Transportdag Norrköping 2013 03 27
Transportdag Behövs transporter? Transportslagen Bil Järnväg Flyg Båt Speditörens roll Ansvar/avtal Incoterms Risker försäkring Combiterms NSAB Fraktberäkning ÖvningsuppgiQer
Försörjningskedjan Rå- vara Under- leverantör Komponentleverantör Produkt- *llverkare Central- lager Regional- alt. Grossist- lager Lokalt lager alt. detaljist Konsu- ment = med transport; bil, järnväg, flyg, båt alt kombina*oner via omlastningar på terminaler, hamnar mm
Försörjningskedjan Rå- vara Under- leverantör Komponentleverantör Produkt- *llverkare Central- lager Regional- alt. Grossist- lager Lokalt lager alt. detaljist Konsu- ment Materialförsörjning Supply Chain Distribu*on Demand Chain
Försörjningskedjan Rå- vara Under- leverantör Komponentleverantör Produkt- *llverkare Central- lager Konsu- ment Regional- alt. Grossist- lager Lokalt lager alt. detaljist = med transport; bil, järnväg, flyg, båt alt kombina*oner via omlastningar på terminaler, hamnar mm
Är transporter vik*gt?
Kunden Vad vill de ha Säker och kostnadseffek*v materialförsörjning Säker och kostnadseffek*v distribu*on Långsik*gt hållbara lösningar Sustainable Logis*cs (vad får det kosta?)
Säker & effek*v Hur definierar man effek*v? Wikipedia: Verkningsgrad, dimensionslös storhet som betecknar hur effek*vt eh system omvandlar energi *ll nyigt arbete i någon form Med inre effek(vitet menar man oqast produk*viteten, det vill säga förhållandet mellan 8llförda resurser och det som produceras. Dvs, billigast inte nödvändigtvis effek*vast
Betydelsen av leveransförmåga, en undersökning ur verkliga livet. A är eh medelstort svenskt företag som *llverkar och säljer sina varor genom både grossister och detaljister. B2B Leverantörer, lager och *llverkning både i Sverige och utomlands Förhållandevis enkel produkt, flera duk*ga konkurrenter med likvärdiga produkter på marknaden. Företaget A väljer ah göra en undersökning hos befintliga och möjliga återförsäljare om hur de ser på A:s leveransservice. 32 återförsäljare kontaktades varav 27 deltog 18 var befintliga Undersökningen genomfördes med öppna frågor i intervjuform.
Upplevd leveransservice Befintliga återförsäljare: 17 (18) ansåg ah A hade en ej *llfredställande leveransinforma*on 16 (18) ansåg ah leveranskvalitén ej var *llfredställande 18 (18) ansåg vidare ah konkurrenter hade en bähre total leveransservice 17 (17) ansåg ah den dåliga leveranskvaliteten ledde *ll minskad inköp/ försäljning av A:s varor. 14 (17) beräknade ah om A hade den bästa leveranskvaliteten skulle man öka försäljningen med minst 30% 16 (17) beräknade ah om A hade den bästa leveranskvaliteten skulle man öka försäljningen med minst 20% 1 *llfrågad kunde ej uppskaha en försäljningsökning
Upplevd leveransservice, tänkbara ÅF EJ befintliga återförsäljare: 7 (9) använde dålig leveransservicen som primär förklaring *ll varför man hade valt andra leverantörer. 5 (9) var intresserade av ah sälja A:s produkter givet ah man förbährade sin leveransservice 9 (9) var intresserade av ah sälja A:s produkter givet ah man var den bästa leverantören utanför produkt och pris
Är transporter vik*gt? Flödet av material in i produktion är ett fundament till företagets leverans- och konkurrensförmåga. Det externa varuflödet handlar inte bara om att distribuera, utan om att konkurrera.
Säker & effek*v Leveransserviceelement Tillgänglighet Sannolikhet att produkten finns i lager när den efterfrågas. Ledtid Tid från order till leverans Precision Tillförlitlighet i leveranstid Säkerhet Rätt vara i rätt kvantitet med rätt kvalitet Information Informationsutbyte i båda riktningarna. Kundanpassning Förmåga att leva upp till kundens önskemål. Flexibilitet Anpassningsförmåga till förändrade förutsättningar.
