Färgen på huden. C Svedman 2014

Relevanta dokument
C Svedman, A Gånemo HT2014

Instuderingsfrågor Dermatologi och venereologi

Atopiskt eksem. Atopi och atopisk eksem (AE) Hur ställer vi diagnosen? Samt tre eller fler av följande kriterier:

Ny syn på eksem och eksembehandling

Exogent eksem: KONTAKT EKSEM OCH KONTAKTALLERGI. Cecilia Svedman YMDA, Hudkliniken SUS Malmö 2013

DUGGA I HUDMOMENTET. Karolinska universitetssjukhuset Kod nummer: D T+T S:a

En del barn har fräknar. Det är en sorts peppar som har landat på huden. Benedikte 4 år

Ljus, Ljusdermatoser och UV-terapi. Marianne Dolberg Anderson ST-läkare, Hudkliniken, SUS

Eksem. Karl Torell, 23 April 2015

Psoriasis. Lisbeth Rosholm Comstedt, Hudkliniken, Malmö

Psoriasis. Lisbeth Rosholm Comstedt, Hudkliniken, Malmö

Kopplingen atopi - eksem.

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN

Hur förebygger man malignt melanom? Amy Ahlgren Hudkliniken Malmö

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation

Guldkorn ur den nya boken Rekommenderade läkemedel. Behandling av rosacea

HUDEN - Instuderingsfrågor

Akne - Nya rekommendationer för läkemedelsbehandling

Hudsjukdomar hos skolbarn. Ingrid Synnerstad

Hudens efflorescenser -florescere, blomstra

Vår Kurssekreterare Maria Walles går att nå på telefon;

Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud

TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI

Rapport från Terapigrupp Hud

Svampinfektioner i huden

Hereditär nefrit Alport syndrom

Exogent eksem: KONTAKT EKSEM OCH

VÄGEN TILL EN FRISKARE HUD

SJUKDOMAR SOM BERÖR HÅR NAGLAR OCH SVETTKÖRTLAR. C Svedman SUS Malmö 2014

Eksem och psoriasis. Lena Hagströmer

Wachtelhundens färger

Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea.

ARTISTRY IDEAL RADIANCE TM

SUN SOLSKYDD OCH DJUPGÅENDE HUDVÅRD PÅ SAMMA GÅNG

Psoriasiskoll - Har psoriasis

Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 5 (s )

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?

Rodnad och utslag? Läs mer om rosacea.

2. Nämn 4 patogenetiska faktorer som bidrar till uppkomsten av acne (2p)

Hydraulolja och hudexponering Anders Boman

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER

Apotekets råd om. Akne och rosacea

LOKALBEHANDLING praktisk guide. Cecilia Svedman, AnnKristin Björk, Margareta Lundahl SUS 2014

Aktinisk keratos /solkeratos

LÄRANDEMÅL DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI 2009

Tentamensnummer: TEORI- OCH TERAPIFRÅGOR (MAX 37 P) Dx 6 VT II

Atopiskt eksem April 2007

Fotodynamisk behandling med dagsljus

HUDEN, ett kompendium i dermatologi. 2015/2016 C Svedman. Struktur och funktion

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström


Hudcancer hos organtransplanterade

Genetik - Läran om det biologiska Arvet

Lichen ruber planus. Petra Tunbäck Verksamheten för Hud- och Könssjukvård Sahlgrenska Universitets Sjukhus

L Lichen ruber, Genitala dermatoser mm. Cecilia Tillman 2013 Cecilia Svedman 2014

LOKALBEHANDLING praktisk guide

Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer

Svåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Finacea 15 % gel. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 g Finacea gel innehåller 150 mg azelainsyra.

Allergirond på Skärholmens Vårdcentral

Information från Hudkliniken i Östergötland

Momegalen 1 mg/g Kräm mometasonfuroat

Om plackpsoriasis och din behandling med Otezla

Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén

Psoriasis inte enbart en hudsjukdom

Broschyr till dig som ska behandlas med Metvix (MAL) dagsljusbehandling mot aktiniska keratoser

TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI

Malignt melanom. Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö

Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble

Politiska viljeinriktning Psoriasis

Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys. Niklas Dahrén

Behandling av eksem. Disposition. Referenser. Berndt Stenberg Hud- och STD-kliniken NUS

Grundfärger. Både svart och brunt (moorit) pigment är s.k. eumelanin. Hos många får finns dock ett gulare pigment, FAKTABLAD

Kromosomrubbningar och utvecklingsfel

Nätverksträff Allergi Astma KOL, april Föreläsare Nils Hamnerius, Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen, SUS Malmö.

