VÄLKOMNA! IHF utbildning. Samordnarrollen
|
|
- Göran Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VÄLKOMNA! IHF utbildning Samordnarrollen Lund oktober 2013
2 Hur är dagen upplagd? Vi arbetar mellan kl Vi äter lunch på egen hand Vi bestämmer gemensamt fikapauser och andningspauser!
3 Vem är jag? Liv Nilhede Socionom KBT-terapeut, steg 1 Utbildningar i FFT, MI, ACT, Marte Meo, lösningsfokuserat behandlingsarbete INOM Konsult, handledning och utbildning Cykelentusiast
4 Vad ska vi gå i genom idag? Teorierna bakom modellen Behandlingsfaserna Samordnarrollen Samordnarverktyg Asta, vår röda tråd
5 En utforskande hållning
6 TRE GRUNDPELARE I IHF INTENSIV: ju större problem desto större intensivitet. HEMMABASERAD: resultaten har en direkteffekt i den miljö familjen befinner sig i. FAMILJEBEHANDLING: alla delar i systemet behöver delta för att en förändring ska kunna komma till stånd.
7 IHF ÄR INSPIRERAT AV: Evidensbaserade behandlingsprogram Komponenter Multi Treatment Foster Care - MTFC Behandlingsorganisation Poänglistor Funktionell familjeterapi - FFT Behandlingsfaser Familjeterapeutiska interventioner Incredible years series - IYS Föräldrautbildning edukativa inslag Positiv förstärkning Multisystemsik Terapi - MST Multisystemiska analyser och principer
8
9 Socialekologi ( Bronfenbrenner ) Liknar individens ekologiska omgivning med inkapslade strukturer, den ena innanför den andra, som ryska dockor. På samma sätt som systemteorin ser man individen som en växande helhet som aktivt formar sin omgivning samtidigt som den blir formad av samma omgivning
10 Social inlärningsteori (Bandura m fl.) Utgångspunkten är att mänskligt beteende i stort sett är inlärt via socialisering, uppfostran, modellinlärning etc. Det som formar beteendet är företrädesvis belöning av olika beteenden (bestraffning mindre effektivt) Oönskade beteenden lyfts inte fram utan negligeras. Önskade beteenden synliggörs, stöds och förstärks Beteendebeskrivningar är därför viktiga! 10
11 Olika domäner Produktionsdomän Den domän där frågor som härrör uppdragsgivare, ledning hör hemma Behandlingsdomän - Den domän där frågor som härrör teamets mål och medel insatser hör hemma Etisk domän Den domän där frågor om insats/intervention är berättigad utifrån den egna arbetsplatsen policy ideologier hör hemma
12 Behandlarsystemet Fam.beh Familj Ungdoms Beh. skola Behandlings Samordnare Ungdom Barn Polis Fritid social
13 Tre stycken steg, måste man ta. Tre stycken steg och allting blir bra. Specialuppdraget börjar nu, de tre stycken stegen klarar Du... (Specialagent Oso, Disney Channel)
14 FASERNA ENGAGEMANGS- och UNDERSÖKNINGSFASEN BETEENDEFÖRÄNDRINGSFASEN GENERALISERINGSFASEN
15 Behöver jag vara professor?
16 Samordnare formell kompetens Högskoleutbildning som är relevant för IHF och ha erfarenhet av att leda arbetsgrupper. God teoretisk och praktisk kunskap och erfarenhet av teorier som IHF vilar på.
17 Är detta jag.?? Förmåga att objektivt analysera och handleda teamet i förändringsarbetet Beslutsam och kan stå emot eventuella påtryckningar från teamet Strukturerad såväl i handledning av behandlingsteamet som i de mer administrativa uppgifterna. Att ha god simultanförmåga, vara stresstålig och vara lyhörd för olika åsikter och viljor är nödvändiga egenskaper... Dvs dessa är mina personliga kompetensområden Copyright Familjeforum 2010
18 Mandat som samordnare Vilket mandat skall samordnaren ha? Ytterst är det samordnaren som bestämmer. Kan delegera till övriga teamet att pröva nya medel eller omformulera mål m.m. Copyright Familjeforum 2010
