Sepsis Smittskydd Vårdhygien
|
|
- Ingeborg Hellström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sepsis Smittskydd Vårdhygien Signar Mäkitalo
2 Checklista CVK-inläggning Västra Götalands regionen Doknr. i Barium Giltigt fr.o.m Version RUTIN Central venkateter (CVK) Checklista för CVK- inläggning CRISS projektet 2010 (Bilaga 1) PatientID: En CVK-inläggning är att jämföra med ett operativt ingrepp och full sterilitet är önskvärd. Om operatören eller assistenter inte följer de viktiga hygieniska åtgärder (enligt PM) som listas nedan vid CVK inläggningen skall detta påtalas av den som fyller i checklistan (exv. sköterska, undersköterska, läkare) så att det kan rättas till innan proceduren fortsätter.*
3 Viktiga hygieniska åtgärder vid CVK - inläggning Utfört Utfört med påminnelse Kommentarer Innan inläggning kontrollera: Att instickställen Descutantvättas Att operatör (och ev. handledare/ assistent) tvättar händer med tvål och atten samt handsprit 1-4 Att påklädning med mössa, munskydd, sterila handskar samt steril rock för operatör (och ev. handledare/assistent) sker korrekt 1-4 Checklista inläggning CVK VGR Att operatör klorhexidin sprittvättar insticksställe/område korrekt 5 Att operatör tillåter insticksställe att torka Att anläggande av sterila dukar som täcker patientens ansikte och hela överkroppen sker korrekt 6 Under inläggning kontrollera: Att sterilitet upprätthålls Att trevägskranar och nålfria injektionsmembran sätts på under sterila förhållanden Att fixering sker med monofilamentsutur Efter inläggning kontrollera: Ledare ** Att blod tvättas bort med sterilt koksalt och/eller klorhexidinsprit vid insticksstället innan förband anläggs Att förband anläggs sterilt
4 Använd steril inläggningsteknik Inläggning av CVK är ett operativt ingrepp. Flera studier visar lägre infektionsfrekvens när steril teknik tillämpas. Vid inläggning av CVK ska operatör och assistent utföra preoperativ handdesinfektion. Operatören ska ha sterila handskar, steril operationsrock, operations-mössa och munskydd. Huden runt insticksstället ska desinfekteras noggrant med klorhexidinsprit 5 mg/ml. Inverkningstiden bör vara en halv till två minuter och alkoholen ska avdunsta före punktionen. Patienten ska täckas med ett stort sterilt operationslakan. Medhjälpare vid uppackning ska tillämpa basala hygienrutiner och klädregler. 2-5
5 Inspektera CVK och instickställe dagligen Skriftliga riktlinjer för daglig skötsel av CVK ska finnas och följas. Endast personal med lämplig utbildning får hantera CVK. Basala hygienrutiner ska alltid följas. Inspektion och skötsel av katetern ska dokumenteras. Frekvent manipulation av kranar och proppar på katetern ökar risken för CVK relaterade infektioner. 1-2
6 Uppdatera behovet dagligen Behovet av CVK ska normalt omprövas dagligen hos varje enskild patient. CVK:n kan sitta kvar utan att den används. Det kan vara ett rent förbiseende alternativt att den bedöms kan komma att behövas senare. Infektionsrisken ökar med antalet CVK dygn.
