ATT BYGGA HÅLLBART Goda exempel från Lund och Malmö För att vårt samhälle ska kunna bli mer hållbart behöver vi planera annorlunda och använda mer miljövänliga tekniker och material när vi bygger. Miljöbyggprogram SYD är ett initiativ från Malmö stad och Lunds kommun som tagits fram i samverkan med Lunds Universitet. Programmet ger riktlinjer, stöd och incitament för ekologiskt hållbar utveckling inom nybyggnation i Malmö-Lund regionen. I denna skrift, som ingår i programmet, presenterar vi 37 goda exempel med fokus på hållbart byggande. Syftet med skriften är att ge inspiration till fortsatt hållbart byggande och att återanvända och vidareutveckla den kunskap vi fått från färdigställda projekt. ATT BYGGA HÅLLBART - Goda exempel från Malmö och Lund www.miljobyggprogramsyd.se ATT BYGGA HÅLLBART - Goda exempel från Lund och Malmö
innehållsförteckning Förord sid 4 Inledning, Redaktion, FOTO & BILD sid 5 Stadsarkitekterna har ordet sid 6 Bostäder Villa Wiberg sid 8-9 Villa Kiss sid 10-11 Steglitsen sid 12-13 Spoletorp sid 14-15 Kvarteret Jöns Ols sid 16-17 Wihlborgs Kajpromenaden sid 18-19 Skanskas Trähus sid 20-21 Urbana Villor sid 22-23 HSB Brf Flagghusen sid 24-25 Byggvesta/Flagghusen sid 26-27 Uniqhus sid 28-29 Bo 100 sid 30-31 Områden Solbyn sid 32-33 Toarps Ekoby sid 34-35 Ekostaden Augustenborg sid 36-37 Västra Hamnen/Bo01 sid 38-39 Västra Hamnen/Flagghusen sid 40-41 Kontor SYSAV:s huvudkontor sid 42-43 NCC:s regionkontor sid 44-45 Word Trade Center sid 46-47 Sony Ericssons kontor sid 48-49 Skolbyggnader Östratornskolan sid 50-51 Gunnesboskolan sid 52-53 Ängslätts- och Sundsbroskolan sid 54-55 Förskola Annestad sid 56-57 St Hansgården sid 58-59 Rosengårds Herrgård sid 60-61 Uppgradering av befintlig bebyggelse Ekologihuset sid 62-63 Kockum Fritid sid 64-65 Teknikens och Sjöfartens hus sid 66-67 Stadsförnyelse Sege Park sid 68-69 Norra Sorgenfri sid 70-71 Lindängen sid 72-73 Kommande projekt Lund NE/Brunnshög sid 74 Hyllie sid 74 Fullriggaren sid 75 Några röster om hållbart byggande sid 76-79 Miljöbyggprogram SYD och framtiden sid 80-81 Referenser & Teknisk information sid 82-83 2 3
FÖRORD Det är viktigt att arbeta med miljöfrågorna i alla delar av stadsplaneringen. Som det framgår av denna exempelsamling har det arbetats med frågan tidigare, men nu tar Miljöbyggprogrammet frågan tydligare in i husen och hanterar byggprocessen på ett helt nytt sätt. De projekt som uppmärksammas i exempelsamlingen är alla enskilda objekt, många tillkomna på privat initiativ. Intressanta exempel från Lund är Villa Wiberg i Professorsstaden, Solbyn i Dalby och LKF:s hus i kvartert Jöns Ols. Projekt med uttalad miljöprofil har framtill nu inte varit många och de som lyfts fram har analyserats som forskningsprojekt. Det är dags att ta in miljöfrågan på ett mer självklart sätt i byggprocessen, nu när kunskapen och de tekniska möjligheterna har ökat. Vi tar nu ett bredare grepp och samarbetar med såväl forskningsvärlden som andra myndigheter och byggherrarna i syfte att nå längre med ett miljöanpassat byggande. Marknaden har visat ett stort intresse för detta. Hela processen både före, under och efter bygget är viktig. Miljöbyggprogrammet ger möjlighet att fokusera på och premiera projekt som lyckas väl i sina miljöambitioner. Tanken är att byggherrarna ska sporras av varandras projekt i miljöanpassad riktning. Förhoppningen är att denna exempelsamling ska uppmuntra till goda initiativ och inspirera till omfattande miljöanpassat byggande i Miljöbyggprogrammets anda. INLEDNING Byggande och boende har en stor påverkan på vår miljö, både under själva byggprocessen och i många år framöver. För att bygga ett mer hållbart samhälle behöver vi planera annorlunda, i många fall använda nya tekniker och välja andra material. Miljöbyggprogram SYD är ett initiativ från Malmö stad och Lunds kommun som tagits fram i samverkan med Lunds Universitet. Det utgör en plattform för konstruktivt och strategiskt samarbete mellan kommuner och byggföretag. Programmet ger riktlinjer, stöd och incitament för att ekologiskt hållbar utveckling inom nybyggnation i Malmö-Lund regionen. I denna skrift, som ingår i programmet, presenterar vi 37 goda exempel med fokus på hållbart byggande. Syftet med skriften är att ge inspiration till fortsatt hållbart byggande och att återanvända och vidareutveckla den kunskap vi fått från färdigställda projekt. Exemplen i skriften är byggda innan Miljöbyggprogram SYD antogs. Miljöbyggprogram SYD vänder sig främst till byggföretag som vill bygga på kommunal mark. I programmet föreslås olika konkreta åtgärder för ett hållbart byggande. Kommunerna erbjuder byggföretagen feedback och stöd för att driva ett hållbart byggande i regionen. Information och dialog ges på en hemsida. Byggföretagen bjuds även in till seminarier som anordnas i samarbete med Lunds Universitet. REDAKTION Amelie Stjernhav Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad Embla Winge Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun Stefan Thörnkvist Miljöförvaltningen Malmö stad Tor Fossum Miljöförvaltningen, Malmö stad TEXT Catarina Rolfsdotter-Jansson Damanco Community GRAFISK FORM Johannes Dahlskog Damanco AB FOTO & BILD Sid 3, Foto: Karin Oddner, Damanco Community Sid 8, Foto: Bosse H Eriksson Sid 23, Foto: Urbana Villor Sid 28, Foto: Uniqhus Sid 32, Foto: Lars Mogensen Sid 39, Foto: Karin Oddner, Damanco Community Sid 41, Foto: Karin Oddner, Damanco Community Sid 48, Foto: Wingårdh Arkitektkontor AB Sid 59, Foto: Samuel Girhammar Sid 63, Foto: Anders Ekström Sid 70, 73 och 75 Hyllie, Bilder: David Wiberg Sid 77, Foto: Karin Oddner, Damanco Community Sid 79, Foto: Bosse H Eriksson Sid 84, Foto: Wingårdh Arkitektkontor AB Övriga foton: Malmö stad Inga Hallén Stadsbyggnadsdirektör Lunds kommun Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör Malmö stad Vi önskar er trevlig och inspirerande läsning. TRYCKERI Holmbergs - ett Svanenmärkt tryckeri 4 5
