www.taurus.mu Att producera ungnöt ekologiskt
Inledning Svenska konsumenter efterfrågar ekologiskt producerade livsmedel. I Sverige har tidigare enbart nötkött producerat efter KRAV s regler sålts som ekologiskt. Möjligheten att även certifiera ekologisk produktion som följer EU s regler har öppnat för försäljning av ett nytt sortiment av nötkött i butikerna. Att ställa om ett företag från konventionell till ekologisk produktion tar tid och många frågor ska lösas under resans gång. För att underlätta processen har Taurus tagit fram denna skrift som i första hand behandlar ekologisk ungnötsproduktion. Författare är Margareta Dahlberg, rådgivare på L-G husdjurstjänst. Vår förhoppning är att skriften ska vara ett stöd på vägen till en ekonomiskt framgångsrik ekologisk ungnötsproduktion. Lofta i juni 2008 Helena Stenberg Taurus
Innehållsförteckning Eko-produktion styrs av regler 2 Certifiering 2 Ekonomi 3 Öringe Frälsegård ett gårdsexempel 4 Rätt förutsättningar underlättar 5 Bete och betesplanering 6 Ekologiska uppfödningsmodeller 7 Dikor 7 Köttrastjurar 8 Köttraskvigor 10 Köttrasstutar 11 Mjölkrastjur 12 Mjölkrasstut 14 Viktiga regler 16 Artikelnummer TA 102 1
Eko-produktionen styrs av regler EU ekologisk produktion Den ekologiska produktionen styrs av EU:s regelverk. Reglerna måste följas för att man ska få det ekonomiskt viktiga miljöstödet, som betalas ut redan första året man anslutit sin djurhållning och växtodling till miljöstöd för ekologisk produktion. För att erhålla fullt stöd krävs att företaget är certifierat. Med certifierad ekologisk produktion avses i denna skrift produktion som följer EU:s regelverk. KRAV produktion Varje EU-land kan utöver de gemensamma reglerna, ha ett eller flera nationella regelverk som är strängare än EU:s författning. I Sverige har vi KRAV s regler för ekologisk produktion, vilka man måste följa och certifiera sig efter för att få sälja under KRAV s varumärke. KRAV är strängare än EU på några områden. I slutet av denna skrift finns en sammanställning över flertalet regler som berör ekologisk nötköttsproduktion. Sammanställningen är inte fullständig men den innehåller de viktigaste reglerna och visar även skillnaden mellan certifierad ekologisk produktion och KRAV produktion. Certifiering För att man ska kunna sälja nötkött som ekologiskt måste djurhållningen vara certifierad. KRAV kött Ända sedan 1985 har man kunnat certifiera sin ekologiska produktion enligt KRAV s regelverk. KRAV s varumärke är känt och marknaden är etablerad för produkter som är certifierade enligt KRAV. Ett tillägg för köttet betalas till producenten. Nivån på merbetalningen varierar beroende på efterfrågan. KRAV har ett års karenstid innan djurhållningen och två år innan växtodlingen blir godkänd för försäljning under KRAV s varumärke. EU- ekologiskt kött År 2007 öppnades möjligheten att certifiera även den EUekologiska produktionen. Köttet märks med EU-loggan. Samma regler för karenstider som för KRAV gäller. Även om marknaden ännu inte är lika etablerad som för KRAV kött finns det efter ett år med denna certifieringsmöjlighet såväl slakterier som butiker som satsar på EU-certifierat nötkött. 2 Certifieringsföretag Det finns flera företag som certifierar lantbruk enligt såväl KRAV s som EU:s regler. Våren 2008 är Aranea certifiering AB det största av företagen. SMAK AB, arbetar liksom Aranea över hela landet medan HS-Certifiering utgår från Växjö.
Ekonomi Det kan tyckas att många regler styr den ekologiska produktionen. Många nötköttsföretag har dock goda förutsättningar att driva ekologisk produktion. Ekonomin ligger ofta i miljöstöden och det är därför viktigt att optimera djur och mark. Genom att certifiera produktionen kan man även få mer betalt för köttet och eventuella grödor som finns till försäljning. Precis som i konventionell uppfödning måste djuren växa bra för att ekonomin ska bli god. Det är viktigt att hamna inom bäst betalda intervall för att få tilläggsbetalning för ekologisk produktion. Våren 2008 ska djuren väga mellan 250 och 399,9 kg, klassas mellan O- och E, ha en fettklass mellan 2- och 4+ för att få tilläggsbetalning. Bäst betalda intervall kan dock ändras och framförallt variera mellan slakterier. De ekologiska spannmålspriserna har varierat genom åren men har ökat mer än de konventionella under sista året. Det går därför aldrig att nog betona hur viktigt det är med bra grovfoder i ekologisk produktion, både under stall- och betesperiod. Genom landsbygdsprogrammet finansieras rådgivning och kurser för dem som vill räkna på omläggning till ekologisk produktion. Länsstyrelsen fördelar medlen vilka brukar finnas hos olika rådgivningsföretag i länen. 3
