Kävlinge kommun KELP 2010-2011
Förvaltningsberättelse Kävlinge kommuns organisation 3 Koncernen 3 Omvärldsanalys 5 Balanskrav God ekonomisk hushållning 8 Kommunövergripande strategiska mål 8 Ekonomiska förutsättningar 10 Finansiell analys 14 Kommunstyrelsen 17 Tekniska nämnden 19 Miljönämnden 21 Kulturnämnden 22 Socialnämnden 25 Övergripande nämnder 28 Räkenskapsmaterial Utveckling i korthet 29 Resultatbudget 30 Balansbudget 30 Finansieringsbudget 31 Driftbudgetavräkning 32 Investeringsbudget 33 Exploateringsbudget 36 Direktiv och uppdrag 37 Diagram 39 Redovisningsprinciper 40 Innehåll och textbearbetning: Ekonomiavdelningen Layout och foto: Joanna Bladh Tryck: Kepa Media, Kävlinge Ekonomisk ordlista 41
Kävlinge kommuns organisation Kommunfullmäktige S M SD Fp C Kd Mp V REVISIONEN 17 12 6 4 3 1 1 1 Kommunstyrelsen Nämnder Valnämnd Överförmyndarnämnd Teknisk nämnd KOMMUNALA BOLAG KKB Samverkan Landskrona-Kävlinge- Svalövs Gymnasieförbund Kommunassurans Syd Försäkrings AB Sydvatten AB SYSAV Räddningstjänsten Syd Miljönämnd Kulturnämnd Socialnämnd Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt är av större vikt. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översikts- och detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 45 ledamöter och 28 ersättare. Mandatfördelningen är S 17, M 12, Sd 6, Fp 4, C 3, Kd 1, Mp 1 och V 1. Koncernen KKB Fastigheter AB Kävlinge kommun har ett dotterbolag, KKB Fastigheter AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 %. KKB är ett så kallat allmännyttigt bostadsbolag och hyr främst ut lägenheter men även verksamhetslokaler. 3
Kävlinge kommuns organisation Samägda - samverkande bolag och organisationer Kävlinge kommun samäger bolag och samverkar i kommunalförbund med andra kommuner. I följande organisationer har Kävlinge kommun mindre andelar: Kommunassurans Syd Försäkrings AB, Sydvatten, Räddningstjänsten Syd, Gymnasieförbundet och SYSAV. Kommunassurans Syd Försäkrings AB Kommunförbundet Skåne beviljades 2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget ska erbjuda sina ägare sak- och ansvarsförsäkringar. Ägarandelen uppgår till 2,38 %. Sydvatten Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 14 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,5 %. Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd är ett kommunalförbund mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Verksamhetsområdet skall vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 8,9 %. Sysav Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med 2025. Ägarandelen uppgår till 3,8 %. Gymnasieförbundet De tre kommunerna Landskrona, Kävlinge och Svalöv driver sedan 1992 ett gemensamt gymnasieförbund. Gymnasieförbundet erbjuder 14 gymnasieprogram och gymnasiesärskola fördelade på sju självständiga skolor i de tre kommunerna. Ägarandelen uppgår till 9 %. 4
Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. Lågkonjunktur att vänta? Även 2007 utvecklades världsekonomin starkt och har nu under ett flertal år legat på 4 5 % BNP-tillväxt. Under sista kvartalet 2007 och första delen av föll tillväxten inom OECD-området och här befinner man sig nu i en konjunkturnedgång. Trots detta bedöms den globala tillväxten fortsatt ligga på en hög nivå då tillväxtekonomierna och inte minst Kina fortsätter utvecklas starkt. Krisen på den amerikanska bostadsmarknaden fortsätter och ger effekter på den amerikanska ekonomin genom att hushållen minskar sin konsumtion. Sysselsättningen i den privata sektorn minskar samtidigt som arbetslösheten ökar vilket ytterligare bidrar till att