2.1. Nollalternativ Nollalternativet i detta fall innebär att koncessionen för den planerade ombyggnationen inte medges. Den befintliga ledningen behöver byggas om för att klara den framtida elförsörjningen i området och om koncession för de planerade åtgärderna inte medges kommer kvalitén på elförsörjningen i området att 6

försämras med tiden då anläggningen föråldras. Detta innebär i sin tur att en ny ledning på annat håll måste byggas för att klara framtida behov. 2.2. Befintlig ledningssträckning med viss justering (alternativ 1) Befintlig luftledning sträcker sig i sydostlig riktning från ställverket Forshult (norr om Munkfors) ca 44 km till ställverk Kalhyttan (strax utanför Filipstad), se karta figur 1 och figur 2. Ledningen berör i huvudsak skogsmark. Längs sträckan passerar ledningen samhällena Nore och Bosjön. Strax öster om Nore ligger Lidtäppan där befintlig ledning passerar nära bostadshus på fastigheterna Övre lid 1:43 och Övre lid 1:36. Alternativ 1 innebär att ledningen flyttas några meter i sidled söderut samt att ledningsgatan utökas något söderut. En justering planeras också vid Bosjön där befintlig ledning passerar nära fastigheten Gräsbosjön 1:20. Här flyttas ledningen i sidled söderut och ledningsgatan utökas något söderut, som mest ca 7 meter. Längs med sträckorna för dessa justeringar kan s.k. kompaktstolpar komma att användas. 2.3. Kringgående sträckning förbi Lidtäppan (alternativ 2) Detta alternativ innebär att luftledningen vid Lidtäppan gör en kringgående rörelse förbi Nedre lid 1:36 och Nedre Lid 1:46, se figur 3. Stråkets bredd (ca 100 meter) utgör en korridor inom vilken luftledningen slutligen uppförs. Figur 3. Sträckningsförslag förbi Lidtäppan. 7

2.4. Kringgående sträckning förbi Bosjön (alternativ 3) Alternativ 3 innebär att ledningssträckningen gör en kringgående rörelse vid Bosjön och därmed flyttas norr om samhället, se figur 4. Stråkets bredd (ca 100 meter) utgör en korridor inom vilken luftledningen slutligen uppförs. Figur 4. Sträckningsförslag förbi Bosjön. 3. Teknisk utformning 3.1. Luftledning En luftledning kan uppföras i olika typer av stolpar beroende på lokala förhållanden. De huvudsakliga stolptyper som kan komma att bli aktuella i detta projekt vid luftledningsutförande är portalstolpar i trä (se figur 5) och s.k. kompaktstolpar (se figur 6). 8

Figur 5, Skiss över en portalstolpe Figur 6, Skiss över en kompaktstolpe Vid de nya stolpplatserna krävs schaktning till ca 2 m djup för grundläggning. En del av stolparna kommer att utföras med stagförankringar som kräver ett schaktdjup på ca 2 m. Beroende på markens beskaffenhet kan staglinorna alternativt förankras med jordankare eller öglor i omgivande berggrund. Nuvarande spannlängd, dvs. avståndet mellan stolpplaceringarna, kan komma att bli något kortare än tidigare (ca 130-180 m) då dimensionen av linarean ökar. 3.2. Arbetets utförande - luftledning Planerade åtgärder kommer att innebära terrängkörning med arbetsmaskiner längs med hela ledningssträckan i samband med materialtransport (stolpar, linor mm.). I huvudsak används bandburna maskiner tillsammans med stockmattor eller körplåtar där så erfordras. Vid de nya stolpplatserna krävs schaktning till ca 2 meters djup för grundläggning. En del av stolparna kommer att utföras med stagförankringar som kräver ett schaktdjup på ca 2 meter. Schaktytan vid stagförankringar kräver normalt ca 3x2 meter/förankring, men vid avspänningsstag behövs större förankringar, ca 3x3 meter/förankring. Beroende på markens beskaffenhet kan staglinorna alternativt förankras med jordankare eller öglor i omgivande berggrund. De gamla stolparna lyfts upp och tas bort. Jorden återpackas där stolpar har stått och eventuell stolpgrundläggning och stagförankring tas bort om markförhållanden så medger och i samråd med markägaren. Dubb och öglor i berg tas bort eller slipas ner. Material som inte kan återvinnas skickas till lämplig deponi. 3.2.1. Trädsäker ledningsgata Befintlig luftledning är byggd som trädsäker, vilket i korthet innebär att ingen växtlighet ska riskera att komma i kontakt med ledningens faser, stolpar och andra tillbehör. Detta innebär att den inlösta ledningsgatan (ca 36-40 meter) underhållsröjs med jämna mellanrum och att träd i ledningsgatans sidoområde, s.k. kantträd, som anses farliga för ledningen tas bort, se illustration i figur 7. Blir det aktuellt med ny sträckning i skogsmark kommer luftledningen byggas som trädsäker även i den justerade sträckningen. 9