4 Öringe Frälsegård ett gårdsexempel För att kunna producera ekologiskt nötkött krävs för de allra flesta en förändring av det befintliga företagets växtodling och djurhållning så att gällande regler för eko-produktion uppnås. Processen tar tid och planeringen måste därför vara långsiktig. Hur besvärligt är det då egentligen att ställa om ett företaget från en konventionell produktion till en ekologisk? Krister Sildeborn på Öringe Frälsegård i Östergötland beslutade för några år sedan att börja producera ekologiskt och berättar här om sina erfarenheter. Ekonomin avgjorde Det har nu gått nästan tio år sedan Krister började fundera på att lägga om jordbruket från konventionell växtodling, grisar och stutar till en ekologisk produktion med dikor och ungnöt. Ekonomin styrde övergången. Det var svårt att få de konventionella kalkylerna att visa på plus medan de ekologiska var betydligt mer lovande. Det krävdes dock några års eftertanke och lite testodlingar innan man vågade slå till och lägga om hela gården till ekologisk, KRAV-certifierad, produktion. Växtodling De 150 hektaren växtodling kändes från början som ett betydligt större problem än djuren. Skulle ogräsen komma att ta överhand? Det blir inte så mycket gödsel från köttdjur kunde verkligen en bra växtföljd kompensera att handelsgödseln försvann? Örtogräsen blev inget större problem. Rotogräsen måste däremot hållas efter. Man ska vara noga med att sanera åkrar som har mycket rotogräs innan man går in i ekologisk produktion, därefter är en bra gröda den viktigaste ogräsbekämpningen, menar Krister. och kvigor, medan dikorna har fått ett nytt stall. Djurhållningen är inte besvärlig menar Krister, dikornas foderstat är grovfoderrik från början. Kvigorna växer bra på grovfoder och bete och tjurarna slaktas vid sexton månader i snitt. Ungnöten klarar en KRAV-foderstat med maximalt 30 % kraftfoder utan större svårigheter. När kalvarna avvänjs på hösten finns det tillgång till grovfoder av olika kvalitet. Efter en försiktig början ökas kraftfodergivan successivt. Tjurarna måste tycka om grovfodret, ju mer de äter desto mer kraftfoder kan de få. Kraftfodret, som hälls över ensilaget, består av en korn/havre blandning och blötlagda ärtor. Det är ett enkelt system, inte helt perfekt, men det fungerar. Efter vägning av djuren kan foderstaten justeras. Det gäller att veta vad djuren äter, mer än 30 % kraftfoder är aldrig aktuellt. Finns det då några svårigheter med ungnötsuppfödningen? Se till att tjurarna är slaktklara innan den 15 juni! Om tjurarna ska ut på bete igen växer de alltför sakta, säger Krister. På Öringe har detta inneburit att kalvningarna börjar redan i januari, vilket ibland kan kännas lite besvärligt då det är kallt och mörkt. Dessutom går det åt mer foder när korna kalvar tidigt. Det viktigaste är dock att tjurarna hinner växa vad de ska innan nästa betessäsong. Ångrar inte sitt beslut Krister ångrar inte beslutet att gå över till KRAV-produktion. Ekonomiskt har det stämt väl med kalkylerna. Ekonomin var drivande, men det går inte att producera något man inte tror på. Ett intresse för eko-odling är viktigt och det tycks bara bli större ju längre man håller på avslutar Krister. Jordarna vårplöjs nu alltmer för att hålla rotogräset under kontroll. Vallandelen har ökat och ligger på minst 30 %. Växtodlingen fungerar i stort sett bra med en genomtänkt växtföljd och extra inköp av ett ekologiskt godkänt gödselmedel, vinass. Råg och vårvete odlas till avsalu varje år. Rågvete, blandsäd och ärtor odlas till djuren och det som inte behövs på gården säljs till en annan köttproducent. Krister har också provat andra grödor, till exempel klöverfrö. Vallen och kvaliteten på den är grundläggande för att djurproduktionen ska fungera. Det är viktigt att ha mycket protein och energi i ensilaget, samtidigt får inte fiberinnehållet bli för lågt. Krister provar sig fram, både med vallens sammansättning och skördetidpunkten, för att hitta rätt arter till det perfekta grovfodret. Djurhållning Nu har stutarna på Öringe bytts ut mot cirka 45 dikor och svinproduktionen är nedlagd. I suggornas gamla västgötaboxar går tjurar
Rätt förutsättningar underlättar För många är det ekonomiska skäl som ligger bakom en övergång till ekologisk produktion. Man får dock inte bortse från att intresse för vallodling, betesdrift och en viss allmän nyfikenhet på den ekologiska inriktningen också är viktiga delar för att bli en framgångsrik ekologisk ungnötsuppfödare. Det finns vissa förutsättningar som underlättar övergången till ekologisk nötköttsproduktion och som är bra att känna till när man börjar fundera på om en omställning är möjlig. Tillgänglig areal Att ha stor areal i förhållande till antalet djur är bra både för miljöstödets storlek och för att säkra tillgången på foder. Även naturbetesmark gäller som underlag för miljöstöd för ekologisk djurhållning. Stall för lösgående djur Om stallet är godkänt från början och inte kräver dyra ombyggnationer underlättas naturligtvis övergången. En lösdrift med liggbås eller ströbädd fungerar utmärkt. Ett spaltstall går att använda, men det kräver ombyggnation och man får räkna med att beläggningsgraden halveras. Man får räkna med att köpa mer strö utifrån eftersom ekologisk spannmålsodling avkastar mindre. Det innebär att det även blir mindre mängd halm. Det är tillåtet att köpa både konventionell ströhalm, spån och torv. Bra beten Eftersom betet är viktigt både som foder och för djurens motion krävs bra betesmarker. Det underlättar om lantbrukaren är van vid att hantera även ungnöt på bete. På sommaren ska inga djur vara inne och djuren, framförallt tjurar, måste då växa bra på betet. Det kan därför bli mer arbete med att flytta och tillskottsutfodra djur när så behövs. Vallfoderbaserad foderstat Om foderstaten baseras på mycket vallfoder redan innan omläggningen blir skillnaden i utfodring liten. Spannmål producerad hemma på gården är inte nödvändigt, men det säkrar tillgången på kraftfoder. Vallfodrets kvalitet är avgörande för hur uppfödningen av djuren kommer att fungera. Finns det en genomtänkt växtföljd med bra blandvallar redan från början kommer övergången att gå lättare. En effektiv