Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2016/2017 JUNEDALS UTBILDNINGSENHET Gjuterigatan 27 553 18 Jönköping
Innehållsförteckning Vision... 3 Till dig som elev... 3 Till dig som förälder... 3 Syfte och definitioner... 4 Främjande arbete... 4 Elevhälsoteamet... 5 Nätgruppen... 5 Föräldrar förebygger... 5 ANTD-undersökning... 65 Trygghetsgrupp... 6 Fadderverksamhet... 6 Roll och ansvar... 6 Rektors ansvar... 8 Personalens ansvar... 9 Elevens ansvar... 10 Temadagar... Översikt föregående läsårs insatser och åtgärder... 11 Förebyggande arbete... Fel! Bokmärket är inte definierat. Likabehandlingsplanen... Fel! Bokmärket är inte definierat. Rastvärdssystemet... 16 Trygghet och trivsel... 17 Skolfrånvaro... 17 Kartläggning... 18 Åtgärdande arbete... 19 Mål... 19 Utredning och dokumentation... 19 Bilagor... 21 Bilaga 1 - Åtgärdande insatser vid ogiltig skolfrånvaro, Junedalsskolan... 21 Bilaga 2 - Utredningsmall... 24 Bilaga 3 - Vidtagna åtgärder uppföljningsmall... 26 Bilaga 4 - Ordningsregler för Junedalsskolan... 27 2
Bilaga 5 Årscirkel... Fel! Bokmärket är inte definierat. Vision På Junedalsskolan tar vi avstånd från all form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. råder ett tryggt klimat och en god stämning visar elever och personal ansvar och respekt för sig själva och sin omgivning känner vi stolthet över vår skola och över det arbete vi utför tillsammans Till dig som elev Du som elev har ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö. Tillsammans med de vuxna och dina kamrater ska du bidra till att goda relationer skapas. Det förutsätter att du visar respekt och hänsyn. Det är viktigt att du funderar över ditt sätt att uppträda och hur det påverkar andra. Junedalsskolan strävar efter att uppmärksamma dina intressen, talanger och behov. En förutsättning för att du ska ha möjlighet att nå dina mål och ta till dig kunskap är att du känner dig trygg i din miljö här på skolan. Om du som elev själv upplever eller får kännedom om att någon annan upplever sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling vill vi att du omedelbart kontaktar någon vuxen. Det är alla vuxnas ansvar att lyssna på och stödja dig som elev. Till dig som förälder Ditt barn har rätt att känna sig tryggt på skolan. Ditt barns rätt till trygghet är alltså allas vår skyldighet. Vi vill att du som förälder pratar med ditt barn om och tar avstånd från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, oavsett om det sker öga mot öga eller via digitala medier. Om du som förälder misstänker att ditt eget eller någon annans barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, prata med ditt barns klassföreståndare eller annan vuxen i skolan som du har förtroende för. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn utsätter andra. Om du misstänker att ditt barn utsätter andra råder vi dig att göra klart för ditt barn att du inte accepterar detta och ser allvarligt på ett sådant beteende. Även i detta fall bör du prata med ditt barns klasföreståndare. 3
Syfte och definitioner Likabehandlingsplanen har som syfte att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning samt ålder. Den syftar också till att förebygga och förhindra kränkande behandling. Diskriminering innebär att en elev behandlas sämre direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering innebär att någon behandlas sämre genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Indirekt diskriminering innebär att någon behandlas sämre genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt. Trakasserier innebär ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Med kränkande behandling menas en kränkning av någons värdighet, som saknar samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kön gäller både biologiska skillnader mellan pojkar och flickor och en persons självupplevda könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck avser personer med könsidentitet eller könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen i form av kläder, kroppsspråk m.m. t ex transvestiter eller intersexuella. Sexuell läggning avser homo-, bi- eller heterosexuell läggning. Etnisk tillhörighet avser hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning avser religionsfrihet, både i fråga om religion eller annan religiös åskådning t ex ateism. Funktionsnedsättning avser varaktiga fysiska, psykiska eller intellektuella begränsningar av en elevs funktionsförmåga. Ålder avser alla som upplever sig särbehandlade utifrån sin ålder. Det är tillåtet att särbehandla av skäl som har samband med ålder i vissa fall t ex indelning i grupper i skolan. Skollagen 2010:800, kap. 6, 1-10 Diskrimineringslagen 2008:567, kap 1, 4-5 4
Främjande arbete Med främjande insatser vill vi på skolan skapa ett inkluderande klimat, trivsel och en god stämning. Vår jour- och caféverksamhet, traditioner, underhållning och elevföreningar bidrar till delaktighet, engagemang och trivsel för eleverna. Det handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i vår verksamhet. Skolans uppdrag är att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Återkommande diskussioner om etik, moral, demokrati och jämställdhet genomförs i skolans olika ämnen. Det främjande arbetet görs bl.a. i olika grupper och i årsvisa aktiviteter. Elevhälsoteamet Elevhälsoteamet, EHT, på Junedalsskolan, gemensamt för grundskolan och för grundsärskolan, består av olika yrkesgrupper; rektor, biträdande rektorer, speciallärare, skolsköterskor, kuratorer och studie-och yrkesvägledare. Teamet träffas två timmar en gång i veckan. EHT mötena är en förutsättning för att skapa en helhetsbild kring eleven/eleverna, i syfte att möta elevernas olika behov av stöd. EHT möter regelbundet de olika arbetslagen. Våra gemensamma arbetsuppgifter är att: Arbeta främjande och förebyggande och därmed undanröja hinder till att svårigheter uppstår. Handleda skolans personal i elevhälsofrågor Arbeta utifrån en helhetssyn med fokus på elevens situation Samverka med andra berörda instanser och verksamheter Stödja personal/elever och föräldrar utifrån ett elevnära och inkluderande synsätt Samverka mellan