7 Definition av CVK relaterad infektion CVK-relaterad blodburen infektion 2, 8 Samma mikroorgansim funnen i perifer blododling som på CVK-spets eller blododling tagen ur CVK Symtom på systeminflammation (exempelvis feber, frossa eller lågt blodtryck) Ingen annan förklaring till symtom CVK-relaterad sepsis eller trolig blodburen infektion 2, 8 Positiv odling på kateterspets oavsett fynd i blododling Symtom på systeminflammation (ex feber, frossa eller hypotension) Ingen annan förklaring till symtom Lokal CVK-infektion 2, 8 Tecken på lokal inflammation (rodnad, svullnad eller var) i huden runt kateterns insticksställe
8 1. Iaktta korrekt indikation för inläggning av venkateter CVK Tunnelerad CVK Indikation - Vilken? 2. Använd steril inläggningsteknik (signatur+datum) Steril inläggning av CVK/ tunnelerad CVK. Sign Inlagd Datum Checklista CVK Jönköping 3. Se till katetern dagligen eller angiven tidsperiod (Ja/ EA = Ej Aktuellt) DATUM Inspektion av förband, kateter, märkning och insticksställe. Byte av trevägskran, var 3:e dygn (gäller även för fettinnehållande lösningar och blodprodukter) samt byte av injektionsventil. - Hemsjukvård byter trevägskran samt injektionsventil 1 gg/vecka - Backflöde kontrolleras inför intermittent injektion. - Vid kontinuerlig infusion en gång/dygn. - Vilande CVK kontrolleras vid användning. -Omläggning 1 av CVK minst var 3:e dag -Hemsjukvård lägger om 1 gg/vecka 4. Utvärdera behovet dagligen (Ja/Nej) 5. Ställ korrekt diagnos av kateterrelaterad infektion (Ja/ EA = Ej Aktuellt) Efter avslutad injektion/ infusion/ provtagning spola med 4 x 10 ml NaCl. För barn, se spolningsvolymer. Använd pulsteknik 2. Kvarstår behovet av CVK? Spetsodling Parad (perifer samt i cvk) blododling med tillväxttid
9 Checklista CVK Jönköping del 2 Framtagen i länsgemensam grupp för centrala infarter För tunnelerad CVK bör ingen omläggning ske då CVK:n växt fast och suturerna är tagna. Se arbetsbeskrivning för: Handhavande av central venkateter i öppenvården och slutenvården Finns på intranätet under PM och behandlingsrutiner. 2 Pulsteknik - Flusha med intervaller/ uppehåll. Spola sista 4-5 ml långsamt HYGIEN! * Aseptiskt handhavande vid hantering av CVK. * Sprita händerna före hantering av CVK. * Använd höggradigt rena handskar vid hantering av CVK * Desinficera kran, injektionsmebran eller injektionsventil innan användning med Klorhexidinsprit 5 mg/ml (M preop). * Låt lufttorka under minst 30 sekunder. Checklistan hanteras på följande sätt inom respektive sjukvårdsområde: Höglands sjukvårdsområde Jönköpings sjukvårdsområde Värnamos sjukvårdsområde
10 Bra länkar tion/index.html
11 Bakterier i urinen Urinvägsinfektion Symtom Vårdrelaterad urinvägsinfektion Debut 48 timmar efter inkomst eller samband med vård/katetrisering/operation
12 Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI
13 PPM-VRI 2015 Andel patienter med riskfaktor, somatik, 2015 Immunsuppr Kirurgiskt Mekanisk Multipla Någon Landsting Antibiotika CVK ession KAD ingrepp ventilation riskfaktorer riskfaktor Blekinge 34,6% 9,9% 5,4% 21,1% 29,2% 0,9% 14,4% 43,7% Dalarna 34,9% 10,9% 5,8% 23,4% 26,8% 1,8% 17,6% 44,2% Gotland 26,1% 9,7% 7,6% 14,7% 31,5% 2,5% 13,0% 44,5% Gävleborg 42,9% 9,4% 4,5% 24,1% 28,1% 1,5% 15,5% 46,0% Halland 32,2% 9,7% 8,8% 18,5% 30,9% 1,6% 14,2% 45,9% Jämtland 32,6% 6,9% 4,4% 18,0% 28,0% 0,6% 12,2% 40,5% Jönköping 36,4% 6,6% 6,4% 15,6% 