Mycket nytt om akne. Feb-2012 Mats Berg Docent/verksamhetschef Uppsala Universitet och Hudkliniken Sörmland

Antibiotikafri kombinations behandling mot akne

Acne Vulgaris April 2007

Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer

Fakta om Palmoplantar pustolus PPP

För behandling av aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens sjukdom. Information till patienten att utdelas av behandlande läkare

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Om psoriasis och din behandling med Otezla

VIRUS. Cecilia Svedman 2016

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys

förstå din hunds hudhälsa

KURSVECKA 6. HUDEN SKYDD MOT OMGIVNINGEN: KEMISK HUDENS FUNKTION. (s. Marieb , s. 493)

Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Hur man avlar fram friska vita siameser

Sola lite lagom isommar!

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Klinisk medicin 2, T7, Lisa Alenmyr, leg läk, med dr. Läkemedel och dermatologi

Får skäggmeshonor se ut hursomhelst?

Daniel Brännström HUDUTBILDNING FÖR SJUKSKÖTERSKOR

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Allergi/irritation, diagnos vid kontaktallergi. Utslag på huden. Eksem. Allergiskt eksem vs irritationseksem

Medicinsk utredning av allergi och annan överkänslighet Utredning av hudbesvär i arbetslivet

Transkript:

Färgen på huden C Svedman 2014 Bilderna delvis tagna från undervisningsmaterial/ artiklar på nätet. Skall här enbart användas för undervisning på moodle.

Huden har oberoende av hudfärg samma antal melanocyter i stratum basale (ca 1000/mm 2 ). Melanin bildningen sker i speciella subcellulära organeller, melanomsomer, där tyrosin oxideras med hjälp av enzym för att slutligen bilda melanin. Här ses de genetiska skillnaderna. Dels i tyrosinasaktivitetsskillnader, dels i sammansättningen av pigmentet (pheomelanin hos rödhåriga, eumelanin, mörkt pigment) samt mättnadsgrad och storlek av melanosomerna. I den mörka huden ses melanosomerna dessutom mer utspridda i cellerna medan de istället finns i små aggregat i i den ljusa huden). Degranuleringshastigheten hos melanosomerna skiljer sig dessutom. Melanosomerna kommer att transporteras i dendriter till kringvarande keratinocyter. Melaninet lägger sig främst över cell kärnan, för att som ett solparasoll skydda det genetiska materialet. Melaninkornen förs med keratinocyterna uppåt.

Pigmenteringen av huden beror dessutom självklart på extern påverkan ex solen och på tex hormonell påverkan. Tyrosinasaktiviteten ökar genom UV bestrålning. Fler melanininnehållande melanosomer bildas och föres över till keratinocyterna, vi blir solbrända. Om solexponeringen sker upprepade gånger ökar populationen melanocyter genom proliferation. Pigmenteringen påverkas också av hormoner tex det vi ser vid melasma (pigmentering som kan ses vid p-piller användning eller graviditet)

Varför har vi melanin??? Saknar vi melanin får vi det vi kallar albinism, med ökad risk för solskador och hudcancer Melanin finns i stora delar av djurvärlden och har betydelse för djuren, för dess färg och som skydd för UV ljus. Hos människan menar man att UV skyddet för det underliggande basala epidermis är den främsta funktionen! En annan möjlig funktion är att melanin då det absorberar UV ljus också lätt aktiveras till en fri radikal som kan hjälpa till att ta bort genetiskt skadade celler (fototoxisk reaktion).

Underliggande epidermis när syntes och transport av vårt melanin fungerarmelaninet i ovanliggande keratinocyter/corneocyter blir vårt paraply/parasoll mot UV-ljuset När syntes/transport inte fungerar: Vi står med epidermis oskyddad Ex albinism. Denna sjukdom finns dels som Recessivt nedärvd oculocutan albinism och en dominant med partiell albinism..

