Vad säger vi att vi gör. Gör vi vad vi säger att vi gör. Gör det någon skillnad

Familjeforum bygger Institutioner utan väggar Presentation av IHF och MTFC 15 december Stockholm 2006 09.00 10.15 Presentation IHF 10.15 10.30 Fika 10.30 11.15 MTFC 11.15 1145 Pia Kyhle Westermark IMS 11.45 12.00 avslutning Vad säger vi att vi gör Gör vi vad vi säger att vi gör Gör det någon skillnad 1

Familjeforum Lund AB är ett kunskaps och behandlingsföretag som erbjuder; intensiva manualbaserade öppenvårdsinsatser för barn ungdomar och familjer, handledning, utbildning, arbetsplatsutveckling, effektutvärderingar och forskning, Samt konsultation utifrån ett multisystemiskt tänkande. Verksamheten har ca 40 anställda och bedrivs i Sverige och till viss del utomlands. Huvudkontoret ligger i Lund. Vision: 2007 ska familjeforum erbjuda sina uppdragsgivare evidensbaserade behandlingsmetoder. 10% av budgeten går till forskning/utvärdering och implementering av manualiserade behandlingsprogram Redan beforskade och välutprovade manualer införs. MTFC, Incredible Years, FFT Manualisering av vår egen IHF modell fortgår 2 forskningsassistenter och nära samarbete med universitetet. Vi arbetar utifrån en multisystemisk och salutogen grundsyn med metoder som i forskning visar positiva effekter för den målgrupp vi arbetar med t ex Marte Meo, kognitivterapi 2

MTFC Västerås Magelungen Hässleholm Förfrågan: Marks kommun Gryning:Göteborg Danmark Utlandsuppdrag Moskva ST Petersburg Skellefteå Umeå Utbildnings uppdrag: Familjeforum Konsult Utbildning Sundsvall Sandviken Uddevalla Rinkeby Öckerö Tynnered Ljungby Höganäs Hyllie, Kirseberg Husie SDF Kristianstad Västerås Eskilstuna Linköping Kalmar Nybro Skövde / Fabriken privat öppenvård Handledningsuppdrag INGEN TEORI TYCKS FÖRKLARA ALLA PROBLEM INGEN METOD TYCKS BOTA ALLA PROBLEM SVÅRA OCH LÅNGVARIGA PROBLEM BOTAS SÄLLAN MED KORTA INSATSER FÖR MÅNGA PROBLEM FINNS DET OFTAST EN ELLER FLERA METODER SOM ÄR BÄTTRE ÄN ANDRA ÄVEN FÖR SVÅRA PROBLEM FINNS OFTA HJÄLP, ÅTMINSTONE ÖVER TID. TIDIGA INSATSER OFTAST BÄTTRE ÄN SENA, MEN ÄR INGET SKÄL TILL ATT INTE ERBJUDA HJÄLP SENARE 3

ALLT TALAR FÖR ATT OM DET FINNS EN FAMILJ ÄR DET VIKTIGT ATT INKLUDERA DENNA I BEHANDLINGEN SPECIELLT DÅ DET GÄLLER BEHANDLING AV BARN DETTA TYCKS GÄLLA BÅDE FÖR PSYKISKA OCH FYSISKA PROBLEM. UNDANTAG FINNS ALLTID MEN STÖR INTE DEN GENERELLA BILDEN För att metoden skall vara kunskapsbaserad krävs Empirisk definerade målgruppskriterier Standardiserad utbildning till utövarna Strukturerade interventioner beskrivna i en manual eller handbok Predefinerade kärnkomponenter eller rättningslinjer Kontroll av behandlingsintegriten: att praktiken överensstämmer med kärnkomponenterna i metoden ( program, intervention, insats eller praktik) Burns, 2000 4

TANKAR KRING BEHANDLING Orsaker till Asocialitet Attachment Familjestress Uppfostringsbrister Individfaktorer Genetiskt arv Orsaker till hälsa Intelligens Socialt stöd Bra familjerelationer Sociala kompisar Bra skolgång Riskfaktorer Skyddsfaktorer FÖREBYGGA HINDRA UNDANRÖJA UPPTÄCKA SKAPA STÖDJA Behandling Riskfaktorer i en utvecklingsmodell Före födelsen Spädbarns åldern Tidig barndom 2 5 år Låg och mellanstadie 6 11 år Högstadiet och Gymnasiet 12 18 år 5