Figur 7. Illustration över en trädsäker ledning. 4. Beskrivning av berörda intressen I detta avsnitt ges en översikt över kända större sammanhängande intressen som berörs av de alternativa sträckorna. Inventering av intressen längs ledningen har gjorts via bl.a. länsstyrelsen länsvisa geodata Riksantikvarieämbetets Fornsök, Skogsstyrelsens geodata och kommunala planeringsunderlag. De intressen som berörs och de miljökonsekvenser som den nya ledningen medför för berörda intressen kommer att beskrivas mer detaljerat när huvudstråk valts och i den miljökonsekvensbeskrivningen upprättas efter genomförda samråd. 4.1. Kulturmiljö Följande kulturlämningar (fornlämning och övrig kulturhistorisk lämning) befinner sig inom 50 meter från planerat arbetsområde. Kommun RAÄ-nummer Lämningstyp Antikvariatisk bedömning Hagfors Sunnemo 120:1 Fångstgrop Fornlämning Hagfors Sunnemo 131:1 Kvarn Saknas Filipstad Färnebo 455:1 Kanal Övrig kulturhistorisk lämning Filipstad Färnebo 461:1 Milstolpe Fornlämning Filipstad Färnebo 78:1 Hyttområde Fornlämning Filipstad Färnebo 252:1 Färdväg (Everts väg) Övrig kulturhistorisk lämning Filipstad Färnebo 253:1 Kvarn Övrig kulturhistorisk lämning Filipstad Färnebo 234:1 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning Ledningen korsar lämningen Everts väg (Raä 252:1) och passerar hyttområdet med RAÄ-nummer Färnebo 78:1. Ledningen skär också över platsen för Sunnemo 131:1 där det ska ha legat en kvarn. Här saknas en antikvarisk bedömning. I övrigt bedöms ingen kulturlämning ligga inom det planerade arbetsområdets direkta närhet. 10

Kulturmiljöprogrammet Bosjön-Kärn Ledningen korsar kulturmiljöprogrammet Bosjön-Kärn på en sträcka av ca 850 meter, se bilaga 1. Området består av en bebyggelsemiljö med hyttruin och andra industrilämningar, märklig bergsmangård, herrgård och övrig kulturhistoriskt värdefulla byggnader från 1700-, 1800- och 1900-talen. Lämningen Färnebo 78:1 återfinns inom kulturmiljöprogrammet. 4.2. Naturmiljö Naturvärden utpekade av Skogsstyrelsen På Myrberget passerar alternativ 1 med ett avstånd av ca 40 m ett naturvärde som utgörs av barrskog. Precis väster om Laxtjärn finns ett område med nyckelbiotopen Barrnaturskog. Området hittas på sträckningsalternativ 1 norra och södra sida och utrymmet för befintlig ledningsgata har lämnats utanför nyckelbiotopens områdesgräns. Strax innan Bosjön passerar alternativ 1 genom ett naturvärde som utgörs av lövskog. Riksintresse för naturvård Klarälv-Sunnemodalen I norr är ledningen lokaliserad inom ett område som är av riksintresse för naturvården, Klarälv- Sunnemodalen, se bilaga 2. Området beskrivs som ett geovetenskapligt objekt av internationell betydelse främst med anledning av den långa sträckan med bundet meanderlopp i en mycket markant sprickdal. 4.3. Vattenskyddsområden, sjöar och vattendrag Kraftledningen berör inga vattenskyddsområden. Ett generellt strandskydd på 100 m gäller runt sjöar och vattendrag. Ledningen passerar ett antal sjöar och vattendrag, de av nämnvärd karaktär är: Smissbäcken Vattendraget mellan Rådasjön och Tjärnen Hytteälven Södra änden av Lillsjön Kalbäcken Norra Hafterstjärnen och Gräsbergsbäcken Laxtjärnen Älgsjöbäcken (rinner ner i Bosjön) samt en mindre bäck strax väster om Älgsjöbäcken som också mynnar i Bosjön Norra delen av sjön Potten, vid Kvarnbackarna 4.4. Rekreation och friluftsliv Området utgörs inte av något riksintresse för friluftslivet. Rörligt friluftsliv förekommer i skogarna i form av t.ex. bär- och svampplockning, fiske och jakt. Ledningen berör följande fiskevårdsområden: Klarälven/Hagfors Sunnemo Skåltjärnshyttan Aspen Daglösen 11

