HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN
INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under 2007 arbeta fram ett underlag till ett kommunalt handlingsprogram. Handlingsprogrammet skall beskriva hur man i Bjurholms kommun skall fortsätta arbetet med entreprenörskap och företagsamhet efter det att projektet Priopol avslutas. Förslaget till handlingsplan skall mynna ut i ett politiskt beslut ang. kommunen fortsatta arbete med dessa frågor. Allmänt BAKGRUND Under 2007 ska PRIOPOL arbeta för att ta fram ett gemensamt handlingsprogram för hela Västerbottens län. Ett handlingsprogram som visar på en fungerande organisation och ett inarbetat arbetssätt för hur arbetet med entreprenörskap och företagsamhet ska bidra till långsiktig utveckling i länet. Grunden för ett gemensamt handlingsprogram utgörs av varje kommuns beslut om hur de skall arbeta med företagsamhet och entreprenörskap i sin kommun. Utifrån de kommunala besluten görs sedan det regionala handlingsprogrammet för Västerbottens län, det skall i sin tur ligga till grund för framtida insatser och ev. projekt i Mål 2 under programperioden 2007 2013. Under åren har övervägande del av eleverna vid Castorskolans alla stadier varit inblandade i arbetet med företagsamhet i skola. Arbetet har varit väl förankrat hos så väl de deltagande eleverna, föräldrar, lärare, politiker som inom näringslivet. Förutsättningarna för arbetet med företagsamhet i skolan har alltså varit mycket goda. I en gemensam strategi för tillväxt i Umeå Regionen framhåller regionens näringslivschefer samverkan mellan skola och näringsliv som ett av fem prioriterade områden. Här nämns även att det är av yttersta angelägenhet att skola och näringsliv samarbetat så att skolan alltid har aktuell information om näringslivet. I samverkan skall skola och näringsliv ge eleverna en god inblick i det lokala näringslivet och arbetsmarknaden. En kunskap som av eleven kan användas i val av praoplats, studiebesök och/eller vid yrkesförberedande studier. 2
Bjurholms kommun: Bjurholms kommun med ca 2 500 invånare och sina 1 374 km ²är Sveriges minsta kommun och blev egen så sent som 1983. Här finns ca 510 registrerade företag. Bjurholm kännetecknas som den lilla näringslivsvänliga kommunen med korta beslutsvägar och enkel byråkrati. Detta kan verifieras då kommunen all sedan 2001 haft Norrlands bästa företagsklimat enligt de undersökningar som Svenska Näringsliv årligen presenterar. Näringslivet i Bjurholm uppvisar ett brett spektrum från små tillverkande företag till högteknologisk industri. I kommunen har även servicenäringarna stor betydelse. Kommunens profilföretag är koncentrerade till jord- och skogsbruk samt verkstads- och plastindustri. I Bjurholm finns goda möjligheter för företag att etableras och utvecklas. Här bedrivs ett offensivt och aktivt utvecklingsarbete mellan näringslivet och kommunen, detta i syfte att utveckla kommunen, skapa inflyttning samt att skapa tillväxt bland nya och befintliga företag. Castorskolan: Grundskolorna/skolan (ht 04) har deltagit i olika företagsamhetsprojekt sedan 1997. Fortbildning för personalen har då varit en central del i verksamheten. All undervisande personal har deltagit i fortbildning vid flera tillfällen t ex i kurser, föreläsningar och konferenser. Kommunen har också deltagit i arbetet inom Prio 1 och PRIOPOL, särskild satsning har också gjorts för elever med särskilda behov. Projektarbeten under perioden har bedrivits så att alla skolans elever har varit med. Vissa projekt har pågått under kortare tid än en termin och andra har bedrivits under längre tid, vissa över flera terminer. Andra projekt har infogats i den vanliga undervisningen. Projekten har under senare år blivit allt mer praktiska med många finurliga uppfinningar som slutresultat. 1Varje läsår anordnas en utställning där eleverna har möjlighet att för allmänhet och inbjudna gäster visa de produkter/alster som producerats. En mycket uppskattad aktivitet för såväl utställare som besökare. 3