Före födelsen Mamma Rökning/ Missbruk Näring/ Hälsovård Före födsel Spädbarns åren Mamma Rökning/ Missbruk Näring/ Hälsovård Föräldrar utvecklingsmässigt olämpliga, missbrukande hög stress, låg social support Barn Temperament Hälsostatus 6

TIDIG BARNDOM Före födsel Mamma Rökning/ Missbruk Näring/ Hälsovård Spädbarns åren s Föräldrar utvecklingsmässigt olämpliga, missbrukande hög stress, låg social support Barn Temperament Hälsostatus Brysk disciplin Olydig Hemma Bryskt beteende Tillbaka dragande Vårdgivare Avvisar barnet Dålig positiv förstärkning Lågt Engagemang Inkonsekvent disiciplin Barn Antisocialt beteende Låg och Mellanstadiet Före födsel Mamma Rökning/ Missbruk Näring/ Hälsovård Spädbarns åren Föräldrar utvecklingsmässigt olämpliga, missbrukande hög stress, låg social support Barn Temperament Hälsostatus Brysk disciplin Olydig Hemma Tidigbarndom 2 5 år Bryskt beteende Tillbaka dragande Vårdgivare Avvisar barnet Dålig positiv förstärkning Lågt Engagemang Inkonsekvent disiciplin Barn Antisocialt beteende Skolan barnet Bristande skolfärdigheter, ej i fas, aggressivt, trotsigt, lämnar saker oavslutade Läraren Låg förstärkning av positivt beteende, avvisande, ger igen förföljer Förälder Lågt engagemang Hemma Barnet Olydigt, aggressivt, ingen roll I familjen, vagabonderar. Förälder Dålig problemlösning, urholkad diciplin och monotoring, litet engagemang i skola och kompisar Kompisar barnet Dåliga sociala färdigheter, slåss, aggressivt kamrater Avvisar, ger igen föräldrar Dålig tillsyn 7

Högstadiet och gymnasiet 12 18 År PRE NATAL Moth er Smoki ng/ substance abuse Nutriti on/ Heal th car e INFANCY Par ent s Developmentall y inappropriate, neg ati ve, abusi ve high stres s, l ow soci al support Child Temper ament Heal th status Coerci ve discipli ne Disobedient EARLY CHILDHOOD 2 5 Years Home Coerci ve behaviors Withdr awal Caret aker Reject child Poor reinforcement Low invol vement Inconsistent discipli ne Child Antisoci al behavior MIDDLE CHILDOOD Elementary School 6 11 Years Sch ool Child Defici ent school entr y skills, off tas k, defi ant, aggressi ve, doesn t compl ete homewor k Teacher Rejects, retaliates, l ow support of positi ve behavi or, tr acki ng Par ents Low invol vement Home Child Disobedient, aggressi ve, wanters, no rol e i n famil y organization Par ent Eroding disci pline and moni tori ng, poor pr obl em sol ving, little invol vement i n school and with peers Peer s Child Low s ocial skill, fights, aggressi ve Peers Reject, r etaliate Par ents Low s uper vision Skola Ungdomen Slåss, mobbar, inga läxor, akademiskt misslyckande, bryter mot regler, skolkar, aggressiv, missbrukar, tidig sexdebut, kriminell, social kognitiva brister Lärare Ger upp, avstängningar Föräldrar Lågt engagemang Hemma Föräldrar ungdom Stridslystna, ingen diciplin, inget engagemang i skola eller med ungdomens kompisaktiviteter, ungdomen är mindre tid hemma. Hög risk kompisar ungdomen Dras till kriminella ungdomsgrupper, tidiga problem hos polisen, stjäl, slåss Föräldrar Dålig tillsyn Ung vuxen Djupt involverad i avvikande grupper, kriminalitet, missbruk, depression, avbruten skolgång, Vagabondisering Andra högrisk beteende, boende utanför hemmet genom myndigheternas försorg Graviditet, könssjukdommar PRE NATAL Föräldrapsykopatologi Socio ekonomiskt misslyckande INFANCY Familje sammanbrott EARLY CHILDHOOD 2 5 Years Äktenskapsförhållandet Föräldraskap och andra Relationer med barnet/ Ungdomen Grannskapet MIDDLE CHILDOOD Elementary School 6 11 Years Nätverk Familj/vänner Arbetsplatsmiljö ADOLESCENCE Middle and High School 12 18 Years Mother Smoking/ substance abuse Nutrition/ Health care Parents Developmentally inappropriate, negative, abusive high stress, low social support Child Temperament Health status Home Coercive Coercive discipline behaviors Disobedient Withdrawal Caretaker Reject child Poor reinforcement Low involvement Inconsistent discipline Child Antisocial behavior School Child Deficient school entry skills, off task, defiant, aggressive, doesn t complete homework Teacher Rejects, retaliates, low support of positive behavior, tracking Parents Low involvement Home Child Disobedient, aggressive, wanters, no role in family organization Parent Eroding discipline and monitoring, poor problem solving, little involvement in school and with peers Peers Child Low social skill, fights, aggressive School Youth Fights, bullies, no homework, academic failure, breaks rules, truant, aggressive, substance use, early sex, delinquent social cognitive deficits Teacher Gives up, suspends Parents Low involvement Home Parent Youth Combative, no discipline, no involvement with school or peer activities, child spends less time at home High Risk Peers Youth Gravitates to delinquent peer groups, early problems with police, stealing, fighting Young Adult Heavy involvement in deviant peer group, delinquency, substance use, depression, school drop out, running away, other high risk behaviors, outof home placement Pregnancy, STDs Peers Reject, retaliate Parents Low supervision Parents Low supervision DSM IV Disorders Trotssyndrom Uppmärksamhetsbrist/hyperaktivitet Beteendestörning 8