25,9% 0,8% 11,6% 38,2% Kalmar 33,8% 9,6% 7,0% 20,6% 28,0% 1,2% 14,1% 44,9% Kronoberg 45,8% 10,2% 7,2% 22,7% 22,1% 1,1% 15,3% 42,0% Norrbotten 35,7% 13,4% 7,1% 26,2% 25,9% 1,2% 17,1% 49,7% Region Skåne 38,4% 11,8% 10,6% 22,8% 28,3% 1,9% 18,9% 46,4% Stockholm 35,7% 12,9% 7,8% 22,0% 28,7% 2,7% 17,6% 46,2% Sörmland 33,3% 14,1% 9,6% 22,2% 21,8% 1,3% 16,7% 44,4% Uppsala 36,4% 17,3% 11,8% 28,3% 41,4% 2,9% 27,4% 58,9% Värmland 32,5% 8,5% 7,1% 17,9% 25,9% 0,9% 13,2% 40,6% Västerbotten 35,6% 20,5% 10,6% 22,6% 31,9% 2,1% 24,4% 50,4% Västernorrland 35,5% 10,0% 8,0% 23,0% 24,3% 1,1% 15,1% 43,9% Västmanland 38,7% 9,3% 8,0% 25,1% 28,7% 1,4% 18,9% 46,6% Västra Götaland 37,0% 12,5% 9,0% 21,1% 29,4% 2,8% 18,3% 46,1% Örebro 34,7% 11,8% 6,4% 22,8% 28,9% 2,7% 16,9% 46,8% Östergötland 36,3% 16,6% 8,5% 24,0% 34,4% 2,9% 21,7% 52,9% Riket 36,4% 12,3% 8,4% 22,1% 29,0% 2,1% 17,9% 46,5%
14 Riskfaktorer för UVI (Identifiera riskpatienter) Faktorer som ökar mängden resurin som sängläge, avflödeshinder etc. Instrumentering av urinvägarna, särskilt KAD. Risken kvarstår ett dygn efter uttagandet Hur KAD sköts och vilket tömningssystem som används påverkar risken för UVI
15 Riskgrupper för urinvägsinfektion KAD Urinretention Inkontinensskydd
16 Risk grupp 1 KAD 80 % av VUVI har KAD Varje dag ökar bakterieväxten 5-7 % Efter dagar bakterieväxt i alla KAD urin 64 % av bakterierna kommer från utsidan resten insidan av KAD 36 % från insidan av KAD Rätt indikation Ej tömma blåsan Kontroll av urinproduktion > 2 timmar Kraftig hematuri Eventuellt i livets slutskede
17 Risk grupp 2 Urinretention > 400 ml Avflödeshinder Immobilisering och psykologiska faktorer Stora trauma eller stor mängd parenteral vätsketillförsel
18 Risk grupp 3 Behov av inkontinens skydd Oklart vad som bidrar till ökad risk för VUVI hos äldre i denna grupp Varm och fuktig miljö? Blåsrubbningsstörning med läckage som följd? Åtgärder Regelbundna toalettbesök Regelbundna byten av inkontinensskydd alternativt uridom Regelbunden underlivshygien Tvål med lågt ph Inte för stora inkontinensskydd.
19 Vårdhygieniska åtgärder för att förhindra urinvägsinfektion Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Plastförkläde Undvik placera fler patienter med urinvägskateter i samma rum med gemensam toalett Fortsätt med goda hygienrutiner även om patienten har KAD och bakteriuri och/eller en klinisk urinvägsinfektion
20 Skötsel av patient med urinkateter Slutet system fördröjer tiden till bakterier kommer till urinblåsan. Lyft eller placera inte urinpåsen ovanför urinblåsans höjd Låt inte påsen komma i kontakt med golv eller toalett För uppegående patienter välj en tömbar påse med kort slang under dagen Rengör kateterna utvändigt dagligen och efter toalettbesök
21 Skötsel av patient med urinkateter fortsättning Vid sänggående koppla till en icke tömbar påse på dagpåsen Töm och släng nattpåsen på morgonen Undvik knickbildning på urinkateter och påsslang Byt urinuppsamlingspåsen (med avtappningskran) så sällan som möjligt. Kan sitta i 7-10 dygn.
22 Hygien vid tömning av urinpåse Använd handskar, plastförkläde som byts mellan varje patient Töm urinen i ett kärl som endast används till en patient och som går att rengöra/desinfektera Torka bottenventilen med alkohol
23 Tömning av urin Ta av handskar, plastförkläde och desinfektera händerna efteråt Desinfektera handtaget på spolon om den inte är fotmanövrerad.