19 Helikopterperspektiv är bra att ha!
20 Svårigheter och styrkor Svårigheter Att behålla utanförperspektivet Att utmana utan att provocera Att ha särställning mot kolleger Styrkor Utanför rollen ger möjligheter till att se alla nyanser perspektiv av behandlingsarbetet Teamet känner trygghet i att det finns någon som har överblick över hela systemet Behandlingsdomän skyddas Behandlingsarbetet utsätts för ständig omprövning och förändring, det går inte lika lätt rutin i insatser Copyright Familjeforum 2010
21 INFORMATION TILL SOCIALSEKRETERAREN OCH SENARE TILL FAMILJEN GE INFO OM MODELLEN: kärnkomponenter, faserna, teamuppbyggnad, skillnaden mellan kartläggning och behandling) och vilka FÖRVÄNTNINGAR avseende samarbetet, du har på socialförvaltningen. ÄRENDEDRAGNING: inkluderings resp. exkluderingskriterier
22 Information till familjen HELST HELA FAMILJEN GE BEGRIPLIG INFORMATION (KRÄVS TOLK?) INGE HOPP! T ex beskriv våra tidigare erfarenheter med andra familjer TRANSPARENS i arbetet
23 Hur gör vi i början? Vid informationsträffen kan föräldrar börja beskriva hur de har det och vad de upplever som ett problem - samordnaren bekräftar och berömmer att de kan beskriva sin situation men inte går in och frågar mer utan sammanhangsmarkerar mer utrymme för sådana beskrivningar. Börja beskriva ungdomens beteende - positiva omformuleringar användbara redan vid informationsträffarna. Ofta är det familjer med lite hopp och tro - inge hopp om att förändring är möjlig. Delge generella erfarenheter från tidigare insatser som visar att liknande situationer och svårigheter har gått att lösa. Visa att teamet har erfarenhet Poängtera att samarbete krävs
24 Samordnares roll i olika faser Engagemangsfasen Kontakt med myndigheter Information och erfarenheter Ge bild av hur samarbetet kommer att se ut Copyright Familjeforum 2010
25 Vad händer sen?
26 Undersökningsfas Som samordnare avtalar du med socialsekreteraren om ett kontrakt. Håller koll på att alla i teamet under kartläggningen samlar in information pusslet börjar läggas!
27 Under kartläggningen: Teamträff cirka 3 veckor in i kartläggningen. Diskutera vilka mål behandlarna fått in, hur har familjen formulerat målen? Gå igenom risk resp. skyddsfaktorer kopplade till målen Titta gemensamt på skattningsresultaten
28 Samordnaren ansvarar för att följande görs och diskuteras inom teamet i undersökningsfasen Vad är föräldrarnas teori om sin barn/ungdoms beteende Hur var det i familjen innan problemen började Hur kommer det att se ut i familjen när problemen är lösta Vad har familjen gjort för lösningsförsök som inte fungerat ( obs undvik att ge lösningsförlag i undersökningsfasen ) Copyright Familjeforum 2010
29
30 Genomförandeplan Samordnaren sammanställer en genomförandeplan där alla aktörers mål är formulerade både i långsiktiga och kortsiktiga steg med tillhörande tecken på måluppfyllelse. Vidare beskrivs i genomförandeplanen vem som gör vad och hur ofta behandlarna träffar familjen och ungdomen/barnet. Copyright Familjeforum 2010
31 Varning för önskelistor!
32 Dags för övning!
33 Gruppövning Asta 1. Läs fallbeskrivningen. 2. Ur ett samordningsperspektiv, vad bör teamet särskilt fokusera på under undersökningen/kartläggningen?
34 AVSPARK.!!! dvs UPPSTARTSMÖTE
35 Uppstartsmöte Samordnaren håller i mötet. Alla aktörer närvarar. Genomförandeplanen spikas. Vad talar för att målen kommer att uppnås? Finns det oro? Krismöten. Frågor om sekretess och informations utbyte diskuteras och bestäms. Tider för uppföljningsmöten görs upp.