Blueprint PROJECT Nurse Home Visitation (Dr. David Olds) The Incredible Years Series (Dr. Carolyn Webster Stratton) Bullying Prevention Program (Dr. Dan Olweus) Promoting Alternative Thinking Strategies (Dr. M. Greenberg and Dr. C. Kusche) Big Brothers Big Sisters of America (Ms. Dagmar McGill) Project Towards No Drug Abuse (Project TND) (Dr Sussman et al) Multisystemic Therapy (Dr. Scott Henggeler) Functional Family Therapy (Dr. Jim Alexander) Midwestern Prevention Project (Dr. Mary Ann Pentz) Life Skills Training (Dr. Gilbert Botvin) Multidimensional Treatment Foster Care (Dr. Patricia Chamberlain) Mapping Problem to Intervention for Moderate to High Risk Youth Problem Domain Family (Primary) No Family Aggression Impulsive Mental Health Sexual Behavior Alcohol/Drugs Attitudes Skills Intervention Functional Family Therapy (FFT), Multi Systemic Therapy (MST), and Mentoring Multi Dimensional Treatment Foster Care Aggression Replacement Training (ART) Dialectical Behavior Therapy (DBT) or ART DBT or Family Integrated Treatment (FIT)? ART, DBT, FIT? ART, DBT, FIT ART, DBT ART, DBT School, Employment, Free Time, Relationships 9

ES 0,10 Boot camps för ungdomar 0,18 Aggression replacement training (ART) 0,37 Multi dimensional treatment foster care (MTFC) 0,31 Multisystemisk terapi (MST) 0,25 Funktionell familjeterapi (FFT) 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0,10 0,20 Steve Aos, Polly Phipps, Robert Barnoski & Roxanne Lieb (2001). THE COMPARATIVE COSTS AND BENEFITS OF PROGRAMS TO REDUCE CRIME. Washington State Institute for Public Policy Intensitet/struktur Familjeforums Behandlingsmetoder / manualer Institution Journal digital MTFC IHF/ Späd IHF / Marte Meo IYS IHF / Marte Meo Marte Meo späd förskola Incredible years/ Marte Meo / föräldrarutbildning FFT Låg mellan stadie 12 18 18 år ålder 10

Multipla orsaker till antisocialt beteende. Följande samband är dokumenterade av olika forskargrupper. Individuella svårigheter: Familjerelationer: Samvaro med avvikande kompisar: Skolsvårigheter: Grannskap och närsamhälle: Man räknar med att barn och ungdomar som blir föremål för behandling startat eller fullföljer inte behandlingen i så hög utsträckning som 50 74 %. (Kazdin,1990) Ungdomar med beteendeproblem är ännu svårare att engagera i behandling. 11