skolformerna. Ansvar: Rektor, bitr rektor Nätgruppen Nätgruppen är en samverkansgrupp med olika professioner som gemensamt arbetar med operativa främjande och förebyggande insatser riktade till klasser, elever och pedagogisk personal på Junedalsskolan. Nätgruppen träffas en gång i månaden. I nätgruppen ingår kuratorer, fritidsledare och lärare från Junedalsskolan, två områdespoliser, en fritidsledare från fritidsförvaltningen, samt en fältsekreterare från socialtjänsten. Ansvar: Kurator, skolfritidsledare Föräldrar förebygger Föräldrar Förebygger är ett förebyggande program som våra politiker beslutat ska erbjudas alla föräldrar till barn och ungdomar i skolår 6 9 i Jönköpings Kommun. Syftet med Föräldrar Förebygger är främst att motverka att ungdomar börjar snusa, röka, dricka alkohol eller använda droger samt problem ungdomars bruk av sociala medier, genom att föräldrar samverkar. Junedalsskolan erbjuder varje läsår FF till föräldrar i åk 7 och 9. Ansvar: Nätgruppen har ansvaret för genomförande och utvärdering. 5
ANTD-undersökning På uppdrag av Samarbetsorganet för barn-och ungdomsfrågor (SBU) genomförs varje år under höstterminen en undersökning om alkohol, narkotika, tobak och doping (ANTD) i Jönköpings Kommuns högstadieskolor i alla årskurser. Rapporten ligger till grund för beslut om nödvändiga insatser gällande alkohol, narkotika och tobak inom berörda förvaltningar. Ansvar: Kurator Trygghetsgrupp Trygghetsgruppens uppdrag är att se till att likabehandlingsplanen används i verksamheterna, med syftet att alla på skolan ska känna sig trygga. Det ingår representanter från varje arbetslag och skolform, kuratorer, specialpedagog, fritidsledare och biträdande rektor. Gruppen träffas var fjärde vecka och diskuterar trygghetsfrågor, elevdemokrati, temadagar m.m. och hur vi kan förbättra vårt gemensamma arbete för att öka elevernas trygghet och trivsel på skolan. Vi lyfter faddrarnas synpunkter och funderingar i syfte att skapa elevdelaktighet och inflytande i detta arbete, följer upp och utvärderar insatser som görs under läsåret. Vi ansvarar också för kartläggning och revidering av likabehandlingsplanen. Ansvar: Bitr rektor Fadderverksamhet Fadderverksamheten är en del i trygghetsarbetet på skolan där eleverna är delaktiga genom ett förtroendeuppdrag. Under höstterminen får elever i åk 8 och 9 ansöka till att bli fadder. Trygghetsgruppen utser 10 faddrar ur varje årskurs. Under oktober genomförs en utbildningsdag för de nya faddrarna. Ansvar för genomförandet är skolfritidsledare tillsammans med representanter från trygghetsgruppen. Faddrarnas uppgift under läsåret är bland annat att skapa samkvällar eller liknande för eleverna i årskurs 7 samt för våra nyanlända elever med syfte att de ska känna sig trygga med varandra och lära känna varandra bättre. Målsättningen är även att faddrarna ska bjudas in till Trygghetsgruppens träffar 1-2 gånger/ termin för att öka samarbetet sinsemellan. Ansvar: Bitr rektor, skolfritidsledare 6
Roll och ansvar Rektors ansvar: Utveckla och kvalitetssäkra arbetet med likabehandling i trygghetsgruppen. Gruppen består av lärare och kurator. Gruppen arbetar med att förverkliga likabehandlingsplanen och utveckla arbetet kring värdegrundsfrågor. Kompetensutveckling av personal. Arbeta med attityder och ett gemensamt förhållningssätt kring incidenter med trakasserier eller annan kränkande behandling. Skolans ordningsregler Implementeras kontinuerligt varje läsår. Temadagar på Junedalsskolan under läsåret Att genomföra dagar varje läsår som fokuserar på HBTQ, HLR och etnicitet. Rektor ser till att alla elever, vårdnadshavare och personal känner till likabehandlingsplanen och skolans ordningsregler samt tar upp frågor om likabehandlingsarbetet minst en gång varje läsår. Årligen utvärdera och revidera planen i samarbete med personal och elever. Se till att ett målinriktat arbete med likabehandlingsfrågor bedrivs. Arbeta för att elever och lärare blir involverade i likabehandlingsarbetet. Rektor har fungerande rutiner för det åtgärdande arbetet. Dokumentera anmäld/upptäckt diskriminering eller kränkande behandling samt de åtgärder som vidtagits samt uppföljning av ärendet. Personal ansvar: Ansvarar för att följa planen för diskriminering & kränkande behandling. Se till att skolans ordnings regler följs.(se bilaga 4) Följa de angivna rutinerna för att informera och dokumentera vid misstänkt/upptäckt diskriminering eller annan kränkande behandling. Utvecklingssamtal. Varje klassföreståndare genomför minst ett samtal varje termin med varje elev och vårdnadshavare och tar i samband med detta upp hur eleven mår och ställer frågor om trivsel och trygghet Använda klassråd till diskussion om likabehandling, Trygghetsgruppen har tagit fram en tidscykel med olika värdegrundaktiviteter som ska genomföras varje läsår. 7
Grundsärskolan För att underlätta arbetet med värdegrundsarbetet så har en checklista arbetats fram och ska implementeras i början av läsåret 16-17. (se bilaga 7). Där tips på värderingsfrågor och samtalsområden finns. Lärare lägger löpande in undervisningsmoment som syftar till att motverka diskriminering och att förankra respekten för alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Lärare lägger löpande in i undervisningsmoment sådant som rör HBTQ och etnicitet Skolhälsovården har kontinuerliga hälsosamtal med eleverna (åk 7). Grundsärskolans personal har som ansvar att följa med sina elever till lunch. Lärare har ansvaret att rapportera elevens närvaro vid varje lektion i V-klass. Lärare genomför veckovis rast-värdskap enligt lathund och schema. Elevens ansvar: Följa skolans regler som gemensamt framtagits.(bilaga 4) Respektera personal/elever som arbetar och går på skolan. Ta del av skolans diskriminering/kränkande behandlingsplan som delas ut vid läsårsstart samt informeras av rektor. Uppmärksamma klassföreståndare eller annan personal om diskrimenering/kränkande behandling som förkommer på skolan. Temadag Trygghetsgruppen planerar att genomföra en temadag som kommer att beröra värdegrundsfrågorna och de sju diskrimineringsgrunderna. Åk 7 arbetar med temat funktionshinder (?) HBTQ och HLR. Åk 8 arbetar med temat etnicitet. Åk 9 arbetar med temat jämställdhet och HBTQ. 8
