Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska
Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera infektioner under följande år Verkliga incidensen sannolikt högre 50% av alla kvinnor minst en akut cystit under sitt liv 10% av alla infektioner i primärvården yngre samt postmenopausala kvinnor drabbas mest (Strama)
Akut cystit är i flesta fall ofarligt Ca 30% symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta tid med symtom Starkt luktande urin och ospecifika symtom hos äldre i vård och omsorg: ej behandling (Strama)
Nedre UVI hos äldre i vård och omsorg 60% av alla antibiotikaordinationer på särskilda boenden (misstänkt akut cystit) Svårt att skilja mellan ABU och symtomgivande nedre UVI - äldre multisjuka individer med nedsatt kognitiv funktion - ABU förkommer hos ca 50% av dessa vårdtagare
Forts. Ospecifika symtom (trötthet, förvirring, oro och nedsatt aptit) tyder inte på nedre UVI. Ingen anledning till testremsa, odling, antibiotikabehandling. Basala hygienrutiner minskar risken för att personal sprider bakterier mellan patienter. (Strama)
Vanliga mikroorganismer i samband med UVI Urinvägsinfektion (spontan) Urinkateter VUVI
Mikroorganismer E.coli > 50% Andra bakterier Ofta mer resistenta stammar Ofta fler än två bakteriestammar
Indikationer för KAD? Residualurin Inkontinens Operation Svårt sjuk Prostataförstoring Skärpta indikationer för kateter, riktlinjer
Läkarodination Läkare ordinerar, medicinskt ansvarig Sjuksköterskans ansvar katetersättning nödvändiga kontroller åtgärder och uppföljningar
Komplikationer av urinkateter Obehag Svårt att sitta Smärta Inflammation Ärrbildning Förträngning Blod i urinen Blåskramper Läckage Psykosocialt Bakteriuri Förändrat sexliv
Infektionskontrollprogram I förebyggande syfte - inriktas på användande av KAD Minimera användningen Egenkontroll Andra former av urinuppsamlingssystem
Alternativ till KAD Träning (toalett) Blöjor Uridom Intermittent kateterisering Suprapubisk kateter (Sur juice (citron, lingon, tranbär) )
Överanvändning av KAD Indikationer För lång liggtid
Val av kateter Liggtid och pris avgör Vid > 24 timmars KAD-behandling KAD med ytbehandling för att minska biofilm - antibakteriell substans
Vårdhygieniska åtgärder för att minska VUVI Utbildning av personal Information/utbildning- patient/brukare/ anhörig Miljö - Städning / desinfektion Rengöring och desinfektion av utrustning
Vårdrelatierad urinvägsinfektion (VUVI) Den vanligaste vårdrelaterade infektionen (25-30%) Definition saknas i Sverige
Vårdrelaterade infektioner 10 % av patienter inom akutsjukvården Urinvägsinfektioner Pneumonier Postoperativa sårinfektioner Primära bakteriemier (Källa:Socialstyrelsen)
Konsekvenser av VUVI KAD orsakar cirka 90% av all VUVI Risken ökar med ca 10% för varje dygn med kateterbehandling Efter 3-4 veckor - 100% av kateterbärare
Konsekvenser av VUVI Förlängd vårdtid Ökat lidande Ökad dödlighet Ekologiska konsekvenser Källa till antibiotikaresistens
Ytterligare åtgärder förhindra VUVI Strikta basala hygienrutiner
Strikta hygienrutiner vid insättning av KAD Basala hygienrutiner - God handhygien - Skyddshandskar - Skyddskläder
Förhindra uppåtstigande infektion
Två metoder för insättande av KAD Ren rutin Steril rutin Oavsett vilken rutin som används skall urinkatetern vara steril.
Oavsett metod... Hygienunderlägg Tvätta underlivet med tvål och vatten Ta av handskar, desinfektera händerna och ta på nya handskar
Steril rutin Allt material ska vara sterilt och arbetet skall utföras med steril teknik. Urinuppsamlingspåsen är höggradigt ren. Steril rutin används till patienter - vid eller efter operation i urinvägarna - med immunosuprimerande behandling - vid blåssköljning
Ren rutin Allt material utom urinkatetern kan vara höggradigt rent, arbetet skall utföras med aseptisk teknik. Nedre toalett med tvål och vatten. Använda handskar kastas efter tvättning.