Transportmarknaden Transportsystemens nivåer Materialflödessystemet Produkter och material inom och mellan företag och organisa*oner Transporrlödessystemet Fordon och utrustning mellan företag och organisa*oner Infrastrukturen Anläggningar för ah möjliggöra flödet; vägar, hamnar, flygplatser mm Finansflödessystemet Ar*kelflödessystemet Lumsden; Logis*kens Grunder
Riksdagens transportpoli*ska mål Det övergripande målet för svensk transportpoli*k är ah säkerställa en samhällsekonomiskt effek*v och långsik*gt hållbar transporrörsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet.
Transportsnålt samhälle Minska godstransporterna med bil Logis*ken måste op*meras. Mer godstransporter på järnväg och med sjöfart. Intermodala transporter Understöd med ekonomiska styrmedel
Godstransporter
Godstransporter Avser transporter mellan geografiskt skilda anläggningar Trafikslagen Sjö Järnväg Landsväg Flyg Stora Låga Hög Låg Sändningsstorlekar Transportkostnad Kapitalbindning Leveransservice Små Höga Låg Hög
Godstransporter Transportarbete Fysiskt flöde mäts i tonkm Ton x km (alt. m3km alt flmkm) Kapital alt kapitalbindning
Godstransporter/Transportmedel Bil Järnväg Båt Flyg Pipeline
Sjötransporter
Sjötransporter Allmänt Specialanpassade för sina respek*ve godsslag och transportruher (bulk- och tankfartyg) Containerfartyg (LoLo) mellan kon*nenter RoRo- fartyg inom kon*nenter Järnväg möjligt alterna*v Fördelar Lägst driqkostnad per tonkm Stor lastkapacitet Flexibla transportruher Låga kostnader för ah upprähhålla infrastruktur Nackdelar Långsamt Dålig leveransprecision Förbinder normalt ej ensamt avsändare och mohagare. Kräver omlastning. Lämpligt när? Lågvärdig bulklast över långa distanser (ex petroleumprodukter, sand, kalk och malm)
Sjötransporter Kostnadseffek*vt per tonkm Stor kapacitet och fri färdväg (interna*onellt vahen) Låga rörliga kostnader Bilaterala avtal mellan länderna 50/50 UNCTAD införde på sjuiotalet 40/40/20 Linjekonferenserna inom sjöfart avskaffades i oktober 2008. Linjekonferenser var sammanslutningar av rederier som erbjöd reguljära sjötransporter pa bestämda ruher enligt fasta *dtabeller och priser.
Kapacitet Fartygen växer i storlek Främst inom tank & bulk Linjefartyg Last kapacitet i antal TEU RoRo Antal meter lastyta/gångar Bulkfartyg Grainvolym alt. Balvolym DWT Total kapacitet i ton inkl. last, bunker, proviant mm. Fribordsmärke Markerar hur mycket fartyget *llåts bli nedlastat
Linjesystem inom sjöfarten En länk Flera länkar Flera länkar med central länk Slingsystem Feeder
Obalanser och fyllnadsgrader Strukturella obalanser Existerande godsflöde i obalans Konstruk*onsberoende obalanser Fartygen konstruerande för specifik typ av last. Opera*onell obalanser Hur fartyg och lastbärare disponeras Kommersiella obalanser Prissähningen skapar obalans, fartyg omdisponeras *ll hamnar med bähre rater.
Short sea shipping EU defini8on on shortsea shipping: Shortsea shipping means the movement of cargo and passengers by sea between ports situated in geographical Europe or between those ports and ports situated in non European countries having a coastline on the enclosed seas bordering Europe. Shortsea shipping includes domes*c and interna*onal mari*me transport, including feeder services along the coast, to and from the islands, rivers and lakes. The concept of shortsea shipping also extends to mari*me transport between the Member States of the Union and Norway and Iceland and other States on the Bal*c Sea, the Black Sea and the Mediterranean.
Järnvägstransporter
Järnvägstransporter Allmänt Järnvägsvagnar anpassas *ll godstyp (containergods, bulkgods) Vägtransporter möjligt alterna*v. Fördelar God transporthas*ghet God leveransprecision God lastkapacitet Miljövänligt Nackdelar Långa transporider Förbinder normalt ej ensamt avsändare och mohagare. Kräver omlastning. Lägre avgångsfrekvenser än vägtransporter. Lämpligt när? Stora kvan*teter av utrymmeskrävande gods och inte allt för högvärdigt gods över långa transportavstånd (ex skogsindustrins produkter, malmtransporter, post och paket).