36
37 Uppstartsmötet skall upplevas positivt och som början på möjligheter. Därför måste samordnaren våga använda humor och normalisering av sådant som framkommit i undersökningsfasen samt bjuda på sig själv och övriga i behandlingsteamet.
38 Olika slags möten Håller i uppföljningsmöten 1 g/månad Teamträffar 1 g/vecka Håller i krismöten Håller i avslutningsmötet Tänk på vem som behöver/kan bjudas in, skolpersonal? Öppenvården? BUP? Be behandlarna kolla detta med familjen.
39 Anpassningar Hur långt ska mötet vara? Visuellt stöd, andra hjälpmedel Förberedelse av mötet.
40 Samordnares verktygslåda
41 Samordnare funktioner i IHF metoden Sammanställer och följer upp genomförandeplanen Kallar till möten Kontakter med myndigheter/uppdragsgivare Person som övriga i teamet kan referera till och på så sätt hålla sig neutrala i olika interventioner Leder teamarbetet och driver ärendet vidare
42 Teamet Samordnaren
43 Verktyg i rollen som intern handledare Problematisera! Genomförandeplanen utgå alltid från den. Vad står i den? Vilka mål finns? Vilka medel? Har mål uppfyllts på väg att uppfyllas? Om inte varför? När ett mål inte uppnåtts är det antingen fel på målet eller på medlet eller båda delarna. Vad kan göras annorlunda?
44 Hur?
45 TEAMTRÄFFAR 1 G/VECKA FÖRRA VECKANS INTERVENTIONER BEHANDLINGSINNEHÅLLET KOMMANDE VECKA PLANERA ANNAT, T EX HANDLEDNINGSFRÅGA
46 Samordnarrollens funktion Att balansera systemet så att behandlingen drivs framåt. Lagom mycket skillnad. Skapa och upprätthålla struktur. Målfokus.
47 Vanliga misstag.. Utgår inte från genomförandeplanen Ingen problematisering det blir en lägesrapport Inte tillräckligt utforskande tolkar svar istället för förtydligande genom frågor Vill hitta snabba lösningar För mycket samförstånd med teamet tappar särställningen; blir en del av systemet Utmanar inte teamet i deras föreställningar
48 Beteendeförändrings- och generaliseringsfas Vad talar för att målet går mot uppfyllelse Vilka tecken på motivation finns? Vilken redan påbörjad förändring ser vi? Vilka resurser och egenskaper har teamet sett och iakttagit hos familjen och nätverket under undersökningen som kan vara till nytta i förändringsarbetet? Vilka riskfaktorer försöker målen undanröja och vilka skyddsfaktorer försöker målen lyfta fram. Särskilt viktigt är att berömma och lyfta fram ungdomen och de styrkor han eller hon har visat. Copyright Familjeforum 2010
49 I beteendeförändrings- och generaliseringsfasen Referensperson Syfte med team: att undvika triangulering Ibland använda samordnare för att triangulera, göra samordnaren till the bad guy Copyright Familjeforum 2010
50 Beteendeförändrings och generaliseringsfas Målreflektioner Samordnare ansvarar för att månatlig rapport sammanställs (underlag från målreflektioner från övriga team i deras möten) Verktyg: Journal digital Copyright Familjeforum 2010
51 Målreflektioner Beskrivning av intensiteten i kontakten, vilka konstellationer som har träffats Beskrivning av valda interventioner kopplade till Genomförandeplanens mål Behandlarnas reflektioner/beskrivningar kring vad familjen sagt/gjort kopplat till genomförandeplanens mål Inga bedömningar! Inga tolkningar! Copyright Familjeforum 2010
52 Uppföljningsmöte En gång i månaden Bör innehålla: Genomgång av föregående månads interventioner. Genomgång av föregående månads målreflektioner. Diskussion huruvida Genomförandeplanen behöver revideras. Positiv anda! Copyright Familjeforum 2010
53 Krismöten när det svajar. Vad bör göras? Sammanhangsmarkera vem som kallat till krismöte Alla närvarande skall få möjlighet att utrycka sin oro/optimism kopplat till den händelse som föranlett krismötet Beskriva vad mötet måste resultera i för att behandlingen skall kunna fortsätta Eventuella handlingsplaner upprättas t ex för återfall vid missbruk. Copyright Familjeforum 2010
