Sola lite lagom isommar!

Transkript

1 Sola lite lagom isommar! Tips för dig som vill bli brun, men inte bränd.

2 Att vara på stranden och känna det flödande solljuset värma ens kropp. För många av oss är det en lyckokänsla som vi bara får uppleva några få gånger per år. Men hur nyttigt är det egentligen att sola och vad händer i vår kropp när vi gör det? Finns det bra och dåliga sätt om man vill bli solbränd? Måste man bli bränd innan man blir brun? Och hur lindrar man solsvedan på bästa sätt om man trots allt är oaktsam. Här är svaren på några av frågorna. 2 3

3 VAD HÄNDER I KROPPEN NÄR MAN SOLAR? Solljuset startar en reaktion i huden. Ljuset från solen består av många olika våglängder och det är det osynliga, ultravioletta, som gör oss bruna. Det uppfattas som farligt av kroppen som svarar med att öka produktionen av skyddande pigment. Den yttersta delen av huden, hornlagret, blir också lite tjockare. Det var när man för över hundra år sedan bröt ljuset i en prisma som man upptäckte ljusets olika våglängder. Då förstod man också varför man inte blir solbränd bakom en glasruta. Det längre, synliga ljuset som tränger igenom rutan gör en inte brun. ÄR DET NYTTIGT ATT SOLA? Solen gör att det bildas D-vitamin i kroppen. Men för att få den dos man behöver krävs bara att man rör sig ute normalt under sommaren. Resten är mest en fråga om en positiv upplevelse. Många tycker det är skönt att ligga i solen. Men man ska vara försiktig. De som riskerar att råka värst ut är människor med inomhusarbete som under några semesterveckor solar intensivt. Människor med utomhusarbete kan också drabbas av hudcancer, men den är oftast mycket lindrigare än den som vi andra kan få. NÄR BÖRJADE MAN SOLA? Att sola är ett ganska nytt påfund. Tidigare försökte man skydda sig från solens strålar. Sedan det blev modernt att vara brun på 50-talet har fallen av hudcancer ökat nästan oavbrutet. Först under senare år har kurvan planat ut något. Förmodligen har de kampanjer som varnat för alltför mycket solande gett resultat. Numera är också människor mer observanta på sina leverfläckar och låter undersöka dem tidigare. VAD HÄNDER I KROPPEN NÄR MAN BRÄNNER SIG OCH VAD KAN MAN GÖRA DÅ? När man får för mycket sol kan man bränna sig, huden blir röd och irriterad. Man har då fått en brännskada, mer eller mindre allvarlig. Det kan till och med bli riktiga brännblåsor. Efterhand dör hudcellerna och man fjällar. Det finns inte mycket att göra i det läget utom att dra sig undan solen några dagar. Bästa sättet att slippa bränna sig är helt enkelt att sluta sola i tid och att ta på sig T-shirten innan huden fått för mycket. Huden reparerar sig efter några dagar, men problemet är att den inte glömmer. Det betyder att kroppen har mindre kapacitet att reparera sig själv varje gång det blir en brännskada. 4 5

4 FINNS DET NÅGRA ANDRA KNEP? Kylbalsam och hydrokortisonkräm kan lindra. Men det bästa är ändå att försöka förebygga, att inte bli bränd till att börja med. Receptfria mediciner som innehåller antiinflammatoriska medel kan också ha viss effekt. När huden blir inflammerad förlorar man en del vätska, så det kan vara bra att dricka lite extra om man bränt sig och på så vis återskapa vätskebalansen. ÄR HUDCANCER LIKA VANLIGT I AFRIKA ELLER INDIEN SOM I VÄSTEUROPA? Hudcancer är mer vanligt hos den vita befolkningen i länder som Sydafrika och Australien än i norra Europa. Däremot skyddas den mörkhyade och svarta befolkningen av sitt pigmentlager. VARFÖR TAR SOLEN MER I VATTEN ÄN PÅ LAND? När huden är fuktig är det lättare för UV-strålningen att tränga igenom. Dessutom bidrar reflexerna i vattnet till att förstärka solens UV-strålar. Men det är inte bara i vattnet utan även på stranden man blir mer solbränd, än på många andra platser. VARFÖR TAR SOLEN HÅRDARE I MEDELHAVSLÄNDERNA OCH ÄNNU MER I TROPIKERNA? Solen står högre och mängden UV-strålar är mycket större i medelhavsländerna och i tropikerna än på våra breddgrader. Därför gäller det att vara extra försiktig när man solar i sydliga länder. 6 7

5 ÄR VISSA MÄNNISKOR MER KÄNSLIGA ÄN ANDRA? Ja, definitivt. Vi människor har olika hudtyper som är varierande känsliga för solens strålning. Generellt kan det beskrivas så här: Den vithyade huden som blir röd men aldrig brun. Den hudtyp som alltid bränner sig först, men oftast blir brun. Den som bränner sig någon gång, men alltid blir brun. Den hud som redan är ganska mörk, med mycket pigment och som inte bränner sig, trots exempelvis medelhavsklimat. Mörk hud som aldrig blir bränd p g a att pigmentet reagerar snabbare, än mer ljushyade hudtyper gör. ÄR BARN MER KÄNSLIGA ÄN VUXNA? Ja, deras hud är tunnare vilket gör dem sämre skyddade mot det ultravioletta ljuset än de flesta vuxna, som med tiden uppnått en viss tolerans mot solljuset. I varmare länder känner man till sådant här och ser till att barn har kläder och mössa på sig när de vistas i solen. Så borde vi göra här också. Det är faktiskt bäst om små barn har en T-shirt på sig även när de badar. VAD ÄR SOLSTING OCH HUR DRABBAR DET? Solsting, eller värmeslag, är ett tillstånd, då kroppen blir överhettad. Symtomen är hög feber, förvirring, medvetslöshet. Det är ett livsfarligt tillstånd, som kräver snabb läkarhjälp. Värmeslag drabbar främst människor i områden med hög temperatur, hög luftfuktighet och stark sol eller personer som bränt sig kraftigt. Vätskebrist kan vara en bidragande orsak. Ett sätt att slippa överhettning är att kyla av sig ofta i havet eller poolen. 8 9