STADSARKITEKTERNA HAR ORDET Läget är allvarligt Bengt Aronsson, stadsarkitekt i Lund, har ett långt perspektiv på hållbart byggande. Redan på 70-talet arbetade han med lösningar för så kallade passiva hus. Han är oroad inför klimatförändringarna och menar att fler borde se Al Gores film och leva mer klimatsmart. Läget är allvarligt och vi måste alla bidra till att göra en långsiktigt hållbar utveckling möjlig. Den vilar på tre ben, och den sociala, ekologiska och ekonomiskt hållbara utvecklingen kan inte komma till stånd utan att alla tre samverkar. Där spelar stadsplaneringen med Miljöbyggprogrammet SYD en viktig roll. Numera finns hållbarhetsperspektivet med redan från start. Bengt Aronsson berättar att politikerna visar ett stort intresse och att denna aspekt ständigt diskuteras. Jag tycker att det är mycket bra med en samordning av frågan i regionen. Det händer mycket här och när det gäller näringslivet i Öresundsregionen och behovet av mark och byggnader är det i princip samma stora aktörer som är involverade. De flesta stora byggare har egna, bra miljöpolicies. Men eftersom det i sista hand är byggnadsnämnderna som avgör är det bra om samma förhållningssätt gäller i hela regionen. - För 20 sedan upptäcktes skolornas bristande ventilation. Man började sanera och skriften Sunda skolan togs fram. Den utvecklades sedan till Sunda huset och även till Sunda planen. Sunda planen låg till grund för miljöarbetetet på Gunnesboskolan. Genom den här skriften kan nu de goda erfarenheterna från Gunnesboskolan spridas vidare. Bengt Aronssons vision inför framtiden är att så många som möjligt ska kunna leva ett så trevligt liv som möjligt, med ett arbete att gå till, god hälsa och bra boende. I den visionen är stadsplaneringen och det hållbara byggandet viktiga faktorer att räkna med. Vi vill verka för den blandade staden Miljöbyggprogram SYD är ett viktigt program som visar att vi arbetar på bred front med alla de tre aspekterna av hållbar utveckling i Malmö. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet har vi numera som huvudområden i alla dokument som till exempel översiktsplaner och planprogram. Vi har även indikatorer som mäter hur vi lyckas uppnå målen inom dessa områden, berättar Ingemar Gråhamn, stadsarkitekt i Malmö. Malmö arbetar för att bli en mer förtätad blandstad, där verksamheter, service och bostäder integreras bättre och där goda kommunikationer minskar bilberoendet. I trafikplaneringen arbetar Malmö medvetet för bättre kollektivtrafik och för att kanske kunna införa spårbunden trafik i framtiden. Citytunneln och förtätningen runt stationslägena är andra exempel på hur vi arbetar medvetet med hållbarhetsfrågorna när staden växer, säger Ingemar Gråhamn. Västra Hamnen med Bo01 är ett nationellt exempel på hållbart byggande. De höga krav som ställdes där, som till exempel grönytefaktorer och krav på ekologiskt byggande, utvecklas nu i Miljöbyggprogram SYD, där man inledningsvis fokuserar på fem av nio teman. Vi vill verka för den blandade staden där stadsplaneringen kan tillföra sociala värden genom att göra det enklare för mänsklig, social interaktion. Inom den ekonomiska hållbarheten handlar det främst om driftsekonomi och livslängd på byggnader, men också att en byggnad kan användas för olika ändamål under sin brukstid. Som ett exempel på hur ett samlat grepp med information kan ge resultat lyfter Bengt Aronsson fram Gunnesboskolan. Bengt Aronsson Utöver den ekologiska hållbarheten har Malmö ett starkt fokus på den sociala och ekonomiska hållbarheten. Ingemar Gråhamn 6 7
Bostäder Bostäder Villa Wiberg Villa Wiberg byggdes 1993 efter ekologiska principer som arkitekt Krister Wiberg menar håller även idag, 17 år senare. Om jag hade byggt det idag är det väldigt lite jag hade gjort annorlunda, som att använda puts på fasaden istället för äggoljetempera, säger Krister Wiberg som själv bor i huset. Villa Wiberg har en tung stomme av sten och kakel som lagrar värmen och avger den tillbaka under natten. Ytterväggen är en kanalmur av 150 mm + 100 mm lättbetong med 250 mm mellanliggande cellulosaisolering. Ingen fuktspärr blockerar luften från att vandra ut och in. Bjälklaget är av 160 mm lättbetong, yttertaket har 600 mm cellulosaisolering. Luftbytet sker med modifierat självdrag via ventiler av bimetall för att kontrollera luftintaget. Det finns även en fläkt som kan förstärka ventilationen. Statens provningsanstalt har varit här för att mäta fukt och gaser, och värdena var ok. Jag har medvetet valt material utan avgasningar. Det finns så mycket gifter i plaster, färger och lim som orsakar ohälsosam inomhusmiljö, säger Krister Wiberg. Uppvärmning sker med vattenburen golvvärme. Värmen kommer från 5 m² solfångare, vedeldad vattenmantlad kakelugn och gas. Solfångarna ger mig i stort sett gratis varmvatten från mars-april, och de håller fortfarande bra, säger Krister Wiberg som föreläser om hållbart byggande och även fungerar som rådgivare i ett flertal projekt. Han önskar att kunskapen fördes ut bredare än till arkitektstuderande och nådde kommuner och byggföretag i större utsträckning så att fokus på hållbar utveckling förstärks. Projekt: Enfamiljshus Adress: Lund Färdigställt: 1993 Byggherre/arkitekt/kontaktperson: Krister Wiberg, tel 070-992 44 91 8 9
