Kvalitetsredovisning 2014/2015 Verksamhetsplan 2015/2016 Förskolan Insjön

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Pelikanen

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Tällberg

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Siljansnäs

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Rosen

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Tällberg

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Insjön

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Fjärilen

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Källbacken

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Furuliden

Kvalitetsredovisning 2016/2017 och verksamhetsplan 2017/2018 för förskolan Pelikanen

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Furuliden

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Källbacken läsåret 14/15

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Kvalitetsredovisning 2016/2017 och verksamhetsplan 2017/2018 för förskolan Furuliden

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Pelikanen

Verksamhetsplan för Tällbergs förskola 2013/2014

Verksamhetsplan Förskolan 2017

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Malmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

SÄTERS KOMMUN

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls område Läsåret 2016/2017

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan. Killingens förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola Ängens förskola!

Förskolan Sörgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Verksamhetsplan förskola 18/19

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ryrsjöns. Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Rapportmall med exempel HT Nora Herrgårds förskola. Danderyds kommun

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Plan mot kränkande behandling

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Siljansnäs förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript:

Kvalitetsredovisning 2014/2015 Verksamhetsplan 2015/2016 Förskolan Insjön Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Förskolans mål och uppdrag anges i skollag, läroplan samt i den kommunala sektorplanen. Planeringsdag nr 1 aug Utvärderingsdag 5 maj Planeringsdag nr 2 aug Enkäter mar Kvalitetsredovisning 31 aug Utvärdering- och planeringsdag nr 4 jan Verksamhetsplan 30 sep Planeringsdag nr 3 okt 1

Kvalitetsredovisning 2014/2015 Prioriterade områden 2014/2015 För att nå uppsatta mål planerades följande prioriteringar inför läsåret: 1. Värdegrundsarbete 2. Pedagogisk dokumentation 3. Ökat fokus på barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan Genomförande och metod Nedan redovisas vad och hur förskolan arbetat med de prioriterade områdena. Fakta Antal barn 1-2* 41 Antal barn 3-5* 62 Antal barn totalt* 103 Antal förskollärare 12,15 Antal barnskötare 5,85 Antal personal totalt 18 Barn/årsarbetare 5,7 Resurs 0,75 Barn/årsarb inkl resurs 5,5 Antal avdelningar 5 Antal barn/avdelning 21,21,30,31 *antal barn räknas per 15 maj 1. Värdegrundsarbete: Pedagogerna i förskolan har på olika sätt arbetat aktivt med värdegrunden. Vi har bland annat arbetat med kompistema, samarbetslekar, kompisträd, många samtal dialog med barnen. På Gläntan och Ängen har pedagogerna arbetat för att barnen ska se sina egna och andras styrkor och goda förmågor. På Blomkotten har pedagogerna börjat att läsa planen mot diskriminering och kränkande behandling till avdelningsmötena, sedan har de diskuterat kring ett område på varje möte. På ÅB har fokus legat på att dela in barnen i grupper och ha samarbetsövningar som berört barnens funderingar kring samarbete. Man har även haft barnmöten där alla fått komma till tals, allas åsikter är viktiga. Barnen har själva fått använda ordet samarbete och medvetet fått reflektera kring detta tillsammans med pedagogerna. Samtliga avdelningar har använt sig av lärplattor/ipads för att fånga barnens samspel och för att kunna reflektera tillsammans i personalgruppen om hur man kan arbeta vidare. Lyhördhet och (goda) pedagoger som föregår med gott exempel genomsyrar förskolans verksamhet. 2. Pedagogisk dokumentation: Förskolan har köpt in lärplattor till varje pedagog i syfte att öka kvaliten på den pedagogiska dokumentationen. DUK-dokumentation (Dokumentation - Utveckling Kvalitet) DUK har laddats ner till lärplattan och används i vardagen av enskild pedagog och i arbetslagen. Pedagogerna använder sig av olika former av dokumentation, till exempel fotografier, väggdokumentation, filmer och anteckningar som de reflekterar kring tillsammans i pedagoggruppen och tillsammans med barnen, för att på så sätt föra verksamhetan framåt. För att komma igång med det nya dokumentationssättet har pedagogerna varje månad lämnat in DUK-dokument till förskolechefen och på respektive avdelningsmöte delgett varandra reflektioner och dokumentationer. Det görs regelbundna skriftliga dokumentationer. Pedagogerna fångar barns lärande aktivt med hjälp av pedagogsik dokumentation. Lärplattor har använts i hög grad bland pedagogerna. Vårdnadshavarna är delaktiga i det pedagogiska arbetet på föräldramöten och framförallt på utvecklingssamtalen. 3. Ökat fokus på barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan: TAKK (Tecken som alternativ kommunikation) används som stöd i den vardagliga kommunikationen på nästan alla avdelningar. På Blomkotten är det stort fokus på sånger och sångsamlingar. Pedagogerna läser 2