Främjande arbetet åk 7 Grundskolan Under åk 7 så har grundskolan fokus på att skapa trygghet i klassen och i korridorer. Arbetslaget planerar tillsammans arbetet i klasserna så att eleverna ska lära känna varandra och uppleva trygghet. Blivande åk 7 kommer på besök i maj, träffar nya klassen och lärare. Samarbetsövningar, brev till klassföreståndare och rundvandring genomförs. Ansvar: Klassföreståndare följer upp i augusti. Inskolningssamtal med elev, vårdnadshavare och pedagog från arbetslaget vid terminsstart. Ansvar: Klasslärare Inskolningsdag i september vid Rocksjön med samarbetsövningar. Ansvar: Kurator och fritidsledare I anslutning till utdelande av inloggningsuppgifter till skolans datorer tas frågor om beteende på internet upp. Ansvar: IT-pedagog Elevhälsoteamet träffar alla klasser i åk 7 och presenterar sitt uppdrag och roller. Ansvar: Elevhälsovården Nätgruppen informerar vid skolstart om värdegrund, snatteri, trivselregler, aktiviteter på skolan samt pratar om trygghetsfrågor. Områdespoliserna informerar om skadeståndsskyldighet, brott och påföljder under vårterminen. Ansvar: Bitr rek Hälsoenkät och hälsosamtal genomförs av skolhälsan om hälsa, trivsel, hemsituation m.m. Ansvar: Skolhälsovården Grundsärskolan informerar i september/oktober om sin verksamhet och om skolformens personkrets samt olika funktionsnedsättningar till alla i årskurs 7, grundskolan. Ansvar: Spec ped Återkommande klassaktiviteter under hela läsåret för att öka klassammanhållningen. Ansvar: Klasslärare Grundsärskolan Under åk 7 så har grundsärskolan trygghet som ledord och personalen fokuserar på detta för att eleverna ska känna och uppleva trygghet. Blivande åk 7 kommer på besök med föräldrar under vårterminen för att skaffa sig en bild av hur verksamheten fungerar. Ansvar: Bitr. rektor, spec ped Inskolningssamtal med elev, vårdnadshavare, klasslärare och spec ped görs i början av höst terminen. Ansvar: Klasslärare 9
I september genomförs det lära känna dag som ligger ute på Brittebo med samarbetsövningar med andra elever från grundsärskolan men också att få lära känna annan personal som arbetar på enheten. Ansvar: Klasslärare I anslutning till utdelande av inloggningsuppgifter till skolans datorer tas frågor om beteende på internet upp. Ansvar: IT-pedagog Elevhälsoteamet träffar alla klasser i åk 7 och presenterar sitt uppdrag och roller. Ansvar: elevhälsoteamet Nätgruppen informerar vid skolstart om värdegrund, snatteri, trivselregler, aktiviteter på skolan samt pratar om trygghetsfrågor. Områdespoliserna informerar om skadeståndsskyldighet, brott och påföljder under vårterminen. Ansvar: Bitr rek Hälsoenkät och hälsosamtal genomförs av skolhälsan om hälsa, trivsel, hemsituation m.m. Ansvar: Rektor, skolhälsovården Grundsärskolan informerar i september/oktober om sin verksamhet och om skolformens personkrets samt olika funktionsnedsättningar till alla i årskurs 7, grundskolan. Ansvar: Spec ped Återkommande klassaktiviteter under hela läsåret för att öka klassammanhållningen. Ansvar: Klasslärare Främjande arbete åk 8 Grundskolan Arbetslag anordnar aktivitetsdag med samarbets- och värderingsövningar, lägerskola, friluftsliv m.m. Arbetslagsvis. Ansvar: Klassföreståndare följer upp och utvärderar. Ekobussen åker till platser med vatten, skog och mosse i syfte att öka förståelsen för vår miljö. Ansvar: Klassvis med NO-lärarna, som följer upp. Grundsärskolan Under åk 8 så har grundsärskolan ansvar som ledord och det är meningen att man som pedagog och annan personal fokuserar på det, allt efter elevens förmåga. Vad är ansvar och hur kan det ta sig form i skolan, samhället och för mig som individ? Arbetslag anordnar aktivitetsdag med samarbets- och värderingsövningar, friluftsliv m.m. Arbetslagsvis. Ansvar: Klassföreståndare följer upp och utvärderar. Ekobussen åker till platser med vatten, skog och mosse i syfte att öka förståelsen för vår miljö. Ansvar: Klasslärare 10
Främjande arbete åk 9 Grundskolan Resa till Stockholm med besök i Riksdagshuset, guidad tur i Gamla Stan och viss fri tid. Ansvar: Arbetslag Schindler s list med efterföljande diskussioner. Ansvar: SO-lärarna ansvarar. SUCK-fest hålls i juni som en avslutningsfest för åk 9. Ansvar: Klasslärare i åk 9 Polisinformation i juni. Ansvar: Rektor Grundsärskolan Under åk 9 så har grundsärskolan självständighet som ledord och det är meningen att man som pedagog och annan personal fokuserar på det, detta efter elevens förmåga. Resa till Stockholm med besök i Riksdagshuset, guidad tur i Gamla Stan och viss fri tid. Ansvar: Klasslärare SUCK-fest hålls i juni som en avslutningsfest för åk 9. Ansvar: Klasslärare i åk 9 Polisinformation i juni. Ansvar: Rektor Översikt föregående läsårs insatser och åtgärder De främjande insatserna har genomförts enligt planen. Under året har kurator och specialpedagoger gjort kartläggningar i flera klasser och utifrån det planerat och genomfört insatser i samverkan med nätgruppen för att stärka gemenskapen och det sociala samspelet i klasserna, t ex genom lägerskola, samarbets- och värderingsövningar. Insatser har även förekommit i tjej- och killgrupper i samverkan mellan lärare och nätgrupp. Kuratorer har genomgått DISA- utbildning för att genom gruppverksamheter stärka elevers självkänsla och självförtroende. Arbetet för att samarbeta kring skolfrånvaro och tidig upptäckt av skolk initieras och fortsätter under läsåret 16/17. Implementering av frånvaromodellen pågår fortlöpande och plan har reviderats (bilaga 1). Under vt-16 genomfördes en kartläggning bestående av brukarenkät och en läsårsutvärdering/trygghetsenkät. Arbete med jämställdhet inom ramen för det kommunövergripande projektet Normstorm har genomförts. Terminsutvärderingen har anpassats bättre till grundsärskolans elever för att öka tillförlitligheten. 11
Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet har som mål att minimera risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi beskriver de riskområden vi har upptäckt i vår kartläggning och vilka åtgärder vi planerar att genomföra under året. Likabehandlingsplanen Grundskolan Trygghet Trygghetsgruppen diskuterar likabehandlingsplanen och nytt förslag tas fram. En trygghetsenkät har genomförts med de olika årskurserna i grundskolan och grundsärskolan om likabehandling, inflytande och trygghet på skolan. Eleverna uttrycker enligt resultatet av enkäten att de känner sig trygga på skolan och att de känner till likabehandlingsplanen. Eleverna säger att de vet vilka vuxna de kan vända sig till när någon blir utsatt. Rastaktiviteter Eleverna upplever att det är få vuxna ute på raster i kuben och att det ibland är stökigt i och utanför matsalen. Många elever ger uttryck för att de inte har något att göra på rasterna. Det har köpts in ett antal spel och arrangerats ett antal olika aktiviteter, turneringar etc i samarbete med eleverna, men här behövs ett fortsatt arbete. Arbetsro Resultatet av utvärderingen spretar när det gäller elever uppfattning om arbetsro. I vissa klasser är det bra och i vissa klasser är det sämre. Flera arbetslag har arbetat aktivt med olika metoder, t ex startblock, läsning etc. Utvärderingen visar dock att det behövs ett kontinuerligt arbete kring arbetet med arbetsron i klassrummet. Delaktighet och inflytande Under läsåret 15/16 har en plan för elevens inflytande och delaktighet arbetats fram (se bilaga 8). Utvärderingen visar att elevernas upplevelse av inflytande inte ökat, trots att skolan har arbetat med att försöka tydliggöra begreppen. En förklarning kan vara att eleverna är mer medvetna om sina rättigheter vilket leder till att de blir mer kritiska. Ett försatt arbete med att reda ut och förtydliga begreppen samt tillsammans med eleverna utveckla arbetet med inflytande och delaktighet i olika sammanhang i elevens vardag behövs. Under läsåret har LSG (lokala samverkansgruppen, ett förvaltningsövergripande nätverk) inventerat hur Junedalsskolan uppmärksammar och arbetar med psykisk ohälsa bland eleverna på skolan. Det har arbetats fram fyra prioriterade områden som är viktiga att lyfta fram och arbeta med under kommande läsår. 12
Föräldraskap Utanförskap Höga krav Sociala medier Grundsärskolan Trygghet I det förebyggande arbetet så arbetar grundsärskolan med att vara personaltätt för att eleverna skall känna och uppleva trygghet. Man arbetar mycket med relationsbyggande mellan personal, elev men också elev, elev efter deras förmåga. Det är alltid personal ute på rasterna och personal följer med vid lunch. När eleverna har idrott så finns det alltid personal med i omklädningsrummen. En trygghetsfaktor är att grundsärskolans elever alltid har ett hemklassrum där de flesta lektionerna genomförs och att klasstorlekarna är små, 5-8 st i varje klass. Utifrån kartläggningen så upplever eleverna att de har studiero på lektionerna och att samma personal har följt klassen genom hela skoldagen, vilket också har ökat tryggheten för eleverna. Rastaktiviteter Eleverna på grundsärskolan har olika aktiviteter att sysselsätta sig på rasterna och här skiljer grundsärskolans elever från grundskolans resultat i kartläggningen, eleverna upplever att de har aktiviteter att göra på rasterna. Grundsärskolans elever utnyttjar ofta fritidshemmets lokaler, uppehållsrum under rasterna där de spelar spel eller spelar kort, de har även tillgång till bordtennis, klätter-/gungredskap, landbandyrink, basketkorgar ute. Delaktighet och inflytande I terminstermometern upplevde eleverna att de var delaktiga och att lärarna lyssnade på deras synpunkter. Ett större arbete skall genomföras vid början av läsåret med att implementera inflytande och delaktighetsplanen för eleverna (se bilaga 8). För att binda ihop skolan och fritiden så har vi samarbetat med Fritid Stråga under året och det har eleverna upplevt mycket bra. Syftet med det arbetet är att eleverna skall fått en meningsfull fritid med flera vuxna- och kamratkontakter. Personalen på Stråga har även deltagit aktivt på flera utav våra aktiviteter som skett utanför skolområdet. Etnicitet och inkludering En aktivitetsdag med fotboll genomförts. Denna dag bildade de eleverna som går i mottagningsklasserna och grundsärskolans elever ett fotbollslag där de spelade mot lärarna. Detta upplevdes mycket positivt av alla elever och personal. 13
I det främjande arbetet med de olika diskrimineringsgrunderna ska vi arbeta följande på Junedalsskolan: Kön o Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i klassrummet, mötet med olika elever. Att ge flickor och pojkar lika stort utrymme i vår verksamhet, när det gäller t.ex. klassrum så kan man genomföra talrundor för att gynna såväl tysta pojkar som flickor. Ansvarig: Pedagoger o Årskurs 9 har en temadag jämställdhet samt genomför Normstorm Ansvarig: Trygghetsgruppen och ämneslärare i bild och sv. o Kompetensutveckling till personal kring jämställdhet inom ramen för normstorm. Ansvar: Rektor o Föreläsning för alla elever tema jämställdhet. Ansvar: Rektor o På klassrådstiden diskutera vilka fördomar och stereotypa föreställningar som kan finnas i media men även i våra läromedel. Ansvarig: Klassföreståndare Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet o Årskurs 9 har en temadag om sex och samlevnad där HBTQ och olika normer diskuteras. Ansvarig: Trygghetsgruppen, klassföreståndare o Att noga tänka över syftet om man gör olika gruppdelningar om varför man kanske ska ha pojk eller flickgrupper. Ansvarig: Pedagoger o Prata om transfrågor inom ramen för ämnet biologi och på klassrådstiden. Ansvarig: Undervisande lärare i bi, Klassföreståndare o Att tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Ansvarig: Pedagog o Inom ämnena historia och religion belysa rasismens idéhistoria och vilka effekter de har haft på det svenska samhället. Ansvarig: ämneslärare i hi och re o Vi uppmärksammar elevers flerspråkighet genom att erbjuda modersmålsundervisning och försöker lägga denna undervisning på en bra tid för att synliggöra och höja statusen på den undervisningen. Ansvarig: Rektor Religion eller annan trosuppfattning o Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt. Ansvarig: Pedagoger o På klassrådstiden samt inom ramen för ämnes religion ta upp frågor om fördomar och stereotypa föreställningar om olika religiösa grupper som kan 14