Bostäder Villa Kiss Flerfaldigt prisbelönta Villa Kiss är ritad av Zoltan Kiss, som själv bor i huset. Det är ett hus i huset, som består av dels en bodel i två plan av betong, dels ett yttre skal av trä med två ytterväggar med ett mellanrum emellan. Det är bara den inre stommen av murade lättbetongväggar med platsgjutna betongbjälklag som värms. Det yttre skalet består av träregelväggar, zinkplåtsbeklätt tak och stora fönsterytor. Luft som värmts upp av solen vandrar från mellanrummet uppemot taket och ventileras ner i den isolerade kärnan, och fångar den passiva solvärmen. Inne i husets kärna är golvvärme installerad. Byggkostnaden var år 2000 3,8 miljoner för 220 m² boyta. Zoltan Kiss bor själv i huset. Sedan hans dotter flyttade har energiåtgången ökat, tvärtemot vad som är brukligt. Jag tolkar det som att det passiva systemet ger effekt. Ju fler vi är som alstrar energi, desto mindre energi behöver vi tillföra. Zoltan Kiss har följt husets energiförbrukning via elräkningen, enligt rekommendation från miljöförvaltningen. Det visar att huset förbrukar 50-60 kwh/m²/år, vilket är cirka 50 % mindre än en vanlig villa. Jag kunde ha gjort huset ännu tätare, men min ambition var att testa sunt-förnuft-baserade lösningar. Därför ville jag undvika mera avancerade tekniska ventilationslösningar som då hade krävts och valde självdrag. Jag ville ha det så enkelt som möjligt. Mellanrummet fungerar både som värmebuffert och isolering. På sommaren öppnar familjen upp och använder utrymmet, men Zoltan använder en del av det året runt, en vindsvåning där han har sitt hemmakontor. Där har jag noga mätt temperaturen, som skiftar från 17-18 grader under vintern till 26-27 under de varmaste sommardagarna. Då kan jag reglera värmen genom att öppna ett fönster. Zoltan Kiss har flera projekt med hus i huset på gång, varav ett är ett flerbostadshus i Hyllie. Han vill gärna utveckla sina teorier vidare. När energipriserna stiger stadigt är det lättare att övertala kunderna om att detta är ett bra sätt att bygga. Projekt: Enfamiljshus Adress: Solbacken, Malmö Färdigställt: 2000 Byggherre: Zoltan Kiss/Urban Vision AB Arkitekt: Zoltan Kiss Byggare: Löddeköpinge bygg AB Kontaktperson: Zoltan Kiss/Urban Vision AB, tel 040-611 52 84 10 11
Bostäder Bostäder Steglitsen LB-Hus har byggt ett av Sveriges mest energisnåla hus, Steglitsen, på Bo01 i Malmö. Initiativtagare till projektet var Energimyndigheten. Målet var att skapa ett spännande, funktionellt och modernt boende som dessutom var energisnålt. Huset är ett prefab-trähus som numera ingår i LB-Hus utbud och kan beställas. Det har en energianvändning på 80 kw/m²/år inklusive hushållsel, cirka 65 exklusive hushållsel. LB-Hus var det enda husföretaget på Bo01 som klarade denna låga energianvändning efter korrigering av brukarens användning. Den låga energianvändningen åstadkoms genom en hög täthet i huset och genom att det har radiatorer, inte golvvärme. Steglitsen har ett mycket lågt ofrivilligt läckage, 0.1 l/sekund/m², berättar Lars Bergman på LB-hus. Tätheten uppnåddes genom utökad isolering i väggar, bjälklag och tak. Fönstren har ett UP-värde på 1.0 inklusive båge och karm. Ventilationssystemet består av ett traditionellt frånluftssystem. Tilluften tas från en ventil som mynnar bakom en utvändig panel, vilket ger ett energitillskott på 4 kwh/m²/år, säger Lars Bergman, som tar med sig erfarenheterna från Steglitsen in i företagets ordinarie produktion. Två uppsatser har skrivits om huset och utifrån de slutsatserna fortsätter LB-hus sitt utvecklingsarbete. När Steglitsen byggdes användes delvis återvunnet material. - Bokgolvet, som slipades och oljades är från 1930-talet och kom från en dansk skola. Vi använde även 100 år gammalt fasadtegel som vi sågade till och behandlade med specialvax. Vi ville genom detta visa möjligheterna med att använda återvunnet material, säger Lars Bergman. Projekt: Enfamiljshus Adress: Steglitsen, Bo01, Malmö Färdigställt: 2001 Byggherre: LB-Hus AB Arkitekt: Jan-Christer Ahlbäck Miljökonsult: Lars B Bergman Byggare: LB-Hus AB Kontaktperson: Lars B Bergman, tel 0456-455 00 Hemsida: www.lbhus.se 12 13
Bostäder Bostäder Spoletorp 1994 tog Internationella Miljöinstitutet fram ett programunderlag för att bygga ett miljöanpassat hus för studenter i Lund. Huset, beläget nära järnvägsstationen, skulle ha miljöanpassade lösningar för avfallshantering, byggnadsmaterial, innemiljö samt hälsa och säkerhet. Fyra miljögrupper tog fram underlag för att arbeta med energi, material, el och belysning och vatten, berättar Håkan Ekelund på LKF. Helhetsgreppet har i vissa avseenden gjort det svårt att hålla nere energiåtgången. Det är komplext att uppfylla många olika typer av miljökrav, svårt att prioritera. Huset är byggt med tung stomme av betong i ytterväggar och i bjälklag och lätta innerväggar för framtida flexibilitet. Det har extra isolering och fönster med lågt U-värde. Materialen som använts är alla miljöbedömda material. Huset är utvändigt klätt med lärk och plåt av aluminium, fönsterytterbågar och entréer är av ek. Uppvärmning sker med fjärrvärmenätets returvatten som sällan understiger 50 C. Varmvattnet värms med fjärrvärmenätets hetvatten. Värmen i frånluften utnyttjas för uppvärmning av garagen. Behovet av köpt energi för uppvärmning är cirka 140 kwh/m² bostadsyta. Systemet med de urinseparerande toaletterna fungerade inte, så de har fått bytas ut. Det finns en förberedelse för solfångare, men denna har inte utnyttjats på grund av det faktum att fjärrvärmen är billigare under sommarmånaderna när solfångarna är i drift, säger Håkan Ekelund. Andra åtgärder är närvarogivare för belysning i trapphus och garage, energisnål utrustning, kompostering i källaren och avfallssortering i åtta fraktioner samt komposteringsanläggning. Huset har också utformats med ljusschakt med mera för att minska eljusberoendet. Projekt: Flerbostadshus för studenter Adress: Kvarteret Spoletorp, Lund Färdigställt: 1998 Byggherre: LKF Arkitekt: Ulf Kadefors, FOJAB Arkitekter i Lund AB Kontaktperson: Håkan Ekelund, LKF, tel 046-35 85 08 Hemsida: www.lkf.se 14 15