24 Intermittent kateterisering Vårdpersonal utför kateteriseringen Tvätta 1-2 gånger dagligen Byt handskar Blöt ev hydrofil kateter med kranvatten i förpackningen På sjukhus bör sterilt vatten användas med tanke på bakteriefloran som kan finnas i handfat och på kranar Bakteriuri förekommer hos ca 50 % av de som katetriseras intermittent Handbok för hälso- och sjukvård 2006
25 Överföring av bakterier via händer och ytor Evidence-based model for handtransmission during patient care and the role of improved practices Pittet m fl. Lancet, Clean care is safer care
26 Handhygien Bild från Akademiska sjukhusets patientbroschyr Förekomsten av resistenta tarmbakterier ökar Det leder till ökade risker för att ev urinvägsinfektion blir besvärligare att bota Ännu viktigare att förebygga bakteriuri och infektion
27 Urinprovtagning hos KAD-patient Urinodling före behandling av misstänkt vårdrelaterad urinvägsinfektion Ange på remissen hur provet är taget: morgonurin (4 timmar i blåsan), mittstråleprov, etc Eventuell justering av behandlingen efter provsvaret.
28 Nationell satsning att förebygga urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Korrekt diagnostik Korrekt behandling
29 Infektionsförebyggande åtgärder UVI Identifiera riskpatienter och dokumentera Förebygg residualurin Sätt urinkateter endast efter ordination av läkare Korrekt katetervård Dokumentera tidpunkt, indikation och planerad Använd endast slutna urinuppsamlingssystem Utvärdera behovet av KAD i slutenvård dagligen
30 2017 januari-februari Incidens av MRB i Gävleborg ESBL 13,4 17,03 27,1 34, ,1 54,3 77,5 70,25 64,65 15,10 MRSA 4,4 9,4 4,3 9,4 13,0 12,7 18,3 17,9 26,25 29,51 3,51 PNSP 2,2 1,8 1,1 2,9 1,4 0,7 0,4 0,0 0,35 0,35 0 VRE ,0 0,4 0,0 32,4 76,4 3,19 2,45 0 ESBL carba 0,70 0 ESBL MRSA PNSP VRE ESBL carba
31 Antal i Gävleborg Statistik t.om 27 mars 2017 ESBL antal fall i Sverige och Gävleborg Sverige Gävleborg Sverige Gävleborg
32 ESBL klebsiella antal fall Gävleborg ESBL klebsiella i blod/serum Gävleborg Blod/serum 1 2 2
33 180 ESBL undersökningsmaterial Annat Biopsi Blod/serum Bronksekret /lavage BAL Cervixprov Feces Infart Rectumprov Sputum Sårsekret Urin Öronsekret
34 ESBL undersökningsmaterial blod/serum Blod/serum Blod/serum
35 Haemophilus influenzae - invasiv antal fall i Sverige och Gävleborg Haemophilus influenzae undersökningsmaterial Sverige Gävleborg Blod/serum Sverige Gävleborg Blod/serum
36 Meningokockinfektion antal fall i Sverige och Gävleborg Sverige Gävleborg ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Meningokock invasiv undersökningsmaterial Annat 1 1 Blod/serum Annat Blod/serum
37 Pneumokockinfektion (invasiv infektion) antal fall i Sverige och Gävleborg Sverige Gävleborg Sverige Gävleborg Pneumokockinfektion invasiv undersökningsmaterial Blod/serum Likvor Blod/serum Likvor
38 CRB 65 vad är det? C R Confusion Respiration 30 andetag/minut B Blodtryck 90 systoliskt eller 65 diastoliskt 65 Ålder 65 år Varje fynd, exempelvis confusion, ger 1 poäng. Totalsumma varierar alltså mellan 0-4. Poäng är kopplat till utfall och därmed till åtgärder.