Kärnkomponenter i sena familjeinterventioner Framgångsrika familjeinterventioner syftar till att engagera familjen i aktiviteter som främjar positiva former av familjesammanhållning och engagemang. t ex kommunikationsträning, problemlösning och konflikthantering Risk och hälsofaktorer som har att göra med familjen och den utvecklingsmässiga övergången från barndom till ungdomsår (metaanalyser Woolfenden, Williams& Peat 2003) Effektiva program använder sig av interaktiva strategier för att lära ut färdigheter till föräldrar och deras barn som innehåller övning och återkoppling De ger hemläxor och hjälper sedan familjen att förfina färdigheter som fungerar och förändra dem som inte fungerar De använder sig av familjeinterventioner som främjar familjens engagemang, samarbetsvilja och vilja att investera i programmet Anledningen till att familjen stannar kvar och engagerar sig i interventionerna är att programmet når ut till familjen att programmet främjar ett konsekvent och respektfullt samspel mellan programansvariga och familjen samt att man minimerar praktiska hinder för deltagande ( tider, transporter mm ) Kombinationen av kärnkomponenter och vettiga pedagogiska strategier som tycks ge bäst resultat ( Dusenbury,2000, Kumpfer & Alvarado,1998; Lochman & van den Steenhoven 2002 12

IHF Intensiv hemmabaserad familjebehandling En Manual byggd och influerad av behandlingsmanualerna: MTFC FFT MST ART MI Samt mångårig erfarenhet av psykosocialt förändringsarbete med familjer, barn och ungdomar med komplexa problem och behov FEEDBACK O S R E RISK FAKTORER INSATSER G A K V R E VAL AV KLIENT GRUPP N I S A E N S E S U L T T R A SKYDDS FAKTORER INSATSER I O I N T N G 13

BEHANDLINGSPLAN MÖTEN SKYDDS OCH RISK FAKTORER DOKUMENTATION METODKONTROLL Generaliseringsfas Beteendeförändringsfas Undersökningsfas GENERALISERING EMPOWERMENT MÅLFOKUSERING BETEENDEANALYS BEHANDLINGS TEAM Engagemangsfas ALLIANS Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Målgrupp Barn och ungdomar med beteendeproblem Barn och ungdomar som befinner sig i en utstötningsprocess från familj, kamrater, skola, BUP och socialtjänst. ( Svarte Petter ) Barn och ungdomar som riskerar att placeras utanför familjen och institutionsplaceras 14

Målgrupp IHF Inkluderingskriterier a) barn och ungdomar i åldern 7 20 år (0 7 år IHF späd) b) Måste finnas en Ip samt dess biologiska/psykologiska förälder c) Både Ip och biologisk/psykologisk förälder måste vara villiga att delta och kunna beskriva egna förändringsmål d) Socialförvaltningen har gjort bedömningen att barnet kan bo hemma Exkluderingskriterier a) personer som befinner sig inskrivna inom omsorgen, svår lågbegåvning hos Ip eller föräldrar b) akut psykos c) i familjer där hög risk för våld gentemot behandlare föreligger d) om ej FF ges ansvaret för det totala behandlingsarbetet e) tungt intensivt missbruk? f) om FF gör ett etiskt övervägande där vår medverkan underhåller ett dysfunktionellt system som hindrar en senare och mer effektiv behandlingsinsats Exempel Neuropsykiatriska funktionshinder, ADHD Barn och ungdomar som är på väg att placeras utanför familjen pga eget beteende Ungdomar som är i riskzon eller är dömda för misshandel, stöld, sexuella övergrepp, hot etc Conduct disorder Svårigheter i familjens relationer Icke fungerande skola Antisociala kamrater Kriminalitet Missbruk Mål Att sammanhållningen och omsorgen i familjen blir stärkt. Att ungdomen/barnet återupprättar kontakter med positiva prosociala vänner och avbryter kontakter med negativa vänner och miljöer. Att barnet/ungdomens förbättrar sina prestationer i skolan Att ungdomen ökar sitt deltagande i positiva fritidsaktiviteter Att kontakten mellan familjen och omgivningen stärks. ( t ex skola familj ) Att familjen får erfarenheter och verktyg så att de själva kan lösa framtida problem och svårigheter. 15

Systemteori ( Bateson, Haley & Weakland 1956 ) Från mekaniskt, linjärt fokus ( orsak verkan) till ett perspektiv som förstår orsakssammanhang i form av samtidigt, ömsesidigt influerande och sammanhängande fenomen. Helheten är större än summan av delarna Antisocialt beteende är enligt systemteorin en funktion av dynamiska interaktioner mellan element från hela systemet och mellan systemet och den kringliggande ekologin En systemisk terapeut utforskar: hur föräldrarnas uppfostringsstrategier påverkar barnets beteende hur barnets beteende påverkar föräldrarnas beteende Hur föräldrarnas förhållande till barnets beteende hänger samman med föräldrarnas äktenskapliga förhållande Hur barnets beteenden påverkar omgivningen. Barnets förhållande till skolan Barnets förhållande till jämnåriga Barnets förhållande till släktingar 16