Bostäder Bostäder Kvarteret Jöns Ols Kvarteret Jöns Ols, färdigställt 2000, är ett energisnålt och lönsamt flerfamiljshus byggt med konventionell teknik. Huset byggdes, ägs och förvaltas av Lunds Kommuns Fastighets AB, LKF. Behovet av köpt energi är hälften jämfört med bostadsbolagets övriga hus. Byggnaden har fyra våningar om totalt 2 877 m² BRA fördelat på 34 hyreslägenheter. Byggtekniken är konventionell med stomme av betong med välisolerade utfackningsväggar. Vi har speciellt fokuserat på att eliminera köldbryggor, vilket ofta missas i hörnor, vid balkongplattor och runt fönster, berättar Håkan Ekelund på LKF. Ventilation sker med ett frånluftssystem med luftintag bakom radiatorerna. Det finns forceringsmöjlighet i kök och badrum. Värmen till det vattenburna radiatorsystemet kommer i första hand från en frånlufts/uteluftsvärmepump som kompletteras med fjärrvärme. Temperaturen styrs centralt i varje lägenhet. Värme- och varmvattenanvändningen mäts och debiteras individuellt. Värme i avloppsvattnet återvinns med en spillvattenvärmeväxlare som förvärmer tappvarmvattnet. Tappvarmvattnet värms av en solfångaranläggning som kompletteras med fjärrvärme. Solfångaranläggningen fungerar bra, även om lönsamheten blir låg när man har fjärrvärme med sommartaxa, menar Håkan Ekelund, som är mycket nöjd med att husets energibehov blivit så lågt. Köpt energi låg vid mätning 2002 på 84 kwh/bra inklusive hushållsel. Utvärderingar av projektet gjorda på Lunds Tekniska Högskola visar att man med god projektering, konventionella byggmetoder och byggnads- och installationstekniska system kan bygga energisnåla hus med bra inomhusklimat. Projekt: Flerbostadshus Adress: Kvarteret Jöns Ols, Lund Färdigställt: 2000 Byggherre: Lunds Kommuns Fastighets AB, LKF Arkitekt: Thomas Posselius, Trekantens arkitektkontor Kontaktperson: Håkan Ekelund, LKF, tel 046-35 85 08 Hemsida: www.lkf.se 16 17
Bostäder Bostäder Kajpromenaden Kajpromenaden har belönats med Den Gröna lansen som är en utmärkelse för det mest hållbara projektet på Bo01. Det är en sparsmakad byggnad med gedigna material som tegel och trä. Fastigheten rymmer både två butikslokaler, lägenheter och tre radhus om totalt nio hushåll. Vi uppfyllde alla de kvalitets- och miljökrav som ställdes inför Bomässan, och har nu tagit med oss speciellt hur man arbetar med miljö- och energifrågor till andra projekt, berättar Mats Hallberg, som var projektledare för bygget av Kajpromenaden. Huset är byggt av prefab-betong med platsgjuten källarvåning. Källaren är platsgjuten på grund av att metoden uppfyllde de tekniska kraven och att det var praktiskt eftersom bygget låg långt in på området och det var trångt om utrymme. Det har murade ytterväggar i en skalkonstruktion, medan stommen i låghuset och översta våningen är i trä. Fönstren har låg värmegenomgångskoefficient och ventilationen är behovsstyrd. Taket är grönt tack vare olika typer av växtlighet. Vi är speciellt nöjda med gården, där vi jobbade med betong i markbeläggning, trappor och dammar. Betong är egentligen inte ett exklusivt material, men gav ett trevligt intryck tillsammans med pergolan i ek och växtligheten, menar Mats Hallberg. I ett hörn av gräsmattan är en avenbok planterad. Inomhus är stilen sparsmakad med material som ek, fur och gran. Wihlborgs ambition var att skapa en god inomhusmiljö. Resultatet blev ett boende med god akustik, ett behagligt termiskt klimat och en vacker estetik inomhus. Dessutom har man använt sig av hållbara material med mycket låga emissioner. Lägenheterna är genomgående och har balkonger på båda hållen. De är flexibla i och med att det inte finns några bärande innerväggar. Rummen i alla lägenheter i Kajpromenaden är försedda med möjligheten att ställa in värme och ventilation. Dessutom mäts användningen av el, vatten och värme individuellt för varje lägenhet. De boende kan via internet styra värme och belysning i lägenheterna på distans när de till exempel är bortresta. Projekt: Flerbostadshus Adress: Wihlborgs Kajpromenaden, Bo01, Malmö Färdigställt: 2001 Byggherre: Wihlborgs Fastigheter AB Arkitekt: Johan Nyrén, Nyréns Arkitektkontor AB Byggare: NCC Entreprenad AB Kontaktperson: Mats Hallberg, tel 040-690 57 12 Hemsida: www.wihlborgs.se 18 19
Bostäder Skanskas Trähus Skanskas Trähus 2001 är ett av de första exemplen i Sverige på ett stadskvarter helt byggt i trä i modern tid. Kvarteret erbjuder många olika boendetyper och husformer och ger möjlighet till individuella anpassningar i lägenheterna. Kvarteret Trähus 2001 består av två flerbostadshus i tre respektive fyra våningar samt radhus och punkthus. Stommen med bärande träregelväggar är prefabricerad och väggarna var fönsterlösa innan de stod på plats och hålen för fönstren togs upp. I tak och väggar finns extra värmeisolering för att minska värmeläckaget. Vitvarorna i kök och badrum är energisnåla och blandare och toaletter snålspolande. El- och värmeanvändningen är individuell för varje lägenhet. Mätningar visar att Trähus 2001 använder cirka 115 kwh/m²/år. Trähus 2001 är anslutet till Bo01-områdets sopsugssystem för organiskt avfall och restavfall. Under diskbänkarna i lägenheterna finns det även källsorteringssystem för alla avfallsfraktioner. På gården är äppleträd planterade, där finns en gräsmatta och små betongplattor med breda fogar för vegetation. Mitt på gården finns en rund trappa med en rönn i mitten. Trappan leder ner till den underliggande parkeringen. Projekt: Flerbostadshus Adress: Rodergatan 18-22, Malmö Färdigställt: 2002 Byggherre: Bostadsrättsföreningen Oskarsgrundet i Malmö Arkitekt: Kim Dalgaard, Tue Traerup Madsen Byggare: Skanska Sverige AB Kontaktperson: Susanne Persson, Skanska Nya Hem, tel 040-14 42 91 Hemsida: www.skanska.se 20 21
