RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA



Relevanta dokument
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

Räntefokus 8 november Fördel korta räntor

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Sverige behöver sitt inflationsmål

Remissvar diarienummer /16 - Utvärdering av Riksbankens penningpolitik (2015/16:RFR6)

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Flexibel inflationsmålspolitik. Flexibel inflationsmålspolitik och senaste räntebeslutet. Varning

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

Inledning om penningpolitiken

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Makrokommentar. Januari 2017

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Makrokommentar. April 2017

Räntefokus April Riksbanken fortsätter att höja, men i ett lugnare tempo.

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Vart är vi på väg? Boräntenytt nr 4, 12 november 2018

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Inledning om penningpolitiken

Makroanalys okt-dec 2012

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016

Makrokommentar. April 2016

Inför Riksbanken: Sportlov

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Vart är vi på väg? Boräntenytt nr 1, 15 mars 2018

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Swedbank, Stockholm

Boräntenytt Nummer 6 8 augusti

Penningpolitik när räntan är nära noll

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Makrokommentar. Mars 2017

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

Dags att förbättra inflationsmålet?

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2015

Hushållens räntekänslighet

Vart är vi på väg? Boräntenytt nr 2, 28 maj 2018

ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen

Penningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds?

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

VECKOBREV v.37 sep-15

Makroanalys juli-okt 2012

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Månadskommentar Augusti 2015

VECKOBREV v.36 sep-15

Inledning om penningpolitiken

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

9 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTORNA ÅT OLIKA HÅLL I DECEMBER

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Riksbanken och penningpolitiken

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2017

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

Månadskommentar juli 2015

Inledning om penningpolitiken

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Nya stimulanser på väg

2015 börjar positivt för transportnäringen

Inledning om penningpolitiken

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Transkript:

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken. Det ökar trycket på Riksbanken att sänka reporäntan. Därför räknar de flesta bedömare med att räntan sänks från 0,75 procent till 0,5 procent i samband med räntemötet den 2 juli (offentliggörs dagen därpå). Den svenska inflationen har legat långt under Riksbankens inflationsmål under mycket lång tid, vilket nu börjar synas i inflationsförväntningarna. För att minska risken för att trovärdigheten för penningpolitiken ska urholkas, kommer Riksbanken att prioritera inflationsmålet högre än tidigare och lämna ansvaret för hanteringen av eventuella problem med hushållens skulder åt Finansinspektionen. Av det skälet räknar vi med att reporäntan sänks till 0,25 procent i höst. Svag återhämtning i omvärlden, lågt resursutnyttjande och låga löneökningar gör att Riksbanken sänker sin prognos för framtida ränteförändringar ganska mycket. En höjning av reporäntan blir inte aktuell förrän framåt hösten 2015. Höjningstakten därefter blir långsam. Den lättare penningpolitiken får stort genomslag på marknadsräntorna. Det finns med andra ord inga starka ekonomiska argument för att binda räntan på längre tider. För bolånetagaren är den korta 3-månadersräntan därmed det bästa alternativet i dagsläget. Reporäntan Bolåneräntor 3 mån 2 år 5 år jul-14 0,5 2,40 2,55 3,20 dec-14 0,25 2,35 2,85 3,55 dec-15 0,75 2,60 3,30 4,50 Räntefokus är namnet på Fastighetsägarnas återkommande ränteanalyser. Analysen fokuserar främst på penningpolitikens utveckling samt den övergripande ekonomiska utvecklingens konsekvenser för räntorna på bostadslån.

