Kvalitetsredovisning. Gredelby Förskola

Relevanta dokument
Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Arbetsplan 2015/2016

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Tyck till om förskolans kvalitet!

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Kvalitetsrapport Läsåret 2012/13

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Pelikanen

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Innehå llsfö rteckning

Kommentarer till kvalitetshjulet

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Verksamhetsplan

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. Orgona förskola, Wåga & Wilja AB, Reggio Emilia inspirerad filosofi

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Edda & Ragna förskolor LOKAL ARBETSPLAN

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån

Arbetsplan. Killingens förskola

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg.

Arbetsplan för Violen

Verksamhetsplan

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan Diamantens förskola 2017/2018

Verksamhetsplan VERKTYGSLÅDANS FÖRSKOLA KNIVSTA KOMMUN

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lokal arbetsplan h-t v-t Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd Motala Tele: 0141/ slottsgrand@motala.

Bedömning av prioriterade områden utifrån läroplanen

Systematiskt kvalitetsarbete

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Duvans förskola

Lagga och Långhundra rektorsområde Lokalarbetsplan Lagga Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Lejonkulan

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Arbetsplan för Saffranets förskola

En gång i månaden har förskolan en arbetsplatsträff (APT). Tiden för detta möte är förlagd till kvällen så att all personal ska kunna närvara.

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Transkript:

Kvalitetsredovisning 2010-2011 Gredelby Förskola a a Postadress: Knivsta kommun, Gredelby förskola 741 75 Knivsta Besöksadress: Häradsvägen 13, 741 75 Knivsta Tel: 018-34 79 40

Grundfakta Gredelby förskola ligger centralt i Knivsta. Den har fyra avdelningar, med sammanlagt 86 barn. Två avdelningar med barn i åldrarna 1-5 år, de övriga två avdelningarna har av barn i åldrarna 3-5 år resp. 1-3år. Förskolan är uppdelad i två arbetslag med varsin arbetslagsledare. Rektor utökade tiden för arbetslagsledarna under vårterminen med förhoppning om att rektor skulle kunna bli mer tillgänglig i verksamheten. Varje avdelning har tre heltidstjänster. Fördelningen är två förskollärare och en barnskötare per avdelning. Vi har under året kunnat sänka barnantalet med två barn på förskolan. Förskolan arbetar enligt Lpfö 98 och med en tydlig inspiration av Reggio Emilia filosofin. Vi ser varje barn som kompetent och med en inneboende nyfikenhet och vilja till lärande. Gredelby förskola lagar sin egen mat. Vi har en matpolicy som vi uppdaterar vid behov. Det finns en kokerska 80% samt en lokalvårdare 55%. Förskolan har ett förskoleråd med två föräldrarepresentanter från varje avdelning, en personalrepresentant samt rektor. Rådet träffas två-tre ggr per termin. Rektor har sammanlagt c:a 50 personal på skola och förskola, 274 barn i ålder 1-10 år och fem hus. Ekonomin är god på förskolan. Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen Förskolans två arbetslag har utgått från den lokala arbetsplanen 2010-2011, läroplanen, samt 2009-2010 års kvalitetsredovisning. Arbetslagen har under vårterminen arbetat med kvalitetsredovisningen på arbetslagsmöten. Arbetslagsledarna har sedan sammanställt det arbetslagen kommit fram till. Rektor har tillsammans med arbetslagsledarna gått igenom och reviderat i dokumentet. Rektor har sedan färdigställt kvalitetsredovisningen. Rektor informerar på förskoleråd om kvalitetsredovisningen. Åtgärder som är gjorda Några av avdelningarna på förskolan har skrivit fler föräldrabrev under året, vilket är uppskattat av föräldrarna. Arbetet med att ta fram en hemsida pågår. Arbetet med att dela upp barnen i mindre grupper fortgår. Pedagogerna har fortsatt att arbeta med ett gemensamt tema, saga, över hela förskolan. Pedagogerna har haft kollegiala diskussioner kring värdegrunden. Normer och värden Förskolan ska vara en plats där kränkande handlingar inte tolereras. Alla som arbetar på förskolan ska se det unika hos varje barn och medvetet arbeta med olikheterna i barngruppen. Värdegrundsarbetet ingår i vårt tema och i vår dagliga verksamhet. Personalen ingriper omedelbart när man upptäcker kränkande handlingar. Likabehandlingsplanen har uppdaterats under läsåret. Måluppfyllelsen är god. Många barn hjälper spontant varandra. 2

