HEMVÅRDS FÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2008-09-01 Planerat slutdatum: 2010-12-31 Beställare: Marita Everås Uppdragstagare: Irena Ceke, diabetessjuksköterska, Halmstad kommun Slutrapport av projekt DIABETES Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 2 2. Genomförande... 2 3. Redovisning... 3 4. Reflektioner... 3 5. Förslag på åtgärder... 4 6. Framtida idéer... 4 7. Kontaktpersoner... 5 8. Bilagor... 5 1 (7)
1. Bakgrund och syfte Diabetes mellitus är en folksjukdom som drabbar omkring 5 procent av befolkningen i Sverige. Det är en sjukdom som ibland inte upptäcks utan kan finnas odiagnostiserad under lång tid och därför beräknas mörkertalet vara högt. Sjukdomen ökar i hela världen (2010 är siffran 240 miljoner människor). Både typ 1 och typ 2 av diabetes mellitus ökar. Ökningen av typ 2 diabetes tros bero på ändrade levnadsvanor medan orsaken till ökningen av typ 1 är oklar. Inom kommunens verksamhet finns det mer än 200 brukare som har diabetes. Dessa brukare sköts av kommunsköterskor med en bred kompetens och för att kvaliteten i deras diabetesvård ska bli bättre behövs en ökad och fördjupad kunskap om diabetes. Samtidigt har dessa brukare ofta andra följdsjukdomar vilket försvårar egenvården och det är därför mycket viktigt att baspersonalen har goda kunskaper om diabetes; undersköterskor i hemtjänsten, på särskilda boende och i LSS gruppboende. Syftet med projektet är att öka kunskapen hos baspersonalen om diabetiker och deras vård samt att vara tillgänglig för att kunna svara på alla frågor om diabetes. Syftet har också varit att minska antalet stickskador bland baspersonalen, vilket är en stor kostnad för kommunen. Tillgången till en diabetessjuksköterska inom den kommunala vården är av stor betydelse då primärvårdens diabetessjuksköterskor är hårt belastade och tiden räcker inte till för att hinna inte svara på alla de frågor som patienterna har. Det är mycket som händer inom diabetesforskningen och ibland måste personalen och sjuksköterskorna i kommunen kunna få snabba svar för att kunna fatta snabba beslut vilket kräver en hög kompetens inom diabetesområdet. Det kommer också nya rön, nya läkemedel samt ny utrustning o.s.v inom detta område som kräver att personalen håller sig ajour med utvecklingen. Det är viktigt att ha en diabetessjuksköterska inom kommunen som höjer kompetensen på all personal. 2. Genomförande Metod Grunden för diabetesprojektet har varit den högskoleutbildning i Diabetesvård 30 p som jag har gått och avslutade i januari 2008. Jag har gjort datainsamling på olika sätt för att skapa ett utbildningsmaterial om diabetes mellitus. Jag har haft god nytta av Internet samt IPULS- och DIPutbildningar som jag har fått gå för att hålla mig ajour med nya rön inom 2 (7)
diabetesvården. IPULS- och DIP är utbildningar som anordnas av olika läkemedelsföretag t.ex. Sanofi Aventis, Lilly och Novonordisk. Jag har också haft nätverkskontakter med huvudmän inom andra kommuner för att få idéer och kunskap samt för att säkra vårdkedjan. Jag har utbildat den legitimerade personalen samt baspersonalen i diabetesvård. Jag har också givit råd och stöd till olika personalgrupper i enskilda ärenden. En checklista för att förhindra stickskador är framtagen och används i undervisningen sedan februari 2010. 3. Redovisning Resultat Genom utbildningarna inom diabetesvård har det blivit en ökad kunskap hos kommunsköterskorna och baspersonalen. Numera genomförs en grundutbildning för baspersonalen inför insulindelegering samt att redan delegerad personal är vidareutbildad. Kommunens diabeteshandbok är reviderad och finns tillgänglig för alla användare. Handboken finns i pappersformat på alla boende och i hemtjänstens lokaler samt för kommunsköterskorna som en PDF-fil på intranätet under Hälso- och sjukvård i diabetesmappen. Statistiken för stickskador fr.o.m. 1/1-10 t.o.m. 24/9-10 är 27 stycken och av dessa har en person ändå använt skyddsutrustning i form av avbitare och pincett. I riktlinjerna finns numera inte med att den som tar B- glucosprover ska använda pincett. Det saknas dock information om dessa stickskadade personerna har genomgått diabetesutbildningen men mer information angående statistiken för stickskador finns hos kommunhälsan. 4. Reflektioner Det har varit allmänt känt att kommunen behöver spetskompetens inom diabetesvården då sjukdomen ökar bland invånarna samt att nya kunskaper kommer ständigt fram genom forskning. I och med detta ökar även kraven på en ökad kompetens hos personalen för att kunna ge en god och säker vård. Det har varit mycket lärorikt att utbilda andra då jag samtidigt själv har fått hålla mina egna kunskaper uppdaterade. Ur en specialistsjuksköterskas synvinkel är det mycket viktigt med god kompetens inom det kommunala sjukvården angående diabetes mellitus. 3 (7)