mycket både vid vilan och på barnens intitativ. Böcker har köpts in och introducerats, sedan har de plastats in så barnen har tillgång till dem så ofta de själva vill. På ÅB har barnen delats in i grupper då det är lättare att se till varje barns förmågor. Före Bornholmsmodellen och läsnyckeln är material som använts flitig under våren. MING- grupper, läsgrupper och en läsmorfar är också någonting som ÅB arbetat med. Närheten till bibilioteket leder till många besök. På Ängen/Gläntan finns böcker, papper och olika sorters pennor tillgängliga för barnen. Namnskyltar och bokstäver pryder väggarna. Barnen uppmuntras och inspireras till att vilja skriva sina egna namn och de känner igen både sina egna och varandras namn. Materialet Läsnyckeln har inspirerat både pedagoger och barn där barnen har fått och tagit rollen som läsare och skrivare. Språkgrupp har barnen haft tillgång till där de på ett lekfullt sätt till exempel fått leka sig fram till att forma olika ord. Måluppfyllelse Prioriterade områden Nedan redovisas hur förskolan genom sina prioriteringar, nått uppsatta mål. 1. Värdegrundsarbete: Arbetet för att nå målet har inletts och vissa kännetecken för att vi är på rätt väg finns. Det finns en stor medvetenheten hos pedagogerna om hur viktigt arbetet med värdegrunden är. Vi har lyhörda, närvarande pedagoger som föregår med gott exempel och barnen är involverade i samtal och lekar som berör frågor om samarbete. Pedagogerna har prioriterat planen mot diskriminering och kränkande behandling på avdelningsmöten. Likaså har samtal och reflektioner fått tagit tid från andra frågor. I den mån det funnits möjlighet har barnen delats upp i mindre grupper för att kunna undvika konflikter som annars uppstår i större barngrupper. Pedagogerna påpekar hur viktigt det är att alla barn får komma till tals och synas eller respekteras för att de inte vill ta plats. 2. Pedagogisk dokumentation: Arbetet för att nå målet har inletts och vissa kännetecken finns. Lärplattor har köpts in för att höja kvaliten på den pedagogiska dokumentationen. Lärplattan används mycket för att fånga barns lärande och kommunikation. Samtal och reflektioner pedagoger emellan sker sedan i den mån av tid som finns. Genom att ladda ner DUK-dokumentet på samtliga lärplattor har pedagogerna ett tydligt och enkelt verktyg till hands. Alla pedagoger har lämnat in varsin DUK, enskilt eller i grupp och på detta sätt kommit igång med pedagogiska dokumentationer. 3. Ökat fokus på barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan: Arbetet för att nå målet har inletts och vissa kännetecken finns. Pedagogerna har fått kompetensutveckling genom föreläsning om seriesamtal, besök på utställningen Tusen ord samt nätverksarbete och diskussioner utifrån gemensam litteratur och frågeställningar. Fortbildningarna har varit uppskattade där pedagogerna sedan i mån av tid reflekterat och diskuterat för att förankra det i verksamheterna. Det finns en tanke och ett syfte bakom varje samling och språkgrupp. De flesta avdelningar har kommit igång med läsnyckeln, andra avdelningar har hittat andra alternativ och arbetar mycket med TAKK 3

och sångsamlingar. Medvetenheten finns hos pedagogerna och glädjen till att inspirera till kommunikation och läsning är stor. Enkäter Vi redovisar våra enkäter under rubriken Normer och Värden i årets Kvalitetsredovisning. Där ser vi jämförelsen med medarbetarnas svar och vårdnadshavarnas svar. Första bilden redovisar medarbetarna och den andra vårdnadshavarna. 4

Enkäten visar att både medarbetarna och vårdnadshavarna har skattat verksamheten högt på genomsnittet av frågorna. Att barnen trivs på förskolan är en av frågorna som kommer relativt högt. Den frågan som förskolan måste se över och arbeta mer med är frågan om det råder en ösesidig respekt mellan barnen där både medarbetarna och vårdnashavarna har svarat lägre. Bilden över Insjöns förskola inom just detta område är gemensam. Analys och kommentarer Varför blev det som det blev? Var det på grund av det vi gjorde? Gjorde vi det vi sa? Nådde vi målen? Berodde måluppfyllelsen på det vi gjorde? Finns det något vi ser som sticker ut? Vad behöver vi göra nu? 1. Värdegrunden: Pedagogerna på förskoloran är mycket medvetna om hur viktigt arbetet med diskriminering och kränkande behandling är. Förskoloran har gjort ett bra arbete med olika sorters material där pedagogerna som förebilder visat och agerat på rätt sätt. I utvärderingen lyfter pedagogerna emellertid själva fram att de önskar mer kompetensutveckling inom området Värdegrund. I enkäten skattade både medarbetare och vårdnadshavare förskolan högt när det kommer till att barnen är trygga, men lägre när frågan om respekten för varandra ställs. Vad är en kränkande behandling? Var finns alla blanketter om anmälan och utredning när kränkning skett? En avdelning har kommit längre i detta arbete och känner att planen mot diskriminering och kränkande behandling är levande. Förskolan har ett stort arbete framför sig till hösten med att bena ut vad olika begrepp står för och hur vi inom förskolan ska förhålla oss till dem. 2. Pedagogisk dokumentation: Utvecklingen går framåt inom förskolan och det gäller att följa med. Varsin lärplatta är en god start men det krävs också att alla användare känner sig trygga med sin 5