En socialekolog antar att barnets antisociala beteende också är influerat av: Miljöer och personer som inte kommer i direkt kontakt med barnet. Te x föräldrarnas arbetsförhållande, mediavåld mm Ett bredare och talrikare kontextuellt inflytande t ex kan ett barns framgångar i skolan både bero på samarbetet mellan skola och hem och på hur och vad som undervisas i skolan. T ex kan mammans bristande stöd till skolans disciplinära åtgärder hänga samman med en konflikt mellan henne och hennes man när det gäller uppfostringsstrategier, en tidigare konflikt mellan mamman och skolans personal kan påverka, liksom mammans depressiva symtom etc. Social inlärningsteori Utgångspunkten är att mänskligt beteende i stort sett är inlärt via socialisering, uppfostran, modellinlärning etc. Det som formar beteendet är företrädesvis belöning av olika beteenden (bestraffning mindre effektivt) Oönskade beteenden lyfts inte fram utan negligeras. Önskade beteenden synliggörs, stöds och förstärks Beteendebeskrivningar är därför viktiga 17

triangulering I familjer med komplexa problem och behov uppstår ofta konflikter mellan myndigheter, hjälpare; Skolan anmäler till socialförvaltningen, socialförvaltningen får ingen arbetsallians med föräldrarna, föräldrarna vill ha hjälp av BuP men BuP tycker att socialförvaltningen osv. Skola Föräldrar Polis BuP socialtjänst släkt Behandlar systemet Fam.beh Familj Ungdoms Beh. skola Behandlings Samordnare Ungdom Barn Polis Fritid social 18

Arbetstider Produktionsdomän Uppdragsfrågor/ förvirring Behandlingsdomän Ärendebelastning Myndighets kontakter Vem bestämmer vad IHF Engagemangsfasen Undersökningsfasen Beteendeförändringsfasen Generaliseringsfasen (empowerment) 19

Engagemangsfasen Hembesök Matchning Alliansbygge Inge hopp Samarbetsprojekt Information erfarenheter/forskning Ge familjen en bild av hur samarbetet/ behandlingen kommer kunna att se ut Samordnaren ansvarar för att följande görs och diskuteras inom teamet i undersökningsfasen nätverkskarta, tregenerationer tillsammans med familjen. Var finns resurserna och var finns hindren för förändringar och lösningar. Vilka riskfaktorer respektive hälsofaktorer finns det inom olika livsområden Rita en tidsaxel för när och hur tidigare problem bemöts. Finns missbruk, psykiska åkommor i släkten. ( FT ) Multisystemisk analys Vad är föräldrarnas teori om sin barn/ungdoms beteende Hur var det i familjen innan problemen började Hur kommer det att se ut i familjen när problemen är lösta Vad har familjen gjort för lösningsförsök som inte fungerat ( obs undvik att ge lösningsförlag i undersökningsfasen ) x 20

Utbildning Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Identitet Känslo och beteende Mässig utbildning Familjens bakgrund Och hur den fungerar Familjens nätverk Hälsa Barnet Skydds och riskfaktorer som verkar för barnets välfärd Barnets behov Familj och miljö boende arbetssituation ekonomi Grundläggande omsorg Föräldrarnas förmåga Säkerhetsaspekter Social integrering Känslomässig värme Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet Resurser i den Närmaste omgivningen Vänner som dricker Bevisat av:fältassistent, föräldrar Stor tillgång på alkohol Bevisat av: fältassistent, närpolis Självmedicinering Bevisat av: Ola, föräldrarna Alkoholproblem I familjen Bevisat av: mamma OLA Dricker alkohol Inga konsekvenser Bevisat av: föräldrarna Ger en KICK Bevisat av: Ola Föräldrarna har dålig koll på vad Ola gör Bevisat av: föräldrarna Konflikter hemma Bevisat av: familjen Inga positiva fritidskontakt er Bevisat av: Ola 21