Bostäder Bostäder URBANA VILLOR Urbana Villor är en bostadsrättsförening som byggt fem lägenheter och två radhus med fokus på maximal grönyta och minimal energiåtgång. Föreningen själv står som arkitekt och byggherre. Urbana Villor fick det prestigefyllda Kaspar Sahlin-priset 2009. Arkitekterna Pontus Åqvist och Cord Siegel är drivande i föreningen tillsammans med landskapsarkitekt Karin Larsson och ekonom Kim Freimann. De har fått inspiration för modellen från Cord Siegels hemland Tyskland, där det är ganska vanligt att privatpersoner går samman och själva finansierar och driver byggen. På så sätt bygger man det som de som ska flytta in vill ha. Det blir specifikt och inte så slätstruket, säger Pontus Åqvist. I Klimatinvesteringsprogrammet 2006 fick Malmö totalt 4,2 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för att minska utsläppen av växthusgaser. I detta sammanhang fick Urbana Villor speciell uppmärksamhet och tilldelades en guldklimp. Lägenheterna och radhusen är alla på 140 m², förutom en lägenhet som är på 90 m². Alla har minst 40 m² privat uteplats och taken utnyttjas som grönytor med planteringar som till exempel en strandäng. Radhusen har kolonilott med växthus på taken. Vi vänder oss till människor som är intresserade av att bo i en stad, men som värdesätter tillgång till grönytor. Vi kallar projektet Urbana Villor för att lägenheterna egentligen är villor med trädgårdar staplade på varandra, säger Pontus Åqvist. Huset är byggt med bärande stålstomme och bjälklag av betong med utfackningsväggar med isolering och stålreglar. Fönsterna är av FSC-märkt furu, fasaden putsad med traditionell tjockputs. Vi har strävat efter att minimera antalet material och har till exempel betongbjälklaget som golv med diabas som ballast. Invändigt har vi målat med ekologisk väggfärg. Energianvändningen inklusive hushållsel beräknas hamna på 90 kwh/m²/år. Projekt: Flerbostadshus Adress: Västra Hamnen, Flagghusen, Malmö Färdigställt: 2008 byggherre: Brf. UrbanaVillor genom Kim Freimann Arkitekter: Cord Siegel & Pontus Åqvist, medv. Ulrika Connheim Landskapsarkitekt: Karin Larsson medv. Niels de Bruin, Ola Nielsen, Magnus Svensson Kontaktperson: Pontus Åqvist, tel 040-12 90 00 Hemsida: www.urbanavillor.com 22 23
Bostäder HSB Flaggskepparen HSB brf Flaggskepparen byggdes som en del av Malmö stads satsning inom Det Goda Samtalet. I detta arbete fanns en överenskommelse mellan Malmö stad och byggherrarna angående energieffektivisering, materialval, fuktsäkring samt biologisk kvalitet. För att uppnå resultat har HSB Malmö inte bara arbetat med dokumentation, utan även med uppföljning. De har engagerat de deltagande i projektet i samtliga frågor. Detta har visat sig vara den mest värdefulla insatsen och en lärdom som HSB Malmö kommer ta med sig vidare i framtida projekt. Flerfamiljshuset HSB brf Flaggskepparen med gatuhus och gårdshus, hamnar enligt energiberäkningarna strax under en energianvändning på 120 kwh/m²/år inkl. hushållsel. Exempel på energiförbättrande åtgärder som vidtagits under planeringen av bostadsrättsföreningen är att den totala fönsterarean minskats och värmeisoleringen i väggar förbättrats. Detta har gjorts med energiberäkningarna som arbetsverktyg. Genom att simulera effekten av bland annat fönsterarean har slutprodukten justerats. För att tidigt upptäcka eventuella brister i utförandet använde sig HSB Malmö av täthetsprovning och termografering. HSB brf Flaggskepparen har individuell mätning av el, värme, kall- och varmvatten. Detta har visat sig vara ett mycket bra sätt att minska de boendes användning. Inom projektet finns individuella FTXaggregat i varje lägenhet. Under byggnationen har HSB Malmö använt sig av BASTA-systemet som stöd för att göra miljöriktiga val av material och produkter. Tyvärr var BASTA-systemet inte fullt utvecklat vid tiden för projektet och endast 10-20 % av de material och produkter som användes var registrerade i BASTA. Därför skickade HSB Malmö ut en uppmaning om registrering i BASTA till alla leverantörer. Som komplement till BASTA använde HSB Malmö miljödatabasen MILAB som stöd i miljöarbetet. En fuktkonsult anlitades för upprättandet av en fuktskyddsbeskrivning. Denna har använts av entreprenörerna och fukthetsmätning av virke och betong har skett kontinuerligt. I samråd med Malmö stads områdesekolog och projektets landskapsarkitekt valdes biotopen klippbiotop. Biotopen anlades i mindre enheter längs husen på innergården. Fladdermusholkar och specialfågelholkar placerades ut. Bland annat har bok, buxbom, körsbärsträd och murgröna planterats på gården. Projekt: Flerbostadshus Adress: Västra Hamnen, Flagghusen, Malmö Färdigställt: 2008 Byggherre: HSB Brf Flaggskepparen Arkitekt: Helene Sandgren, Tema Arkitekter i Malmö Energisamordnare: Annika Nilsson, HSB Malmö Byggare, entreprenörer: HSB Malmö Kontaktperson: Maria Strandh, HSB Malmö, tel 040-35 7737 Hemsida: www.hsb.se/malmo 24 25