vallkedja och bra lagerutrymmen bidrar också till att uppnå den extra kvalitet man eftersträvar i vallfodret. Grovfodrets kvalitet Grovfodrets kvalitet är extra viktigt i den ekologiska produktionen både för djurens tillväxt och för företagets ekonomi. Även om vallfröblandningarna kan se olika ut innehåller det färdiga grovfodret oftast mer klöver än det konventionella, vilket är positivt då det ger billigt protein. Det gäller att lyckas med ensileringsprocessen så att grovfodret även får bra kvalitet på proteinet. Då kan man minska på mängden proteinfoder i kraftfodret och eventuellt även något på den totala kraftfodergivan. Om djuren ska kunna äta mycket ensilage måste man sträva efter att nå höga energivärden. Dock måste man vara medveten om att blandvallar generellt har en lägre energinivå än tidigt skördade gräsvallar. Det är också viktigt att hålla ett öga på fiberinnehållet, NDF, och torrsubstanshalten. Foderanalyser är nödvändiga. Proteinfodermedel I ekologisk uppfödning finns inte samma utbud av proteinfoder som i den konventionella branschen. De vanligaste proteinkällorna är ärtor, åkerbönor och eventuellt rapskaka. De har alla något sämre proteinkvalitet än de processade proteinkällor som ingår i konventionella foder. En bra proteinkvalitet är viktigare ju yngre djuren är. Färdigfoder finns Det finns flera olika slag av färdigfoder för ekologisk uppfödning, vilka naturligtvis kan ersätta spannmål och proteinfoder som kraftfoder. 5
Bete och betesplanering Bete är viktigt för all ekologisk nötköttsproduktion. Miljöstöd för naturbetesmarker är också en viktig del i ekonomin. Planera betesgången så att det foder som produceras verkligen utnyttjas på rätt sätt. För ekologiska producenter gäller det att även lägga stor vikt vid hur man ska planera betesgången så att man undviker att djuren smittas av betesparasiter. 6 Betesperiodens längd Ekologiska djur måste ut tidigt, vilket är en fördel då betet innehåller mycket näring vid denna tidpunkt. Risken minskar också för att betet förväxer och därmed får sämre näringsinnehåll. Eko-reglerna hindrar inte att man övergångsutfodrar för att lindra omställningen från stall till bete. Djuren ska ha förlängd utevistelse, vilket kan innebära att de går på bete långt fram på hösten. Höstbetet är vanskligt då det innehåller mycket vatten och lite näring. Förna, rator och gödsel bidrar också till att det smakar sämre. Utnyttja möjligheten till tillskottsutfodring och låt gärna växande djur beta återväxt på vallarna kanske varvat med naturbetet. När väl betesperioden är över kan betet ersättas av en stor rastgård som uppfyller kraven för utevistelse, se bilaga med regler. Bete för småkalvar Kalvar som är tolv veckor och avvänjs från mjölk under sommarens första månader ska ut på bete. Om de avvänjs först i augusti får de vara kvar inne på stall. Avvanda kalvar är känsliga då de utsätts för både foder- och miljöombyte. Både i forskning och praktik har man konstaterat att kalvarna måste erbjudas ett parasitfritt bete och tillskott av kraftfoder för att inte tappa i tillväxt. En vanlig lösning är att släppa ut en liten grupp kalvar på en parasitfri vall där man har god uppsikt över dem. Utfodra kraftfodret så att djuren slipper konkurrera med varandra. När kalvarna äter kraftfodret kan man passa på att kontrollera att de är pigga och har god aptit. Det är viktigt att kunna utvidga fållan om betet tryter. Många lantbrukare har någon form av regn- och solskydd till kalvarna på betet. Ofta räcker det med mycket enkla lösningar med tak och tre väggar. För att kalvarna ska må bra måste det vara gott om luft och naturligtvis liggplatser till alla. Skyddet måste också placeras så att det inte blir lerigt framför den en regnig sommar. När betet tryter Under sommarperioden ska betet utgöra mer än hälften av grovfodret. En regn- eller torrsommar kan sabotera tillgången på bra betesgräs. För djur som ska växa bra på bete är det en stor fördel om man har tillgång till vallar som kan betas då naturbetet tryter. En betesputs, som kan användas där marken är någorlunda jämn, kan bidra till att kvaliteten på betet bibehålls även om det växer mer än djuren hinner äta. Parasitplanering Ett nötkreatur bygger upp immunitet mot de vanliga betesparasiterna, det är därför bara första betessommaren som de är känsliga. Dikalvar som dricker mjölk brukar inte drabbas av mag-tarmparasiter eftersom de är i god kondition och mjölk är deras viktigaste foder. Avvanda småkalvar såsom mjölkrasstutar och -tjurar är mycket känsliga och de måste erbjudas parasitfria beten. Ett bete som inte betades av nötkreatur året innan är fritt från mag- och tarmparasiter. I praktiken varvar man ofta beten mellan olika djurslag. En annan metod är att låta småkalvarna beta en vall som slås ena året och betas det andra. Undvik permanenta kalvbeten. Gör en betesplan det gagnar djurhälsa, tillväxt och beteskvalitet! Att tänka på: Parasitäggen kläcks på våren och om de inte äts upp av nöt kreatur minskar de i antal, därför är det färre parasiter på ett bete som inte släpps på förrän några veckor in i juni. Äldre nötkreatur uppförökar inte parasitmängden på samma sätt som unga djur gör, eftersom de är immuna. Det kan finnas mycket parasiter på ett bete i augusti och september eftersom de ägg som utsöndrats från betesdjuren i början av sommaren kläcks då. Ett djur i god kondition klarar parasitsmitta mycket bättre än ett djur i dålig kondition.