Järnvägens transporhekniska fördel Stål mot stål ger låg frik*on - energieffek*vt men halt! Det krävs ca 7 gånger mer kraq med gummihjul på landsväg
Järnväg Låg frik*on: Skapar förutsähningar för konvoj Skapar i sin tur förutsähningar för stora flöden
Järnväg 100 ton transporterat från Umeå *ll Hamburg Greencargo s hemsida
Järnväg Person och godstrafik skilda *der på dygnet Passagerare under dagen och *dig kväll Gods på nahen Stor skillnad på betalande vikt per vagn Passagerare, låg densitet, snabbt Gods, hög densitet, energieffek*vt Vagnkonstruk(onsberoende separa(on Spårbärighetsberoende separa(on Spåru8ormningsberoende separa(on Slutsats: Gods och passagerare i skilda tåg/transporter (jmr flyg)
Befraktningsformer, järnväg Express (?) Med persontågen, förr i separata specialbyggda vagnar med polle;erat resgods. Vagnslastgods Hel vagn, minimum 6,5 ton Enhetslast containers, växelflak eller annan större enhet Blocktåg Flera avlastare delar på eh tåg jmr flygets splitcharter Heltåg En avsändare *ll en mohagare, ingen rangering eller omkopplingar behövs Snabbt och effek*vt, men stora regelbundna volymer krävs OQa en del av eh producerande företags process (SSAB, Volvo, Boliden,fl) Idag ökande andel av volymen hos järnvägen
Järnväg Hög andel inrikes i Sverige, drygt 40 % Varför då? Järnvägen konkurrenskraqigt för långa och tunga transporter Rangering dyrt, gäller ah hålla samman tågen Gammal infrastruktur, stomnät Miljövänligt Energieffek*vare än lastbil Jämförelsevis höga terminal och hanteringskostnader Långa, osäkra transpor(der Saknar flexibilitet Industrin idag inte spåransluten
Järnvägens nackdel Har poli*ska beslut under 1900- talet gynnat järnvägen eller vägnätet?
Green Cargo SJ Gods byhe namn *ll Green Cargo Vagnslaster Ca 400 lok och 6 000 Den vanligaste godsvagnen lastar upp *ll 30 ton och rymmer mer än 100 m3. Tåg med tågvikter upp *ll 3 000 ton. Samarbete med 200 externa åkerier? Greencargo s hemsida
Vägtransporter
Vägtransporter Allmänt Vanligaste sähet ah genomföra kort- och långväga godstransporter. Nästan vilket gods som helst kan transporteras på väg. Konkurrerar normalt med flygfrakt (små volymer, högt värde) och järnväg (stora volymer, lågt värde) Fördelar Förbinder ensamt avsändare och mohagare. Kräver ej omlastning. God flexibilitet Nackdelar Miljökonsekvenser Lämpligt när? Transporter *ll en utspridd marknad. Dörr- *ll- dörr- leveranser.
Utvecklingen Den första lastbilen sahes i trafik den 17 maj 1900 (importerad från Tyskland). I början av 60- talet fanns ca 4000 tunga lastbils- kombina*oner. 5- dubblades under första hälqen av 60- talet (slit & släng, konsum*onssamhället?) 2000- talet; > 45 000 tunga (>16,5 tons totalvikt) lastbilar i trafik i Sverige Det finns ca 200 000 (3,5 *ll 16,5 ton) läha lastbilar dessutom. Hur blev det så?
