Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 320 Trappgränd

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 320 Trappgränd

Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 3 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 3 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 4 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 5 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande... 6 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling... 6 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik... 7 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 8 9 Nyckeltal... 9 Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 2(9)

1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Vi fortsätter vårt kvalitetsarbete med att följa och revidera vårt årshjul. Det innebär att vi startar höstterminen med värdegrundsarbete, observationer, intervjuer och utvecklingssamtal. Vi gör sedan en verksamhetsplan för varje barngrupps aktuella behov och intressen. Samtidigt upprättar vi en likabehandlingsplan som är gemensam för hela förskolan. I detta arbete är all personal involverad genom avdelningsreflektion, gemensam reflektionstid för alla förskollärare, pedagoggrupp med pedagoger från alla avdelningar samt personalmöten och studiedagar. Försöket med att göra personalmötena mer effektiva genom att ha fler möten men kortare har inte gett önskat resultat. Därför har vi återgått till det tidigare upplägget med personalmöten en gång i månaden. Vi har fokuserat mer på analyser av verksamheten och gett mer tid för utvärdering. Genom samarbete med andra förskolor har vi kunnat ha fler studiedagar. Vi ser ett stort behov av minst fyra studiedagar dels för kompetensutveckling och dels för tid för reflektion och analys. 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar I vår verksamhet välkomnas alla barn med ett öppet intresse för vilka de är och vad vi kan göra tillsammans. I samvaron med barnen tolereras inga negativa särbehandlingar. Pedagogerna förmedlar förhållningssättet att alla barn har samma grundläggande behov men att vissa barn kan behöva särskilt stöd för att få sina behov tillfredsställda. "För att alla barn ska få lika mycket, måste några barn få lite mer". Det förmedlas även på förskolans hemsida. Under terminens första månader görs observationer på alla barn och vi skapar oss en bild av varje barns behov, förutsättningar och intressen. Pedagoggruppen reflekterar över dessa och över rutiner och aktiviteter så de passar barnen och gruppen, hur lokaler och material ska ordnas och om hjälpmedel ska införskaffas eller fortbildning sökas för pedagogerna. Pedagogerna har under hösten utvecklingssamtal med föräldrar till alla barn, både nya och "gamla". Alla föräldrar ges möjlighet att berätta om sina barn och utbyta funderingar om utveckling, behov och intressen. Pedagogernas arbete innehåller ständigt utvärderingar och diskussioner om alternativa pedagogiska strategier för att skapa de bästa förutsättningarna för att alla barn ska känna sig sedda, lyssnade på och inkluderade i verksamheten. Aktiviteter som lockar till att lära känna varandra och samspela har varit ständigt återkommande i verksamheten. Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 3(9)

Mycket lek med bollar, sånglekar m m. Under det här året har vi arbetat med tecken som stöd för språkutveckling och kommunikation som en naturlig del i vardagen. Barngrupperna har ofta delats i mindre grupper för att ge barnen "lek/arbetsro", och möjlighet till kommunikation, samspel och på sitt sätt delta i aktiviteterna. De barn som tillfälligt eller mer frekvent behöver stöd i vissa situationer har uppmärksammats och vi har delgivit varandra tips på olika alternativa strategier och förhållningssätt. Anna Wennerqvist från skoldatateket har varit med på ett personalmöte och informerat om de nya dokumenten kring barn i behov av särskilt stöd. Dessutom tipsade hon om förbättringar i den auditiva miljön. Ytterligare pedagoger gick under hösten kurs i teckenstöd. En pedagog har deltagit i specialpedagogiskt nätverk. av era insatser under året Nätverksträffarna har varit värdefulla men vi har inte förmått förvalta och sprida denna kunskap vidare på förskolan. Vi behöver också förbättra vårt arbete kring kartläggning och utvärdering av handlingsplaner kring barn i behov av särskilt stöd. De ljuddämpande åtgärderna med tassar gav ett märkbart positivt resultat. För att hitta balans mellan individ och grupp är det viktigt att medlen överensstämmer med målen. Vi behöver föra in arbetet med dokumentation kring handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd i vårt årshjul. 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Arbetet kring barnets pärm har fortsatt. Barnen "äger" sin pärm. Den ska innehålla lärandeprocesser, dokumentation, minnen och alster. Lärplatte-gruppen har haft flera träffar detta läsår och arbetat utifrån kommunens riktlinjer samt identifierade behov inom förskolan. All personal har varit på en storföreläsning om pedagogisk dokumentation och IKT. Hela förskolan använder sig av appen Pic collage. Väggdokumentationerna som sitter uppe används i det dagliga arbetet och hålls levande under projektens gång. Den leder vidare till nya tankar, frågor, kunskaper och analyser. De underlag samt dokument som vi använder vid höstens och vårens utvecklingssamtal med föräldrarna är också ett tillfälle där vi synliggör barnens utveckling och lärande. Detta är grunden för att vi tillsammans ska förstå var barnet är i sin utveckling. Den vardagliga kontakten och samarbetet med föräldrarna och barnen möjliggör förståelsen för vad utveckling och lärande är för just det enskilda barnet. Alla avdelningar har nu två lärplattor var, dvs sammanlagt 6 stycken på hela förskolan. Vi använder även projektor, bärbara datorer och smarta telefoner för dokumentation. Föräldrarna upplever att de får tydlig information om sitt barns lärande till 95 %. Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 4(9)