Uppsamling av urin Öppet system (kateter med propp) Bakteriuri inom ett dygn Halvöppet system (engångspåse/ ej tömningsbar påse) Bakteriuri efter 4 dygn
Uppsamling av urin Slutet system: rekommenderas då tiden för uppkomst av bakterieuri och VUVI ofta fördröjs och mindre risk för uppåtstigande infektion
Tömning eller byte av urinpåse Använd handskar, skyddsrock/plastförkläde som byts mellan varje patient. Töm urinen i ett kärl som endast används till en patient/brukare och som går att rengöra/ desinfektera. Torka av bottenventilen med alkohol.
Urinuppsamlingspåse Lyft eller placera aldrig urinpåsen ovanför urinblåsans höjd. Låt inte urinpåsen komma i kontakt med golv eller toalett. För uppegående patienter/brukare - välj en tömbar påse med kort slang under dagen. Vid sänggående - koppla till en icke tömbar påse på dagpåsen (häverteffekt).
Urinuppsamlingspåse Töm och släng nattpåsen på morgonen! Undvik knickbildning på urinkateter och påsslangen. Byt urinsamlingspåsen så sällan som möjligt! (7 dagar) Vid behov t ex dålig lukt, utseende.
Urinuppsamlingspåse Patienten/brukaren ska få hjälp med att hitta en bra lösning för upphängning av påsen.
Nedre toalett Nedre toalett dagligen Dusch Vid tvättställ Tvätt i sängen: Rostfria bideskålar som går att desinfektera i spol/diskdesinfektor. Endast rent vatten i bidéskålar. Engångs tvättlappar Förpreparerade tvättlappar Tvättlappar doppas aldrig tillbaka i tvättvattnet för att skölja ur Sekret eller liknande tvättas bort från urinvägsmynning och urinkateter.
Provtagning från urinvägskateter Morgonurin, alt avstängd KAD minst 1/2 h Desinfektera och punktera katetern nedanför förgreningsstället med kanylförsedd spruta, vid provtagning på patient med KAD. Använd inte gel med tillsats av desinfektionsmedel vid insättande av urinkateter och samtidig urinodling. Vid prov i samband med kateterinsättning: låt lite urin rinna ut i en skål och ta sedan provet direkt i provröret. Silikon katetrar kan inte punkteras! Ventil
Utrustning/material Material som används vid insättande av urinkateter omhändertas och kastas eller desinfekteras helst i spol/diskdesinfektor Uppsamlingskärl för urintömning desinfekteras helst i spol/diskdesinfektor.
Toaletten ett riskmoment för smittspridning till KADbärare Katetern hamnar delvis i toaletten. Urinuppsamlingsåsen hamnar på golvet. Patienten tar på katetern innan handtvätt, efter toalettbesöket.
Städning av toaletten Toaletten och tagytor torkas av med ytdesinfektionsmedel dagligen och vid synligt spill av kroppsvätskor. Använd rätt teknik och turordning vid toalettstädning
Patient / Vårdtagare Handhygien Urinhantering Kateterskötsel (anhörig?)
Referenser Att förebygga vårdrelaterade infektioner - Socialstyrelsen 2006 Handbok för hälso och sjukvård- Katetrisering av urinblåsa, www.1177.se Guiedline for Prevention of Catheter-associated Urineary Tract Infektions, CDC, written by Edward S Wong,MD in consultation whit Thomas M Hooton, MD, sen rev. 2002. Urinkatetrar och antibiotikabehandling- förljsamheten till riktlinjer kan bli bättre, Ann Tammelin, Läkartidningen nr 6, 2005,volym 102, 378-381 Prevention of Urinary tract infections, IFIC, Basic Consceptions of Infection Control, Niazm Damani, Gary French and Ulrika Ransjö. 2007 Vårdprogram för Urinvägsinfektioner hos vuxna, Svenska Infektionsläkarföreningen 2006 Transmisson of urinary bacterial strains between patients whit indwelling catheters - nursing in the same room and in separate rooms compared. B Fryklund, S Hæggman and L.G.Burman, Journal of Hospital Infection (1997) 36, 147-153 Ren vård är säkrare vård II, erfarenheter från andra omgången av genombrottsprojektet VRISS, Sveriges Kommuner och Landsting 2007 Preventing Catheter-Releted Bacteriuria, Should Wee?,Can We?,How? Sanjay Saint,MD,MPH;Benjamin A.Lipsky, MD, Arch Intern Med, vol 159 april 26 1999, 800-808
Tack för mig