förekomma i media eller i våra läromedel. Ansvarig: Undervisande lärare i re, Klassföreståndare Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder o Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Ansvarig: Pedagoger o Anpassa de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas så att alla elever kan delta. Ansvarig: Rektor och pedagoger o Grundskolans åk 7 får besök av specialpedagog och lärare i grundsärskolan där frågor om funktionsnedsättning tas upp. Ansvar: Trygghetsgruppen, spec ped o En aktivitetsdag där man får prova olika idrotter inom handikappidrotten genomförs. Ansvar: Trygghetsgruppen o Diskutera med eleverna om fördomar och stereotypa föreställningar om människor med olika funktionsnedsättningar. Ansvarig: Klassföreståndare o Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Ansvarig: Pedagoger o Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypaföreställningar om människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media eller läromedel. Ansvarig: Klassföreståndare, ämneslärare o Årskurs 9 har en tema dag HBTQ samt genomför Normstorm Ansvarig: Trygghetsgruppen och ämneslärare i bild och sv. o Tillsammans med eleverna analysera och diskutera på klassrådstiden om det i skolan finns normer kring ålder som är extra påfallande, exempelvis att äldre i verksamheten får förmåner som de yngre inte får, och som kan skapa hierarkier. Ansvarig: Klassföreståndare Mål Att implementera likabehandlingsplanen för att det ska bli ett mer lättillgängligt och levande dokument, ev en populärversion. Att utveckla rutiner kring trygghetsarbetet Att öka den normkritiska medvetenheten på skolan. 15
Åtgärder Likabehandlingsplanen implementeras genom information på personalkonferens, diskussioner i arbetslagen, föräldramöten och klassdiskussioner. Rektor träffar alla elever årskursvis för att informera om likabehandlingsplanen och trygghetsarbetet på skolan. Klassföreståndare får i uppdrag att diskutera detta på klassföreståndartid. Det är viktigt att alla elever vet att de ska vända sig till någon vuxen på skolan om de själva eller någon annan utsätts för kränkning. Ansvar: Rektor, trygghetsgrupp, klassföreståndare och alla på skolan. Tidpunkt: Ht 2016 Vi kommer att genomföra en utbildningsdag för faddrarna där vi diskuterar värdegrundsfrågor och diskrimineringsgrunderna samt fadderuppdraget. Ansvar: Trygghetsgruppen. Tidpunkt: oktober Rutinerna kring samarbetet mellan arbetslag och trygghetsgrupp behöver förbättras, så att trygghetsgruppen får ta del av arbetslagens insatser för trygghet och trivsel under året. Under höstterminen kommer nya rutiner framarbetats och kommer att implementeras i verksamheten under läsåret för att sedan utvärderas under vårterminen. Arbetslagen behöver utse en representant i början av varje läsår, som är intresserad av trygghetsgruppens uppdrag. Ansvar: Arbetslag och trygghetsgruppens representant. Inom ramen för ämne bild kommer man att arbeta med ett kommunövergripande projekt som heter Normstorm i åk 9. Lärarna i bild har för avsikt att utveckla ett ämnesövergripande tema inom projektet. Ansvar: Lärare i bild. Rastvärdssystem Kartläggningen visar på att grundskolans rastvärdssystem behöver förbättras. Eleverna känner sig otrygga i vissa korridorer och skymda utrymmen. Eleverna saknar generellt vuxennärvaro på raster och efterfrågar att rastvärdarna blir mer synliga. Mål Att öka vuxennärvaron där elever vistas på skolan Att utveckla rastaktiviteter. Åtgärder Vi ska arbeta fram en lathund för rastvärdarna för att alla ska veta var man ska vistas under sin rastvärdstid. Ansvar: Trygghetsgruppen. Tidpunkt: augusti. En pärm med rastvärdarnas tider finns i personalrummet och i Kuben. Ansvar: Fritidsledare. Tidpunkt: Ht 2016. Rastaktiviteter möjliggörs för eleverna. Ansvar: Fritidsledare. Tidpunkt: Hela läsåret. Tydliga riktlinjer från skolledningen om schema och lathund för rastvärdskap. Förslagsvis skall man arbeta i par som rastvärdar. Ansvar: Rektor. Tidpunkt: Personalkonferens 16
Trygghet och trivsel Kartläggningen visar att de flesta elever känner sig trygga på vår skola, men det finns ständigt anledning att förbättra arbetet kring trygghet och trivsel. I detta arbete är klassföreståndarens uppdrag kring relationsbyggande med eleven och vårdnadshavare en grundsten. Mål Att eleverna upplever trygghet och trivsel samt arbetsro i skolan. Att eleverna upplever att de blir bemötta på ett positivt och respektfullt sätt. Åtgärder Arbetslagen på skolan ansvarar för det dagliga arbetet kring trygghet och trivsel. Undervisande lärare arbetar utifrån positiv förstärkning, samt positiv uppmärksamhet till eleverna i klassrummet. De tar upp trygghet och trivsel i inskolningssamtal och utvecklingssamtal. Ansvar: Alla lärare. Tidpunkt: Kontinuerligt Trygghetsenkäten uppföljning och uppdatering av frågorna i enkäten, utifrån kartläggning och diskrimineringsgrunder. Ansvar: Trygghetsgruppen. Tidpunkt: Senast februari 2017. Klassdiskussioner elever efterfrågar mer diskussioner i klassen om trygghet, beteende och internet (netikett). EHT skall ha återkommande klassdiskussioner och värderingsövningar i framförallt årskurs 7 för att främja en trygg skolmiljö och skapa en större gemenskap. Ansvar: Alla lärare samt EHT. Tidpunkt: Hela läsåret. Ta fram materiel med diskussionsteman och värderingsövningar med olika teman kring dessa frågor och diskrimineringsgrunderna som skall finns tillgängligt för klassföreståndare på V- klass. Ansvar: Kurator samt EHT. Tidpunkt: Ht 2017. Anslag eleverna föreslår att vi synliggör trivselregler och likabehandlingsplan mer. Dels genom diskussioner, dels genom anslag på olika ställen på skolan. Vi diskuterar olika sätt att göra detta genom KLT-diskussioner m.m. Ansvar: Trygghetsgruppen. Undervisande lärare åk 7 i bild Tidpunkt: läsåret 16/17. Skolfrånvaro Skolan använder en modell för att tidigt upptäcka och åtgärda skolfrånvaro i samverkan med socialtjänsten (se bilaga 1). Denna plan skall vara lättöverskådlig med tydliga ansvarsområden. Mål Att utveckla och implementera rutiner för uppmärksammande av skolfrånvaro Att minska skolfrånvaron Att öka psykisk hälsa. Åtgärder Under året arbetar skolan enligt modell för skolfrånvaro, (se bilaga 1). Den är tydlig vad gäller ansvarsområden i frånvaroarbetet. Huvudansvaret för att initiera ett arbete kring frånvaro för 17