nio principer för multisystemisk behandling ( Hengeler ) Det har gjorts en analys av vad det är för faktorer som förstärker och bevarar problemet och det finns en förståelse för sambandet mellan problemet och ett socialt kontext (sammanhang). Teamet har undersökt resurserna i systemet för att hitta positiva ingångar till att se det friska som hävstång för förändring. Mål och medel är utformade så att de ökar ansvarsfullt beteende i och omkring familjen Målen ska vara formulerade i närvaro och beteendetermer. De ska vara handlingsinriktade. Målen/medlen ska vara inriktade beteendesekvenser mellan olika system. Målen/medlen ska vara anpassade till ungdomens/barnets ålder och utveckling Målen och medlen ska vara utformade så att de kräver dagliga ansträngningar från familjemedlemmar Mål och medel ska utvärderas ur olika perspektiv skola/familj/ungdom/syskon/fritid Behandlingsinsatserna ska inte göra familjen beroende av behandlarna eller behandlingen. x Beteendeförändringsfasen Målfokuserat, teammöten varje vecka Multisystemiskt Specifika personalroller Familjeterapi 1 2 vecka Ungdomsbehandling 5 10 t /vecka Teamarbete Hög tillgänglighet mellan träffar 22

Behandlingsutvärdering Process studier vad i behandlingen gör vad, när, hur randomiserad Kontrollgrupp 12 mån efter Före under efter Standardiserade formulär/tester med hög validitet och reliabilitet 12 mån efter Självsvarsformulär/ enkäter som mäter funktion/symtom Consumer satisfaction (hur nöjda är klienten,uppdragsgivaren ) LIKALYDANDE SYMTOMLISTOR FÖR R FÖRÄLDRAR, F UNGDOMAR OCH LÄRARE L 1. Tillbakadragenhet 2. Somatiska klagomål 3. Ängslan/nedstämdhet 4. Sociala pr oblem 5. Tankepr oblem 6. Uppmär ksamhetspr oblem 7. Brottsligt beteende 8. Aggressivt beteende Inter nalisering Exter nalisering TOTALT Kjell Hansson 23

CBCL tot I HF, Familjforum MTFC T1 Marte Meo, före Utredningsavd. I ntensiv fam. t. Familjehuset Bup öppenvård Lunds barnhem Normal grupp 0 1 0 2 0 3 0 4 0 5 0 6 0 7 0 8 0 24

25

26

Principer om familjebehandling familjen är nyckeln till långsiktiga resultat det mest effektiva sättet att hjälpa ungdomar / barn på är genom att hjälpa deras familjer föräldrarna myndigörs och accepteras som likvärdig samarbetsparner behandlarna tar inte på sig uppgifter som familjen själv kan utföra. familjen formulerar behandlingsmål hembesöken läggs på tider som passar familjen. alla familjens problem ingår i behandlingen x 27

Familjebehandlaren ska. Ha en absolut vilja att fortsätta terapin och hålla fokus på vad det handlar om. Det är viktigt att kunna kommentera och ta med allt som finns både inom och utanför familjen när det gäller att arbeta, exempelvis genom att kommentera, stödja eller omformulera. Vara icke dömande. Familjebehandlaren är icke dömande och bör avstå från att kritisera. Speciellt familjefunktioner är den enskilda familjens egendom, och de har all rätt i världen att fungera som de vill. Samtidigt som man måste peka på vilka eventuella konsekvenser ett visst beteende kan få. Vara icke anklagande. Familjebehandlaren ska se på beteendet utifrån en funktionell synpunkt. Vad bidrar beteendet till?allt beteende är ett försök att lösa något problem, frågan är vilket. Humor, värme och acceptans. I familjebehandlingen är det viktigt att man kan visa värme, acceptans och humor. I många familjer är humor en av de viktigaste möjligheterna för att få medlemmarna att se annorlunda på sitt sätt att fungera och också en möjlighet för att kunna distansera sig. Positiva omformuleringar + Lägga sig i Vara otålig Vara arg tjatig vara likgiltig Försvara sig Vara uppgiven Vara uppkäftig Ha dåligt självförtroende Överaktiv Egoistisk Vara osäker Svårt att samla tankar Intresse, bry sig om, engagerad Ivrig, angelägen, drivande Uppriktig, ledsen, visar känslor Omtänksam, visar omsorg, bryr sig Tolerant, stillsam, diplomatisk Sätter gränser, skyddar sig, integritet Öppenhet, erkänner svaghet Uppriktig, ärlig, modig Försynt öppen för nya intryck Intensiv, energisk Ledare, går sin egen väg, individualist Försiktig, fundersam, sökande Avslappnad, kreativ mm 28