Lastbilen Lastbilen representerar det onda i transportvärlden Bullrar Smutsar ner, miljöbov Trafikproppar Ständigt fler och fler
Lastbilstransporter Lastbilen är idag oslagbar vad gäller Småskalighet Förhållandevis liten investering/startkostnad Ca 50% av åkerierna är enbilsåkare (15% av hela fordonsparken). Kan läh anpassa *ll den enskilde kundens behov Kostnadseffek*v för mindre godsmängder/korta sträckor Frekvens Flexibilitet Kan läh omdirigeras Olika kombina*oner, godsslag Säkerhet Rela*vt liten godsmängd per enhet Chaufför följer godset och har ansvar för gods och lastsäkring mm. Tillförlitlighet Chaufför följer godset
Lastbilstransporter Service Chaufförens närvaro skapar förutsähningar för problemlösning och *lläggstjänster Anpassningsförmåga OQa en självständig ekonomisk enhet, skapar förutsähningar för ah söka last lokalt alt. hos konkurrenter Sista milen Stödjande infrastruktur
Lastbilstransporter Yrkesmässig trafik Uröra transporter mot betalning åt andra Ökande andel av totalen Linjetrafik eller beställningstrafik Icke yrkesmässig trafik Förekommer främst där transporten är en betydande del av produktens värde, kärnvärde (jmr. Distribu*on ca 60% av *llverkningskostnaden i ex bryggerinäringen) Firmabilar
Fordonstyper, Sverige Höjd max 4,50 (4,6 fri höjd på vägarna) Bruhovikt max 60 ton Källa: Trafikverket
Modulsystem Europafordon 25,25- bestämmelserna innebär ah det ges möjlighet ah koppla samman vissa fordon *ll högst 25,25 m tåglängd (modulsystemet) Förutsähningen är ah fordonen inte avviker från de gemensamma EU- reglerna om fordonets måh (direk*v 96/53/EG),. Modulsystemet bygger på ah man i eh fordonståg kombinerar lastlängderna 7,82 meter (det största flaket enligt CEN- standard) och 13,6 meter (påhängsvagn och sam*digt det längsta fordonet enligt EU- reglerna). Källa: Trafikverket
Modulsystem Systemet består i princip av följande byggklossar: 7,82 m långt flak högst 13,6 m lång påhängsvagn dolly bilar annan släpvagn. Källa: Trafikverket
Modulsystem 25,25 meter Källa: Trafikverket
Modulsystem A A 18,75 meter B 16,5 meter B Källa: Trafikverket
Kapacitetsskillnader mellan svenska och europeiska maxdimensioner Svenska fordon Europeiska fordon Skillnad Max längd (m) 25,25 18,75 6,5 Max totalvikt (ton) 60 40 (44 ton) 20 Max nyholast (ton) 36-42 22-26 16 Max volum (m3) 130-140 85-96 45 EURO pallar 51-54 33-36 18
Trender i utvecklingen Lastbilen representerar det onda i transportvärlden Vad görs Utveckling av motorer, däck, vägbeläggningar, drivmedel mm Elektroniskt övervakad kolonnkörning Försök med längre fordon, Måste dock avpassas eqer lastbäraren Elvägar Kortkopplingar och mindre hjul Minska teknikdelen och öka lastvolymen Informa*onsteknik Kolonnkörning, posi*onering och trafikledning för ökad effek*vitet Ruhplanering LuQ{ädring Minskad slitage på vägbanan, *llåter högre nyholast Växelflak Effek*vare ver*kala lyq, inget behov av kranar eller truckar
Elektrifiering av tunga vägtransporter Svenska Elvägars koncept Harry Frank Professor, Mälardalens högskola Urrågning om godstransporter i Sveriges Riksdag, mars 2012 www.elvag.se
Kostnad för järnväg 10 % 90 % Harry Frank Professor, Mälardalens högskola Urrågning om godstransporter i Sveriges Riksdag, mars 2012
Kostnad för elväg 10 % Harry Frank Professor, Mälardalens högskola Urrågning om godstransporter i Sveriges Riksdag, mars 2012
Transporrörsäljning Transporrörmedling DHL, Schenker, DSV mfl Godstransporter dominerar (långväga) LBC (Lastbilscentraler) Beställningsorganisa*oner Entreprenad-, tank- gods- mm. OQa sidoverksamheter, grustag, betong, fas*gheter mm Främst mindre åkerier Många fusioner på senare år Större åkerier Säljer i egen regi ( ca 2 % av antalet åkerier har mer än 10 bilar, dessa 2 % har dock ca 40% av fordonsparken). Lokala special / nischföretag Specialiserade tex *mmertransporter, tank eller bulk.