en elev ligger hos klassföreståndare. Ansvarsfördelning med rektor och EHT sker enligt bifogad modell. Ansvar: Klassföreståndare Via vårt frånvarosystem V-klass finns möjligheten för vårdnadshavare att får epost när deras barn har varit ogiltigt frånvarande från lektion. Kartläggning Under juni sammanställer trygghetsgruppen utvärdering av årets åtgärder. Efter detta arbete tar trygghetsgruppen fram den nya likabehandlingsplanen senast sista juni. Under vårterminen genomförs ny kartläggning. Ansvar: Trygghetsgruppen, Rektor. Trygghetsgruppens arbete skall under 16/17 vara kontinuerlig, samt att gruppens sammansättning är intakt. Samverkan och återkoppling mellan trygghetsgrupp och arbetslag ska förbättras. Ansvar: Trygghetsgruppen 18
Åtgärdande arbete I det åtgärdande arbetet ingår rutiner för att upptäcka, utreda, åtgärda och dokumentera diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Mål Att alla vet vem de ska vända sig till då de själva eller någon annan upplever sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Att vi har tydliga och implementerade rutiner för utredning och dokumentation. Information. Elever och vårdnadshavare informeras under rektorns samling och föräldramöte om rutiner kring likabehandlingsarbetet. De får också veta att det är viktigt att de vänder sig till någon vuxen på skolan om de eller någon annan blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Detta tas även upp vid utvecklingssamtal och klassdiskussioner. Utredning och dokumentation Det är den utsatta eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Det yttersta ansvaret för att utredning av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomförs, har rektor. I skollagen kap. 5 6 (2010:800) beskrivs disciplinära åtgärder som rektor kan fatta beslut om. Ansvar: Personal som får kännedom om ärendet. Tidpunkt: Utredning startas samma dag. 1. Berörda klassföreståndare informeras och utredning inleds. 2. Klassföreståndaren tillsammans med annan vuxen i arbetslag som berörs, genomför samtal med de inblandade. Samtalen dokumenteras enligt utredningsmall i bilaga 2. Stor hänsyn till den utsatte och övriga inblandade ska tas. Utredningen ska tydligt visa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som genomfört kränkningen. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. En sådan enkel utredning kan dock bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och situationen därefter är uppklarad och utagerad. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler barn eller elever samt personal. I vissa fall kan kränkningar uppfattas och hanteras som enstaka händelser som snabbt klaras upp medan de i själva verket är mer systematiska och återkommande. (Skolverket 2006) Vår strävan är att få ett lösningsfokuserat samtal mellan skolan, den utsatta eleven vårdnadshavare och den/de som trakasserat och/eller kränkt. Vid mer allvarliga omfattande/akuta händelser kontaktas rektor/skolledning som leder och fördelar arbetet. 3. Vårdnadshavare till alla inblandade elever informeras, helst samma dag, men senast inom 24 timmar, som de enskilda samtalen skett, och kallas vid behov att komma till skolan för ytterligare samtal. 19
4. Rektor och elevhälsoteam informeras. Rektorn ansvarar för anmälan till huvudmannen samt bedömning för om eventuellt anmälan bör göras till andra myndigheter. 5. Klassföreståndaren/kurator följer upp ärendet och dokumenterar genomförda kommunikationer och åtgärder, enligt uppföljningsmall (bilaga 3). Eventuellt upprättas åtgärdsprogram. 6. Efter avslutat ärende lämnas dokumentation till arbetslagets kurator för arkivering. Om en elev känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen på skolan ansvarar rektorn för utredningen. Den som får kännedom om sådant ärende anmäler detta till rektor, som utreder genom samtal med de inblandade och vidtar åtgärder. 20
Bilagor Bilaga 1 - Åtgärdande insatser vid skolfrånvaro, Junedalsskolan 21
Första frånvarotillfället/ dagen Efter tredje frånvarotillfället/ dagen Efter ytterligare tre frånvarotillfällen/ dagar Fortsatt frånvaro Fortsatt frånvaro trots åtgärder Åtgärd Alternativ/ möjligheter, ev. stöd Samtal med vårdnadshavare skall ske efter första, andra och tredje frånvarotillfället/ dagen. Kontaktlärare ringer i första hand vårdnadshavare för att informera om frånvaron. Det är dock viktigt att kolla av med vårdnadshavarna om de vet orsaken till frånvaron. Informera elev om att samtal kommer att ringas, alt. har ringts. Undersök orsaker. Önskar/efterfrågar elev eller föräldrar något stöd? I vissa fall: Om eleven är frånvarande i flera dagar/veckor och kontaktlärare inte får kontakt med vårdnadshavare trots upprepade försök, kontaktas EHT. Anmälan till socialtjänsten skall övervägas. Föreslå ev kontakt med kurator, skolsköterska eller SYV (utefter ev behov) Kontaktlärare kontaktar snabbt kurator, så att kurator kan kalla elev till samtal. Samtalet innebär en skolsocial kartläggning med syfte att hitta orsaken/ orsakerna till frånvaron, samt att motivera elev till skolgång. Beroende på orsak erbjuder kuratorn alternativt stöd med målet att frånvaron ska upphöra. Kuratorn informerar vårdnadshavare, samt återkopplar till kontaktlärare om eventuella önskemål, alternativt stöd etc. Kontaktläraren fortsätter att kontakta vårdnadshavare vid ytterligare frånvaro! Fortsatt kontakt med kurator? Kontakt med skolsköterska, SYV? BUP? Kommunens Råd och Serviceinsatser utifrån behov (inkl. fältsekreterare)? Kontaktlärare kontaktar kurator som informerar fältsekreterare. Fältsekreterare kallar elev och vårdnadshavare till samtal. Fältsekreterare gör tillsammans med familjen en kartläggning med fokus på både skolfrågor och sociala frågor. Samtalet hålls utifrån Signs of Safety med bl a mapping som metod. Syfte; att motivera elev till skolgång. Ställa frågan Vad fungerar? och se hur man kan utnyttja