INGET DRAG I VÄRLDSEKONOMIN Återhämtningen i världsekonomin går långsamt framåt. USA visade visserligen negativ BNP-tillväxt mellan fjärde kvartalet i fjol och första kvartalet i år, men det berodde troligen främst på att den kalla vintern minskade den ekonomiska aktiviteten. Det mesta tyder på att den amerikanska ekonomin växer i hyfsad takt. Samma sak gäller en del andra viktiga svenska exportmarknader som Storbritannien, Kina och, i mindre grad, våra nordiska grannar Norge och Danmark. Det innebär dock inte det blir något kraftigt drag världsekonomin och i den svenska exportsektorn. Många länder i eurozonen utvecklas nämligen mycket svagt eller t.o.m. negativt. Återhämtningen i dessa länder kommer att gå mycket trögt efter som de sitter fast i den gemensamma valutans rävsax. Utan möjlighet att låta valutan anpassa sig till de enskilda ländernas ekonomiska behov, krävs en intern anpassning för att skapa konkurrenskraft i de krisande länderna i valutaunionens periferi. Eftersom inflationen är mycket låg, även i de euroländer som har en bättre utveckling, kräver en sådan anpassning att lönerna måste minska i nominella termer. Det ser vi också ske, men vägen dit har gått, och fortsätter alltjämt att gå, via mycket hög arbetslöshet. Det håller tillbaka den inhemska konsumtionen. Utan något riktigt drag i den globala ekonomin, pekar allt därför på att tillväxten kommer att vara fortsatt låg i dessa länder under lång tid. ÖKAD PRESS PÅ RIKSBANKEN För undvika regelrätt deflation i unionen sänkte den europeiska centralbanken, ECB, nyligen sin styrränta till 0,15 procent samtidigt som den lanserade ett omfattande låneprogram till de banker som är beredda att låna vidare till mindre företag. Enligt Internationella valutafonden, IMF, kommer detta inte att räcka. Fonden uppmanar därför ECB att genomföra kvantitativa lättnader, d.v.s. köpa obligationer i stor skala för nytryckta pengar i syfte att stödja tillgångsmarknader och öka inflationen. Vi räknar med att ECB kommer att återkomma med ytterligare åtgärder senare i år. Utveckligen i eurozonen sätter ytterligar press på Riksbanken, som förväntas sänka reporäntan från 0,75 procent till 0,5 procent i samband med räntemötet den 2 juli (beskedet offentliggörs dagen därpå). Men mycket talar för att det kan bli ytterligare en sänkning tidigt i höst till 0,25 procent. Alternativt sänks den till den nivån redan i juli. Sannolikheten för det är dock mycket liten, trots att det är motiverat givet inflationsläget i ekonomin. Precis som i eurozonen är pristrycket nämligen farligt lågt även i Sverige och har varit så under lång tid. Den långvarigt låga inflationen har tryckt ned inflationsförväntningarna, vilket framgår av Prosperas senaste mätning. På ett års sikt väntas inflationen landa på 0,8 procent, på två års sikt på 1,3 procent och på fem års sikt på 1,8 procent. Det är säkerligen besvärande läsning för Riksbanksledningen, som nu måste ta sitt uppdrag avseende inflationen på större allvar om inte trovärdigheten för penningpolitiken ska urholkas. Hittills har oron för hushållens skulder använts som argument för att åsidosätta inflationsmålet, vilket framstår som alltmer orimligt, i synnerhet sedan Finansinspektionen fått huvudansvaret för makrotillsynen som innefattar eventuella risker med hushållens skuldsättning. LÄGRE RÄNTEBANA De signaler som kommit från Riksbanken är blandade, men det är uppenbart att den låga

inflationen fått högre prioritet hos ledningen. Därför räknar vi med att Riksbanken, utöver en sänkning av räntan, även sänker räntebanan (prognosen för framtida ränteförändringar). Vi räknar med att den kommer att öppna för en sänkning i september och att den första räntehöjningen skjuts på framtiden hösten 2015). Den mer expansiva penningpolitiken kommer sannolikt att få ett ganska stort genomslag på marknadsräntorna. Det finns med andra ord inga starka ekonomiska argument för att binda räntan på längre tider. För bolånetagaren är den korta 3-månadersräntan därmed det bästa alternativet i dagsläget. Den slutsatsen har hushållen uppenbarligen redan dragit. Enligt SBAB:s månadsstatistik över nyutlåningen till privatkunder, valde 77 procent av låntagarna tremånadersränta under maj. Det var en uppgång med 2 procentenheter sedan föregående månad. Den andelen har sannolikt ökat i juni. För mer information kontakta: Tomas Ernhagen, chefekonom Telefon: 08-6177718, e-post: Låst läge tomas.ernhagen@fastighetsagarna.se mycket oroande

Utdelningsadress: Box 16132, 103 23 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 33, Stockholm Telefon: 08-613 57 00 Fax: 08-613 57 01 Webbplats: www.fastighetsagarna.se E-post: info@fastighetsagarna.se