Föregående år var siffran 86 %. Pedagogerna upplever at de till 86 % dokumenterar barnens utveckling och lärande. Föregående år var siffran 100 %. Vi ser en utveckling där programmering och QR-koder använts i arbetet med barnen. Lärplattorna har också använts mer pedagogiskt. Jag tror att den lägre siffran i självvärderingen i år jämfört med föregående år kan bero på en viss ökad förståelse för vad pedagogisk dokumentation innebär och ett mer kritiskt förhållningssätt till vad jag själv gör. Den snabba utvecklingen inom området medför också att vi nogsamt utreder etiska dilemman inför nya verktyg och kritiskt granskar information på nätet. De storföreläsningar vi deltar i måste följas upp bättre och bearbetas under t ex pedagog- eller personalmöten. 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkutveckling sker kontinuerligt och regelbundet och innehåller aktiviteter såsom: Högläsning/sagoläsning i olika grupper, flanosagor, biblioteksbesök och temabokkassar från biblioteket Levande sagor med handdockor, sagopåsar och teaterbesök Vi rimmar och ramsar, språkleker och benämner ord på olika språk Barnen presenterar boktips och förbereder inför sommaruppehållet att ta med sig ett sommarminne som presenteras vid augustistarten. Överlag har vi nyttjat biblioteket i Stocksund för språkstimulerande åtgärder i form av sagostunder, teater, temabokkassar m m. Vi använder teckenstöd på hela förskolan och ytterligare pedagoger har gått kurs under året. Föräldrar upplever att vi till 95 % stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga, motsvarande siffra föregående år var 98 %. Pedagogerna upplever att de till 100 % stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga, samma siffra som föregående år. Temabokkassarna har varit ett bra komplement till vårt egna pedagogiska material. De yngsta barnen på förskolan har tagit del av bibliotekets utbud i större utsträckning. Att arbeta med barns språk är av tradition en naturlig del av verksamheten i förskolan. Den något lägre siffran i kundenkäten kan bero på att vi inte informerar lika mycket Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 5(9)

om det arbetet som vi gör om mer nya "ämnen" och aktiviteter, som t ex naturvetenskap och teknik, projekt och digitala lärverktyg. Pedagogerna däremot vet att de regelbundet arbetar med barnens språkliga utveckling. Vi ska fortsätta och bibehålla vår kompetens gällande tecken som stöd genom att ännu fler går på kurs/utbildning. Vi ska vara ännu aktivare i vårt samarbete med biblioteket, särskilt för de yngre barnen med sagostunder och teaterbesök. 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Vi har arbetat vidare med vardagsmatematik och att hitta barnens individuella nuläge. Schackintresset från förra läsåret håller i sig och sprider sig till yngre, nyfikna barn. Montessorimaterialet som stimulerar det matematiska tänkandet använder vi även på lärplattan. På samlingar har vi arbetat med t ex mattegåtor eller praktiska mattegruppövningar där barnen är delaktiga. Vi spelar räknespel, kortspel och gör mattelekar. Barnen arbetar med pärlplattor och där gör de avancerade mönster som bygger på räkning och symmetri. Det har förekommit speciella "matteprojekt" och vi har introducerat programmering. Föräldrarna upplever att vi stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande till 93 %, föregående år var siffran 98 %. Pedagogerna upplever att de stimulerar och utmanar barnen i matematik till 100 %, samma siffra föregående år. Barnen har fått ökad insikt och kunskap om vad matematik kan innebära. Diskussionerna och frågorna kring matematik har ökat. Jag har ingen annan förklaring till varför föräldrarna upplever att vi utmanar barnen i matematik mindre än föregående år än att det också traditionellt är något vi håller på med och inte informerar lika mycket om. Det finns mycket matematiskt montessorimaterial som man kan utforska och använda. Fler kommer att behöva introduceras inom detta område, eventuellt genom någon form av montessoriutbildning. 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi har trådlös internetuppkoppling som fungerar bra. Till det är en färgskrivare kopplad. En bärbar dator på varje avdelning, som används av barn och pedagoger och två stationära datorer på kontoret finns tillgängliga för pedagogerna. När vi söker Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 6(9)