4.5. Bebyggelse, bostäder och planer 4.5.1. Bebyggelse Befintlig luftledning sträcker sig genom sammanhållen bebyggelse vid Noretorp, Lidtäppan och Bosjön. 4.5.2. Bostäder Befintlig ledning sträcker sig i huvudsak genom skogs- och betesmark och berör ingen tätare bebyggelse. Ett antal bostadshus finns i den befintliga ledningens närhet vilka redovisas nedan. Vid Ängkärret passerar ledningen två bostadshus (fastighet Råda Prästbol 1:61 samt Råda Prästbol 1:60). Dessa hus ligger ca 50 meter från ledningen. På fastighet Råda Prästbol 1:60 finns ekonomibyggnad i ledningsgatans direkta närhet. Där ledningen korsar väg 824 (vid Noretorp) finns bostadshus på norra samt på södra sidan av ledningen, dessa hus befinner sig ca 70 meter från ledningen. Där ledningen passerar väg 240 (vid Tjärntorpet) finns bostadshus, på vägens västra sida och ledningens södra sida, ca 50 meter från ledningen (fastighet Haftersbo 1:59). Ca 230 m öster om väg 240 (vid Kvarntorpet) passerar ledningen ett hus på att avstånd om ca 50 meter. Huset ligger söder om ledningen (fastighet Nedre lid 1:12). I Lidtäppan, finns två fastigheter, Övre lid 1:43 och Övre lid 1:36, med bostadshus på ett avstånd på mindre än 50 meter från ledningen. Vid Bosjön passerar ledningen ett antal bostadshus med ett avstånd på mindre än 50 meter. Alternativ 1 innebär en justering av ledningssträckan i Lidtäppan där ledningen sträcker sig genom Övre lid 1:43, Övre lid 1:36. En justering planeras också på fastigheten Gräsbosjön 1:10 i Bosjön. Justeringen innebär att ledningen flyttas ett antal meter i sidled (söderut) och nuvarande stolpkonstruktion byts ut mot s.k kompaktstolpar. Genom att utföra ovan beskrivna justeringar minskar magnetfältsnivåerna vid bostadshusen på fastigheten Övre lid 1:43, Övre lid 1:36 samt Gräsbosjön 1:20, Gräsbosjön 1:13 och Gräsbosjön 1:18. Alternativ 2 innebär att ledningen gör en kringgående rörelse förbi Lidtäppan vilket i sin tur innebär att ledningen kommer passera Övre lid 1:43 och Övre lid 1:36 på ett avstånd om minst 170 respektive 120 meter. Alternativ 3 innebär att ledningssträckningen gör en kringgående rörelse vid Bosjön och därmed flyttas norr om samhället på ett avstånd om minst 200 meter från samtliga bostadshus i samhället. 4.5.3. Planer De alternativa ledningssträckningarna berör översiktsplan och fördjupad översiktsplan. Hagfors kommun Hagfors kommuns översiktsplan antogs 2002. Hagfors kommun har arbetat fram ett tematiskt tillägg avseende Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) till Hagfors översiktsplan 2002. Strandskyddsplanen antogs av kommunfullmäktiga 2014-06-23. Det finns även ett tematiskt tillägg till översiktsplanen gällande naturvård i Hagfors kommun, denna antogs av kommunfullmäktige 2011-06-27. De studerade alternativen berör inga befintliga detaljplaner. 12