hushållen blir försiktigare. USA:s ekonomi befinner sig nu i en recession men om den blir mild eller övergår till en långvarig avmattning är osäkert. Kinas ekonomi fortsätter ånga på och under 2007 bidrog kraftiga ökningar av investeringar och export till den starka tillväxten. Kinas privata konsumtion har också ökat starkt och i takt med att välfärden i landet ökar bedöms den privata konsumtionsnivån hålla i sig. Dämpad tillväxt i Euroområdet Nedgången i USA tillsammans med en stark euro drabbar Euroländernas export negativt. En kraftigt ökad inflation i området har urholkat köpkraften och medför en dämpad konsumtion. Först mot slutet av bedöms förutsättningar förändras så att en återhämtning kan ske. Kärvare tider även i Sverige Även Sverige och vår exportindustri påverkas av den amerikanska försvagningen i ekonomin, men effekterna minskas av att vi har väl differentierad exportindustri både produktmässigt och regionalt. Nergången på aktiemarknaden och de avstannade huspriserna har gjort att hushållens förmögenhet minskat. Detta har till viss del motverkats av att hushållens disponibla inkomster ökat, men det räcker inte för att hålla uppe konsumtionen på tidigare års nivåer. Den osäkerhet som nu finns kring konjunkturen bedöms göra hushållen försiktigare och som då istället ökar sitt sparande. Investeringstillväxten spås dämpas kraftigt under och minska ytterligare. Konjunktursvackan i Sverige beräknas sträcka sig långt in i. Aktiemarknaden Aktiemarknaden runt om i världen har präglats av stor osäkerhet en längre tid. Aktieindex på den svenska börsen föll under 2007 med 7 %, vilket gjorde den till en av de med den sämsta utvecklingen. Den negativa utvecklingen har fortsatt. Från årsskiftet och fram till maj har börsen fallit med ytterligare 8 %. BNP-tillväxt % 2005 2006 2007 Världen 4,1 4,6 4,4 3,4 3,3 USA 3,1 2,9 2,2 1,0 1,5 Kina 10,2 11,1 11,4 10,0 8,5 Euroområdet 1,7 2,9 2,6 1,6 1,3 Sverige 3,3 4,1 2,6 2,1 1,5 Källa Nordea Ekonomiska utsikter april. Tillfällig ökning av inflationen Vid årsskiftet 2007 var inflationen i Sverige den högsta på 15 år. Anledning till den ökande inflationen finns inom några områden, stigande villaräntor, högre livsmedelspriser och högre kostnader för drivmedel. Exkluderas dessa var inflationen endast 1 % vilket är mycket lågt. På längre sikt bedöms inflationen falla tillbaka och ligga i närheten av Riksbankens 2 % mål. Inflation % 2005 2006 2007 USA 3,4 3,2 2,9 3,2 2,3 Kina 1,8 1,5 4,6 7,0 5,0 Euroområdet 2,2 2,2 2,1 3,1 1,9 Sverige 0,5 1,4 2,2 3,1 1,9 Källa Nordea Ekonomiska utsikter september 2007. Några år till med starka resultat i kommunerna Sedan 2005 har kommunerna i Sverige totalt sett klarat av att ha resultat som når målet om god ekonomisk hushållning, det vill säga ett resultat som motsvarar 2 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Dock var det ett 30-tal kommuner som 2007 inte kunde redovisa positiva resultat vilket är en ökning med fler än 20 kommuner jämfört med 2006. 5
Förvaltningsberättelse För och bedömer Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att resultaten kommer att vara i nivå med 2007 års siffror och därmed kommer målet om god ekonomisk hushållning även att uppnås under dessa år. Detta trots att regeringen aviserade nominellt oförändrade statsbidrag från och med. Under 2007 var utvecklingen på arbetsmarknaden stark. Både antalet arbetade timmar som ökade löner bidrog till att skatteunderlaget ökade markant och därmed förbättrade kommunernas ekonomiska förutsättningar. SKL spår att antalet arbetade timmar under kommer att