Flygtransporter
Flygtransporter Allmänt Krav på snabba och säkra transporter ökar eqerfrågan Outsourcingtrenden har ökat eqerfrågan Genomförs primärt av särskilda frakrlygplan Konkurrerar med sjöfart och vägtransporter Fördelar Snabb service över långa distanser. God leveransprecision Nackdelar Miljökonsekvenser Högst kostnad per tonkm Förbinder normalt ej ensamt avsändare och mohagare. Kräver omlastning. Lämpligt när? Transporter av gods med högt värde och/eller låg vikt samt *dskänsligt expressgods och nödfallsleveranser samt paket och post över långa avstånd.
Flygtransporter Snabbt och dyrt Höga fasta och rörliga kostnader Bränsle, underhåll, säkerhet, terminaler, planen mm Höga kostnader för hantering Höga värden och snabbrörligt gods Frakrlyg och frakt i passagerarflyg IATA s The Air Cargo Tariff and Rules (TACT) Används sällan idag av konkurrensskäl Förhandlade avtal per kund Idag mycket s k konsoliderad frakt på långa avstånd. Hög miljöbelastning EU beslut om utsläppsräher 2012 för flyget Coali*on of the unwilling, 26 icke- europeiska länder som gåh samman för ah motarbeta EU s planer. Kinesiska myndigheter har förbjudit landets flygbolag ah betala några miljöavgiqer
Flygtransporter Marknaden 6-7% årlig *llväxt Lägst *llväxt inom Europa, högre interkon*nentala och intra Asien Gods flygs i: Reguljär passagerartrafik Reguljär godstrafik Kurirbolagens linjetrafik (Integrators) Chartertrafik
Effek*visering Lastbil i flyglinjetrafik Enhetslaster/container transporteras med lastbil *ll storflygplatser i Europa Kombina*oner Air/Sea Snabbare/effek*vare hantering på flygplatser D2D i egen regi Tid; 92% på marken Kostnad; 40 % på marken Integrators
Kapacitet Betalande vikt Distans
Godsets struktur, flygtransporter Lä ördärvliga varor Färskvaror, blommor mm Vissa kemiska preparat, läkemedel Varor med nyhetsvärde Tidningar, *dskriqer, filmer (utvecklingen?) Modevaror Datorer, programvaror Varor med speciella krav Reservdelar Högvärdiga varor Stöldbegärliga varor Läkemedel
Trender inom flygfrakten Energieffek*vitet Kostnaden för bränsle hög Miljöeffek*vitet Flyget har stor miljöpåverkan, en utveckling mot mindre miljöpåverkan nödvändig Buller Centralt belägna flygplatser vik*gt, hårdare krav gör ah tystare motorer måste utvecklas Integra*on Flyg och yhransporter Standardiserade lastbärare Vik*gt för ah möjliggöra integra*on med andra trafikslag Omlastning Teknik för ah underläha omlastning mellan trafikslag, idag används lyqbord mm. Utveckla huvudstråk Liknande system som sjöfartens feeder- system
Intermodala transporter Huckepack (eng Piggy- back) Intermodala lösningar kan reducera CO2- utsläppen med 80-90 procent.
Kombinerade transporter FörutsäGningar för ag uppnå effek8vitet i systemet/nätet Transportmedlen anpassade *ll lastbärarna Anpassad hanteringsutrustning Kostnaden för lastbärare och eventuell omposi*onering
Intermodala transporter Avser transporter som kombinerar (kombinerade transporter) flera trafikslag. Krav Kostnaderna för extra terminalak*viteter är lägre än kostnadsbesparingarna i alterna*va transportslag.
Intermodala transporter Defini*on: Gods lastas på en lastbärare på avsändningsorten och följer lastbäraren *ll mohagningsorten, där det lossas Lastbäraren överförs minst en gång från eh transportmedel *ll eh annat mellan avsändningsorten och mohagningsorten. Båt/Lastbil Lastbil/Järnväg Lastbil/Flyg Fördelar?