54 Generalisering Hur skapar vi förutsättningar för enpowerment?
55 Generaliseringsfas Ärende går mot avslut (4-6 veckor innan kontraktet är slut) Nytt fokus i arbetet: från förändring till vidmakthållande av nyvunna färdigheter och generalisering av nyvunna färdigheter Copyright Familjeforum 2010
56 Generaliseringsfasen skall mynna ut i. en inventering av vilka mål som är uppfyllda och vilka mål som inte är uppfyllda. en inventering av vilka strategier familj haft för att uppnå de uppfyllda målen samt vilka hinder som kvarstår. en analys av vilka framgångsrika strategier som är överförbara till andra områden. analys av riskbeteende och risksituationer handlingsplan vid eventuellt återfall familjens/ungdomens beskrivningar av egna förändringar Copyright Familjeforum 2010
57 Dokumentation Månadsrapporter Behandlingssammanfattning
58 Tid att reflektera! Vad tycker ni verkar lockande med samordnarrollen? Vad tycker ni verkar utmanande med samordnarrollen?
59 Litteraturtips: Monica McGoldrick: The Expanded Family Life Cycle John Gottman: Sju gyllene regler för en lycklig kärleksrelation Carolyn Webster Stratton: De otroliga åren Bill Petitt & Hardy Olsson: Om svar anhålles Martin Forster: Fem gånger mer kärlek Salvador Minuchin, Virginia Satir, Milanogruppen, Kjell Hansson m fl
60 Tack för idag!
Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren
Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Ungdomsbehandlaren Planering för dagen 9-12 Vi pratar och diskuterar kring ungdomsbehandlarrollen 12-13 Lunch på egen hand 13-15.15 Vi jobbar vidare med ungdomsbehandling
Läs merIHF FAMILJEBEHANDLING
IHF FAMILJEBEHANDLING Utbildning i Lund Tisdagen den 15:e oktober 2013 Carina Hedenborg, specialpedagog Specialpedagog 1-årig grundkurs lösningsfokuserat arbetssätt Marte Meo terapeut Certifierad Föräldrautbildare
Läs merFAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC
FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC Dagens program Kort om familjebehandling/familjeterapeutiska teorier och skolor Genomgång av familjeterapeutrollen i MTFC. - Från undersökning till eftervård. Filmcase: Anton
Läs merParcer AB. Förstärkt familjehemsvård. Behandling i förstärkt familjehem
Parcer AB Förstärkt familjehemsvård Behandling i förstärkt familjehem Vad kan Parcer AB erbjuda? Traditionellt förstärkt familjehemsvård Dvs placering i familjehem med stärkt stöd och handledning till
Läs merAllmänna färdigheter. Behöver utvecklas. Uppnått
Allmänna färdigheter Allmänna färdigheter inbegriper de grundläggande principer FFT vilar på, dessa har kopplingar till systemteori, kommunikationsteori, social inlärningsteori och den salutogena teorin.
Läs merINTENSIV KONTEXTUELL BEHANDLING AV SJÄLVSKADA En integrerad. Målstyrd och fasindelad. behandlingsmodell
INTENSIV KONTEXTUELL BEHANDLING AV SJÄLVSKADA En integrerad individ- och familjeterapeutisk behandlingsmodell Barn- och ungdomspsykiatrin i samarbete med Uppsala läns kommuner Målstyrd och fasindelad behandlingsmodell
Läs merParcer AB. Förstärkt familjehemsvård. Behandling i förstärkt familjehem.