information eller vill se något lärorikt/roligt (t ex från UR) med barnen så används också dator eller lärplatta tillsammans med projektor. Lärplattorna används till många olika saker, bland annat i samlingen då vi kan titta på saker vi spelat in och reflektera tillsammans med barnen. Vi följer upp "veckans bokstav" med appen "Bokstavslandet". Barnen arbetar två och två och söker information kopplat till frågan "Vad vill du lära dig mer om?" Vi har två lärplattor per avdelning som vi leasar, vilket innebär att vi inte har tillgång till support från IT-avdelningen. Även våra datorer börjar bli slitna och tar ibland lång tid att få igång. Vanan att hantera modern teknik skiftar hos pedagogerna men viljan att utvecklas finns. Alla kan hjälpligt använda sig av lärplattan och den är ett konkret och lättarbetat verktyg som tilltalar många. Barnen använder lärplattorna mer tillsammans med varandra och med oss pedagoger än tidigare då de arbetade mer enskilt med olika appar och spel. Tekniken sätter hinder för användandet då den ofta krånglar. Vi behöver utveckla våra digitala verktyg och supporten av dessa. Nya datorer, vägghängd filmduk och en fast monterad projektor skulle öka tillgängligheten och användandet av digitala lärverktyg. Ytterligare en lärplatta till i grupperna med de äldre barnen samt ytterligare inspirerande föreläsningar/utbildningar. 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi har arbetat aktivt med naturvetenskap. Barnens sommarminnen resulterade i ett herbarium enligt Carl von Linnés klassificering om växternas delar. Vi besökte Bergianska trädgården och vi har under våren odlat och planterat ut en mängd olika växter, bl a majs, blomkål, gurka och vattenmelon. Under våra skogsutflykter har vi haft uppgifter kopplade till naturen som vi sedan bearbetat på olika sätt. Två pedagoger har gått 7,5 poängskurs i Naturvetenskap och teknik och har då kopplat kursens uppgifter direkt till förskolans verksamhet i form av kemi- och fysikexperiment. Hela förskolan har deltagit i "Håll Sverige rent". På olika sätt har vi lärt oss vad som är skräp och vad som återvinns, hur olika material bryts ner och vad som händer i naturen, från de enklaste processerna till mer avancerade led. Föräldrarna upplever att vi stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik till 90 %. Det finns ingen siffra från föregående år. Pedagogerna upplever att de stimulerar barnen i naturvetenskap till 86 % och föregående år till 100 %, och i teknik upplever pedagogerna att de stimulerar barnen till 100 % mot 83 % föregående år. Skräpplockardagen var ett bra sätt att få barnen delaktiga i miljöarbetet på ett naturligt sätt och det gick att anpassa till alla åldrar. NTA (Natur och teknik för alla) lådorna är värda att fortsätta med som en inspirationskälla till experiment och förståelse. I dess Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 7(9)

nuvarande form begränsar det tillgängligheten och användandet då det bara är de personer med utbildning på respektive låda som "får" använda dem. Föräldrarnas och pedagogernas upplevelse stämmer bra överens om hur mycket vi stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Vi ska behålla Skräpplockardagen på hela förskolan, eventuellt tillsammans med förskoleklassen för de blivande förskoleklassbarnen. Det har vi sett bra exempel på från Djursholmsdelen. Om vi ska ha NTA lådorna kvar bör vi ha en genomgång med all personal för att göra dem mer tillgängliga och användbara. 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Andelen förskollärare har varierat något och ligger på ca 42 % i antal personer idag. Eftersom planerings- och reflektionstiden är lika stor oberoende av tjänsteomfattningen, betyder antalet förskollärare mer än antalet årsarbetare ur ett kvalitetsperspektiv. Vi har en till två förskollärare på alla avdelningar och en montessorilärare som validerar sig till förskollärare, klar nu i juni -16. Till kommande läsår kommer vi ha en lägre andel förskollärare eftersom tre förskollärare är tjänstlediga och jag troligen inte kan rekrytera vikarier med förskollärarutbildning. Min målsättning är och har varit att ha förskollärare med kompletterande montessoriutbildning/erfarenhet alternativt montessorilärare som vidareutbildar/validerar sig till förskollärare. För att kunna leva upp till läroplansmålen, framförallt till målen i den reviderade läroplanen, krävs förskollärarkompetens. Eftersom vi har barn i behov av särskilt stöd har bemanningen utökats med barnskötare som påverkar andelen förskollärare. Jag ser inte att det i sig påverkar kvalitén i verksamheten. / långsiktig lösning Nästa läsår blir troligen lite mer provisorisk när det gäller bemanning och min målsättning och förhoppning är att de tjänstlediga förskollärarna ska komma tillbaka med ännu mer erfarenhet och kompetens. Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 8(9)

9 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2014 KUNDENKÄT 2015 KUNDENKÄT 2016 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 96 100 98 "Det är arbetsro i barngruppen" 96 77 100 Kommentarer och analys till nyckeltal Vi har haft ett bra år med hög kvalitet på verksamheten och med bra relationer till föräldrarna, vilket syns i kundenkäten. Hela 93 % uttrycker att det stämmer mycket bra att deras barn är tryggt på förskolan. Re 320 Trappgränd, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 9(9)