Kombinerade transporter Kombiterminal Kombiterminal Hamn Hamn
Kombinerade transporter Effek*vare omlastning Enhetslastbärare Standardiserad hanteringsutrustning Standard gör valet enkelt av lastbärare Reducerad terminal*d Fordonet ej låst *ll terminalen Även fast utrustning nyhjas effek*vare Färre skador Reducerad kostnad för emballage Ansvar för lastning? Ansvar Enklare dokumenta*on och regler för ansvar (?) 1980 UN Conven*on on Interna*onal Mul*modal Transport of Gods, har ej träh i kraq
Lastbärare
Klipp ur nyhetsflödet Lastbilstransporter står för den största delen av trafikökningen på vägarna. Deha är inte hållbart och vi behöver eh trendbroh mot eh miljösmartare transportsystem. En kilometerskag för lastbilar skulle minska godstransporterna på vägarna, öka godstrafiken med sjöfart och järnväg, skapa bähre konkurrensförhållande mellan svenska och utländska åkare och s*mulera utvecklingen av mer bränsleeffek*vare fordon. (Jonas Sjöstedt (V) och Jens Holm (V) SvD 2010 09 17) Trots ag det finns en majoritet för ah införa kilometerskah för tunga fordon i Sverige har riksdagen beslutat ah säga nej *ll alla sådana krav. Orsaken är ah Sverigedemokraterna inte kan ställa upp på de tre andra opposi*onspar*ernas bevekelsegrunder för ah införa en sådan skah, som ah locka över transporter *ll järnväg. För SD handlar det mer om ah svenska åkerier inte ska ha konkurrensnackdelar gentemot utländska åkare. Socialdemokraterna, Miljöpar*et och Vänsterpar*et har länge krävt ah all tung trafik ska betala kilometerskah. Allianspar*erna är emot. Sverigedemokraterna återkommer i höst med sin syn på hur en kilometerskah på tung trafik bör urormas. (Riksdag & departement 16:53 28 mar. 2012 )
Klipp ur nyhetsflödet 200 000 nya lastbilstransporter på vägarna kan bli följden av tågoperatören CargoNets planerade nedläggning. I måndags, den 5 december, besökte bolagets vd Bjarne West Riksdagen för samtal med MP om vad som kan göras för ah rädda trafiken. Tågoperatören CargoNets nyligen aviserade nedläggning kan leda *ll 200 000 fler lastbilstransporter på vägarna. Särskilt berörda är Västerbohen, Norrbohen, Skåne och Västa Götaland. (transportnet.se 2011-12- 07) Ah ersäha CargoNets *digare 17 linjer med kombitåg i Sverige, är ingen läh uppgiq för Green Cargo eller andra operatörer. Green Cargo har dock sedan CargoNets nedläggningsbeslut arbetat med ah ta fram erbjudanden *ll marknaden. Det arbetet fortsäher. (greencargo.com 2011-12- 20) Sandahlsbolagen AB och CargoNet AS har beslutat, ah i eh nybildat gemensamägt bolag, Real Rail AB, driva kombinerade järnvägstransporter i Sverige vidare. Bolaget skall bedriva kombitransporter på järnväg från Nässjö *ll Umeå och Luleå och från Göteborg *ll Umeå och Luleå. Trafiken skall ske med dagliga heltåg som avgår fem dagar i veckan. Det har förknippats med viss osäkerhet om huruvida det är möjligt ag i fram8den driva kombinerade transporter på järnväg i Sverige. Bakgrunden är ah vissa befintliga aktörer, upplevt flera år med sjunkande lönsamhet. Deha är beroende av allmänna framkomlighetsproblem, väderrelaterade driqstörningar som orsakat kraqiga förseningar, omläggning av driqsformen i terminalerna samt ökande banavgiqer. Det nya bolaget kommer ah vara i driq från 1 april och tågdragningen kommer ah uröras av Green Cargo AB under 2012. (Sandahlsbolagen AB och CargoNet AS 2012-03- 05)
Siffror och sta*s*k "Det finns tre typer av lögn: lögner, förbannade lögner och sta*s*k Tillskrivs både Benjamin Disraeli och Mark Twain
Fram*den Transportarbetet kommer öka Konsum*onsmönster Vidgande marknader Specialiserade underleverantörer Centralisering av lager EU möjliggörare StordriQ; economy of scale
Transporterad godsmängd med alla trafikslag (ca 380 miljoner ton 2006) - (Källa: Trafikverket) Färdiga produkter 14% Skogsindustri 25% Transit 2% Import 22% Jord, sten och byggnadsmatr. 15% Jordbruk och livsmedel 13% Järnmalm och stål 16% Råolja och oljeprodukter 17% Export 23% Inrikes transporter 53%
Transportmarknaden Inland freight transport (million t- km) Country Road Rail % Germany 341532 114615 25,13 Spain 242983 11064 4,36 France 206304 41190 16,64 Italy 179411 25585 12,48 UK 171477 26384 13,33 Poland 164930 54253 24,75 Netherlands 81457 7216 8,14 Finland 29856 10434 25,90 Sweden 29075 23250 44,43 Norway 20595 3456 14,37 Denmark 19480 1779 8,37 Eurostat Survey 2010 Inland
Eurostat The increase between 1990 and 2000 was very high in Austria, Germany and France. No country had a decrease during the same reference period and the growth of the total tkm transported by road in all the EU and EFTA countries was equal to 40 %. In 2000, Roadfreight represented almost 75 % of the tkm performed in the EU and EFTA countries. Considering only inland transport, it appears that the considerable growth in transport has been almost en8rely realised by road transport.