Albinism Genetik Occulocutan albinism, recessiv nedärvt. Vanligen en allel från vardera förälder, ibland i ovanlig form ses att sjukdomen ärvs ennbart från en förälder. Det finns andra mutationer som visat sig vara associerade med albinism. Alla förändringarna ger dock förändrad melanin produktion i kroppen. Det som skett är att det finns mutationer för tyrosinasgenen eller andra gener centrala för pigmentbildningen och resulterar i total förlust av pigment eller mycket ringa pigment. Albinism är lika vanligt hos bägge könen., förutom okulär albinism som är vanligare hos män (X-bundet arv). Epdemiologi Albinism finns i alla folkgrupper, frekvensen i världen är ungefär 1/17000. Prevalensen är mycket olika i olika populationer, Personer med albinism har mycket ljus- och solkänslig hy samt hår som är så ljust att det nästan är vitt. De har också ofta ögonproblem, med ofrivilliga ryckningar och dålig syn. Albinopatienterna har ökad risk för hudcancer.

Vitiligo: hypopigmentering där Langerhans celler delvis tagit över melanocyternas plats i Stratum basale. Ej medfödd utan pat får symtom senare som kan progrediera men även gå i regress. Kliniskt ses hypopigmentering med vita fläckar symmetriskt, ofta i ansikte, händer och anogenitalt. Det finns en viss heriditet för vitiligo(30% av fallen ) och viss ökad risk för diabetes och autoimmun sjukdom. Behandling: svårbehandlat, Ljus (UVB eller PUVA) topikala steroider, daivobet (calcipotriol samt steroid)

Ju mörkare huden är ju svårare kan det vara att bedöma sjukdomar som tex inbegriper erythem. Generell klinisk vana underlättar och anamnesen blir ännu viktigare. Kunskap om specifika normalvarianter/sjukdomar för olika geografiska områden är också nödvändig för bättre diagnostik. Detta bildspel är på intet sätt fullständigt utan skall ge några exempel och en känsla för vad som är viktigt att beakta.

Närbild på melasma. Ses ofta symmetriskt som oregelbundna pigmenteringar på kinder och panna. Under graviditet kan på samma sätt hyperpigmenteringar ses i bukens mittlinje och på genitalia. Melasma ses över hela världen dvs oberoende av hudfärg men är vanligare bland kvinnor i Asien och Latinamerika. Behandling: Lokalbehandling med kräm som innehåller hydrokinon och hydrokortison kan provas. Framför allt viktigt med profylax med solskydd.

Vid inflammation i huden kan vi få det som kallas postinflammatorisk hyperpigmentering: inflammationen har stimulerat pigmentbildning och om det underliggande basalmembranet skadas finns risk att melanin fagocyteras i dermis. Postinflammatorisk hypopigmentering kan ses vid ärrbilding och vid övergående ytlig inflammation i huden tex efter psoriasis eller eksem.

Helt normal pigmentering på mörk hud kan misstolkas om man inte känner till att pigmenteringsmönstret kan skilja sig. Hyperpigmentering i slemhinnor är vanligt tex på genitalia och naglar och skall inte misstolkas som symtom på sjukdom. På samma sätt blir demarkationslinje mellan ljusare och mörkare hud mycket skarpare på mörkare hud.

Voigt-Futchers linje. Symmetriska demarkations linjer mellan ljusare och Mörkare hud. Pigmentkontrasten är medfödd men tenderar minska med åren. Kan ibland anas på ljus hud men syns oftare så mycket tydligare på mörkare hud.

I mörk hud ses ofta dels symmetriska bruna fläckar i handflator och fotsulor, mikroskopiskt ses epidermal hyperpigmentering med melanin i. Okänd orsak. Tillståndet benignt men bestående. I handflator ses ofta extra brunfärgning i hudens större fåror. I dessa kan mm stora eller större rundade keratoser ses som hornpärlor. Dessa kan ibland ömma.

Postinflammatoriska pigmentförändringar efter dermatoser eller tex kirurgiska ingrepp blir mer påtagliga. Behandlingar: Kryoterapi riskerar ge hypopigmentering. Vid laser måste man komma ihåg att melanin i sig är en chromofor vilket påverkar resultatet.