Effekt av positiv omformulering Ger möjlighet att komma ur destruktiva mönster Introducerar alternativ som kan skapa förvirring ur vilket alternativa beteende kan komma fram Ger något nytt att tänka på som kan ändra syn på varandra eller på varandras beteende Lättar på den syndabocksprocess som ofta förekommerx TIME OUT Använd sparsamt! KONSEKVENSER IGNORERA GRÄNSER BERÖM Använd mycket! LEK Använd mycket! 29

KONSEKVENSER TIME OUT Aggression IGNORERA GRÄNSER Störande beteenden Ansvarsfullhet Förutsägbarhet Lydnad BERÖM LEK Föräldrastrategier Sociala färdigheter Motivation Samarbete Problemlösning Självkänsla Attachment Fördelar för barnenx Samordnares roll i olika faser Engagemangsfas Undersökningsfas Kartläggning Beteendeförändrings och generaliseringsfas Kontakt med myndigheter Information och erfarenheter Ge bild av hur samarbetet kommer kunna att se ut Hålla koll på att alla i teamet samlar in information som behövs för undersökningsfasen Sammanställa arbetsplan Ge uppdragsgivare rapporter Intern handledning, hålla och leda team möten. Hålla nätverk krisoch uppföljningsmöten 30

Svårigheter och styrkor Svårigheter Att behålla utanförperspektivet Att utmana utan att provocera Att ha särställning mot kolleger Styrkor Utanför rollen ger möjligheter till att se alla nyanser perspektiv av behandlingsarbetet Teamet känner trygghet i att det finns någon som har överblick över hela systemet Personalgrupp blir mer sammansvetsad Behandlingsarbetet utsätts för ständig omprövning och förändring, det går inte lika lätt rutin i insatser Ute eller inne det är frågan Terapilokal Ej kunskap om hur familjen har det hemma Mindre störande moment i terapilokal Kräver att familjen är mera motiverad Behandlingen kan vara svårare att generalisera Mindre tid för terapeuten mera tid för familjen Kräver bra terapilokal Lättare att arbeta med empowerment Lättare att ta upp känsliga teman Lättare att bara prata med delar av systemet Lättare att spela in video Lättare för terapeuten att hålla terapeutisk hållning Lättare för terapeuten att konfrontera och ifrågasätta Tryggare för terapeuten 31

Ute eller inne det är frågan Hemma Kunskap om hur familjen har det hemma Mera störande moment i hemmet Motivera till deltagande i behandling Möjlighet att träffa flera i familjen Behandlingen kanske mera generaliserbar Lättare att man tar över saker (manage) Lättare att bli mera praktisk än terapeutisk Mindre tid för familjen mera tid för behandlaren Kräver ingen terapilokal Svårare att ta upp känsliga temata Svårare att bara prata med delar av systemet Svårare att spela in video Svårare för terapeuten att hålla terapeutisk hållning Svårare för terapeuten att konfrontera och ifrågasätta Mindre säkert för terapeuten (farlighetsaspekten) x MTFC Västerås Magelungen Hässleholm Gryning:Göteborg Halmstad Danmark Utlandsuppdrag Moskva ST Petersburg Skellefteå Umeå Utbildnings uppdrag: Familjeforum Konsult Sundsvall, Kramfors Uddevalla Öckerö Tynnered Ljungby Höganäs Hyllie, Kirseberg Husie SDF Kristianstad Rinkeby Västerås Eskilstuna Linköping Kalmar Nybro Skövde / Fabriken privat öppenvård 32

Vad menar Socialstyrelsen med systematiska bedömningar? Vad hjälper för vem? En regelbunden systematisk bedömning, dokumentation och en upprepad bedömning av klienter efter insats ger möjlighet att erbjuda insatser som visat sig vara verksamma för klienter med en liknande livssituation. Den systematiska bedömningen ger möjlighet att reflektera kring resultat vad är bra vad behöver förstärkas. Vad är inte bra och hur kan det förbättras. Systematisk bedömning kan öka samarbetet mellan forskning och kliniskt arbete. På nationell nivå kan den systematiska bedömningen ge bidrag till nationell statistik över klienter och insatsers resultat. Socialstyrelsens slutrapport redovisning av regeringsuppdrag 2001 2003 artikelnr: 2004 131 11 socialstyrelsens slutrapport redovisning av regeringsuppdrag 2001 2003 För en kunskapsbaserad socialtjänst Standardiserade bedömningsmetoder: Metoder som mäter måluppfyllelse ( Klient och behandlare sätter upp mål måluppfyllelsen kan följas upp kvalitativt eller standardiserat ) Formulär som täcker livsområden ( Behovs analys används till grund för; utredning, beslut av insats, behandlingsplanering och uppföljning ) Formulär koncentreras till ett särskilt livsområden ( Klienten tillfrågas mer djupgående om sin situation t ex vardagssituation, familjefunktion ) Formulär som mäter klientens upplevelse av insatsen ( om de är nöjda om de har fått hjälp ) 33