Parcer AB www.parcer.se Förstärkt familjehemsvård Behandling i förstärkt familjehem Vad kan Parcer AB erbjuda? Traditionellt förstärkt familjehemsvård Dvs placering i familjehem med stärkt stöd och handledning
Läs merLars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län
Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merLUDVIKA KOMMUN. Hemmasittarprogrammet (HSP) för arbetet kring elever med hög frånvaro i skolan 2013-02-08
2013-02-08 LUDVIKA KOMMUN Hemmasittarprogrammet (HSP) för arbetet kring elever med hög frånvaro i skolan Främja närvaro och förebygga och åtgärda frånvaro Hemmasittarprogrammet (HSP) fo r arbetet kring
Läs merUppföljning av avtal med Söderstöd Öppenvård om stödinsatser för barn, ungdomar och familjer verksamhetsåret 2017
Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2018-01-25 Handläggare Mikael Josephson Telefon: 08-508 09 035 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2018-03-22 Uppföljning
Läs merAnknytning till vilken nytta Göteborg 2015
Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Välkommen! Claus Forum Affärsområdeschef Individ och familj Humana tre verksamhetsområden Personlig assistans 1900 kunder 4600 årsanställda 250 tjänstemän Individ
Läs merFörutsättningar för Samverkan och Utveckling
Förutsättningar för Samverkan och Utveckling BEHOV MÅL VÄRDEGRUND TID ANTAGANDEN I Strömstad försöker alla vi som på något sätt arbetar med barn och familjer att utgå från ett gemensamt förhållningssätt
Läs merUtmaningar och dilemman Familjeforum i Lund 7 november 2003
Utmaningar och dilemman Familjeforum i Lund 7 november 2003 KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Kunskap vad är det? Kunskap är ett tvetydigt
Läs merHSP-slutrapport
HSP-slutrapport 2013-09-06 Bakgrund 2011-12-02 ansökte Social- och utbildningsförvaltningen i Ludvika, Familje- och utbildningsförvaltningen i Smedjebacken och Västerbergslagens utbildningscentrum - Stegelbacken
Läs merMot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Läs merPsykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Läs merFörändringskonceptens bakgrund
Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer
Läs merFamilje- och nätverksteam
Familje- och nätverksteam Landa Familje- och nätverksteams familjebehandling Arbetet på Landa Familje- och nätverksteam utgår från Signs of Safety. Teamets uppgift är att med utgångpunkt från socialtjänstens
Läs merSå utvecklar vi vår kompetens!
Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät
Läs merSocialtjänstens arbete med unga som begår brott
Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende
Läs merRiktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,
Läs merVerksamhetsbeskrivning 2012 Mentorskap för unga i Uppsala kommun, Mentorn
VÅRD OCH BILDNING UTBILDNING & LÄRANDE RÅD & STÖD MENTORN December 2011 Verksamhetsbeskrivning 2012 Mentorskap för unga i Uppsala kommun, Mentorn Målgrupp/brukare Vi vänder oss till ungdomar i Uppsala
Läs merAnalys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015
Tjänsteskrivelse 2015-06-08 Socialnämnden Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015 Bakgrund och ärendebeskrivning SKL och Socialstyrelsen genomför varje år olika
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Mentorn Kontaktuppgifter Besöksadress: Kungsgatan 57B Telefon 018 727 83 61 (Gruppledare) www.radostod.se vardochomsorg.uppsala.se www.uppsala.se Sida 2 av 5 Organisatorisk tillhörighet
Läs merPå väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap
Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling
Läs merFamiljeinriktade insatser Familjeprogram
Familjeinriktade insatser Familjeprogram Kunskap till praktik Peter Comstedt Leg. psykoterapeut, handledare och lärare Vad är en familj? - Svaret skiftar beroende på vem man frågar - Kärnfamilj? - Ursprungsfamilj?
Läs merMultisystemisk terapi (MST)
Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &
Läs merGe ungdomarna en chans. Ett samverkansprojekt mellan SiS och FSS
Ge ungdomarna en chans Ett samverkansprojekt mellan SiS och FSS Utmaningar Jag förstår inte? Varför är jag här? Säg bara vad jag ska göra för att komma hem Varför lyssnar ingen på mig? Det är så många
Läs merEFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?
EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? Min erfarenhet av RCT Svårinställd ungdomsdiabetes (Olof Rydén, Per Jonsson) Funktionell familjeterapi Familjebehandling vid anorexi (Ulf Wallin) ADHD
Läs merGrupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete
Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara
Läs merUmeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014
Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia
Läs merBostad först i Stockholms stad 2014-02-03
Bostad först i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Om Bostad först i Stockholms stad Del 1 2010-2013 3 årigt projekt. Avslutas 2013. Partnerskap mellan Stockholms stad Socialtjänst och Svenska Bostäder
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Sakkunniggrupp Pia Enebrink docent i psykologi, Karolinska Institutet Staffan Jansson professor i barn- och ungdomsmedicin, Uppsala universitet Ulf
Läs merMST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem
MST Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MÅL MST terapeuter arbetar för att stötta föräldrar till att få kontroll
Läs merVår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola.
Vår vision är att vara ledande och lärande inom behandling och skola. Ledande innebär att vi är kunskapsburet företag som vill vara ett föredöme och en drivkraft för utveckling in om vårt kompetensområde
Läs merMTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv
MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv Norrköping 23 okt 2014 Lotta Höjman leg psykolog & leg psykoterapeut Handledare i psykoterapi Agenda Sammanhang och evidens för metoden Teoretisk
Läs merElevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan
2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla
Läs merInkludering, utan exkludering, eller tack vare?
Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper
Läs merMalin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk
Läs merFFT FÖR YNGRE BARN Grundutbildning i FFT. Certifierade terapeuter. Tilläggsutbildning VI SOM ARBETAR MED FFT YNGRE BARN
FÖR YNGRE BARN SVERIGE VI SOM ARBETAR MED YNGRE BARN Magdalena Uthberg Firouzeh Badiee VAD KRÄVS FÖR ATT ARBETA MED FÖR YNGRE BARN Grundutbildning i Certifierade terapeuter Tilläggsutbildning 1 HUR KOM
Läs merHjälp! Mitt barn kommer inte till skolan En SAMFÖR-föreläsning om skolfrånvaroproblematik Mälardalens Högskola, Västerås 24 februari 2015
Hjälp! Mitt barn kommer inte till skolan En SAMFÖR-föreläsning om skolfrånvaroproblematik Mälardalens Högskola, Västerås 24 februari 2015 Viktoria Konstenius Leg. psykolog, författare viktoria.konstenius@emotiva.se
Läs merPedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt
Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,
Läs merReviderad 2014-11-17. Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan
Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Skapat den 2014-08-14 Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Att arbeta med elevhälsa innefattar alla åtgärder som vidtas för att skapa en miljö som främjar
Läs mer25 ÅR MED ANKNYTNINGSBASERAD FÖRÄLDRARÅDGIVNING TILLSAMMANS MED FÖRSKOLA OCH SKOLA
25 ÅR MED ANKNYTNINGSBASERAD FÖRÄLDRARÅDGIVNING TILLSAMMANS MED FÖRSKOLA OCH SKOLA Familj-och skolservice i Upplands Väsby Gunilla Levin Christer Nordling Karin Oldegård Ljunggren DAGENS RUBRIKER INTRO
Läs merFöräldrastödsprojektet 16-25
Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade
Läs merFörbättringskunskap i Västernorrland
Förbättringskunskap i Västernorrland Att redovisa» Vilket område har ni jobbat med?» Varför just det området?» Vad har ni gjort?» Hur har ni gjort för att inkludera övriga?» Resultat?» Erfarenheter;» Vad
Läs merElevsamtal med eleverna kring deras lärande
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (7) Elevsamtal med eleverna kring deras lärande Hämtad från Tallkrogens skola Uppdaterad: 2017-08-22 Pedagogerna i Tallkrogens skola har arbetat fram frågeställningar
Läs merVässa och förbered lönedialogen
Vässa och förbered lönedialogen Ett verktyg för att dokumentera och följa upp Att vässa dialogen Med det här arbetsmaterialet vill vi ge, både lönesättande chef och den som blir lönesatt, ett verktyg för
Läs merTjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret
Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen Rektor är ansvarig
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merRekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro.
Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring. För att riktigt kunna förstå hur man lyckas måste en ta filosofin till
Läs merSamtalsunderlag Korpens gröna och sköna ledarskap
Samtalsunderlag Korpens gröna och sköna ledarskap G RÖNA SKÖNA LE DARSKAPET LEV SOM DU LÄR BRY DIG MÖJLIGGÖR Samtalsunderlag upptäck och lär tillsammans Detta samtalsunderlag är utformad som en s.k. lärgrupp
Läs merFFT-cannabis. FFT accommodation. Om bakgrunden till FFT cannabis. Nationell kongress. Knivsta 22 september 2017.
FFT-cannabis Nationell kongress Knivsta 22 september 2017 Pirkko Uusitalo Gunilla Anderson www.stiftelsenfftsverige.se FFT accommodation I samarbete med FFTllc. USA, Jim Alexander och Mike Robbins, har
Läs merAtt formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Läs merHandledning för studiecirkel
Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett
Läs merNÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012
NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012 KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT, HANDLEDARE I PSYKOTERAPI PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET KLINISKA INSATSER 3 % HÖG RISK 7 % RISK MÅLINRIKTADE
Läs merKvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning
Läs merEva Randell: Handledning och grupprocesser. Helena Pokka: Samtalens möjligheter och utmaningar för professionell utveckling
Eva Randell: Handledning och grupprocesser Helena Pokka: Samtalens möjligheter och utmaningar för professionell utveckling Mänskligt handlande sker i samspel Problem/svårigheter som uttryck för intrapsykiska
Läs merTeambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta
Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta Malin Lanzinger, sjukgymnast Ulrika Ermedahl Bydairk, psykolog Barn- och ungdomssmärtenheten, Smärtrehab, Skånes Universitetssjukhus, Lund Vilka
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs merÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI
ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI Beroendedagen 2019 Liria Ortiz, liria.ortiz@gmail.com Peter Wirbing, peter.wirbing@telia.com MIN AGENDA En rask introduktion; återfallsprevention
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merFörebyggande & Främjande för barn, unga och deras föräldrar. Samarbete
Resan började 2012 Förebyggande & Främjande för barn, unga och deras föräldrar Samarbete Samarbete Vår gemensamma utsikt Barnens Bästa Kunskap Barnens Bästa Kunskap Vad finns det för olika verksamheter
Läs merABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige
ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige Magnus Ringborg Svenska Föreningen för Familjeterapi Årskonferens i Ystad 17-18 oktober 2013 ABFT: Modellen Utvecklad för i första hand
Läs mer2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.
LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i
Läs merMotiverande Samtal MI
Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com
Läs merInformation om ledarskapskursen Personligt ledarskap
2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15
Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se
Läs merJakobsdal HVB, Credere.
Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merKBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT
KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT Några käpphästar Öppenhet Tydliggöra syftet med slutenvårdsvistelsen
Läs merBostad först. Recoverykonferensen
Bostad först Recoverykonferensen 2017-04-27 Bostad först Vad, för vem och varför? Bakgrund Hur ska vi nå dessa individer? Boendetrappa med kvalificering vs Bostad som första insats? Treatment first vs
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs mer[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team
[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam Metodstöd för Trisam-team 2019-02-19 Processen Trisam Trisam är en förkortning för tidig rehabilitering i samverkan. Trisam-processen är vår gemensamma modell
Läs merFamiljeinriktade insatser; Parterapi.