Många barn löser konflikter själva, lyssnar på varandras åsikter och kan argumentera. Många barn visar varandra omtanke, samt är medvetna om att vi alla är olika. Pedagogerna är observanta på kränkande handlingar barnen emellan. Formerna för hur vi ska förmedla värdegrundsarbetet för föräldrarna är under utveckling. Målet var klart och tydligt formulerat. Pedagogerna har arbetat mot det uppsatta målet genom de aktiviteter som angetts i arbetsplanen. Pedagogernas medvetna förhållningssätt har stimulerat barnens förmåga att lösa konflikter. Att det finns en väl förankrad värdegrund i arbetslagen påverkar barnen och deras förhållningssätt till varandra. Värdegrundsarbetet pågår hela tiden. Barnen blir bättre och bättre på att samarbeta och lyssna på varandra. Formerna för föräldrabrev där föräldrarna blir informerade i vårt värdegrundsarbete har utvecklats. Tillfällen till dialog med föräldrarna kring dessa frågor bör utvecklas. Utvecklingsområden i LAP för 11/12 Vi ska fortsätta arbeta med att implementera den reviderade läroplanen. Vi ska fortsätta att tydliggöra vårt värdegrundsarbete för föräldrarna. Vi planerar in ett Apt/ Alm per läsår då vi reviderar Likabehandlingsplanen. Utveckling och lärande/kunskaper Vi vill väcka nyfikenhet och lust för naturvetenskapliga fenomen. Vi vill att alla barn ska få möjlighet att utveckla många uttrycksformer. Hela förskolan har arbetat med ett gemensamt sagotema. Vi har använt oss av IT som ett redskap i sagotemat. Personalen har påbörjat utbildning i NTA - lådor Måluppfyllelsen har varit god. Kunskapen kring hur man kan arbeta med IT har utvecklats hos både barn och pedagoger. Eftersom utbildning fortfarande pågår i arbetet med NTA - lådor har vi inte startat upp arbetet med barnen. Målet var tydligt och bra. Valet av tema saga har gett barnen möjlighet att utveckla många olika uttrycksformer och kunskaper. Pedagogerna försöker trots de stora barngrupperna att ge alla barn utmaningar, frågeställningar och redskap till utveckling av sitt lärande. Vårt arbetssätt som bygger på att ta vara på barnens samarbete stimulerar deras förmåga till dialog. Vi ser att barnen kan dra slutsatser samt använda sig av sina kunskaper och erfarenheter i nya sammanhang. Kombinationen av vår egen IT-satsning samt PIM- utbildning av pedagoger har lyft ITkompetensen i personalgruppen. På det sättet har pedagogerna blivit säkrare i sitt ITanvändande med barnen. Det har varit positivt att arbeta med samma tema över ett helt läsår. Tankar och frågeställningar har fått tid att mogna fram.. Utvecklingsområden i LAP 11-12 Fortsätta att arbeta med ett för förskolan gemensamt tema över lång tid. Arbeta med NTA - lådor under läsåret. Fortsätta kompetensutvecklingen i IT 3

Barns inflytande Vi vill att alla barn ska få inflytande över sin vardag på förskolan. Pedagogerna utgår alltid från barnens tankar och åsikter. Barnen har varit med och röstat om sådant som varit möjligt. Målet har varit tydligt och är delvis uppfyllt. Barnen förväntar sig att de ska få vara med och påverka sin vardag. Några ber spontant att få rösta när olika viljor finns. Pedagogerna har arbetat för att flickor och pojkar ska få lika stort utrymme i verksamheten. Ett arbetssätt som utgår från barnet tror vi främjar barnets känsla av delaktighet. Barnen har sett att deras frågor tagits tillvara vilket gett dem en känsla av att deras frågor är viktiga. Barnens möjlighet att själv välja aktiviteter tror vi också påverkar deras möjlighet till inflytande. På grund av att förskolan har prioriterat IT- och NTA satsningar så har arbetet med att utveckla den pedagogiska miljön ur ett genusperspektiv fått stå tillbaka. Utvecklingsområden i LAP för 11/12 Utveckla den pedagogiska miljön så att den blir mindre könsbunden. Samverkan förskola och hem Vårt förhållningssätt skall resultera i att föräldrarna är insatta i förskolans verksamhet och känner sig trygga när de lämnar barnen på förskolan. Pedagogerna har tagit del av och arbetat med den kommungemensamma föräldraenkäten. Målet delvis uppnått. Många föräldrar uttrycker i föräldraenkäten samt i föräldrasamtal att man känner sig trygg när man lämnar barnet på förskolan. På föräldramötet och i föräldrabrev har föräldrarna blivit informerade om vår verksamhet och värdegrund. Pedagogerna ser att föräldrar är trygga. Vi ser att den informella formen som föräldrafika bjuder in till spontana möten och samtal. Vi märker också att föräldrarnas intresse för barnens lärande på förskolan fångas genom vår dokumentation och information. Vi märker också att inskolningssamtalet som genomförs för nya föräldrar och barn innan sommaren ger trygghet inför höstens inskolning på förskolan. Vi har haft diskussioner i personalgruppen kring UNIKUM. Vår åsikt är att UNIKUM som verktyg i föräldrakontakten inte överensstämmer med vår nya läroplan och vår barnsyn. Därför har vi valt att avvakta med UNIKUM. Pågår en diskussion i kommunen. 4