Multiple inflammatory diseases, especially of the papulosquamous and vesiculobullous type, can cause postinflammatory hyperpigmentation and hypopigmentation. The actual pathogeneses of postinflammatory hyperpigmentation and hypopigmentation remain unknown. However, normal biologic phenomena, specifically the release of inflammatory mediators and cytokines from inflammatory cells, as well as epidermal cells and melanocytes, most likely play a role. Ethnic skin disorders overview,rebat M. et al. Journal of the American Academy of Dermatology Volume 48, 2003, Pages S143 S148

Postinflammatory hypopigmentation is a common complication seen in ethnic skin from numerous inflammatory diseases. Seborrheic dermatitis is one of the most common diseases to present as postinflammatory hypopigmentation in African Americans. Other inflammatory diseases that may lead to postinflammatory hypopigmentation include pityriasis alba, atopic dermatitis, irritant and allergic contact dermatitis, sarcoidosis, lichen striatus, secondary syphilis, tinea versicolor, diaper dermatitis, and discoid lupus. Treatment of the underlying inflammatory disease is the primary goal. For postinflammatory hypopigmentation, treatment options include cosmetic cover-ups, topical corticosteroids, and topical or oral psoralen ultraviolet light A (PUVA), which can reverse postinflammatory hypopigmentation with a short number of treatments. Ethnic skin disorders overview,rebat M. et al. Journal of the American Academy of Dermatology Volume 48, 2003, Pages S143 S148

Hyperpigmentering efter relativt måttlig inflammatorisk acne i mörk hud. Acne är för alla som drabbas ett problem. Acne conglobata är mer ovanligt i mörk än i ljus hud. I mörk hud är det största problemet ofta inte den akuta fasen utan de postinflammatoriska hyperpigmenteringarna. Detta föranleder att man försöker vara mer liberal med systembehandling för att minska risken för följdbiverkan.

Hypopigmenteringar Pityriasis alba är mer tydlig i mörk hud. Detta är hypopigmenterade lätt fjällande områden i ansiktet hos barn och unga

Postinflammatorisk hypopigmentering kan ses tex vid eksem. Ibland ses både aktivt eksem och utläkta eksemfläckar med hypopigmentering som på bilden till höger. Även detta är ofta mer synligt ju mörkare huden är.

Generellt sett har mörkare hud ett mer follikulärt mönster vid dermatoser. Tex blir ett atopiskt eksem oftare ett follikulärt eksem hos individer med mörkare hud. Ökad fibroblast aktivitet ökar risk för keloidbildning. Pga det ökade pigmentskyddet är tex hudcancer mer ovanligt, men existerar naturligtvis även på mörk hud.

Follikulärt eksem.

Keloider i mörk resp ljus hud.

Det finns dermatologiska sjukdomar som är mycket vanligare hos individer med mörk hud Acropustulosis infantum, pomadaakne, pseudofolliculitis barbae, dermatosis papulosa nigra. På samma sätt finns det sjukdomar som är mycket vanligare på ljus hud: hudcancer, rosacea.

Acropustulosis infantum; persisterande pustler som kommer i skov belägna i hand resp fotsulor hos små barn. Börjar som papler sen vesikler och slutligen pustler. föga klåda. Självläker på månader/år. Ses hos i övrigt friska barn från Asien, Afrika och Sydamerika. Kan ibland triggas av scabies. Dermatosis papulosa nigra. Benign dermatos mest i ansikte och hals. Utvecklas efter puberteten och mest vanlig hos kvinnor. Multipla, pigmenterade runda papler platta eller kupolformade eller filiforma. Symmetriskt lokaliserade mest över kinder, tinningar och panna. Bruna eller kolsvarta i mikroskop en bild som vid seborroiska keratoser

För vidare läsning rekommenderas Läroboken; Rorsmans DERMATOLOGI VENEREOLOGI, huvudredaktör A Wahlquist, 8 UPPLAGAN: pigmentrubbningar och mörk hud kapitel 31 Mörk hud, Alf Björnberg, Johan Landegren, Eva Tegner 2001 Ethnic skin disorders overview, Rebat M. et al. Journal of the American Academy of Dermatology Volume 48, 2003, 143 148