Road share of inland freight transport (Eurostat) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 EU (27 länder) % 73.7 74.8 75.4 75.7 76.0 76.4 76.2 76.2 76.4 This indicator is defined as the percentage share of road in total inland transport, expressed in tonne- kilometre (tkm). It includes transport by road, rail and inland waterways. Rail and inland waterways transport are based on movements on na*onal territory, regardless of the na*onality of the vehicle or vessel. Road transport is based on all movements of vehicles registered in the repor*ng country.
TOP 5 countries in European transport volume World Transport Report 2010/2011 Progtrans AG Billion tkm Germany 595 732 France Spain Italy 363 445 241 291 218 231 Germany remains the most important transport market within the EU. 506.3 billion of the 732 billion ton kilometer forecasted for 2025 apply to road transport, 157.1 billion to rail and, 68.2 billion to water transport UK 206 212
Modal Split 2008 and 2025 WTR 2010/2011 Progtrans AG Road Rail Water Transports Germany (%) 2008 69,8 19,4 10,8 Germany (%) 2025 69,2 21,5 9,3
Slutsats Der ställs stora krav på transporterna, idag är lastbil det effektivaste sättet att leverera transportlösningar i Europa som motsvarar marknadens krav.. och ska vi tro prognosmakarna i Schweiz så gäller detta i många år framöver Kraven på transportföretagen kommer öka Räcker det med att vi får större & miljövänligare lastbilar?
GODSTRANSPORT SOM TREDJEPARTSLÖSNING Speditörer, transportörer, integratörer m fl.
Transportsystemets aktörer Transportsamordnare Speditörer Tredjepartslogis*ker Transportörer Infrastrukturhållare Vägverket, Banverket, LuQfartsverket, Sjöfartsverket
Vad menar vi med tredjepartslogistik
Defini*on tredjepartslogis*k Tredjepartslogis*k (3PL) innebär ah en samling logis*ktjänster utkontrakteras i eh nära och långsik*gt samarbete mellan en tjänsteköpare (3PL- kund) och en extern tjänsteproducent (3PL- leverantör). 3PL- leverantören skapar värde för 3PL- kunden genom opera*onell effek*vitet, skalfördelar, koordinering och IT- kompetens.
En 3PL aktör träder emellan säljare och köpare genom ah leverera någon form av logis*ktjänst Säljare/Avsändare Köpeavtal Köpare/Mohagare Transport- alt. logis*kavtal Speditör/Transportör G Stöth; Transport- och logis(krä;
Speditörer/Transportörer Stora strukturella förändringar Uppköp och sammanslagningar DHL Schenker DSV TNT + UPS Kuehne + Nagel mfl Transpor*ndustriförbundet Del av Transportgruppen/Svenskt Näringsliv
Varuägare Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Förmedlare Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Transportör
Varuägare Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Förmedlare Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Uppdrag Transportör
Speditörens roll Dokumenta*on Transporter Lager Tullhantering export/import Lastning/Lossning Ombesörjer försäkring mm Kontakter med Speditörer i anda länder Egna kontor Nätverk
Speditörens roll, Avtal Transportörer Speditör Sspditör Säljare Köpare
AKTÖRERNA VID INTERNATIONELL HANDEL.
Aktörer Köpare Säljare Speditör Transportör Försäkringsbolag Bank Jurister Fler??
Förhållandet mellan köpare, säljare och speditör/transportör Säljare/Avsändare Köpeavtal Köpare/Mohagare Transport- alt. logis*kavtal Speditör/Transportör G Stöth; Transport- och logis(krä;
Transportdokument Är eh dokument som urärdats av avsändaren och som följer med varan. Fraktsedeln fungerar som skriqligt bevis på ah fraktavtal ingåhs och på vad deha innehåller, samt som mohagningsbevis när varan hämtas hos avsändaren och levereras hos mohagaren.