7 Ekologiska uppfödningsmodeller Dikor De flesta ekologiska ungdjur som föds upp till slakt finns i besättningar med dikor. Det är inga större svårigheter att ställa om en konventionell dikalvsproduktion till att bli ekologisk. Gårdens växtodling måste anpassas för att producera ekologiskt foder. För mer kunskap om dikalvsproduktion kan man läsa i skriften Att börja med dikor från Taurus. Utfodring Korna ska ha fri tillgång på grovfoder. Omställningen kan bli stor på de gårdar där man tidigare använt halm eller fröhalm och kombinerat med kraftfoder till sina dikor och kvigor. Djuren kommer att få mer protein och mindre fibrer från ensilaget än från den tidigare foderstaten. Eftersom vallen är motorn i växtodlingen och därmed innehåller kvävefixerande klöver finns det en risk att vallfodret kan få väl bra kvalitet för en dräktig diko, med råproteinhalter långt över 150 gram och NDF-värden under 450. För att undvika problem med feta kor och lösa magar bör därför dikornas vallfoder skördas sent. Om valmöjligheten finns är det bra att ta foder till korna från långliggande vallar, där klöverandelen är lägre. Många eko-producenter sår in vallen i helsäd vilket kan vara ett perfekt foder till hungriga kor. Halm blandat med mer eller mindre ensilage fungerar också bra när stallets utformning möjliggör en kombination mellan två foderslag. Kraftfoder är inte nödvändigt till dikorna. Även efter kalvningen kan ensilage men nu med bra kvalitet täcka näringsbehovet. Det är viktigt att ge mineralfoder. Precis som i den konventionella produktionen krävs foderanalyser för att veta vilken sorts mineraler man behöver. Dikornas aptit är stor. Med fri tillgång på grovfoder, utan gruppering av djuren, kan konsumtionen ligga på 2500 kg torrsubstans ensilage per ko och stallsäsong. Överkonsumtion av foder är inte ett problem som är specifikt för ekologiska dikor. Det är snarare en konsekvens av extensiv djurhållning med enkla byggnader och liten arbetsinsats. Konsekvenserna blir större om man inte lyckas skörda ett nog fiberrikt grovfoder. Att tänka på: Det vanligaste hälsoproblemet vars behandling påverkas av eko-reglerna är löss i pälsen. Eftersom djuren inte får behandlas i förebyggande syfte måste lössangreppen bromsas genom god miljö. Tvättade stallar, helt eller delvis klippta djur och bra ventilation är viktiga åtgärder, men tyvärr inte alltid tillräckliga. Får djuren trots förebyggande åtgärder lusangrepp ska de behandlas. Behandlingen ska noteras i hälsojournalen. Kontrollera preparatets karenstid för certifierad ekologisk och KRAV godkänd djurhållning!
Köttrastjurar Det slaktas många KRAV-godkända köttrastjurar i Sverige och därmed finns det ganska mycket erfarenhet från uppfödningen. Det finns KRAV-tjurar som går till slakt vid 13-14 månades ålder, men räkna med att 15-16 månader är ett rimligt mål oavsett raskombination. Tillväxten är då cirka 1300 g per dag i genomsnitt. Byggnader Stallarna varierar lika mycket här som i den konventionella produktionen. Finns spaltboxar kan de byggas om så att tjurarna har en hel liggyta och spalten endast används för att gå och stå på. Det finns ingen regel som säger att det måste finnas en ätplats per djur. Däremot måste utfodringen av en begränsad kraftfodergiva lösas på något sätt. Om tjurarna konkurrerar om ätplatserna kommer den största tjuren att få det mesta och bästa fodret. Transponderutfodring är till stor hjälp för att styra kraftfodergivor. Fullfoder är också en bra lösning i större besättningar där kostnaden för utfodringsutrustning kan fördelas på fler djur. bra komplement till spannmålen. Färdigfoder är ett alternativ istället för spannmål och koncentrat. Utfodring av grovfoder Grovfodret ska vara smakligt så att tjurarna äter mycket. Fiberinnehållet är viktigt. När NDF-halten i blandvallen går ner mot 400 g kan smältbarhet och passagehastighet bli för hög. Värden över 550 g kan minska konsumtionen. Ett alltför torrt foder konsumeras sämre medan ett blött ensilage tycks smaka sämre. I praktiken ser man att djuren föredrar ensilage som har en torr- Tjurar som finns kvar på gården även under den andra betessommaren måste ut i rasthage eller på bete, beroende på vilket regelverk man certifierat sig för. Det underlättar mycket om bete finns i anslutning till stallet så att tjurarna kan beta ute och få stödutfodring inne. En rastfålla som uppfyller kraven på ytmått kan ersätta betet för EU-ekologiska tjurar. KRAV-tjurar måste beta. Utfodring av kraftfoder Kraftfodergivan är begränsad för eko-tjurarna. Grovfodret ska utgöra minst 60 % av det dagliga torrsubstans intaget för certifierade EU-ekologiska tjurar och 70 % för KRAV certifierade. Tillgång till näringsmässigt bra grovfoder är helt avgörande för om tjurarna ska bli slaktfärdiga tidigt eller inte. Vilka fodermedel som ska ingå i kraftfodret bör också väljas med omsorg. Spannmål av bra kvalitet är självklart viktigt. Många lantbrukare använder enbart korn eller blandsäd till tjurarna. Rågvete, som fungerar bra i ekologisk odling, går också att ge som enda spannmålsslag. Med tanke på hur viktigt det är med bra kvalitet på det lilla kraftfoder man använder är den praktiska erfarenheten att vete bör användas med viss försiktighet. 8 Ärtor eller åkerbönor i kraftfodret balanserar proteinnivån i foderstaten. Om man vill ha högre proteinkvalitet eller när det är svårt att få tag på ärtor och bönor är foderfirmornas proteinrika ekologiska koncentrat ett