Ibland har det varit svårt att uppnå de mål och förväntningar som många av cheferna har på sina anställda vid ett underkännande av diabetesprovet. För den som undervisar kan det också vara frustrerande då det emellanåt finns personal som har det svårare att ta emot information. Det vore dumt av mig att kräva att personalen ska kunna allt om diabetes mellitus efter två timmars utbildning, speciellt om de saknar utbildning till undersköterska eller om deras utbildning är för gammal. Jag hoppas på ett fortsatt gott samarbete med sjuksköterskor, chefer och baspersonal samt att personalen som utbildas har en bra grundutbildning för att kunna ta till sig informationen som ges via utbildningen. 5. Förslag på åtgärder Arbetsgivaren måste i god tid planera hur personalen ska utbildas. Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att det finns delegeringsbar personal eller personal med utbildning. Arbetsgivaren måste ta hänsyn till att det alltid kommer att finnas personer som har svårt att ta till sig innehållet i utbildningen och som kommer att känna sig osäkra oavsett hur bra utbildningen är eller inte. Det kommer också att finnas personal som kommer att behöva mer utbildning än de två timmar som ges i ett första skede. Även vid ett icke godkänt resultat på diabetesprovet ska de underkända personerna åter ges chans för en ny genomgång, men det får inte dröja för länge mellan tillfällena. 6. Framtida idéer Min åsikt är att personalen i fortsättningen ska försöka arbeta mera med genombrottsmetoden samt att de ska ha möjlighet att själva fråga och planera för enskild brukare. Genombrottsmetoden är ett bra verktyg för kontinuerligat förbättringsarbete då det genom denna metod skapas ett tydligt syfte och mätbara mål. Den är också patientfokuserad och individanpassad. Alla diabetiker i kommunen ska ha en vårdplan i sin Hemdoc så att det blir lättare att se vilka problem och behov den enskilde brukaren har. Hemdoc ska innehålla förslag på åtgärder i olika situationer t.ex. vid högt och lågt B-glucos (blodglukos). 4 (7)
7. Kontaktpersoner Pia Holmström, Ulla Svedinger-Södergren, Maria Claes. 8. Bilagor Bilaga 1: Projektuppdrag-Diabetes-2010 5 (7)
Bilaga 1 Projektuppdrag Diabetes - 2010 Projektets namn: Projektets beställare: Datum: Projektansvarig Projektanställd: Bakgrund: Diabetes, genombrottsmetoden Ledningsgruppen, via Marita Everås och Maria Claes 2009-12-10 Pia Holmström Irena Ceke Inom kommunens verksamhet finns>200 brukare som har diabetes. Vården för dessa utförs av kommunsköterskan. För att öka kunskapen och kvalitén av diabetesvården finns behov av fördjupad kunskap inom området. Under 2009 har en projektanställd diabetessköterska kartlagt antal brukare och behovet av utbildning. Se Projektresultat från 2009-09-25 Syfte: Projektorganisation: Att patientsäkra diabetesvården för de brukare inom kommunal hälso- och sjukvård samt vårdkedjan Styrgruppen är projektbeställare och projektansvarig Projektanställning 25 % diabetessköterska Irena Ceke Projektmetod: Nätverkskontakter med annan huvudman samt kommuner för att få idéer, kunskap och säkra vårdkedjan. Utbilda leg. personal och baspersonal (hemtjänst, särskilt boende och LSS gruppboende) Råd och stöd till i enskilda ärenden Checklista för att förhindra stickskador och implementering Dokumentation projektredovisning Tidplan: 2010-01-01 t.o.m 2010-12-31 Resultat: Ökad kompetens. Dokumentation i enskilda ärenden 6 (7)
Budget: Mindre antal avvikelser angående insulingivning, B- glukosprovtagning samt stickskador 0,25 åarb projektanställd diabetessköterska. Se fördelning, budget för stimulansmedel 2010 Objekt: 15235 Godkänt av: Ledningsgrupp 2009-12-22 7 (7)
Bilaga 2 Projekt-delredovisning Jan-Juli 2010 PROJEKT: DIABETES Datum: 2010-09-27 Uppdrag: Syfte: Mål: Vad har genomförts: Öka kunskap om diabetesvård till sjuksköterskor och baspersonal samt öka kvalitet på diabetesvården. Att med fördjupad kunskap inom diabetesområdet förmedla en kvalitativt god diabetesvård till brukare inom kommunal hälso-och sjukvård. Kompetenshöja all baspersonal samt sjuksköterskor som har kontakt med diabetessjuka för att öka tryggheten. Checklista för stickskador framtagen, används redan i undervisningen sedan februari 2010 Reviderat diabeteshandbok som är tillgänglig som PDF fil. Rådgivning samt undervisning till sjuksköterskor och baspersonal Förskrivning av diabeteshjälpmedel direkt till brukarna Nätverksträffar med diabetessjuksköterskor från primärvården och landstinget för att säkra vårdkedjan Vad är kvar: Resultat: Ekonomi: Fortlöpande utbildning till all personal då nya rön kommer alltid och därför finns ett ständigt behov av utbildning. Minska på stickskador. Statistiken för stickskador f.o.m.2010-01-01. t.o.m. 2010-09-24 är 27 st. Av dessa har 1 st. använt skyddsutrustning i form av avbitare och pincett (pincett är ej rekommenderat enl. nya riktlinjer). Ca hälften har haft skyddshandskar (rekommenderat i nya riktlinjer). Saknas info om dessa stickskadade har genomgått utb. Ökad kunskap till sjuksköterskor och baspersonal. Nya rön kommer alltid och därför finns ett ständigt behov av utbildning. Projektet finansieras med statliga stimulansmedel. 140 000 kr/år För närvarande 67 500 kr kvar för detta året. Övrigt: Fortlöpande utbildning av baspersonal och sjuksköterskor eftersom diabetes är ett ständigt växande sjukdom i samhället. Önskvärt vore att all baspersonal känner till grunderna om diabetes. 8 (7)