Bostäder ByggVesta / Flagghusen ByggVesta har uppfört 110 hyreslägenheter med ytsnåla planlösningar och annorlunda övergångar mellan ute och inne via inglasade loggior i Kvarteret Flaggskepparen. Ett av de sju av husen som byggts är ett hus med mycket låg värmetillförsel. Vi har byggt så tätt som möjligt och har ett radiatorlöst till- och frånluftssystem, berättar Svante Jernberg på ByggVesta. Huset med låg värmetillförsel är ett experiment där vi vill testa utfallet för kommande produktion. Vår prognos är att vi ska hamna på 70 kwh/m²/år inklusive hushållsel. Kommendörkaptenen präglas av öppna planlösningar med höga fönster, låga bröstningar och med en takhöjd på 2.60 meter. Samtliga lägenheter har ljus från mer än ett väderstreck och är antingen genomgående eller hörnlägenheter. Några av lägenheterna på övre plan har terrasser på taken. Cirka 75 % av lägenheterna har havsutsikt. Vi har försökt att prioritera grönytor på vår gårdsmark, men eftersom den är rätt liten och vi har garage under så kan vi inte plantera stora träd. Vi har istället satsat på gröna tak, säger Svante Jernberg. De 101 lägenheterna delar på två sopsorterings- rum med fraktioner för papper och tidningar, well och kartong, metall, färgat glas, ofärgat glas och hushållsbatterier. Varje trapphus har tillgång till cykelrum och egen tvättstuga. Kommendörkaptenen 1 och 10 har deltagit i projektet Det Goda Samtalet och ByggVesta har använt sig av BASTA vid materialval. Projekt: Flerbostadshus Adress: Västra Hamnen, Flagghusen, Malmö Färdigställt: 2008 Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Bengt Winell och John Kirsh, White Arkitekter Ulf Jansson, Arkitekthuset i Jönköping Energikonsult: Jasenka Hot, WSP Byggare: Hökerum Bygg Kontaktperson: Svante Jernberg, ByggVesta, tel 08-694 07 87 Hemsida: www.byggvesta.se 26 27
Bostäder Uniqhus Sveriges första Svanenmärkta hus byggdes av Uniqhus på Bellevue i Malmö 2005. Mona Sahlin var med och murade den första stenen. Sedan dess har många Svanenmärkta hus uppförts i Malmö/Lund-regionen. Uniqhus har totalt byggt ett hundratal Svanenmärkta hus i södra Skåne, från Domsten till Trelleborg. För att miljöcertifieras med Svanen ska huset efter granskning godkännas av SIS Miljömärkning. Förutom miljövänliga material och produktionssätt ska huset även kunna uppvisa en låg livscykelkostnad med låg förbrukning av exempelvis energi. Skanska fick licens för Svanenmärkning 2005 och den gäller alla Uniqhus. Uniqhus erbjuder en totalentreprenad för ett hållbart boende, vilket innebär att de boende får hjälp att göra mer miljövänliga val genom hela byggprocessen. Uniqhus har byggt elva Svanenmärkta enfamiljshus på Linero i Lund. Märkningen ställer höga krav på byggprocess, material och energibehov, från råvaror till färdigt hus. Tre av de elva husen på Linero är tvåplanshus om 155 m², resten enplanshus i vinkel om 153 m². Det karakteristiska för Uniqhus är att de har en luftig planlösning, är helt byggda i tegel och har gedigna material som till exempel Junckers skeppsgolv, berättar Mattias Pålsmark på Skanska. Stommen är byggd helt i tegel. Utvändiga väggar består av två 1/2-stens tegelväggar med 150 mm isolering. Alla innerväggar är av 1/2-stens tegel. Fasaden består av tegel som tunnputsats och målats med silikatfärg. Fönstren är invändigt vitlackerade i trä med utvändig beklädnad av polyesterpulverlackerad aluminium. Hängrännor och stuprör består av massiv zink. Taket är belagt med tvåkupiga betongpannor. Materialen är valda för att skapa ett minimalt underhåll av huset. Invändiga väggar består av tegel som tunnputsats och skurats ned med vatten tills konturerna av tegelstenarna blir synliga. Väggarna är målade med vit silikatfärg. Innertaket är vitpigmenterad finsågad granpanel. Golven i sovrummen samt utrymmen på plan två består av Junckers massiva trägolv. Uniqhus har nu utvecklat energilösningarna i sina Svanenmärkta hus vidare och har byggt sex enplansvillor på Sjötorps ängar i Tygelsjö. I projektet Sjötorps ängar är beräknad energiåtgång endast 42 kwh/m²/ år utan hushållsel. Husen är på 129 respektive 145 m² och har en ackumulatortank på 500 liter vatten i respektive garage. Till tanken är det kopplat solfångare och luftvärmepump. Huset är även utrustat med ett FTX system. FTX är ett från- och tilluftsystem där den kalla tilluften värms upp av den varma frånluften. En central styr- och övervakningsenhet gör det enkelt att följa upp förbrukningen. Projekt: Enfamiljshus Adress: Linero, Lund, Sjötorps ängar, Tygelsjö Färdigställt: 2007-2010 Byggherre: Skanska Arkitekt: Tord Olofsson Byggare, entreprenörer: Skanska Kontaktperson: Mattias Pålsmark, tel 010-448 32 81 Hemsida: www.uniqhus.se 28 29
Bostäder Bostäder BO 100 Bo 100-husets uppseendeväckande skepnad är resultatet av ett unikt samarbete mellan arkitekt och brukare. De 39 hyresgästerna var delaktiga i hela projekteringsprocessen, från skiss till färdigt hus. Olika individuella önskemål fogades samman till en helhet präglad av individualitet och uttrycksfullhet. Bo 100 var ett pilotprojekt och ett försök från Malmö Kommunala Bostadsföretag, MKB, att använda utökat boendeinflytande i projekteringen av ett nytt bostadshus. Namnet kom av att någon tyckte att idén var hundra : Förslaget om ett hus med hundra hyresgästplanerade lägenheter. Tvåhundra anmälda i bostadsförmedlingens kölista nappade på förfrågan, varav 60 kom till det första mötet. En förening bildades och en Boskola startades där deltagarna först fick lära sig läsa ritningar och modeller av huset togs fram. 39 lägenheter skulle byggas. Processen från idé till inflyttning tog cirka fyra år och arbetet organiserades i olika grupper, som trapphusgruppen och trädgårdsgruppen. Huset fick även gemensamma utrymmen som ett allrum på bottenplanet, gästlägenhet, bastu och solaltan. Den tid det tagit att bygga Bo 100 är väl satsad för alla parter. Insatsen av tid och arbete kommer att ge återbäring. Om man menar att tidsåtgången gjort huset dyrare så är det snarare sättet att räkna och finansiera som är fel. Hus består av olika långlivade element. Bo 100 skulle ge en helt annan kapitalbild om man tittar på det över