Agenda. Intellektuella funktionshinder ur ett psykologiskt perspektiv. Intellectual Developmental Disorder, DSM-V

Relevanta dokument
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande Utveckling, risker och skydd i en överblick från utbildningspolicy till skolans vardag

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Lindrig utvecklingsstörning

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Uppmärksamma den andra föräldern

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Våld i nära relationer

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Traumamedveten omsorg

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Utredning och diagnostik av adhd

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Barns och ungas hälsa

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags

Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

Akut och långvarig smärta (JA)

BARNFETMABEHANDLING OCH

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Sidan 1. Om adhd - för släkt och vänner

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

Barn med psykisk ohälsa

Omsorg vid trauma. Hur kan vi skapa en läkande miljö? Hur kan vi vara viktiga vuxna?

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s

När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud

Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

3. Bakgrund och metod

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barnets rätt till hälsa och välfärd

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Vad är SOFIA studien?

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

(O)Hälsan bland unga

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga

Om autism information för föräldrar

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning

Barn och ungdomar med adhd

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

SOFIA gillar skolan. Louise Frogner och Karin Hellfeldt Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS)

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping april 2014

Adolescents selling sex and sex as self injury

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

Att leva med ett dolt funktionshinder

Transkript:

Agenda Psykisk ohälsa bland barn med intellektuella funktionshinder Petra Boström Psykologiska Institutionen Definitionen av intellektuella funktionshinder (IF) ur ett psykologiskt perspektiv IF i ett historiskt och internationellt perspektiv Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar med IF Orsaker och orsakssamband Psykisk ohälsa och lärande Intellektuella funktionshinder ur ett psykologiskt perspektiv Definitionen har ändrats över tid och inkluderat delvis olika grupper Gemensamt är en bedömning av intellektuell kapacitet och förmåga att leva ett adaptivt vardagsliv Intellectual Developmental Disorder, DSM-V Intellectual disability involves impairments of general mental abilities that impact adaptive functioning in three domains, or areas. These domains determine how well an individual copes with everyday tasks. (http://www.dsm5.org) Three domains describing Intellectual Developmental Disorder in DSM-V 1. The conceptual domain includes skills in language, reading, writing, math, reasoning, knowledge, and memory. 2. The social domain refers to empathy, social judgment, interpersonal communication skills, the ability to make and retain friendships, and similar capacities. 3. The practical domain centers on self-management in areas such as personal care, job responsibilities, money management, recreation, and organizing school and work tasks. (http://www.dsm5.org) Intellectual Developmental Disorder, DSM-V Inget specifikt åldersintervall men symtomen skall ha visat sig under utvecklingsfasen. IDD är kroniskt och förekommer ofta tillsammans med andra psykiska problem som depression, uppmärksamhet- och hyperaktivitetsproblem, och autismspektrumstörning. (http://www.dsm5.org) 1

Livssituationen för barn med IF ur ett historiskt perspektiv Institutionen som uppväxtmiljö Vården präglas av samhällets syn på barn med funktionsnedsättning Familjen som barnets främsta miljö 1980-talet från institution till familj Familjens situation i Sverige idag Livssituationen för barn med IF i ett internationellt perspektiv Förekomst i olika delar av världen är ännu ej kartlagd (WHO) Undernäring, infektionssjukdomar och gifter ökar risken Familjer med låg SES Uppväxtområde Interaktion med social miljö, utbildningsmöjligheter, intellektuell utveckling Vad är psykisk hälsa? Förmågan att älska, leka, arbeta och förvänta sig gott (Werner & Smith, 1992). Känsla av sammanhang - det vill säga att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfullt sammanhängande (Antonovsky, 1991). Vad är psykisk hälsa? Att kunna möta olika krav på ett flexibelt och anpassat sätt utifrån en erfarenhetsgrundad tilltro till den egna förmågan God kognitiv förmåga och social kompetens är exempel på faktorer som kan göra det möjligt att få en god utveckling och anpassning mot dåliga odds (Kva, 2010) Psykisk ohälsa ur ett kliniskt perspektiv Symtombaserad klassifikation av psykiska problem där diagnos ställs utifrån t ex ICD eller DSM Psykiska problem hos barn och ungdomar klassificeras ofta i två huvudtyper, Internaliserade problem (ängslan, oro, nedstämdhet, kroppsliga besvär) Externaliserade beteenden (dålig självkontroll, trots, impulsivitet, aggressivitet, normbrytande beteende). 2