substanshalt på mellan 35 och 50 %. Grovfodret bör bidra med mycket protein, annars får man blanda mer och betydligt dyrare proteinfodermedel i kraftfodret. Eftersom vallens näringsmässiga innehåll varierar mellan skördar når man bäst effekt om det går att blanda den mer gräs- och fiberrika förstaskörden med klöverdominerad andra- eller tredjeskörd. Exempel på foderstat till tung köttrastjur Slakt vid 16 månaders ålder och 650 kg levande vikt. KRAV-foderstat. 1300-1450 g tillväxt per dag. Vikt, Ensilage* Spannmål Ärtor kg kg tskg kg 300 5,0 2,0 0,5 400 6,5 2,7 0,5 500 7,6 3,5 0,3 600 8,7 4,1 0,3 * Ensilage 11 MJ, 155 g råprotein, 460 g NDF per kg torrsubstans. Mineralfoder efter behov. Tjurarna i foderstatsexemplet beräknas bli slaktklara innan den 15 juni så att de inte måste ut på bete. Foderförbrukningen blir totalt 1800 kg ts ensilage, cirka 800 kg spannmål och 90 kg ärtor per djur. Åtgången på mineralfoder påverkas av grovfodrets innehåll. Lätta raser (t ex Hereford och Angus) slaktas ofta vid lägre levande vikt, cirka 575 kg, än de tunga ( t ex Charolais och Simmental) som kan födas upp till 650 kg innan de blir slaktmogna. Kraftfodergivan kan också begränsas till de lätta raserna, maximalt 3,5 kg, för att inte få för feta slaktkroppar. Att tänka på: Ju mer grovfoder tjurarna äter desto mer kraftfoder kan de få. Det är viktigt att ha kontroll på grovfodrets torrsubstanshalt och hur mycket tjurarna äter. Det är lätt att underskatta proteinbehovet. Att analysera, sortera och väga foder är väl så viktigt här som i konventionell uppfödning där man ofta har lättare att komplettera foderstaten. Vägning av djuren för tillväxtkontroll möjliggör justeringar av foderstaten i tid. Det är en fördel med tidiga kalvningar så att tjurarna blir slaktmogna i god tid före betessläpp. 9
10 Köttraskvigor När besättningens rekryteringsbehov är tillgodosett kommer det att finnas kvigor över som kan födas upp till slakt. Det upplevs ofta inte som något bekymmer att föda upp kvigor efter ekologiska regler. Slaktåldrarna varierar beroende på ras, vinterfoderstat och kvaliteten på betesmarkerna. Slaktåldrar mellan 20 till 24 månader är vanligt. Det innebär en tillväxt på 700 till 900 g per dag. är proteinfattigt. Till de äldre kvigorna fungerar det ofta bra med enbart grovfoder av rätt kvalitet. Mineralfoder är viktigt eftersom kvigorna inte får något koncentrat. Hur mycket som behövs beror på grovfodrets mineralinnehåll. Exempel på foderstat till köttraskviga Slakt vid 22 månaders ålder. Byggnader Kvigorna får bindas upp fram till 2010 om man certifierat sig enligt EU-reglerna. KRAV-kvigor måste gå lösa. Här finns alla möjligheter till stallösningar utom spaltboxar. Ströbäddar är vanligt. Utfodring Utfodringen baseras på grovfoder. Köttraskvigor, liksom andra ungdjur, måste äta minst 60 % grovfoder räknat på det dagliga torrsubstans intaget om de certifierats enligt EU-reglerna och 70 % om KRAV-reglerna ska följas. För att hålla nere kraftfoderförbrukningen krävs bra gräs/klöver - ensilage med minst 10 MJ och 140 g råprotein per kg torrsubstans. Nyss avvand kviga, cirka 300 kg 400 kg Betesperiod Stallperiod 2 Ensilage* kg ts Fri tillgång Fri tillgång En kviga behöver cirka 1000 kg ts bete Fri tillgång 0,2 1 0,1 Spannmål kg Proteinfoder kg * Ensilaget innehåller 10 10,5 MJ, 130-150 g råprotein och ca 500 g NDF per kg torrsubstans. Mineralfoder efter behov. 0,5 Ensilageförbrukningen under den första stallperioden i foderstatsexemplet blir mellan 1200 och 1400 kg ts. Ensilageförbrukningen under den andra stallperioden fram till slakt blir 800 till 900 kg ts. Spannmålsförbrukningen varierar mellan 50 och 250 kg. Spannmålen består oftast av korn, havre eller rågvete. Man kan utfodra lite proteinfoder, oftast ärtor eller åkerbönor, i samband med avvänjningen och även senare om grovfodret Att tänka på: Kvigorna får inte avmaskas rutinmässigt då de avvänjs på hösten. Enstaka eftersatta kalvar kan drabbas av parasiter och ska då avmaskas. Om hela gruppen är dålig ska man kontakta veterinär och behandla alla. Därefter krävs att man gör en plan över hur parasittrycket kan minskas.