en längre tid. Jag pratar då om såväl byggnadsmaterial som boendetid, trivsel och inbyggt ansvar för hus och lägenheter, säger Ivo Waldhör i MKB:s Boken om Bo 100. Arkitekten berättar i boken att han avsiktligt höll sig undan i vissa skeden för att inte processen och dialogen mellan de blivande hyresgästerna skulle avstanna för att han var där och förväntades fatta beslut. Waldhörs lärdomar från projektet är att människor har resurser att klara av en sådan här komplicerad process och att boendet har större förutsättningar att bli trivsamt om man väljer material och form som passar ihop med människornas föreställningar. Projekt: Flerbostadshus Adress: Monbijougatan 4 i Malmö Färdigställt: 1991 Byggherre: MKB Fastighets AB Arkitekt: Ivo Waldhör Byggare, entreprenörer: HNB, Harald Nilsson Bygg AB Kontaktperson: Ivo Waldhör tel 040-126311, Sten Svensson tel 040-174324, 040-6113456 Hemsida: www.mkb.se 30 31
Områden Solbyn Den ekologiska byn Solbyn i Dalby var ett pilotprojekt för ekologiskt byggande när den uppfördes för 20 år sedan. Solbyn är Sveriges näst äldsta ekoby och består av tio radhus med sammanlagt 50 lägenheter. Området har gott om gemensamma lokaler, odlingslotter och växthus. Initiativtagare till ekobyn var ett vegetariskt matlag i Lund och de främsta motiven var ekologisk odling, gemenskap och miljövänliga hus. Efter flera års diskussioner byggdes området med HSB som byggherre. Solbyn var föregångare med flera frågor som idag är praxis i de flesta bostadsområden, till exempel sopsortering. - Genom åren har området haft tusentals studiebesök, berättar Lars Mogensen som bor i Solbyn. Jag tycker att det bästa med att bo här är närheten till naturen och den sociala gemenskapen. Boendet här bygger på gemenskap, här finns ingen vaktmästare utan ett 20-tal olika arbetsgrupper har hand om till exempel komposter, ordnar fester och pubkvällar, ansvarar för områdets skönhet. Gemenskapen fungerar väl, som till exempel inköpsföreningen för ekologiska livsmedel. Lund ligger inom cykelavstånd, många cyklar året om. Hela Skrylleskogen ligger inpå knutarna. Barnen som går på Solbyns förskola, som drivs av ett föräldrakooperativ, får gott om naturupplevelser. Solbyn firade 20 årsjubileum i maj 2008. Då hölls en ekologisk bomässa med bland annat utställningar. Personer som bott i Solbyn tidigare bjöds in. Cirka tiotalet familjer har bott här sedan det byggdes. Husen är byggda med tung stomme med extra isolering och växthus mot söder. Fönstren mot norr är små och ljusinsläppet mot söder större. Uppvärmning sker med direktel, värmeväxlare och solfångare för varmvatten. Många hushåll har installerat braskaminer. I området finns jordkällare, odlingslotter, förrådshus, bastu, gästrum, kooperativt dagis och ett gemensamhetshus. Ett rikt bestånd av träd och buskar, som framförallt ger frukt och bär, planterades. Tanken var att så mycket som möjligt av växtligheten ska gå att äta. När området byggdes installerades både mulltoalett och vattentoaletter i alla lägenheter. Men eftersom de boende upplevt problem med dålig lukt och nedbrytning, används inte cirka hälften av mulltoaletterna längre. Projekt: Ekoby Adress: Dalby Färdigställt: 1988 Byggherre: HSB Arkitekt: Krister Wiberg Kontaktperson: Lars Mogensen, tel 046-20 95 66 Hemsida: www.solbyn.org 32 33
Områden Områden Toarps ekoby Toarps ekoby, färdigbyggd 1992, består av tjugosju bostadshus som ligger vackert längs en slingrande bygata där bilar inte är välkomna. De parkeras i utkanten av byn. Ekobyn byggdes med målsättningen att orsaka så lite miljöpåverkan som möjligt. Malmös kommunalpolitiker väckte 1987 tanken på ett ekologiskt boende och HSB Malmö tog fasta på detta. Resultatet blev en ekoby, belägen vid gamla Toarps by mellan Oxie och nya Toarp. Husen är av skånsk och dansk karaktär, byggda med högresta lertegeltak och putsade fasader i rött eller gulockra. Tunga material i konstruktionen fungerar som passivt värmelager. Värme från solfångare och vedeldad köksspis lagras i ackumulatortank. Mekanisk ventilation med värmeåtervinning ser till att kvaliteten på inneluften är god. Lägenheterna är på två, tre eller fyra rum. Ovanvåningen går att inreda med ytterligare två eller tre rum. Till varje lägenhet finns vedförråd, plats i jordkällare och tillgång till odlingslott på 100 m². De boende sköter vaktmästaruppdrag och har gemensamhetsdagar för att bland annat ta hand om utemiljön. Det sociala livet är rikt i Toarps ekoby. Många umgås regelbundet och äter till exempel kvällsmat tillsammans. Diskussioner pågår ständigt om hur området kan utvecklas, som att bygga hönshus och lekplats. Byn har även en bygård och ett ekodagis, Myran. I bygården finns tvättstuga, bastu, gästrum, samlings-/festlokal och verkstad. På byns bollplan spelar både barn och vuxna olika bollsporter och blir det kallt på vintern fungerar den som skridskobana. Projekt: Ekoby Adress: Oxie Färdigställt: 1992 Byggherre: HSB, Brf Myrstacken Arkitekt: Krister Wiberg Byggare: PEAB Kontaktperson: Camilla Eriksson, tel 0709-92 18 17 Hemsida: www.ekoby.nu 34 35