Psykisk ohälsa ur ett folkhälsoperspektiv Individers egna upplevelser av hur de mår. Tecken på bristande välmående. Visar sig genom olika besvär: nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, oro, sömnproblem, huvudvärk, ont i magen etc. Eller olika beteenden: t ex skolk, snatteri, mobbning, ätbeteendeproblem Psykisk ohälsa hos barn i grundskolan Andel flickor respektive pojkar i högstadiet som ofta eller alltid haft de angivna besvären. (Skolbarns hälsovanor 2009/10) En successiv ökning av psykisk ohälsa i Sverige bland ungdomar mellan mätningar 1985/86, 2005/06 & 2009. Särskilt bland 15-åriga flickor. 14 Psykisk ohälsa bland barn med IF De flesta barn med IF säger att de lever ett gott liv och skattar ofta sin livskvalitet högre än föräldrarna, men Alla psykopatologiska tillstånd som finns hos typiskt utvecklade barn återfinns också hos barn med funktionsnedsättning 3-7 gånger högre förekomst av såväl internaliserade som externaliserade problem 30-50% uppfyller kriterier för en eller flera psykiatriska diagnoser Symptom på psykisk ohälsa hos barn med funktionshinder förblir ofta odiagnostiserade. Psykiska problem som är utmärkande för barn med IF Sociala problem Uppmärksamhet Tillbakadragenhet Aggressivitet (Dekker, Koot, Ende & Verhulst, 2002) 15 16 av psykisk ohälsa Kommunikationssvårigheter Diagnosrelaterade faktorer Stressfaktorer Beroendesituationen Risk för att bli illa behandlad av psykisk ohälsa (1) Kommunikationssvårigheter: Begränsad kommunikation: Svårigheter att uttrycka sina känslor kan leda till externaliserande beteende. Svårigheter att berätta vad man känner och varit med om hindrar både möjligheter till bearbetning och att få hjälp att förhindra att det händer igen. Kommunikationssvårigheter inverkar på det sociala samspelet och möjligheten att få nya och upprätthålla befintliga kamratrelationer. 17 3

av psykisk ohälsa (2) Diagnosrelaterade faktorer: Låg begåvning kan göra det svårt att hantera nya utmaningar och problem Neurologiska problem och genetiska syndrom påverkar beteendet - samband med externaliserande problem av psykisk ohälsa (3) Stressfaktorer: Social utsatthet vanlig bland barn med IF (låg SES, enföräldersfamilj, psykisk och fysisk ohälsa hos föräldrar etc.) Tonårstiden kan vara särskilt prövande för någon med ID då denna blir medveten om egna begränsningar av psykisk ohälsa (4) Större beroende av andra: Kan försena visst externaliserande beteende som brottslighet, drogmissbruk. Samband med emotionella problem i tonår. Vill få lov att fatta egna beslut. Ökad fysisk utsatthet i vård och hygiensituationer. Svårt att säga ifrån till någon man är beroende av av psykisk ohälsa (5) Risk för att bli illa behandlad: Ökad risk för omsorgssvikt och vanvård, fysisk och psykisk misshandel, samt sexuellt utnyttjande I hemmet, skolan och omsorg Multipla former av vanvård/misshandel Utsätts vid upprepade tillfällen Barn med funktionshinder en osedd grupp Riskfaktorer hos barnet Effekter av föräldrars stress Funktionsnedsättning (särskilt kroniska tillstånd) Barn med multipla diagnoser Svårigheter under graviditet och förlossning Barn med stort vårdbehov Barnets egenskaper: beteendeproblem, temperament etc. Föräldrastress Beteendeproblem Stränga uppfostringsmetoder (Hastings, 2002) 4