Filipstads kommun Filipstad kommuns översiktsplan antogs 1990 och är i behov av revidering. Kommunen arbetar med att ta fram en ny översiktsplan. Ett tematiskt tillägg till översiktsplanen ÖP 2010-02 avseende vindbruk vann laga kraft den 25 november 2011. Det finns en fördjupad översiktsplan för Filipstads tätort vilken antogs av kommunfullmäktige den 13 juni 2013. Ställverket Kalhyttan ligger inom gränsen för fördjupat område men utanför stadsdelsgränsen. Strax söder om ställverket Kalhyttan ligger Kalhyttans friluftsområde som utgör stadens största och viktigaste område för vintersport. Även övrig tid på året är det ett mycket omtyckt strövområde och används för löpning, orientering och övriga friluftssporter. De studerade alternativen berör inga befintliga detaljplaner. 4.6. Elektriska och magnetiska fält Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el, och påverkas av fasledarnas inbördes avstånd och placering, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. I dagsläget har forskningen ännu inte kunnat säkerställa om det finns några skadliga hälsorisker. Det finns således inga fastställda gränsvärden eller riktvärden för magnetiska fält eller särskilda skyddsavstånd till ledningar med hänvisning till magnetiska fält. Ellevio tillämpar den försiktighetsprincip som formulerats av fem svenska myndigheter: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. 4.6.1. Magnetfält, framtida årsmedelvärde Ellevio planerar att konstruera ledningen för 145 kv. Magnetfältet som presenteras i figur 8 är beräknat utifrån framtida årsmedelvärde 372A. Figur 8, diagram utvisande magnetfältsutbredning i sidled vid framtida årsmedelvärde 372A. Nollpunkten på x-axeln visar magnetfältet rakt nedanför mittfasen på ledningen, 1,5 meter över mark. 13

4.7. Infrastruktur Förutom ett antal mindre vägar passerar luftledningen riksväg 62 samt 240 827, och 824. Under byggskedet anläggs tillfälliga skyddsanordningar över vägar samt att det kan förkomma kortare avstängningar. Delar av sträckan går befintlig luftledning parallellt med andra kraftledningar vilka ägs av Ellevio. 5. Miljökonsekvenser I den kommande MKB:n kommer ledningens konsekvenser för förekommande natur- och kulturvärden i området under byggskedet och driften att beskrivas mer i detalj i när en sträckning har valts. Vid planering och projektering av anläggningen samt vid genomförande av projektet kommer hänsyn att tas till de intressen som finns inom området och vad som framkommit i samrådsprocessen, MKB, mm för att minska påverkan på omgivningen och risken för skador. De huvudsakliga konsekvenserna vid anläggande av luftledning ny sträckning är påverkan på landskapsbilden och den pågående markanvändningen. I skogsmark tas en skogsgata på ca 40 meter i anspråk. Ianspråktagande av skogsgata innebär ett intrång i skogsbruket när området för skogsgatan undantas från brukning. I jordbruksmark utgör stolpplatserna ett brukningshinder. 5.1. Byggskede och drift Byggskedet I byggskedet kommer störning i form av buller, avgaser, försvårad framkomlighet för allmänheten, mm att ske. Dessa störningar är dock tillfälliga och upphör i samband med att byggfasen avslutas. Tillfälliga skador som uppkommer i byggfasen återställs och ersätts efter att arbetena är utförda. Byggande av ledningen enligt alternativ 2 och alternativ 3 innebär en påverkan i tidigare orörd skogsmark och kommer att leda till en lokal förändring av naturmiljön. Skogsgatan underhållsröjs med jämna mellanrum vilket innebär att området kommer att karaktäriseras av lågväxande buskvegetation med torra kantzoner mot omgivande skogsmark. Denna miljö kommer att gynna vissa arter och missgynna andra arter. Intrånget blir litet om den nya ledningen byggs i samma sträckning som befintlig ledning. Drift Vid normal drift av ledningen kommer ingen påverkan på omkringliggande intressen att ske. Vid underhåll eller avhjälpande av fel kan tillfälliga störningar i form av transporter mm. uppstå. Tillfälliga skador som uppkommer i samband med underhåll eller avhjälpande av fel återställs och ersätts efter att arbetena är utförda. 5.2. Övrigt Hävdberoende växt- och djurarter kan finna livsrum i de kontinuerligt skötta kraftledningsgatorna. Kraftledningsgatorna kan också ha en viktig funktion som spridningskorridor för hotade arter som förekommer i allt mer uppsplittrade miljöer. 14