styrkor hos eleven och nätverket. Önskar/efterfrågar familjen stöd? Söker samtycke för återkoppling till skolan om ev. skolrelaterade önskemål, stöd etc. Kommunens Råd- och Serviceinsatser utifrån behov (inkl. insatser från fältsekreterare)? Kontakt med kurator, skolsköterska, SYV, BUP? Kontaktlärare kontaktar kurator. Kurator meddelar rektor som i sin tur kallar elev och vårdnadshavare till ett uppföljningssamtal. Sammansättningen av deltagare på mötet skall behovsprövas, men förslag är kontaktlärare, rektor, kurator och ev fältsekreterare. Här är det viktigt att det endast finns nyckelpersoner med och att familjen inte känner sig i underläge. Syftet med mötet är att följa upp de åtgärder som genomförts och att utröna varför frånvaron fortsätter, men framförallt att se framåt och se - hur använda styrkorna? Åtgärder vidtas efter diskussioner med familjen. Samma erbjudande som tidigare. Kontaktlärare kontaktar kurator och rektor. Om familjen önskar ansöka om bistånd via socialtjänsten, kontakta fältsekreterare eller mottagningssekreterare på socialtjänstens lokalkontor. Om en ansökan inte är aktuellt, men oron kvarstår gör rektor en anmälan till socialtjänstens lokalkontor. Rektor samordnar ett ev konsultationsmöte med berörd personal på skolan, samt ev fältsekreterare, för att diskutera hur man går vidare. Vill familjen ha stöd, d.v.s. ansöka om bistånd? (Ansvar; mottagningssekreterare eller fältsekreterare) En lathund för vad man kan lyfta i en ev anmälan finns på Kompassen. 22
23
Bilaga 2 - Utredningsmall Utredning gällande diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling (Denna blankett ska användas av klassföreståndare i ett första skede för att ha dokumentation kring händelsen om den kränkande behandlingen fortlöper.) Namn: Klass: Datum för händelsen: Beskrivning och anledning till händelsen: Elevens beskrivning av sin situation Andra inblandade elevers beskrivning av situationen Namn: Klass: 24
Den utsatta elevens förslag på åtgärder Vårdnadshavares förslag till åtgärder Skolans förslag till åtgärder 25
Bilaga 3 - Vidtagna åtgärder uppföljningsmall 26
Bilaga 4 - Ordningsregler för Junedalsskolan För att skapa en trivsam, trevlig, trygg studiemiljö med arbetsro följer vi följande ordningsregler. På Junedalsskolan uppträder vi schysst och respektfullt mot varandra. Eleverna kommer i tid till undervisningen och har med sig den materiel som behövs. På Junedalsskolan råder arbetsro på lektionerna. På Junedalsskolan använder vi ett vårdat språk utan ord, symboler eller tecken som kan betraktas som diskriminerande eller kränkande. På Junedalsskolan förvaras alla ytterkläder, såsom ytterjackor och mössa/keps, i elevskåpen eller på annan anvisad plats under skoldagen. På Junedalsskolan är vi aktsamma om skolans miljö och materiel. På Junedalsskolan används mobiltelefon och andra mediaspelare utan att störa eller skada. Vid undervisning och i matsal är de avstängda eller på flygplansläge. I övriga utrymmen på ljudlöst. På Junedalsskolan förekommer inga föremål och aktiviteter som kan anses som hälsofarliga eller farliga på annat sätt. Elevskåp kan på förekommen anledning öppnas av skolans personal utan elevs närvaro eller medgivande. Konsekvenser utifrån ordningsregler Vuxna har ett särskilt ansvar för elevens trygg- och säkerhet, vilket beskrivs utifrån ett fostransperspektiv i läroplanen. Skolans uppdrag är att vara delaktiga i elevens fostran till en demokratisk, ansvarstagande samhällsmedborgare som uppträder med respekt mot andra människor och egendom. I skolan har därför vuxna ett uppdrag att följa elevers utveckling i dessa frågor. Konsekvenser ska därför ses ur ett fostransperspektiv och inte som en bestraffning Om en elev inte uppträder som ordningsreglerna föreskriver: 1. kommer eleven att få en tillsägelse 2. om det upprepas eller, inte upphör får lärare får visa ut en elev från en lektion om eleven inte ändrar sitt beteende efter tillsägelse. Ett samtal mellan kontaktlärare och elev sker och elevens målsman kommer att meddelas samma dag. 3. om det upprepas eller, inte upphör får lärare besluta att en elev kan få stanna högst en timma efter undervisningen avslutats eller en timma innan undervisningen börjar. 4. om eleven upprepar sitt beteende eller gör sig skyldig till allvarligare förseelser kommer lärare att göra en anmälan till skolans elevhälsoteam. En utredning görs i samråd med föräldrar. Elevhälsoteamet kommer att föreslå åtgärder, som är anpassade till de behov som finns för att ändra beteende. 5. kan rektor, efter utredning, besluta om att tilldela eleven en skriftlig varning. Den innehåller vilka åtgärder som kommer att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende. Vårdnadshavare informeras. 6. kan rektor, om tidigare åtgärder efter utredning, inte varit tillräckliga eller för att tillförsäkra andra elevers trygghet eller studiero, besluta att eleven får följa 27
undervisningen i annan undervisningsgrupp eller på annan plats i skolan. Beslutet gäller i två veckor dock högst fyra veckor. Vårdnadshavare informeras. 7. kan rektor, om tidigare åtgärder, inte varit tillräckliga eller av andra omständigheter inte varit möjliga att genomföra, besluta att eleven får följa undervisningen vid en annan skolenhet t ex områdesenhet. Beslutet fattas gemensamt med rektor vid mottagande enhet. Beslutet gäller i två veckor dock högst fyra veckor. Vårdnadshavare informeras. 8. kan rektor, om det nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero, om syftet med ovanstående åtgärder inte uppnåtts eller om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende, stänga av en elev helt eller delvis i grundskolan. Eleven ska få undervisningen den går miste om kompenserad. Vårdnadshavare ska få chans att yttra sig innan beslut fattas. Beslutet gäller omedelbart och gäller under den tid som krävs för att utreda vilka åtgärder som behövs. Huvudman och socialtjänst informeras. Konsekvenser gällande specifikt: Störande föremål Om en elev använder mobiltelefon eller andra föremål så att de anses som störande eller skadliga får de beslagtas av lärare till skoldagens slut. Innehav av knivar, vapen el liknande föremål kommer att polisanmälas Skadegörelse Skolan polisanmäler all form av grövre skadegörelse och klotter. Skolan kan genom Jönköpings kommun kräva full ersättning för skadad egendom. Misshandel, hot eller förtal Fysiska eller verbala kränkningar kan efter bedömning av skolledning bli föremål för en polisanmälan. Tobak Om det kommer till vår kännedom att elev använder tobak kommer vårdnadshavare att meddelas senast dagen efter. Frånvaro Ogiltig frånvaro meddelas vårdnadshavare samma dag. Vårdnadshavare, elev och kontaktlärare är överens om ovanstående. Datum Vårdnadshavare Vårdnadshavare Elev Kontaktlärare 28