39 Vad betyder CRB-summan CRB-65 0 p Hembehandling lämplig CRB-65 1 p Sjukhusvård alt öppenvård med uppföljning CRB-65 2 p Sjukhusvård som regel CRB p vård Sjukhusvård. Överväg IVA- CRB poäng Mortalitet % Tidigare internationella studier Pneumoni-registret poäng 0-3 0,27 1 poäng ,9 2 poäng ,6 3-4 poäng Låg CRB-65-poäng utesluter inte allvarlig sjukdom! Alltid klinisk bedömning!
40 Kvalitetsmål för pneumoni Svenska Infektionsläkarföreningen % av pat ska vara luftvägsodlade med någon teknik 2. 75% av pat med CRB skall ha penicillin G/V som primär behandling 3. CRB-65 summan skall vara uträknad och kommenterad vid inskrivningen
41 Behandling vid CRB 0-2 CRB-65: 0-1 p PcV 1 g x 3 po eller Bensylpc 1-3 g x 3 iv CRB-65: 2 p Bensylpc 3 g x 3 iv, följt av pcv 1 g x 3 po Vid kritiskt sjuk/allvarlig bakomliggande lungsjukdom Piperacillin/tazobactam 4 g x 3-4 iv eller tillägg T Levofloxacin 500 mg x 2 iv/po
42 Behandling vid CRB 3-4 CRB poäng Bensylpenicillin 3 g x 4 iv och Levofloxacin 500 mg x 2 (iv eller po) eller Cefotaxim 1 g x 3 iv och Erytromycin 1 g x 3 iv Vid allvarlig bakomliggande lungsjukdom Piperacillin/Tazobactam 4 g x 4 iv och Levofloxacin 500 mg x 2 (iv eller po)
43 Serotyper per vaccin Synflorix Serotyp1 Serotyp 4 Serotyp 5 Serotyp 6b Serotyp 7f Serotyp 9v Serotyp 14 Serotyp 18c Serotyp 19f Serotyp 23f Pneumovax Serotyp 1 Serotyp 2 Serotyp 3 Serotyp 4 Serotyp 5 Serotyp 6b Serotyp 7f Serotyp 8 Serotyp 9n Serotyp 9v Serotyp 10a Serotyp 11a Serotyp 12f Serotyp 14 Serotyp 15b Serotyp 17f Serotyp 18c Serotyp 19a Serotyp 19f Serotyp 20 Serotyp 22f Serotyp 23f Serotyp 33f Prevenar 13 Serotyp 1 Serotyp 3 Serotyp 4 Serotyp 5 Serotyp 6a Serotyp 6b Serotyp 7f Serotyp 9v Serotyp 14 Serotyp 18c Serotyp 19a Serotyp 19f Serotyp 23f Prevenar Serotyp 14 Serotyp 18c Serotyp 19f Serotyp 23f Serotyp 4 Serotyp 6b Serotyp 9v
44 Pneumokocker 2008 Serotyper per åldersgrupp 0-5år A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6A 6B 7F 9N 9V 6-65år år 2 26 övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix + Prevenar Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix Prevenar13 Övriga
45 Pneumokocker 2009 Serotyp per åldersgrupp A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6A 6B 7F 9N 9V 0-5år år år övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix + Prevenar Prevenar Övriga
46 Pneumokocker 2010 Serotyp per åldersgrupp A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6A 6B 7F 9N 9V 0-5år år år övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix + Prevenar Övriga
47 Pneumokocker 2011 Serotyp per åldersgrupp 0-5år A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6A 6B 7F 9N 9V 6-65år år 3 26 övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix + Prevena Övriga
48 Pneumokocker 2012 Serotyper per åldersgrupp A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6A 6B 7F 9N 9V 0-5år år år övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix + Prevenar Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix Pneumovax + Prevenar Prevenar Övriga
49 Pneumokocker 2013 Serotyper per åldersgrupp A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6A 6B 7F 9N 9V 0-5år år år övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix + Prevenar Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix Pneumovax + Prevenar Prevenar Övriga
50 år Pneumokocker Serotyp per åldersgrupp A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6A 6B 7F 9N 9V 6-65år år övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix + Prevenar Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix Pneumovax + Prevenar Prevenar Övriga
51 2015 Pneumokocker Serotyp per åldersgrupp 0-5år A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6A 6B 7F 9N 9V 6-65år år Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix + Prevenar Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix Pneumovax + Prevenar Övriga övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas
52 2016 Pneumokocker Serotyp per åldersgrupp år A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6B 7F 9N 9V 6-65år år övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax Pneumovax + Prevenar 13 + Synflorix + Prevenar Övriga
53 2017 Pneumokocker Serotyp per åldersgrupp år A 11A 14 15B 17F 18C 19A 19F 20 22F 23F 33F 6B 7F 9N 9V 6-65år år övriga ingår ej i vaccin övriga serotyp saknas Pneumovax + Prevenar 13 Pneumovax Övriga
54 Förebygga lunginflammation Andning Hosta Sitta upp, gå Matsituationen
55 Tack
Normalt är urinen steril
Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning
VRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterskor 1 2 3 Vad är vårdrelaterad infektion? Infektion som uppkommer hos en person i samband med slutenvård, eller till följd av åtgärd
KAD-bara när det behövs
KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka
Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter
Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall
Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna Nov 2012 Margareta Edvall Definitioner Bakteriemi = förekomst av bakterier i blodbanan Primära bakteriemier = associerade till kärlkateter Sekundära bakteriemier
VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter
VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter Ann-Mari Gustavsson Åsa Nordlund Hygiensjuksköterskor 2016-11-10 1 2016-11-10 2 VRI vårdrelaterade infektioner Definition: Infektion som uppkommer
Perifer venkateter (PVK) - barn - praktiskt handhavande
- praktiskt handhavande Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2018-03-01 Faktaägare: Love Vidstige, Barnsjuksköterska, Barnkliniken Fastställd av: Pär Lindgren, Chefläkare
Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-01-27 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, läkare anestesi CLV Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313
Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6
Perifer venkateter-praktiskt handhavande
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-05-23 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska
Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland
Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) Den vanligaste vårdrelaterade infektionen (25-30%)
VRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson 1 2 3 4 Vårdrelaterade infektioner - VRI En infektion som uppstår i samband med eller i efterförloppet av vård i slutenvård eller i samband
Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet
sida 1 (5) Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet Indikation Misstanke om nedre eller övre urinvägsinfektion Kontroll efter UVI när sådan är indicerad Provtagningsteknik Urinodling kan
Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI
Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla
VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika
VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera
Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland
Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera
Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421
Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras
Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska
Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera
Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK Region Östergötland
Clinicum Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK 2016-03-23 CVK, SVP & PICC-line Kärlskador För att undvika risk för kärlskador och onödigt trauma för patienten är det nödvändigt
Infarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland
Infarter Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Olika typer av infarter PVK CVK SVP Picc-Line CDK Artärkateter 2 PVK Varför? Var och vad? Hur? Tid? Risk? 3 Centrala infarter SVP, CVK, CDK och Picc-Line Var och
Perifer venkateter-praktiskt handhavande
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordförande medicinska kommittén Revisions
har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016
Vårdrelaterad UVI Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 UVI:er vanligaste VRI:n 1/3 av alla VRI:er 40% av alla VRI:er Detta motsvarar en kostnad på drygt 110 miljoner kronor per år för Uppsala
Standardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK)
Författare: Carina Lilja, Ann-Charlotte Karlsson, Dokumenttyp: Standardiserad vårdplan Sid 1 av 5 Katarina Holm, Roger Jönsson, Göran Liffner och Karin Värmfors Giltig fr o m 2011-02-03 Godkänd av (se
Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet
sida 1 (5) Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet Indikation Misstanke om nedre eller övre urinvägsinfektion Kontroll efter UVI när sådan är indicerad Provtagningsteknik Urinodling kan
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER (VRI)
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER (VRI) 2008 2018 Mats Erntell och Einar Sjölund SKL 2018-11-05 Resultaten avser endast somatisk vård om inget annat anges. Totalt antal observerade patienter
Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK. Region Östergötland
Clinicum Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK CVK, SVP & PICC-line Kärlskador För att undvika risk för kärlskador och onödigt trauma för patienten är det nödvändigt att
Vårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)
Central venkateter Utgåva: 6 Godkänd av: Charlotta Löved Rubiano Tomas Vilhelmsson Vårdrutin 1 (5) Utarbetad av: L-Å Johansson Reviderad av: Kvalitetsrådet för CV-infart Revisionsansvarig: Karin Lundberg
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad
PPM-VRI Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner. Redovisning av resultat HT11
PPM-VRI Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner Redovisning av resultat HT11 PPM-VRI inom psykiatrisk och somatisk slutenvård VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 Landsting / regioner
Handhygienens betydelse
Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
PICC-line Skötsel & hantering
PICC-line Skötsel & hantering PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck 2 Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug och spontant blodbackflöde i katetern För att