Familjeinriktade insatser; Parterapi. Eva Sjölander Leg. Psykoterapeut/familjeterapeut. Beroendecentrum Stockholm, EWA- mottagningen. Alkoholmottagning för kvinnor med barn och nyblivna föräldrar med olika
Läs merPOLISENS LEDARKRITERIER
MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen
Läs merHANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK
HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK Rytmus musikergymnasium ska vara en drog- och alkoholfri skola. Ingen elev eller personal ska använda droger eller missbruka alkohol under sin tid på
Läs merLärande och vardagsutveckling i Carpe
Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att
Läs merSupportgrupper. Jessica Schmidt
Supportgrupper Jessica Schmidt Bakgrund; Supportgrupper Sue Young, Hull i England Hur kan vi arbeta mot mobbning eller hur kan vi arbeta för vänskap? Traditionellt sätt att arbeta med mobbning har fokuserat
Läs merFölja upp placering. Detta ska uppföljningen omfatta
Därför ska insatser följas upp Genom att följa upp placeringen ska socialtjänsten säkerställa att vården är rättssäker och trygg samt att den utgår från barnets behov Den kontinuerliga uppföljningen ska
Läs merAtt följa upp insatser på lokal nivå HT-2015 VT 2016
Att följa upp insatser på lokal nivå HT-2015 VT 2016 Sammanfattning från workshop-serien Ett utvecklingsarbete med FoU-Södertörn och utvecklingsledarnätverket IFO Att följa upp insatser på lokal nivå Under
Läs merReflektionsfrågor för handläggning och dokumentation
april 2019 Reflektionsfrågor för handläggning och dokumentation Stöd för den sociala barn- och ungdomsvården Innehåll Aktualisera 02 Planera utredning 05 Beslutsunderlag 08 Vårdplan 12 Genomförandeplan
Läs merARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET
ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se
Läs merHur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar.
Till dig som är chef Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar. Vilja och våga på jobbet Vår värdegrund pekar ut riktningen framåt i det stora, men kan också vara till hjälp i det
Läs merFokusprocessen -instruktioner 1
Fokusprocessen -instruktioner 1 Inför Fokusprocessen Med resultatet i hand börjar nu den viktigaste delen i processen, nämligen att förbättra ert arbetsklimat. I ett första steg ska ni diskutera resultatet
Läs merMLC360Feedback Propellerutvärdering
MLC360Feedback Propellerutvärdering Anders A Andersson 360 Propellerutvärdering 360-utvärdering En 360-utvärdering är ett skattningsverktyg där du blir skattad av andra samtidigt som du skattar dig själv.
Läs merUngdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.
Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu
Läs merAnmälan av Länsstyrelsens i Stockholms län tillsyn av Stockholm HVB Barn & Ungdoms institutioner, Linggården, Giovannis och skyddade boendet Kruton
SOCIALTJÄNSTNÄMNDEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER SID 1 (5) 2007-08-16 Handläggare: Anders Fall Telefon: 08-508 25 608 Till Socialtjänstnämnden Anmälan av Länsstyrelsens i Stockholms län tillsyn av Stockholm
Läs mertill vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen
Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt
Läs merInformation om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat
2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och
Läs merRekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende
Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende Rekommendationerna riktar sig till Socialtjänst, landsting och andra vårdgivare Thomas Lundqvist Innehåll Framtagandet av underlag
Läs mer2011-04-28. Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik
Beteendemedicinsk tillämpning Exempel från sjukgymnastik Maria Sandborgh leg sjukgymnast lektor Mälardalens högskola Kliniska studier Grundutbildning Bakgrund Magister/Masterutbildning Kliniska kurser
Läs merKalmar kommun. Kjell Lindberg, drogförebyggare ANDT
Kalmar kommun Kjell Lindberg, drogförebyggare ANDT Sex Försökskommuner en forsknings- och utvecklingsverksamhet i sex kommuner 2003-2007 Vilka krav ställdes på kommunerna? Sektorsövergripande ledningsgrupp
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merVetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets
Läs merDIGITAL KURS. Utredningsmodellen Kugghjul (ett kompletterande häfte)
DIGITAL KURS Utredningsmodellen Kugghjul (ett kompletterande häfte) KUGGHJULSMODELLEN I alla socialtjänstutredningar står barnets behov och livssituation i centrum för allt arbete som görs. Det är alltid
Läs merAnvisningar Social dokumentation
Anvisningar social dokumentation Senast uppdaterat: 2011-07-06 Socialförvaltningen Anvisningar Social dokumentation För äldre- och handikappomsorgens personal Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1
Läs mer