MÅL &VISION Att samarbetet mellan olika företag i Bjurholms kommun, organisationer (lokala/regionala,) kommunen och skolan fördjupas och utvecklas till ett naturligt inslag i den ordinarie skolundervisningen. Detta för att skapa kunskap och insikt för ungdomarna ang. företagande, socialt företagande, entreprenörskap och projektdrivet arbete som ett naturligt inslag i vardagen. Alla elever som avslutar sin skolgång på Castorskola i Bjurholm skall under sin grundskoletid ha träffat minst 5 företagare samt besökt 3 företag. Att Castorskolan kan knyta till sin 10 företag som deltar i samarbetet kring det entreprenöriella tänkandet. Att fler ungdomar ser företagande som ett alternativ till anställning Att antalet unga företagare i kommunen ökar Att arbetet i skolan från förskola till högstadium präglas av ett entreprenöriellt tänkande och kreativt klimat. Att eleverna under sin grundskoletid ges möjlighet att utvecklas till individer med egenskaper att se förändringsmöjligheter och kreativa lösningar på problem oavsett framtida sysselsättning. 4
SWOT Styrkor Lokalkännedom Närheten elever företagande beslutsfattare Bred näringslivsstruktur Arbetet med företagsamhet i skolan är i framkant Möjligheter Nya otraditionella branscher Nära samarbete med andra kommuner Lättare att förankra nya syn- och arbetssätt En lärarkår som är väl införstådd i arbetet med företagsamt lärande Svagheter Kommunens storlek Många enmansföretag ger svårigheter i mottagande och samarbete Tillgången till resurser i skolan Hot Generationsproblem - vilket gör att vissa branscher kommer att försvinna Resurstilldelning Tid för engagemang från företagen Hög medelålder bland företagarna 5
SAMVERKAN SKOLA NÄRINGSLIV - SAMHÄLLE Andelen egen- och nyföretagande är låg i vår kommun/region, därför är det av stor vikt att insatser för att främja ungdomars företagsamhet, kreativitet och innovationsförmåga prioriteras. Detta ligger till grund för vår kommuns överlevnad och utveckling. Ett sätt att aktivt arbeta för att främja nyföretagande i kommunen är genom att fördjupa samarbetet mellan skola och det lokala näringslivet. Därför är det av stor vikt att detta arbete prioriteras och startar redan i grundskolan samt att man ser detta som ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten i skolan. Samarbetet mellan näringsliv och skola skall ses som ett vinn vinn koncept, dvs. med ett väl utvecklat samarbete ger man eleverna möjligheten att få insikt och kunskap i företagandet, hur arbetslivet fungerar, förståelse av värdet av ett brett näringsliv för en kommun. Men å andra sidan så skapar man även förståelse hos närsamhället för de arbetsmetoder som skolan använder sig av och vilka intressen som ungdomarna har. Dvs i ett väl utvecklat samarbete på allas villkor finns bara vinnare. ORGANISATION Organisation och styrning av arbetet bör delas upp på olika nivåer Lokalt: Regionalt Länet Processledare, politiker från Kultur och Utbildningsnämnden, skolchef, näringslivsutvecklare, näringslivsrepresentant Ang arbetet i Umeåregionen så skulle man kunna tänka sig att lyfta ned arbetet till ett Umeåregion perspektiv. Umeåregionens kommuner skulle då samverka utifrån en gemensam regional regionstyrgrupp och i nära samverkan med det kommunöverskridande samarbete som idag pågår i grupperingarna skola näringsliv. Länsstyrelse, Kommunförbund, (KSO), Företagarna, Almi Gemensamma aktiviteter för länet: Regionalt så ansvaras för utbildningsinsatser för skolledare, lärare, syv samt övrig personal i företagsamt lärande. Samordna ansökningar om stöd för gemensamma projekt. 6
UTVÄRDERING, UPPFÖLJNING & ÅTERKOPPLING Uppföljning, utvärdering och återkoppling görs kontinuerligt enligt följande: Möten hålls 2 ggr/år mellan skola - näringsliv En mindre aktiv arbetsgrupp arbetar operativt mellan mötena Ett utvärderingsunderlag tillställs parterna som bygger på att parterna gemensamt på alla nivåer kontinuerligt "följer" och vid behov omprioriterar inriktningen. För verksamheten nödvändiga hemsidor uppdateras kontinuerligt. Nätverk med representanter för arbetsgrupper skola - arbetsliv följer utvecklingen Kultur- och utbildningsnämnden följer årligen upp handlingsprogrammet Samordning av uppföljning sker via processledaren som samlar in, sammanställer och rapporterar samt är behjälplig med information och stöd. Syftet med uppföljning och utvärdering är att ge snabb och aktuell lägesinformation i allmänhet och i Kultur- och utbildningsförvaltningen i synnerhet. Att snabbt sprida goda exempel i samt vid behov samordnat stödja verksamhetsnivåerna i dess vidare utveckling. Därutöver aktivt medverka till att verksamhetsplanen enligt ovan blir genomförd. 7