6 HUR FUNGERAR SOLSKYDDSKRÄMER? De kan fungera på två olika sätt. Den ena sorten är absorberande och filtrerar bort de våglängder man inte vill ha, oftast UV-B, och gör att man kan vara längre i solen. Om det står solskyddsfaktor 6 på förpackningen betyder det att man kan vara utsatt för solljuset sex gånger längre än om man inte använder solskydd. Den andra typen av solskyddsprodukter är blockerande och ligger som en tunn hinna över huden. Den var inte så populär tidigare eftersom det syns att man har den på sig, men efterhand har tillverkarna lärt sig att göra den tunnare och mindre synlig. Numera ingår oftast blockerande beståndsdelar också i solskydd av absorberande typ med hög skyddsfaktor. Den skyddsfaktor som anges på förpackningarna stämmer oftast, men det förutsätter att man använder så mycket som rekommenderas vilket det ofta slarvas med. FÖRSVINNER SOLSKYDDET OM MAN BADAR? Om man badar samtidigt som man solar skall man använda ett vattenfast solskydd, eller ta för vana att alltid smörja in sig direkt efter doppet. 11

7 HUR LÅNG TID BÖR MAN SOLA FÖRSTA GÅNGEN? Det beror på var man är och vilken hudtyp man har. I sydliga länder ska man förstås sola kortare tid första dagen än om man vore hemma. Hur snabbt man reagerar är en individuell fråga. De flesta vuxna vet oftast av erfarenhet var gränserna går. Generellt kan man säga att man ska sluta innan man blir röd. VARFÖR FÅR MÄNNISKOR SOM SOLAT MYCKET OCH LÄNGE OFTA RYNKIG HUD? Att huden åldras och blir rynkigare beror nästan uteslutande på att den utsatts för sol. Om man tittar på de delar av huden hos en människa som aldrig eller sällan blivit solade ser man hur ungdomlig den ser ut. Solen gör att bindväven förlorar sin elasticitet och påskyndar åldrandet. HJÄLPER DET ATT SMÖRJA IN SIG EFTER SOLNINGEN MED EN FUKTIGHETSBEVARANDE KRÄM? Bara såtillvida att huden kan ha blivit torr och förlorat vätska när den exponerats länge för sol och vind. Då kan det vara bra att smörja på lite fuktbevarande kräm. HJÄLPER DET ATT SKAFFA EN SKYDDANDE SOLBRÄNNA I SOLARIUM? Det är vanligt att folk som ska åka utomlands på semester går till solarium först för att bli bruna och få lite skydd. Problemet är bara att det inte fungerar. Solljuset består av såväl UV-A som UV-B strålar. I ett solarium har man tagit bort UV-B strålarna. Den solbränna man får är alltså från UV-A. De pigmenten ligger som ett band i botten av överhuden och man ser brun ut. UV-B ger en annan sorts solbränna. Där bildar pigmenten små hättor över varje cellkärna för att skydda dem. Det betyder att om man är solariebrun när man kommer ut på stranden, kan solen bränna en lika fullt. KAN SOLNING GE UPPHOV TILL HUDCANCER? Solning är den viktigaste orsaken till uppkomsten av hudcancer. All hudcancer är dock inte lika allvarlig. Den som man oftast hör talas om, malignt melanom, är elakartad och drabbar oftast dem som solar mycket under korta perioder och som har ljus hy. Andra cancersorter är inte lika allvarliga eftersom de inte bildar metastaser. HUR KAN MAN SE OM EN LEVERFLÄCK ÄR GOD- ELLER ELAKARTAD? För att få ett säkert svar måste man låta en expert under

8 söka den. Men man ska vara extra vaksam på leverfläckar som ändrar utseende, växer, kliar eller blöder. KAN DET INNEBÄRA NÅGON RISK ATT SOLA OM MAN SAMTIDIGT MEDICINERAR? En del mediciner går sämre ihop med solen än andra. Vissa salvor mot värk kan ge utslag när huden utsätts för solljus. Utslagen är visserligen inte farliga men kan vara nog så besvärande. Läs därför noga igenom de anvisningar som följer med medicinen när du köper den. Läkare avråder också från solning när man äter antibiotika av typen Vibramycin eller Doxycyklin. Dessa har visat sig kunna framkalla eksem och hudrodnader. Även en del antipsykotiska läkemedel kan ge upphov till hudallergi hos den som utsätter sig för solljus. Läkemedelsrådet i Region Skåne. Läkemedelsrådet i Region Skåne utvärderar och rekommenderar vilka läkemedel som ska användas inom sjukvården i Skåne. I rådet sitter några av Skånes mest erfarna läkare, apotekare, tandläkare och sjuksköterskor. För mer information: Foto: IBL Bildbyrå

9 FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Lika bra läkemedel som kostar mindre. = Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, Lund Tel Fax E-post: lakemedelsradet@skane.se