lärplatta och hur den kan användas. Pedagogerna lär av varandra och har representanter som driver frågor och till hösten blir det en punkt på APT där lärplattan ska stå med. Förskolan har kommit en bit på väg med pedagogisk dokumentation. Pedagogerna tar kort och filmar, delar med sig till vårdnadshavare på föräldramöten, utvecklingssamtal och genom samtal i hallen. Utvecklingsmöjligheterna finns i området DUK där det som dokumenteras i lärplattorna behöver diskuteras och bli ännu mera levande för att det ska bli en pedagogisk dokumentation. Hur långt avdelningarna kommit i arbetat med pedagogisk dokumentation är lite olika. På en avdelning skedde omorganisation då en avdelning gjordes om till två och här anser pedagogerna att tiden inte funnits till pedagogisk dokumentation i den utsträckning pedagogerna haft som mål. Andra avdelningar skattar sig högre och anser sig kommit igång bra med arbetet kring pedagogisk dokumentation. Pedagogerna diskuterar, reflekterar och använder lärplattan till DUK. Nätverkssladdar behöver köpas in så pedagoger kan koppla upp sig på de verktyg som är inköpta för att kunna göra barnen mer delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. 3. Ökat fokus på barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan: Ett mål som varit prioriterat i hela Leksands kommun inom förskolan. Det har satsats på kompetensutveckling genom inköp av Läsnyckeln, föreläsning om seriesamtal och alla pedagoer har nätverkat kring boken Att läsa och skriva i förskolan av Carina Fast. Pedagogerna har också varit på studiebesök i Borlänge på utställningen Tusen ord. Glädjen och inspirationen till att väcka barnens intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning är stor och genomsyrar verksamheterna. Bokstäver, bilder och pedagogiska dokumentationer pryder väggarna i olika utsträckning på avdelningarna. Pedagogerna har verktygen som krävs för att inspirera till språklig utveckling. Flertalet avdelningar påpekar betydelsen av att dela upp barngrupperna i mindre grupper så pedagogerna hinner med så det blir kvalitet i ögonblicket. Tid är det som påverkar detta arbete. Pedagoger upplever att de vill ha mer tid till både det enskilda barnet och gruppen. Pedagogerna säger i sina utvärderingar att fler barn kommer till tals när det är mindre barngrupper. Arbetet kring organisation är någoting som måste fortsätta. Hur får vi mer tid? Nyttjar vi den tid vi har på bästa sätt? Prioriterade områden 2015/2016 För att nå uppsatta mål kommer verksamheten att prioritera 1. Värdegrunden 2. Mer medvetet lyfta fram läroplansmålen i Lpfö 3. Ökat fokus på barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan 6

Verksamhetsplan 2015/2016 Prioriterade områden Åtagande Värdegrunden Ett medvetet förhållningssätt som grundar sig i Vägledande samspel (ICDP). Förankra diskrimineringsgrunderna och implementera Planen mot diskriminering och kränkande behandling hos alla pedagoger. Mer medvetet lyfta fram läroplansmålen i Lpfö Koppla Läroplansmålen till utvecklingssamtalen. Förankra och använda Årshjulet till att utvärdera och utveckla verksamheten. Ökat fokus på barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan Skapa miljöer för att väcka lust och nyfikenhet. Läsnyckel, Före Bornholmsmodellen, Babblarna. Kompetensutvecklingsplan Vad Vem När Föreläsning Annelie Grönberg Introduktion ICDP Alla 20150828 Boken Vägledande samspel IDCP inläsning litteratur Alla 2015-2016 Nätverk Vägledande samspel ICDP Nätverksrepresentanterna 2015-2016 Leksands kommuns Värdegrundsarbete Alla Ht-2015 Friends Alla 20160107 Organisation Barn 1-2 år 27 3-5 år 63 Totalt 90 Personal Förskollärare 13 Barnskötare 6 Annan personal 1 Barn/årsarbetare 5,4% (5.1%) Totalt antal 16.75% (17.5%) Förskolechef Linda Karlsson Förskolan Insjön 7