Psykisk ohälsa hos barn med och utan IF 4-6 år 43% av barnen med IF skattades vara i riskzonen eller över den kliniska gränsen för psykisk ohälsa av sina föräldrar Motsvarande siffra för barnen i jämförelsegruppen (utan IF) var 8% Riskfaktorer hos familjen Stress & depression Personlighet Föräldrars funktionshinder och ohälsa Låg SES Bristfälligt socialt nätverk 25 Föräldrars beskrivningar av riskfaktorer Föräldra-barn relationen en kombination av beteendeproblem och ökat vårdbehov Relationer till professionella tidskrävande och frustrerande Sociala normer tabu att prata om situationer som är svåra att hantera (B. Svensson, U-B. Eriksson & S. Jansson, 2012) Skyddsfaktorer hos föräldrar Förmåga att hantera stress (t ex flexibla copingstrategier) Personlighet KASAM Stöd till föräldrar Positiv upplevelse av relationen till barnet Vad barn med IF beskriver som viktigt för välmående Känsla av att lyckas med något (t ex skolarbete) då de ofta oroar sig över att inte klara av uppgifter Att få fatta egna beslut Att få utvecklas Goda stunder med familjen Kamratrelationer! (Foley et al., 2012) Kamratrelationer I kamratrelationer främjas förmågan att hantera aggressivitet, utveckla prosocialt beteende och att utforma en egen identitet. dougmather.co.uk 5

Förutsättningar för att initiera och upprätthålla kamratrelationer Förmåga till känsloreglering Förmåga att lösa konflikter Förmåga att anpassa sociala strategier till den ständigt föränderliga leken Ingå i sociala sammanhang Psykisk ohälsa och lärande Brist på kunskap kring samband mellan psykisk ohälsa och lärande bland barn med IF! Bland barn med låg prestation i den vanliga grundskolan finns både de som mår bra och de som mår dåligt. 31 32 Psykisk ohälsa och lärande Internaliserande problem påverkar skolresultat negativt indirekt (via omgivande faktorer och förvrängd självbild) Externaliserande problem påverkar möjligheten att delta i undervisningen (svårt att koncentrera sig, stör andra, aggressivt beteende påverkar relationen till lärare etc) och därmed resultaten. Uppmärksamma och förebygga att barn med funktionsnedsättning far illa Skilja på symtom relaterade till funktionshinder respektive omsorgssvikt/misshandel Uppmärksamma frånvaro och låg prestation i skolan Lyssna på och stötta föräldrar till barn med funktionshinder Öka barnens delaktighet och möjlighet att påverka sin vardag. Referenser De Ruiter, K. P., Dekker, M. C., Verhulst, F. C., & Koot, H. M. (2007) Developmental course of psychopathology in youths with and without intellectual disabilities. Journal of Child Psychology and Psychiatry. 48(5), 498-507. Guralnick, M. J. (2006). Peer relationships and the mental health of young children with intellectual delays. Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, 3(1), 49-56. Sullivan, P. M. & Knutson, J. F. (2000). Maltreatment and disabilities: A populationbased epidemiological study. Child Abuse & Neglect. 24 (10), 1257-1273. Svensson, B., Bornehag, C-G. & Jansson, S (2010). Chronic conditions increase the risk for physical abuse but vary with socio-economic circumstances. Acta Paediatrica, 100, 407-412. Taggart, L. & McMullan, P. (2007) An exploratory study of teachers' knowledge about the symptoms of depression in young people with and without intellectual disabilities. Journal of Intellectual Disabilities. 11(2), 183-195. 6