fortsätta att öka fast med en lägre ökningstakt, för att mellan -2011 i stort sett vara oförändrade eller till och med minska i slutet av perioden. Det finns totalt sett inte heller något större demografiskt tryck som påverkar kostnadsutvecklingen mer än marginellt, dock med stora variationer mellan de olika verksamheterna och kommunerna. Källa Sveriges kommuner och landsting. Svagare befolkningsutveckling än prognosen Kävlinge kommuns målsättning är att få en befolkningstillväxt där kommunen kan följa med i utbyggnaden av infrastruktur och service. Målsättningen är en genomsnittlig befolkningsökning på cirka 1,5 % per år fram till 2010. De senaste 10 åren har befolkningsökningen i genomsnitt varit 1,5 % eller 377 personer per år. Vid årsskiftet 2007 fanns det 27 746 invånare i kommunen vilket gör Kävlinge till den 87:e största kommunen i landet. Befolkningstillväxten under 2007 utvecklades inte som prognosen utan antalet invånare stannade vid årsskiftet på 27 746 mot prognosens 27 892. En anledning till att antalet invånare inte blev fler var att byggsektorn hade problem med att färdigställa bostäderna i den takt som prognoserna byggde på och detta i sin tur beroende av brist på arbetskraft och material. För är prognosen att invånarantalet ska öka till 28 285 invånare. Ökningen för årets tre första månader har varit blygsam, plus 18 personer, och därför kan 30det 500vara så att även års utfall blir lägre än 30 500 prognoserna. 29 500 29 500 28 500 28 500 27 500 30 500 26 500 27 500 29 500 25 500 26 500 28 500 24 500 25 500 27 500 23 500 26 500 24 500 2000 2002 2004 2006 2010 25 500 23 500 24 500 2000 2002 2004 2006 2010 23 500 2000 2002 2004 2006 2010 En ökande befolkning och dess åldersfördelning har betydelse för i vilken verksamhet efterfrågan av den kommunala servicen uppstår. Befolkningen beräknas jämfört med 2007 fram till 2011 att öka i förskoleåldern med 90 barn. I grundskoleålder ökar antalet elever med cirka 350 men jämfört med antalet elever 2003 är det bara 250 fler. Det man kan se är att de tidigare årens stora barnkullar nu börjar grundskolan. Antalet ungdomar i gymnasieålder har nu nått sin topp och kommer de närmaste åren att minska från 1 156 till 1 053 år 2011. Precis som utvecklingen i landet visar prognoserna att de i åldern 85 år och äldre kommer att öka kraftigt under prognosperioden. För Kävlinges del ökar antalet i åldersgruppen i snitt med 16 personer per år mellan 2007 och 2011. 5000 4000 3000 2000 1000 400 350 300 5000 4000 3000 5000 20004000 10003000 0 450 600 400 550 350 500 450300 02000 1000 0 2003 2004 600 550 500 450 400 350 2003 2004 2005 2003 2004 2005 2005 2006 2007 2010 2011 0-5 6-15 16-18 300 2003 2004 2005 2006 2007 2010 201185-w 2003 2004 2005 2006 2007 2010 2011 2003 2004 2005 2006 2007 2010 2011 2006 2007 2006 2007 2010 2010 2011 2011 0-5 6-15 16-18 0-5 6-15 16-18 Källa SCB och kommunens befolkningsprognos. 600 550 500 Källa SCB och kommunens befolkningsprognos. 85-w 85-w Diagrammet visar befolkningsutveckling 2000-2011 Källa SCB och Kommunens befolkningsprognos. 6 4 4