Köttrasstutar Om man har gott om bete, vallfoder och enkla byggnader kan köttrasstutar vara ett ekonomiskt intressant alternativ. Man slipper att köpa stora mängder dyr ekologisk spannmål och utnyttjar grovfodret maximalt. I en del besättningar kastreras kalvar som föds sent på säsongen för att de ska kunna gå på bete utan problem nästa sommar. För KRAVcertifierade stutar måste man bestämma sig för kastrering tidigt eftersom kalven måste vara under åtta veckor då ingreppet görs. Köttrasstutar kan vara slaktmogna vid 20 till 24 månaders ålder beroende på ras och foderstat. I praktiken har de hittills (våren 2008) inte slaktats före 22 månader på grund av handjursbidragen. Tunga raser bör växa minst 900 g i genomsnitt per dag medan de lätta kan ligga något lägre, cirka 800 gram per dag. De lätta raserna får inte drivas för hårt eftersom de kan bli slaktmogna för tidigt då. ansätter fett för tidigt. Grovfodret ska vara smakligt, innehålla mer än 10 MJ per kg ts till lätta raser och minst 10,5 till tunga raser. Råproteinhalten får inte var för låg. Man bör sträva efter cirka 150 gram per kg ts. Betets kvalitet avgör hur mycket stutarna kan växa under sommaren. Stutar kan naturligtvis gå på naturbeten även den andra sommaren. Kom ihåg att kvaliteten på höstbete inte är tillräcklig för 900 gram tillväxt per dag. Det är bra att kunna kombinera naturbete med bete av återväxt på vallarna. Exempel på foderstat till köttrasstut Slakt vid 22 månaders ålder. I slaktstatistiken finns en hel del köttrasstutar som väger över 400 kg slaktad vikt, vilket renderar prisavdrag. De stutar som inte får KRAVtillägg vid slakt är ofta för feta. Det är alltså viktigt att väga och slaktmognadsbedöma stutarna för att nå bästa betalning. Nyss avvand stut, cirka 300 kg Betesperiod 400 kg Ensilage* kg ts Fri tillgång Fri tillgång Spannmål kg 0,5 0-1 Proteinfoder kg 0,5 Byggnader och beteskrav De flesta stutar går i enkla byggnader. Liggbås är tillåtet, liksom alla former av djupströbäddar. Eko-reglerna kräver en ströad liggyta och därmed är inte spalt aktuellt annat än att gå och stå på. Stallperiod 2 En stut behöver cirka 1100 kg ts bete Fri tillgång 0-1 * Ensilage 10 10,5 MJ, 150 g råprotein, ca 500 g NDF per kg ts. Mineralfoder efter behov. Så länge bara grovfoder utfodras är det inte något problem med trängsel runt foderbordet, här gäller samma regler som i djurskyddslagen, tre djur per ätplats. Om djuren får en begränsad kraftfodergiva under vissa perioder måste man däremot planera för att alla ska kunna äta samtidigt. På sommaren ska stutarna gå på bete. Det räcker inte med rastfålla även om man är certifierad enligt EU-reglerna. Däremot tillåter EU-reglerna att stutarna slutgöds inför slakt på stall under högst tre månader. Utfodring Att ekologiskt certifierade stutar måste äta minst 60 % av det dagliga torrsubstans intaget som grovfoder och KRAVcertifierade 70 % är oftast inget problem. Den här uppfödningen bygger på grovfoder. Den nyss avvanda köttrasstuten kan behöva lite kraftfoder för att komma igång på hösten. Därefter är det stutarnas ras och grovfodrets kvalitet som avgör om det går att helt ta bort kraftfodret. De lätta raserna (t.ex. Hereford o Angus) bör inte få något kraftfoder som driver på tillväxten så att de Ensilageförbrukningen under den första stallperioden i foderstatsexemplet blir mellan 1200 och 1400 kg torrsubstans. Ensilageförbrukningen under den andra stallperioden varierar beroende på hur gamla stutarna är när de går till slakt. Om stallperioden är fyra månader förbrukas 1200-1500 kg torrsubstans ensilage. Spannmålen består oftast av korn, havre eller rågvete. Förbrukningen varierar mellan 50 och 200 kg. Lite proteinfoder, oftast ärtor eller åkerbönor, kan behövas i samband med avvänjningen och även senare om grovfodret är proteinfattigt. Att tänka på: Det är stor skillnad i fettansättning mellan lätta (t.ex. Hereford och Angus) och tunga raser (t ex Charolais och Simmental). Det är därför viktigt att ha kontroll på utfodringen och göra slaktmognadsbedömningar. 11
Mjölkrastjur Trots att det finns många och ganska stora KRAV-anslutna mjölkbesättningar i landet slaktas det färre ekologiska mjölkrastjurar än köttrastjurar. Den obligatoriska betesgången för alla avvanda kalvar är den troligaste orsaken till att vi har en liten andel ekologiska mjölkrastjurar i slakten. Många av mjölkraskalvarna kastreras och föds upp som stut istället. Slaktåldern på ekologiska mjölkrastjurar varierar precis som i den konventionella uppfödningen. Med bra grovfoder och väl planerad betesdrift är 18 månader ett mycket rimligt mål för slakt vid ca 600 kg levande vikt. Byggnader Inga KRAV-anslutna tjurar får vara uppbundna och efter 2010 ska alla ekologiska ungdjur vara lösgående. KRAV-tjurar kan hållas i liggbås för att spara strö eller i djupströboxar, med eller utan skrapade gångar. Spaltgolv får användas till gå- och ståyta, men liggytorna ska vara hela och där ska finnas gott om halm, spån, torv eller annat strö. All hantering av grovfoder måste vara löst på ett smidigt sätt eftersom det är stora volymer som ska hanteras. stärkelserika spannmålsslag rekommenderas. Ekologiskt färdigfoder är naturligtvis ett alternativ till spannmål och proteinfoder. Eftersom kraftfoderpriserna är höga ska tjurarna växa så mycket som möjligt på grovfoder. Proteininnehållet i ensilaget får inte underskattas. Minst 150 gram råprotein per kg ts krävs för att djuren ska kunna växa. Strukturen och smaken ska göra att det är lätt att äta fodret. Lagom mängd fibrer, vilket innebär 450 till 550 g NDF i en blandvall, och torrsubstanshalter mellan 35 och 45 % bidrar till det. Ett bra energiinnehåll, cirka 10,5 11 MJ per kg ts i klöver/gräsvallen ger ett lagom koncentrerat foder, utan att djuren får för lösa magar. Utfodring Kalvarna har fått helmjölk i tolv veckor och väger ofta 100 till 120 kg vid insättning. Det är en bra grund för vidareuppfödning. Man får dock vara försiktig vid avvänjningen, foderomställningen kan bli plötslig och kalvarna kan stanna i tillväxt innan de vant sig vid den nya miljön och utfodringen. För att underlätta övergången till en grovfoderrik foderstat får avvanda kalvar som är yngre än sex månader äta upp till hälften av torrsubstans intaget från kraftfoder. Här bör man vara försiktig med att förlita sig på spannmål och åkerbönor eftersom det är viktigt att ha bra proteinkvalitet i kraftfodret. På många KRAV gårdar är kalvarnas koncentrat det enda inköpta fodret. 12 När tjurarna är över halvåret får de EU-ekologiska äta max 40 % av det dagliga torrsubstans intaget i form av kraftfoder, vilket inte är mycket mindre än vallfodertjurarna äter i den konventionella uppfödningen. Är man KRAVansluten minskar kraftfodret med några hekto för att inte överskrida 30 % av torrsubstans intaget. Kvaliteten på kraftfodret är viktig. Liksom för köttrastjurarna är korn, blandsäd och rågvete spannmålsslag som fungerar bra. I vissa bygder odlas mycket havre, vilket fungerar som kraftfoder om den är väl matad. Erfarenheterna från vete varierar, en viss försiktighet med detta