Utvecklingsområden i LAP för 11/12 Skriva fler föräldrabrev. Arbeta fram en hemsida Ytterligare ett föräldramöte med tema Samverkan med förskoleklass Att för barn och föräldrar underlätta övergången till förskoleklass och att prioritera samverkan med Gredelby skola. Förskollärare från förskoleklassen på Gredelby skola har besökt de blivande f-klassbarnen. Målet är nått. De aktiviteter som angivits i LAP har genomförts. Det kommungemensamma underlagsdokumentet inför övergången förskola - förskoleklass behöver revideras. Pedagogerna saknar de tidigare årligen återkommande träffarna mellan förskola förskoleklass. Det ger en möjlighet till utbyte vad det gäller barn/kunskapssyn. Pedagogernas besök från Gredelby skola har uppskattats mycket av både barn, personal och föräldrar. Det stärker samarbetet mellan förskola och förskoleklass. Utvecklingsområden i LAP 11/12 Återuppta den kommungemensamma träffen med förskoleklassens lärare för att överbrygga verksamheterna. Revidera det kommungemensamma underlagsdokumentet inför övergången förskola förskoleklass. Barn i behov av särskilt stöd FN:s barnkonvention finns alltid med i vårt dagliga arbete med barnen. Förskolan har haft kontakt med Stöd och konsultationsteamet för stöd och råd i samband med barn i behov av särskilt stöd. Resurspersonernas arbetstid har anpassats till barnens behov och använts för att förstärka i barngruppen. Barnen har fått stöd från en utbildad pedagog i verksamheten. Genom att förändra i organisationen av personalen har vi kunnat arbeta i mindre barngrupper. Detta har varit ett stöd för alla barn. Synsättet har varit att det vi gör för barn i behov av särskilt stöd är bra för alla barn. Träningsprogram har upprättats, kartläggning samt handlingsprogram har skrivits för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet med barn i behov av särskilt stöd utvärderas kontinuerligt. Barn/elever med annat modersmål än svenska Förskolan har under året haft 16 barn med annat modersmål än svenska. Sex barn har haft modersmålsundervisning. 5

Utvecklingsområden i LAP för läsåret 11/12 Implementera den reviderade läroplanen Tydliggöra vårt värdegrundsarbete för föräldrarna. Planera in ett ALM/APT där vi går igenom likabehandlingsplanen Utveckla arbetet med ett för förskolan gemensamt tema Arbeta med NTA - lådor Fortsätta kompetensutvecklingen i IT Utveckla den pedagogiska miljön så att den blir mindre könsbunden. Ytterligare ett föräldramöte Återuppta den kommungemensamma träffen med förskoleklassens lärare för att överbrygga verksamheterna. Skriva fler föräldrabrev. Arbeta fram en hemsida Rektors sammanfattande analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Vi har även i år arbetat med ett tema för hela förskolan med mycket positivt resultat. Temat var saga. Erfarenhetsutbyte mellan avdelningarna har gett inspiration och utveckling inom temat. Personalen har också fått tid till att implementera den reviderade läroplanen. Personalen har också varit på föreläsningar gällande den reviderade läroplanen i förskolan. Egen IT-satsning och PIM har gett personalen en positiv utveckling men också tagit tid från bl.a. genusarbetet med den fysiska miljön. Vi utvecklar kontinuerligt organisationen med tanke på barn i behov av särskilt stöd. Personalen arbetar med att dela in barnen i mindre grupper för att barn ska bli sedda och göra sin röst hörd. Personalen arbetar på att se lösningar och arbeta efter det! Vår medvetenhet vad gäller kosten är mycket inspirerande och vi utvecklar och förbättrar vårt kök kontinuerligt. I medarbetarsamtalen för rektor samtal med personalen om mål och utveckling på förskolan som sen kan tas vidare till APT och samverkansgrupp. Rektor ska ta tag i de kommungemensamma träffarna mellan förskollärarna i förskolan och förskoleklass till nästa läsår! NTA (naturvetenskap och teknik för alla) har under året växt. Ht-10 fick även förskolan två lådor med tema vatten och luft. Gredelby förskola var först ut att utbilda våra pedagoger. Finns en samordnare för förskolorna på Gredelby förskola och en samordnare för skolorna på Gredelby skola. En forskare Agneta Wallander arbetar med en studie i bedömning av små barns lärande i matematik med hjälp av pedagogisk dokumentation. Hon följer två förskolor i landet varav Gredelby förskola är en av dom. Agneta Wallander är knuten till avdelningen Solrosen. Personalen får kontinuerligt återkoppling på sitt arbete av Agneta Wallander. Hon har slutfört sin studie under vt 2011. Vi väntar med spänning på avhandlingen Jag ser fram emot ett nytt spännande år med utveckling i fokus. Magithe Asp Rektor Gredelby förskola, Gredelby skola, 6