verktyg Standardiserad metod för att regelbundet bedöma klientens hjälpbehov och situation utifrån klientens uppgifter Formulären skall ställa relevanta frågor som besvaras genom intervjuer, självskattning och observation Vetenskapligt prövade formulär Data bör sammanställas så att man ser resultaten på individ, grupp och verksamhetsnivå. Multipla orsaker till antisocialt beteende. Följande samband är dokumenterade av olika forskargrupper. Individuella svårigheter: Familjerelationer: Samvaro med avvikande kompisar: Skolsvårigheter: Grannskap och närsamhälle: 34

Förteckning över undersökningsinst rument. Områden/variabler Instrument Referens Individuell symtomatologi Familjefunktion SCL 90 länk CBCL Föräldrar om ungdomar YSR Ungdomarna TRF Lärare Familjeklimat Frågor om familjemedlemmar Känsla av sammanhang Derogatis et al 1973. Achenbach 1991 Achenbach 1991 Achenbach 1991 Hansson 1989 Hansson & Jarbin 1997 Hälsovariabler Antonovsky 1991, Hansson & Cederblad 1995 Optimism Stegen Wiklund et al 1992 Temperament TCI Clonninger et al 1994 Självdeklarerad Bakgrundsvariabel Journaldigital kriminalitet m.m. Bakgrundsdata Bakgrundsvariabel Journaldigital Risk och friskfaktorer PDR (Parent Daily Rapport) Chamberlain 1994 Beteendeskattningar från fosterfamilj och biologisk familj Måluppfyllelse Bakgrundsvariabel Journaldigital Behandlingsutvärdering Process studier vad i behandlingen gör vad, när, hur randomiserad Kontrollgrupp 12 mån efter Före under efter Standardiserade formulär/tester med hög validitet och reliabilitet 12 mån efter Självsvarsformulär/ enkäter som mäter funktion/symtom Consumer satisfaction (hur nöjda är klienten,uppdragsgivaren ) 35

LIKALYDANDE SYMTOMLISTOR FÖR R FÖRÄLDRAR, F UNGDOMAR OCH LÄRARE L 1. Tillbakadragenhet 2. Somatiska klagomål 3. Ängslan/nedstämdhet 4. Sociala pr oblem 5. Tankepr oblem 6. Uppmär ksamhetspr oblem 7. Brottsligt beteende 8. Aggressivt beteende Inter nalisering Exter nalisering TOTALT Kjell Hansson SCL 90 SYMTOMLISTA FÖR VUXNA SCL 90 totalt Somatiska problem Tvång Känslighet Depression Ångest Ilska Fobisk ångest Paranoida Psykos Övrigt Kjell Hansson 36

FAMILJEKLIMAT ETT SÄTT ATT UNDERSÖKA UPPLEVELSEN AV FAMILJEN NÄRHET DISTANS SPONTANITET KAOS LUNDS BARNHEM, TB, KH CBCL tot I HF, Familjforum MTFC T1 Marte Meo, före Utredningsavd. I ntensiv fam. t. Familjehuset Bup öppenvård Lunds barnhem Normal grupp 0 1 0 2 0 3 0 4 0 5 0 6 0 7 0 8 0 37

IHF, Mammor, CBCL totalt 70 60 N = 27 50 40 30 20 10 0 Start 12 m ån IHF, Familjeklimat, Ungdomar (n = ) 2,5 2 IN UT SKOLUNGD. 1,5 1 0,5 0 NÄRHET DISTANS SPONTANITET KAOS 38

Hur har systemet tillkommit? Systemet är ett resultat av samarbete mellan: Praktiskt verksamma behandlare: Familjeforum AB IT företag: MMP Sverige AB, Defensor AB Forskare inom området: Professor Kjell Hansson, Socialhögskolan, Lunds universitet 39