300 6,8 3,0 0,3 13 Exempel på foderstat till mjölkrastjur Slakt vid 18 månaders ålder och 600 kg levande vikt. Höstfödd KRAVtjur. Tillväxt mellan 900 (under betesperioden) och 1100 g/dag Bete Det krävs minst två till fyra månaders betesgång för tjurar beroende på var i landet man bor. Om djuren inte ska tappa i tillväxt krävs bra bete. Höjden på betesgräset bör vara mellan 10 till 15 cm. Rator och förvuxet gräs putsas bort där det är möjligt. Det är svårt att få bra tillväxt på tjurarna med enbart naturbete. Att kunna komplettera med betesvallar eller bete av återväxt underlättar. Tjurarna får tillskottsutfodras på betet. För KRAVtjurar gäller att betesgräset ska utgöra minst hälften av grovfodret. För certifierade EU-ekologiska tjurar är situationen annorlunda. När de är under ett år ska de beta medan äldre tjurar kan hållas i en stor rastfålla med stallutfodring istället för bete. Vikt, Ensilage* Spannmål Ärtor Protein Bete kg kg ts kg kg konc. kg kg ts 300 3,1 1,2 0,3 400 3,6 1,4 0,3 500 4,8 2,1 0,3 600 Bete 8,0 300 7,6 3,4 0,3 * Ensilage 10,5 MJ, 150 g råprotein, 475 g NDF per kg ts. Mineralfoder efter behov. I exemplet går det åt 1800 kg ts ensilage, ca 900 kg ts bete, 790 kg spannmål, oftast korn, havre eller rågvete, 80 kg åkerbönor och 20 kg proteinkoncentrat. Mineralfoder kommer också att behövas, mängd och sort påverkas av grovfodrets innehåll. Att tänka på: Många KRAV-kalvar går hos amkor i mjölkbesättningarna och avvänjningen blir därför även för en välvuxen tremånaderskalv en stor omställning. Mellangårdsavtal måste finnas med dem man handlar kalvar från. För KRAV- besättningar gäller inköp av kalvar från maximalt tre besättningar.
14 Mjölkrasstut De flesta handjur från mjölkkobesättningar som föds upp ekologiskt har hittills kastrerats. Stutarna slaktas mellan 600 till 700 kg levande vikt. De högre slaktvikterna gäller för SLB, som växer något fortare än SRB, men som måste upp i högre vikt för att nå en bättre formklass. Formklassen är viktig för att få KRAV-tillägg i slakten. Djur som klassas som P+ och lägre har hittills inte fått något tillägg. En slaktålder på 24 till 26 månader är ett realistiskt mål, därmed måste tillväxten ligga på cirka 800g per dag. Byggnader Byggnader till stutar är ofta enkla. Liggbås förekommer men betydligt vanligare är olika djupströsystem, med eller utan skrapgångar. Det förekommer också enkla ligghallar där djuren kan gå ut och in även under vintern. I de stallar där man haft spaltgolv används spalten till att gå eller stå på, liggytorna måste vara ströade och ha ett helt golv. Att stutar kan hållas i enklare byggnaderna än tjurar beror dels på att djuren är lugnare men även på den utfodring som krävs. I stutproduktionen har man inte problem med att få en rättvis kraftfoderfördelning då djuren ofta enbart äter grovfoder. Utfodring Kalvarna har fått helmjölk i 12 veckor innan insättning och man måste därför vara försiktig vid avvänjningen. Foderomställningen kan bli plötslig och kalvarna kan stanna i tillväxt innan de vant sig vid den nya miljön och utfodringen. Grovfodret till kalvar ska vara spätt, samtidigt som klöverandelen inte får vara för hög. Avvänjs kalvarna i början av sommaren måste de släppas ut på bete. Reglerna säger att för kalvar under sex månader får kraftfodret utgöra hälften av foderintaget. Även om man räknar med att slopa kraftfodret senare under uppfödningen måste kalvarna få den lättillgängliga näring som finns i spannmål, koncentrat, bönor eller ärtor. En grundregel är att djur under 250 kg växer bättre om de får kraftfoder. Därefter kan enbart ensilage av bra kvalitet vara tillräckligt för stutar. Äldre djur, över 6 månader, ska äta minst 60 % av det dagliga torrsubstans intaget som grovfoder om de är certifierade enligt EU-reglerna och 70 % om de är KRAVcertifierade. Det går att spara mycket kraftfoder genom att skörda bra grovfoder till stutar. Sikta på över 10,5 MJ och minst 150
15 gram råprotein, i en blandvall hamnar då ofta fiberinnehållet på 450 till 500 g NDF per kg torrsubstans. Mineralfoder är nödvändigt. Hur mycket och vilken typ av mineraler stutarna behöver beror helt på grovfodrets innehåll. Exempel på foderstat till mjölkrasstut Slakt vid ca 26 månaders ålder och 650 kg levande vikt. KRAV-stut Två betessäsonger om sammanlagt cirka nio månader. Tillväxt 800 g/dag. Vikt, Ensilage* Spannmål Ärtor eller kg eller bete kg protein konc kg ts kg I exemplet går det åt cirka 3000 kg ts ensilage och 1500 kg ts bete. Det förbrukas 430 kg kraftfoder, varav 50 kg är ärtor eller något annat proteinfoder. Beroende på när stutarna är födda kommer betessäsongerna att infalla vid olika vikter. I praktiken varierar kraftfoderförbrukningen mycket mellan gårdar. Det är inte ovanligt att man bara ger grovfoder eller bete ända fram till slakt. Har grovfodret sämre kvalitet ökar behovet av kraftfoder. Betets kvalitet är avgörande för hur djuren ska utfodras på stall. 150 2,5 1,0 0,3 200 3,5 0,8 0,3 300 6,5 400 7,9 500 9,2 600 8,2 2,0 * Ensilage 10,5 MJ, 150 g råprotein, 475 g NDF per kg ts. Att tänka på: Stutar behöver mest omvårdnad i början och i slutet av uppfödningen. En kalv som fått en bra start klarar en foderstat med bara bete eller grovfoder när våmmen väl utvecklats vid cirka sju till åtta månaders ålder. Foderstatens innehåll under slutgödningen varierar beroende på hur djuren ser ut. Bekämpning av betesparasiter är avgörande för hur djuren växer!