Områden Ekostaden Augustenborg Ekostaden Augustenborg är en stadsdel som kan uppvisa resultat av en mängd miljöprojekt. Besökare från hela världen drar lärdomar av bland annat den unika dagvattenhanteringen, de gröna taken och den genomtänkta utemiljön. Området har förändrats i ständig dialog med de boende. Ekostaden Augustenborg är ett av de mest långtgående projekten för ekologisk utveckling i Europa. Målet har varit att förvandla Augustenborg till ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart bostadsområde. Projektet startade 1998 med statligt stöd av LIP, Lokala Investeringsprogrammet och genomfördes i samarbete mellan MKB och Malmö stad. Ett av de viktigaste insatsområdena var att förbättra dagvattenhanteringen. Tidigare var översvämmade källare och garage mer eller mindre vardag. Problemet var att det kombinerade avloppsnätet och dräneringen av dagvattnet var underdimensionerat. Det löstes genom att hårda ytor ersattes av grönytor. Drygt 10 000 m² grönska pryder nu taken i området och Augustenborgs Botaniska takträdgårdar är ett populärt besöksmål. Dagvattnet leds i storskaliga, öppna system i kanaler och dammar. Systemet bidrar till ökad biologisk mångfald och höjer områdets skönhetsvärde. Källsorteringen är väl utbyggd i speciella återvinningshus på gårdarna. De boende har ofta varit involverade i omställningen till en ekostadsdel och när det gäller avfallshantering var 60 hushåll delaktiga i att följa sopornas väg och komma med förslag på hur återvinningen skulle lösas. Matavfallet samlas in för att producera biogas i ett pilotprojekt. Utemiljön har förbättrats väsentligt, inte minst på den lokala skolan. Nya lekplatser har byggts och gårdarna har mer grönska än tidigare. På energiområdet har skolbyggnaden utrustats med solfångare. Nya ventilationssystem, tilläggsisolering, rörelsedetektorer och lågenergilampor är andra förbättringar som gjorts. I området finns även en bilpool och 450 m² solfångare som producerar varmvatten. Projekt: Ekostaden Augustenborg är en omfattande satsning för att göra Augustenborg till ett mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart bostadsområde. Adress: Augustenborg, Malmö Färdigställt: Ursprungligen 1948-52. Ekostaden 1998 och framåt Byggherre: MKB Arkitekt: Svenska Riksbyggens Arkitekter (1947), Stockholm, med flera Byggare, entreprenörer: ISS Landscaping, Sweco, Svenska Landskap, Kommunteknik, Watreco, Mellanrum AB Kontaktperson: Hampus Trellid, MKB Fastighets AB, tel 040-313375 Hemsida: www.mkbfastighet.se 36 37
Områden Västra Hamnen/Bo 01 Västra Hamnen har förvandlats från ett hamn-, varvs- och industriområde till en hållbar stadsdel. Den första etappen, Bo01-området, färdigställdes till den europeiska bomässan 2001 under mottot Framtidsstaden. Nu växer stadsdelen bit för bit ihop med resten av Malmö. Västra Hamnen visar upp en mångfald av lösningar i en spännande stadsmiljö, som förnybar energiförsörjning och satsningar på biologisk mångfald. Målsättningen att Västra Hamnen skulle bli ett internationellt ledande exempel på en hållbar framtidsstadsdel har uppfyllts med råge. Området framhålls som ett av världens främsta exempel och lockar besökare från hela världen. Kontrasterna är viktiga i Bo01-området. De högre husen i ytterkanten bildar en vindskyddande mur kring ett småskaligt och grönt inre. Kvarteren är många, små och sinsemellan olika. 26 olika arkitektkontor har ritat husen, vilket gör att mångfald präglar området. Många av husen i Bo01-området är utrustade med avancerad teknik som minskar energibehovet. En del hus har solfångare på taken. Alla hus är uppförda efter de krav som anges i kvalitetsprogrammet som Bo01, byggherrarna och Malmö stad gemensamt tog fram. Kvalitetsprogrammet gav riktlinjer bland annat för arkitektoniska kvaliteter, val av material, energianvändning i fastigheterna, de gröna frågorna och teknisk infrastruktur. Ett viktigt inslag i Bo01-området är det öppna dagvattensystemet där regnvattnet fördröjs på gröna tak, i dammar och på torg och sedan leds ut via öppna kanaler till havet. Det synliga vattnet i kombination med växtlighet tillför skönhet utöver ökad biologisk mångfald. Minst tio Gröna Punkter har genomförts på varje bostadsgård. Exempel på Gröna Punkter är fladdermusholkar, vilda svenska örter och allmogeträdgård. Kretsloppssystemen i Bo01-området har byggts med målsättningen att skapa ett system som minimerar avfallsmängderna, möjliggör återvinning och återbruk samt skapar möjligheter för energiutnyttjande från avfall och avlopp. De boende har ett källsorteringsrum antingen i sin egen fastighet eller i grannfastigheten. Sopsug för matavfall och avfallskvarnar har testats parallellt. Matavfallet går vidare till rötning för biogastillverkning. E.ON har arbetat fram ett unikt koncept baserat på 100 % lokalt förnybar energi till Bo01 som bygger på att lokala förutsättningar utnyttjas för energiförsörjningen. Det innebär solenergi, vindkraft, en värmepump som tar värme ur havet samt en akvifer. Akviferen är ett naturligt vattenmagasin i berggrunden som möjliggör säsongslagring av värme respektive kyla. Kravet på energianvändningen i stadsdelens byggnader sattes i kvalitetsprogrammet till 105 kwh/m²/år, inklusive hushållsel, vilket inte alla byggnader uppnått. Bilars framkomlighet på området är kraftigt begränsad och de boende uppmuntras att välja miljöanpassade transportmedel. Boende, företag och andra verksamheter har fått information och rådgivning om miljöanpassade transporter. Inte mindre än tio universitet och högskolor har varit involverade i utvärderingsarbetet. En viktig roll i utvärderingen är att studera hur infrastrukturen och de tekniska systemen fungerar, till exempel avfallshantering och energitillförsel. Omfattande satsningar har även gjorts på information till de boende, bland annat på hemsidan www.ekostaden.com. Bo01 fick 290 miljoner i stöd till miljörelaterade investeringar genom det Lokala Investerings-programmet, LIP. Färdigt utbyggd beräknas Västra Hamnen innehålla bostäder för 10 000 boende, och hysa 20 000 arbetande och studerande. Projekt: Hållbar framtidsstadsdel Adress: Västra Hamnen/Bo01, Malmö Färdigställt: 2001 och framåt Detaljplanen: Klas Tham i samarbete med Malmö stadsbyggnadskontor Kontaktperson: Tor Fossum, tel 040-34 12 67 Hemsida: www.malmo.se 38 39