Bilaga 5 Kommunens ANTD enkät Temadag åk 9 Årscirkel - Förebyggande och främjande arbete lå 16/17 Ekobussen åk 8 Utbildning av faddrar Beslut av ny plan ANTD-enkät Prao åk 9 Nov Okt Dec Jan Feb Mars Arbete med nya klasser inför åk 7. Temadagar åk 7 och 8 Besök av räddningstjänst åk 8 Lägerskola åk 8 Stockholm åk 9 Val av faddrar Info om grundsär åk 7 Besök av räddningstjänst åk 7 Temadag åk 9 Klassaktiviteter Förslag till ny plan presenteras Inskolningssamtal åk 7 Etik på nätet åk 7 Sept Aug Juli Juni April Maj Utbyte med Tyskland Prao åk 8 Elever hjäper elever Nya klasser åk 7 på besök Polisinfo åk 8 Trygghetsenkät Suckfest åk 9 Klassaktiviteter Analys enkätresultat Temadagarnas innehåll: Åk 7 funktionsnedsättning/hlr Åk 8 etnicitet Åk 9 HBTQ Övriga aktiviteter: Föräldrar förebygger normstorm åk 9, hälsosamtal åk 7 Kartläggningar och specifika insatser utifrån behov, tjej- och killgrupper Författarbesök åk 7 (?) 29
Bilaga 6 Fortsättning årscirkel - grundskolan FOKUSORmråden? Tidsplan Insatser Ansvarig Augusti Klassaktivitet Klassföreståndare Augusti Förslag till ny plan presenteras, diskuteras i klasserna och elevrådet Rektor Augusti Inskolningssamtal åk 7 Klassföreståndare Augusti Etik på nätet åk 7 September Lägerskola åk 8 Arbetslaget åk 8 September Val av faddrar fritidsled September Info om grundsärskolan åk 7 Bitr rektor, spec ped September Presentation av likabehandlingsplanen för eleverna på klassrådstiden Klassföreståndare September Temadagar åk 9 - jämställdhet trygghetsgruppen Oktober Ekobussen åk 8 Lärare i bi Oktober Stockholm åk 9 Arbetslaget åk 9 Oktober Utbildning av faddrar fritidsled Oktober Beslut likabehandlingsplan Samverkansgrupp Oktober Prao åk 9 Syv November ANDT- enkät Klassföreståndare November Temadagar åk 9 trygghetsgruppen 30
Februari Kommunens brukarenkät åk 8 Klassföreståndare Mars Arbete med nya klasser inför åk 8 Kurator, bitr. rektor, specialpedagog Mars Temadagar åk 7 och 8 trygghetsgruppen Mars Besök av räddningstjänst åk 8 Bitr rektor April April Utbyte med Tyskland? April Prao åk 8 Syo Maj Elever hjälper elever fritidsledare Maj Nya klasser åk 7 på besök Klassföreståndare Maj Trygghetsenkät Klassföreståndare + Rektor Juni Suckfest åk 9 Fritidsledare + mu lär Juni Klassaktiviteter Klassföreståndare Juni Analys enkätresultat trygghetsgruppen Polisinfo åk 9 kurator 31
Bilaga 7 Checklista likabehandlingsarbetet i grundsärskolan lå 16/17 Fokusområden - Exempel på lektionsunderlag kommer att läggas upp i V-klass. Åk 7 - TRYGGHET Åk 8 - ANSVAR Åk 9 - SJÄLVSTÄNDIGHET Augusti o Klassaktiviteter. o Planen för Likabehandling och kränkande behandling introduceras i klasserna September o Kamratskap, inklusive kamratskap på Internet, grupptryck, kamrat, teambuilding o Hälsofrämjande arbete vecka 39, Miljö & hälsovecka. Oktober o Mänskliga rättigheter - 24/10 FN-dagen, allas lika värde, människohandel o Demokrati o Barns rättigheter November o Medier och källkritik, Inklusive frågor kring kränkningar på Internet o Självbild December o Likabehandling, inklusive kränkningar på Internet, utanförskap o Sociala medier Januari o Likabehandling, inklusive kränkningar på Internet o HBTQ Februari 32
o Hälsofrämjande arbete Mars Maj o Miljö och hållbar utveckling den 19 mars Earth Hour kretslopp o Samhällsekonomi, entreprenörskap, skatt o Etik och moral Djurrätt, Fusk, Lagar och regler, Samhällsansvar o Jämställdhet och genus, Könade ord, könsroller o Enkät Tips från Internet: Lektioner gällande Demokrati, Tolerans och Mänskliga rättigheter finns under www.levandehistoria,se/uppdragdemokrati Där finns 22 olika workshops som är lämpliga för ungdomar till åk 8-9. De är uppdelade i tre teman: Demokrati som har 6 workshops Tolerans har 7 workshops och Mänskliga rättigheter har 9 workshops 33
Bilaga 8 Inflytande och delaktighet Plan för elevernas delaktighet och inflytande Denna plan kommer att under våren att kommuniceras med elever och personal i syfte att var klar för planering av arbetet under lå 1516 I Lgr11 Kap 2 Övergripande mål och riktlinjer anges 2.3 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Mål Skolans mål är att varje elev: tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska: främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. 34
Läraren ska: utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer, tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. Elevråd/Klassråd Varje klass utser representanter till elevrådet Elevrådet träffas årskursvis 2-3 ggr/termin. Rektor deltar vid minst ett tillfälle/termin Klassråd genomförs en gång/månad under resurstiden Klassrådet leds av elever i klassen. Rektor informerar om aktuella frågor och tar fram diskussionsfrågor till klassrådet. Ur elevrådet utses en styrelse med representant från varje årskurs. Elevrådets styrelse träffas en gång/månad. Elevrådets styrelse planerar och genomför olika aktiviteter. Elevrådets styrelse bjuder in huvudskyddsombuden för eleverna vid två tillfällen varje termin Ansvar Klf sept Fritidsledare Klf Klf Rektor Fritidsledare- okt Fritidsledare Fritidsledare Fritidsled, skyddsombud elevrådets ordförande Elevskyddsombud Varje klass utser ett elevskyddsombud Dessa ombud får en utbildning Ur denna grupp väljs ett huvudskyddsombud per årskurs Huvudskyddsombud för eleverna deltar i skyddsrond Elevskyddsombuden skriver en årlig plan för sitt arbetsmiljöarbete utifrån skyddsrond och trivselenkäten Ansvar Klf - sept Huvudskyddsombud - nov Huvudskyddsombud - okt Bitr rektor Huvudskyddsombud 35