Viktiga regler Här redovisas ett urval av de regler som finns för certifierad ekologisk och KRAV-godkänd nötköttsproduktion. Det är viktigt att veta att reglerna kan ändras. EU-eko KRAV Karens för djuren Djuren ska ha skötts enligt reglerna i tolv månader innan de blir certifierade. Kalvar som föds under karenstiden blir godkända direkt vid födseln. Samma som EU. Undantaget är att nyfödda kalvar är godkända först efter att modern skötts enligt reglerna i två månader. Foder Minst hälften av fodret ska produceras på gården. Samma regel som EU Allt eget foder ska vara ekologiskt producerat och certifierat. 60 % eget karensfoder får användas. Allt inköpt ska vara certifierat eller i andra års karens för att bli certifierat. Andra års karensfoder får maximalt utgöra 30 % av foderstaten under året. Fodret ska vara KRAV-godkänt, förövrigt som EU-certifierat. Grovfoder ska utgöra minst 60 % av det dagliga torrsubstans intaget Grovfodret ska utgöra minst 70 % av det dagliga torrsubstans intaget Under betesperioden ska bete utgöra minst halva grovfoder intaget. Mineraler och vitaminer är tillåtna Samma regel som EU Kalvar ska dricka helmjölk i minst 12 veckor Samma regel som EU Bete och utevistelse Alla nötdjur ska vara på bete minst Samma regel som EU de månader som djurskyddslagen säger, två till fyra månader beroende på län. De ska ha tillång till utevistelse två till fyra månader längre än betesperioden, om vädret tillåter. Undantag är tjurar över ett år, samt avelstjurar de behöver bara ha tillgång till rastgård Även tjurar över ett år ska ut på bete, minst häften av det dagliga torrsubstansintaget ska vara bete. Avelstjurar får gå i obevuxen rastfålla. Nötkreatur får slutgödas på stall 20 % av djurens liv, men högst tre månader. Tjurar som slutgöds inför slakt får vara på stall till 15/6 i Götaland och till 1/7 i övriga landet. Byggnader och stallmiljö Något större ytor krävs än i djurskyddslaget. Läs mer på www.sjv.se. 16 Gäller även för KRAV Läs mer på www.krav.se
EU-eko KRAV Djuren ska röra sig fritt och får inte vara uppbundna Samma regel som EU Det finns undantag för krav på lösdrift: Istallar uppförda före augusti 1999, får både kor och ungdjur vara uppbundna De måste då ha en lång utevistelseperiod före och efter själva betessäsongen. Efter 2010 gäller undantaget bara besättningar med maximalt 45 nötkreatur. Kraven på motion blir större. För kor gäller samma som i EUreglerna. Ungnöt måste kunna gå lösa. Djuren får gå på spalt, men den får inte utgöra mer än halva totala golvytan. Liggplatsen ska bestå av helt golv och vara ströad. Samma regel som EU Kalvar ska hållas i grupp Samma regel som EU Dagsljus bör släppas in genom en yta som motsvarar 5 % av golvytan. Djurinköp, -försäljning Djur ska köpas från besättningar som är anslutna till miljöstödet för ekologisk produktion. Är den egna produktionen certifierad måste djuren vara certifierade. Inköpta djur måste vara KRAVanslutna. Enstaka konventionella avelsdjur får köpas in Samma regel som EU. Om man köper djur regelbundet från en annan besättning måste det finnas samarbetsavtal Samma regel som EU. Man får köpa kalvar från max tre besättningar under en 12-månadersperiod. Äldre kalvar får köpas från fler besättningar om man är ansluten till hälsoprogram. KRAV-djur får inte föras över till annat produktionsplatsnummer med konventionell djurhållning i det egna företaget Hälsovård och karenstider Rutinmässig förebyggande parasitbekämpning med kemiska preparat är inte tillåten. Karenstider för olika preparat är längre än för konventionell drift Även preparat som normalt är karensfria kan ha två dagar karens. Samma som EU-regler. Samma som EU-regler. Kastrering måste ske före åtta veckors ålder.
Vi samarbetar för en lönsammare nötköttsproduktion! Vill du veta mer? Gå in på www.taurus.mu Taurus Köttrådgivning AB ägs av Scan AB, Svensk Mjölk, Avelspoolen och KLS, LRF finns med som partner och finansiär. Taurus ska, i nära samarbete med övriga aktörer, stärka svenska nötköttsproducentens lönsamhet genom att utveckla och förmedla marknadsanpassade produktionsmodeller samt effektivare produktionsmetoder. Grafisk form: ADT digitaltryck, Borgholm