Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal

Transkript

1 Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal -i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt

2 PROJEKTPLAN Utbildning av omsorgspersonal i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt Bakgrund Äldreomsorgskontoret i Södertälje kommun har beslutat att förstärka och öka kvalitén i arbetet med vardagsrehabilitering hos den enskilde brukaren i ordinärt boende och på vård- och omsorgsboende. I Södertälje kommun har brist på kunskaper gjort att vardagsrehabilitering inte alltid kommit till stånd. Stimulansmedel har möjliggjort utbildningsinsatser för omvårdnadspersonalen och gruppchefer inom äldreomsorgen. Under perioden genomfördes projektet Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt gentemot brukaren i ordinärt boende och vård- och omsorgsboende i Södertälje kommun. Två projektledare har genomfört utbildningsinsatser efter utbildnings- och handledningsmodellen Vardagsrehabilitering inom äldreomsorgen, som utarbetats av Nestor- FOU. Under hösten 2008 började projektledarna också att utbilda sjukgymnaster och arbetsterapeuter i att kunna använda utbildningsmaterialet. Detta projekt är en fortsättning på det arbete som gjorts tidigare inom ramen för projektet rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt. Projektets syfte Syftet med projektet är att stärka och öka kvalitén i arbetet med vardagsrehabilitering i ordinärt och särskilt boende och att implementera ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt hos omvårdnadspersonalen. Projektets mål Att genomföra utbildning i Vardagsrehabilitering inom äldreomsorgen till all omvårdnadspersonal och gruppchefer inom äldreomsorgen. Att alla sjukgymnaster och arbetsterapeuter ska kunna genomföra utbildningen Vardagsrehabilitering inom äldreomsorgen till omvårdnadspersonalen. Att hitta en bra struktur för hur kunskapen ska leva vidare hos personalen som har genomgått utbildningen. Att hitta struktur för hur nyanställd personal ska få denna kunskap samt även hur utbildningen ska leva vidare utan de extra resurser som stimulansmedlen har varit. Att kunna hitta olika förslag på hur utbildarna håller sig ajour med utbildningsmaterialet Vardagsrehabilitering inom äldreomsorgen och situationsanpassad handledning. Projektets avgränsning Vi har valt att utbilda omvårdnadspersonal och gruppchefer i äldreomsorgen och att ge kunskap till sjukgymnaster och arbetsterapeuter att kunna genomföra utbildning för omvårdnadspersonalen.

3 Metoder & tillvägagångssätt Materialet som används i utbildningarna är utarbetat av Nestor FOU, Vardagsrehabilitering inom äldreomsorgen och består av studiecirklar samt situationsanpassad i vardagen. Arbetsgrupper kommer att bildas med resultatenhetschefer, gruppchefer samt omvårdnadspersonal med syfte att hitta en struktur för hur kunskapen ska leva vidare hos omvårdnadspersonalen efter projektets slut. Litteratur som används är: Rehabilitering av Anita Holm och Marie Jansson (Liber) Geriatrik av Wallis Jansson och Britt Almberg (Liber) Vardagsrehabilitering inom äldreomsorgen projektredovisning av Emanuel Åhlfeldt (Nestor) Studiehandledning för dig som arbetar inom vård och omsorg (Nestor) Studiehandledning för dig som arbetar med vård och omsorg i särkilt boende (Nestor) Att få leva tills jag dör om ett rehabiliterande synsätt av Lisa Andersson (Fortbildning AB) Uppdragsgivare Äldreomsorgskontorets ledningsgrupp Projektorganisation Styrgrupp i rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt Maria Sundqvist, Susanne Johansson, Kerstin Langsten, Britta Hallén och Lena Gustavsson Ansvarig Rosmarie Johborg Projektledare Carina Karlsson Resultatenhetschef Projektets aktiviteter Huvudprocess Utbildning i Vardagsrehabilitering inom äldreomsorgen bestående av studiecirkel samt situationsanpassad handledning till omvårdnadspersonal Delaktiviteter Bilda två arbetsgrupper med resultatenhetschefer, gruppchefer samt omvårdnadspersonal, en för hemtjänst och en för särskilt boende. Utbilda sjukgymnaster och arbetsterapeuter i att kunna hålla i studiecirklarna.

4 Tidplan Utvärdering En slutrapport kommer att presenteras i december Hur går arbetet vidare efter projektet? I projektet ingår som delmoment att i olika arbetsgrupper arbeta fram en bra struktur för att kunskapen skall kunna leva vidare och utvecklas. Resurser 2009&2010 Personal (lönekostnad för utbildare) Vikariekostnader Kontorsmaterial och litteratur Övriga kostnader Totalt Förväntad slutprodukt Utbilda 178 omvårdnadspersonal under Alla sjukgymnaster och arbetsterapeuter i vår egen organisation kan använda utbildningsmaterialet Vardagsrehabilitering inom äldreomsorgen. Att vi har hittat en struktur så att kunskapen kommer att leva vidare och utvecklas. Förväntade effekter Brukarna känner sig mer delaktiga och får ett ökat välbefinnande i sin vardag samt att de upplever en större trygghet då personalen har mera kunskap om vardagsrehabilitering.

5 Bilaga 1 AKTIVITETSPLAN Nr Rubrik Start Slut Hur studiecirkel st studiecirkel st studiecirkel Rehabgruppen Antal personer 5 st studiecirkel Rehabgruppen Antal personer studiecirkel Mariekällgården Antal personer 9 st studiecirkel Östertälje st studiecirkel st studiecirkel Ljungbacken Antal personer studiecirkel Artursberg Antal personer studiecirkel Artursberg studiecirkel studiecirkel Rehab lok Antal personer studiecirkel Tallhöjden Antal personer 4 v.7 v studiecirkelträffar och v.7 v.22 8 studiecirkelträffar och V.12 v.24 8 studiecirkelträffar samt genomgång av ledarhandledningen v.39 v studiecirkelträffar samt genomgång av ledarhandledningen v.40 v studiecirkelträffar och v.40 v studiecirkelträffar och v.39 v studiecirkelträffar och v.40 v studiecirkelträffar och v.8 v.23 8 studiecirkelträffar och

6 studiecirkel Mariekällgården studiecirkel Östertälje Antal personer studiecirkel Östertälje studiecirkel Ljungbacken Antal personer studiecirkel Wijbacken studiecirkel Wijbacken studiecirkel Artusberg studiecirkel Artusberg studiecirkel Mariekällgården studiecirkel Ljungbacken studiecirkel studiecirkel Lillängen studiecirkel Tallhöjden 27 Arbetsgrupp för att hitta struktur hur kunskapen ska kunna leva vidare hos omvårdnadspersonalen. v.35 v.35 v.18 v.52