6. Försiktighetsåtgärder Vid arbetets utförande nyttjas befintlig väg i ledningsgatan så långt som möjligt. Vid känsliga kortare passager, på ca 150 meter, kan maskiner köra från 2 olika håll till respektive nytt stolpställe. Körskador kommer att förhindras i så stor utsträckning som möjligt, i synnerhet inom områden som utgör våtmark, betesmark, strand och sumpskog. Vid arbete vid vattenområde och vattendrag iakttas stor försiktighet för att undvika påverkan på mark i anslutning till vattnet och minska risken grumling. Endast befintliga broar och överfarter används. Vid vattenområden och vattendrag placeras nya stolpar så nära befintliga stolpar som möjligt. Om det blir nödvändigt kommer en anmälan om vattenverksamhet alt. Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet att lämnas in till länsstyrelsen. Ansökan om dispens från strandskyddet kommer att göras där så är nödvändigt. Om en tidigare okänd fornlämning påträffas avbryts arbetet omedelbart och länsstyrelsen kontaktas. Inför entreprenaden upprättas en genomförandebeskrivning och en projektspecifik miljöplan som tillhandahålls entreprenören innan arbetena påbörjas. I genomförandebeskrivningen styrs bl.a. vilka åtgärder som ska vidtas vid känsliga passager, mm. Erforderliga tillstånd och dispenser kommer att sökas innan några markarbeten påbörjas. 7. Fortsatt arbete Efter genomförda samråd upprättar Ellevio en samrådsredogörelse. Redogörelsen skickas till länsstyrelsen som underlag för deras beslut om projektet kan antas innebära betydande miljöpåverkan eller ej. Länsstyrelsens beslut påverkar sedan utformningen av MKB:n och eventuella kompletterande samråd. 7.1. MKB Enligt miljöbalken ska samrådet kring en verksamhet även behandla innehållet i den MKB som bifogas ansökan. Efter genomförda samråd inleds arbetet med att upprätta den MKB som ska bifogas ansökan till Energimarknadsinspektionen. Den tar bl.a. hänsyn till de synpunkter som framkommit under samrådet. MKB:n behandlar även konsekvenser som den nya ledningen förväntas medföra samt de försiktighetsåtgärder som kan vidtas för att minimera negativa konsekvenser. Exempel på frågor som behandlas i MKB:n är anläggningens och driftens direkta och indirekta konsekvenser för landskapsbilden, naturmiljön, kulturmiljön, boendemiljön, rekreation friluftsliv, markanvändning och infrastruktur. 7.2. Myndighetsprövning När Energimarknadsinspektionen fått ansökan och bedömt att den är fullständig skickas ärendet ut på remiss till myndigheter och särskilt berörda. Efter Energimarknadsinspektionens remissomgång ges den sökande möjlighet att kommentera och bemöta de synpunkter som kommit in. När remissomgångarna är slutförda och ev. bemötanden av synpunkter och kompletteringar har lämnats in fattar Energimarknadsinspektionen beslut om ansökan beviljas eller avslås. 15

Referenser Lagar och förordningar Ellagen (1997:857) Elförordningen (1994:1250) Förordning (2009:22) om elektriska starkströmsanläggningar Kulturmiljölag (1988:950) Miljöbalken (1998:808) Digitalt underlagsmaterial Fornminnesregistrets digitala kartmaterial, www.fornsok.se Hagfors kommun www.hagfors.se Filipstads kommun www.filipstad.se Lagtexter från Notisum, www.notisum.se Länsstyrelsen Värmlands län, www.lst.se Länsstyrelsernas RUM-material, http://gis.lst.se Miljömålsportalen, www.miljomal.nu Energimarknadsinspektionen, www.ei.se Publikationer Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut, 1996, Myndigheternas försiktighetsprincip om elektriska och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare, Informationsskrift. Elsäkerhetsverket, 1996, Magnetfält - Elsäkerhetsverkets regeringsrapport. Hagfors översiktsplan Filipstads översiktsplan GIS Länsstyrelsens WebGIS, avstämt 2016-04-14 Nationella geodata, avstämt 2016-04-14 Riksantikvarieämbetet, Fornsök, avstämt 2016-04-14 16