Transportdokument, Inrikes Standardiserad Transporte*keh (STE) SIS Fraktsedel
Transportdokument, Bil/jvg utrikes CMR Fraktsedel
Transportdokument, Flyg AWB / Air Waybill
Transportdokument, Sjöfrakt Konossement (Bill of Lading) Värdehandling
Remburs Remburs, säker betalningsform vid interna*onella affärer
Riskövergång Riskövergång När övergår risken för varan från säljaren *ll köparen? Köplagen (även Int. köplagen) Risken övergår när varan lämnats för transport förutsah s k transportköp Vad säger köpeavtalet om leveransvillkor
Leveransvillkor; Incoterms Leveransvillkoret har en juridisk innebörd och det är av största vikt ah företagens import/- exporrunk*oner är väl förtrogna med dessa. Interna*onal Chamber of Commerce ICC The purpose of Incoterms is to prove a set of interna(onal rules for the interpreta(on of the most commonly used trade terms in foreign trade. (Incoterms 2000 s. 5) Incoterms 2010 omfahar frågor som rör leveranser mellan köpare och säljare. Deha inkluderar hur produkter ska transporteras, vem som betalar för vad, import- och exportklarering, och vem som bär risken vid olika delar under transporten.
Combiterms Skapade av Sveriges Speditörförbund (Transpor*ndustriförbundet) Combiterms huvudfunk*on är ah kombinera de interna*onella leveransklausulerna (Incoterms) med eh system för beskrivning av fraktkostnaden och dess delkomponenter, samt deras fördelning mellansäljare och köpare.
Förhållandet mellan Incoterms och Combiterms Säljare/Avsändare Incoterms Köpare/Mohagare Combiterms Speditör/Transportör G Stöth; Transport- och logis(krä;
NSAB Branschens Standardavtal. En branschöverenskommelse, dvs inte lag. NSAB 2000 är Nordisk Speditörsförbunds Allmänna Bestämmelser, vilka reglerar formen för speditören och uppdragsgivarens räggheter och skyldigheter, däri innefahande speditörens ansvar enligt olika transporträhsliga konven*oner såsom CIM, CMR, Haag- Visby- reglerna samt Warszawakonven8onen. Bestämmelserna är framtagna av Nordiskt Speditörförbund i samråd med representanter för kundsidan. Reglerar bland annat speditörens ansvar, i pengar begränsat *ll 8,33 SDR per kg bruhovikt ( 22 ) för exempelvis interna*onella vägtransporter. För inrikes gods begränsas ansvaret *ll SEK 150 per bruhokilo enligt villkoren i lag om inrikes vägtransport. SDR (Särskilda dragningsräher) definieras i termer av en korg av större valutor som används i interna*onell handel och finans (fn,, JPY och $). Dagsaktuell SDR beräknas av Interna*onella Valutafonden. SDR1 = US$ 1.53976 kurs 2012-03- 22 (dvs 84,13 SEK per kg bruhovikt).
Försäkring Speditörens ansvar Ansvarsförsäkring Landsväg; CMR 8,33 SDR/kg (inrikes 150:- SEK /kg; lagen om inrikes vägtransport). Järnväg; CIM- konven*onen 17 SDR/kg Sjö; Haag- Visby reglerna & Sjölagen 1994 667 SDR/kolli alt 2 SDR/kg Flyg; Montrealkonven*onen från 1999; 19 SDR/kg Transporrörsäkring, 3 klasser Grundförsäkring, gemensamt haveri Utvidgad Grundförsäkring (plus last och loss) Normalförsäkring (plus varje annan fara ) OBS vad som gäller för CIP & CIF
FRAKTBERÄKNING
Fraktberäkning Fastställ skrymmevikt Fastställ fraktgrundande vikt, avrunda Fastställ avstånd/tariff Beräkna frakt, avrunda Fastställ eventuella *llägg och avgiqer
Skrymmevikt Varför har man skrymmeberäkning? Vad baseras faktorerna på? Bil; m3 och flakmeter (pallplats) Flyg; m3 Båt; m3