Handhygienens betydelse
Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien
Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD
Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD Birgitta Magnusson Sjuksköterska/Uroterapeut 2016-11-08 2016-11-08 1 Varför är det viktigt med optimal blåstömning och korrekt omvårdnad vid KAD
MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland
MRB vad göra? Vårdhygien 3 maj 2017 Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland Vårdhygien i samarbete med verksamheter Tvärprofessionella team som bistår för att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard
Kvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Kateterisering av urinblåsan (man)
Kateterisering av urinblåsan (man) En urinkateter sätts när en person inte kan tömma urinblåsan. En tunn mjuk slang förs då in i urinblåsan och tömmer den på urin. Det finns urinkatetrar i olika längd
PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12
PPM-BHK Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Landstingens resultat VT 12 PPM-BHK 2010-2012 PPM-BHK HT10 VT11 HT11 VT12 Antal observationer 14024 24832 24042 27019 Sjuksköterska/barnmorska
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013
Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning
Riktlinjer PVK 2012 Revidering
Riktlinjer PVK 2012 Revidering Finns på webben: A-Ö välj Vårdhandboken välj Perifer venkateter. De gemensamma riktlinjerna på länsnivå står i högerspalten. Patientsäkerhetsnätverket 2012-01-23 Patientmedverkan
Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10
Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson Utvecklingsavd, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2010-06-01 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget
Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.
Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien kan förebygga vårdrelaterad
Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 Vårdrelaterade infektioner, VRI En vårdrelaterad infektion (VRI) är en infektion som uppkommer till
Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19
Program Del 4 VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning Vårdrelaterad infektion VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar
Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT 11
Upprättad av Utvecklingssekr Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2010-06-13 Dnr LS 1016/10 Vårdrelaterade infektioner
Katetervård och kateterisering av urinblåsa
Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Katetervård, kateterisering Diarienummer: VON F 2017/00312 003 Fastställd: 2015-11-10 Revideras: Kontinuerligt
Medicinteknikdagarna 2009 Västerås Dag Ström
Medicinteknikdagarna 2009 Västerås 090928 Dag Ström Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige Riskverksamheter Gottröra SK 751 1991 Hur vanliga är motsvarande nödlandningar inom svensk sjukvård..och
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare
Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267
Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat
Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat 3 Andel patienter med trycksår (kategori 1-4) 25,0% 2 15,0% 1 5,0% Slutenvård exkl. rättspsykiatri inkl. övrigt Exkl. barn både 2017 och 2016
Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska
Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera
Kateterisering av urinblåsa Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: Faktaägare: Anna Linderholm, Kvinnokliniken Växjö Fastställd av: Pär Lindgren, chefsläkare Region Kronoberg
Dagordning Stramamöte
Dagordning Stramamöte 180509 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från föregående möte 3. Aktuellt från Nationella Strama 4. Visning av förslag på rondkort till ssk 5. Aktuella resistensdata
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
PPM-BHK Punktprevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat HT11
PPM-BHK Punktprevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Landstingens resultat HT11 Punktprevalensmätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler PPM Antal
Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting
Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Besök Behandling/operation Total Rangording kömiljard kömiljard Resultat per Resultat per per Landsting 1 Halland 96% 4 816 269 16 97% 4 684
Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt
Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Utgåva: 3 Godkänd av: Tony Schönberg Tomas Vilhelmsson Utarbetad: Dorotea Joost, AnOpIVA, Karin Törnkvist, Onkologikliniken, Cia Karlsson, BUM Reviderad
Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama
Antibiotic stewardship vad innebär det och varför är det så viktigt? Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare Ordf i Programråd Strama Varför är det så viktigt? Bästa behandling till patienten
Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E. Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar.
Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar. O M F A T T N I N G Texten rör läkare och sjuksköterskor som använder
Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?
Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan
Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens
MultiResistenta Bakterier (MRB)
1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.
Statistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013
Statistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013 Avdelningen för statistik och jämförelser Sanna Tiikkaja Herman Holm Diarienr. 44123/2014 Psykiatrisk tvångsvård
Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för
Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående
Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland
Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland Utbildning är basen för allt men man kan inte få personal att följa en instruktion
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska
ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram
Urinvägsinfektioner hos vuxna
Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar
Strama - antibiotikafrågor och resistens. Stramas huvudbudskap Aktuellt om resistens - VRE. Aktuellt om resistens - VRE
Strama - antibiotikafrågor och resistens Stramas huvudbudskap Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens Stephan Stenmark Infektionsläkare och Smittskyddsläkare
SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK
SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK En 3-vägskran med Bionector på infartsportarna används. Vid behov används fler kranar. Bionector behövs ej mellan kranarna. Om mer än en infusion: infarten
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2018
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2018 Exkl. rättspsykiatrisk vård Data från vissa lokala mätningar som genomförts i egen regi ingår Endast patienter 18 år och äldre ingår Andel riskpatienter Riket (14302)
Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting
Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,
Aktuellt från Nationella Strama
Agenda 190219 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från föregående möte 2018-12-11 3. Aktuellt från Nationella Strama inkl kommande nationella möten 4. Antibiotika- och katetersmarta
Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Katetervård och kateterisering av urinblåsa
1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3
Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz September 2018
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz September 2018 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10%
Manus till bildspel: Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Uppdrag ökad patientsäkerhet
Manus till bildspel: Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner Uppdrag ökad patientsäkerhet Det är alltid tragiskt när människor blir sjuka men det är än mer tragiskt när det handlar om infektioner
Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Normalflora Huvuddelen av vår bakteriella normalflora finns i mag- och tarmkanalen,
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Handhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Algoritmer arbetsprocesser Giltig fr.o.m: 2018-01-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten
Individuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Perifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar
Perifer venkatetersättning 1. Perifier venkateter & dess delar Författare: Mia Colliander, Kliniskt Träningscentrum, Uppsala och Gunilla Gustafsson, Sjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet. I samarbete
Basala hygienrutiner och klädregler
Basala hygienrutiner och klädregler 2017-05-30 1 Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Mottagliga individer Ökad smittspridningsrisk Mycket människor på liten yta Hög antibiotikaanvändning
Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Vårdhygien i Västra Götaland 2018
Vårdhygien i Västra Götaland 2018 Vårdhygieniska enheter i Västra Götaland Fyra enheter Södra Älvsborg Skaraborg Göteborg och södra Bohuslän NU-sjukvården: Norra Bohuslän, Norra Älvsborg, Dalsland Vårdhygien
Patientsäkerhetsöverenskommelsen
Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2014 PPM VRI 2008-2014 PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 NLL
Individuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna
Godkänt den: 2016-11-20 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Indikation...2 Insättning...2 Tillvägagångssätt vid ren rutin...2 Material...2 Förberedelser...2 Kvinnlig
Dagordning Stramamöte 140205
Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat
Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner?
Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi, Umeå universitet Disposition
Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting
Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är
Klokt Antibiotikaval. Kvartalsrapport Kvartal SÄS. Södra Älvsborgs Sjukhus
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 4 29 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Det kommer nu en massa bilder men vi börjar med en sammanfattning Följsamheten till rekommendationerna är god men vi har ändå