Förvaltningsberättelse Befolkning per tätort Ort 2004 2005 2006 2007 Barsebäcksby 490 487 517 521 Barsebäckshamn 358 374 388 401 Dösjebro 727 742 810 833 Furulund 3 718 3 888 3 925 3 954 Hofterup/Ålstorp 3 180 3 209 3 252 3 300 Kävlinge 8 399 8 517 8 582 8 654 Lilla Harrie 282 284 276 272 Löddeköpinge 5 788 6 099 6 407 6 528 Stora Harrie 101 107 108 106 Södervidinge 126 135 146 141 Vikhög 72 79 82 80 Västra Karaby 197 191 187 201 Ålstorp 5 189 177 178 181 Landsbygd 2 397 2 415 2 511 2 574 Totalt 26 024 26 704 27 369 27 746 Källa: SCB Kommer konjunkturnedgången att påverka byggandet? För att uppnå en befolkningsökning på 1,5 % per år behöver det byggas ungefär 200 bostäder årligen. Kävlinge kommun arbetar därför aktivt med mark- och planfrågor och för att tillgången på byggbar mark inte skall bli ett framtida hinder för fortsatt befolkningsökning pågår arbete med en markförsörjningsstrategi. Arbetet med en ny översiktsplan intensifieras under för att kunna beslutas under. Översiktsplanen är en politisk långsiktig vision där mark- och vattenanvändning och bebyggelsens utveckling lyfts fram. Förutom de beslutade planerna finns även så kallade utredningsområden där bostadsbyggande kan bli aktuellt framöver. Dessa områden är bland annat Hofterup -södra, Löddeköpinge - Lyckorna, Löddeköpinge - norr om Mellanvången och Furulund - öster om Lomma banan. För beräknas antalet inflyttningsfärdiga bostäder att bli cirka 300 stycken. Eftersom befolkningstalen inte har ökat mer än marginellt sedan årsskiftet pågår ett arbete med att kontakta exploatörerna för att stämma av om projekten kommer att färdigställas enligt deras tidigare planering. Bland de större projekten under kan nämnas Västra Gryet i Kävlinge där ett 50-tal bostäder beräknas bli klara och Lödde Centrum där drygt 70 bostäder planeras bli inflyttningsklara under året. För åren och 2010 beräknas antalet färdigställda bostäder ligga mellan 250 till 300 per år. De projekt som planeras bli färdigställda under är Västra och Östra Gryet med sammanlagt ett 70-tal villor samt Barsebäck Öster med knappt 40 villor. Med ett högre ränteläge, en försvagad konjunktur och en ökande konkurrens om de boende kan efterfrågan på bostäder i Kävlinge kommun snabbt förändras och då även påverka befolkningsutvecklingen. Fastighetsbolaget Midroc köpte Swedish Meats markområde i Kävlinge tätort och planerar för att under de kommande åren bygga upp till 2 000 bostäder på området. Hos KKB Fastigheter AB, KKB, är det fortsatt fler bostadssökande i kö än antalet lediga lägenheter. Försvagning av arbetsmarknaden Sysselsättningsuppgången var under 2007 kraftig och antalet arbetade timmar ökade snabbt. Bedömningen för och är att arbetsmarknaden kommer att försvagas och antalet lediga platser minskar och företagens anställningsplaner har dämpats. Trots detta bedöms inte arbetslösheten öka mer än marginellt och då först i slutet av. Detta beroende på att sysselsättningen reagerar med eftersläppning på en försvagad tillväxt. Även det faktum att antalet personer i yrkesverksam ålder minskar kommer att hålla tillbaka arbetslösheten. Kävlinge ligger kvar på en lägre nivå öppet och totalt arbetslösa jämfört med både riket och Skåne län. Arbetslöshet Kävlinge Riket Kävlinge Riket Mars 2007 Mars Arbetslösa 2,1 3,2 1,4 2,5 I program med aktivitetss stöd 1,0 1,1 1,0 1,2 Totalt 3,1 4,3 2,4 3,7 Källa AMV Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen nedan. Händelseförändring +/- mkr 1 kr förändring i utdebitering 52 Löneförändring med 1 % 6,4 Generell prisförändring med 1 % 5,1 10 heltidstjänster 3,6 Upplåning 10 mkr 0,4 Nettokostnadsförändring med 1 % 10,5 7
Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning beaktar både det finansiellaoch verksamhetsmässiga perspektivet och ställer högre krav på resultat än vad balanskravet anger. De finansiella målen utgör den yttre ramen för inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Hushållningen utifrån verksamhetsperspektivet innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Målen har även en tidsdimension där både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv beaktas där dagens skattebetalare betalar för sin konsumtion och inte övervältra detta ansvar på kommande generationer. Kommunövergripande strategiska mål Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna skall uppgå till 98 % under en rullande fyraårsperiod. Målet innebär att positiva resultat ska uppnås för att användas till att finansiera investeringar, framtida satsningar och möta konjunktursvängningar. Investeringarna skall till 100 % självfinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Detta sätter tillsammans med målet, att ingen extern upplåning ska ske, ett tak för investeringsvolymerna. Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr. Ovanstående mål följs upp i den finansiella analysen. Befolkningstillväxt En jämn befolkningstillväxt är positiv både för kommunens organisation, företag och boende. Vi blir fler som delar på investeringar, ger förutsättningar för en mer effektiv och produktiv kommunal verksamhet, större köpkraftunderlag för butiker med flera, en ökad rekryteringsbas och fler arbetstillfällen. Mål och mått: Befolkningstillväxt på i genomsnitt 1,5 % per år fram till år 2011 räknat från år 2000. Den genomsnittliga befolkningstillväxten är från år 2000 fram till och med år 2007 1,8 %. Enligt nuvarande befolkningsprognos beräknas invånarantalet under att öka med 1,9 % till 28 827 invånare. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro har inte bara en direkt kostnad i form av sjuklön och eventuella vikariekostnader utan kan även ha en negativ inverkan på kontinuitet och kvalité i det arbete som ska utföras. En låg sjukfrånvaro kan också vara ett tecken på en väl fungerande arbetsplats. Mål och mått: Att den totala sjukfrånvaron i förhållande till den tillgängliga arbetstiden årligen minskar för att 2010 vara som högst 7,0 %. År 2005 var nyckeltalet 7,8 %, år 2006 7,7 % och år 2007 6,9 %. Fastighetsunderhåll Kommunen äger och förvaltar cirka 100 000 m2 lokalyta och dessa fastigheter utgör ett stort tillgångsvärde. Är fastigheterna välskötta och fungerande motverkar detta att det uppstår stora oplanerade underhålls- och investeringstoppar och även att kostnader för skadegörelse kan hållas på en låg nivå. Mål och mått: För att bibehålla fastigheternas värde bör det sammantagna fastighetsunderhållet under en rullande fyraårsperiod i genomsnitt ligga mellan 150 175 kr per m2. Under åren 2004 till 2007 har underhållsnivån i genomsnitt varit 163 kr per m2. I prognos för år och budget år är medel för underhåll fortsatt i nivå med det uppsatta målet. Gatuunderhåll I kommunen finns 155 km (cirka 970 000 m 2 ) kommunala gator och vägar som är asfalterade. Förutom dessa finns kommunala grusvägar, kommunala stensatta vägar, cykelvägar och enskilda vägar som kommunen sköter. Mål och mått: Beläggningsunderhåll på gatorna bör inte understiga 2 700 tkr/år, vilket motsvarar 2,78 kr per m 2 som är det beräknade årliga reinvesteringskostnader för att bibehålla gatornas skick och värde. Under åren 2003 till 2006 har underhållsnivån i genomsnitt varit 2,17 kr per m 2. Då ytterligare medel har tillförts verksamheten för satsning på gatuunderhåll förutsätts att målet kommer att uppnås år. Skola Läskunnighet utgör och kommer även framgent att utgöra basen för allt arbete, som sker i våra skolor. Genom tidig, tillfredsställande funktionell läskunnighet möjliggörs elevernas totala kunskapsinhämtning i skolan. Elevernas självförtroende stärks inför kommande skolarbete. Dessutom kan befintlig tillgång på specialpedagogiska resurser tydligare riktas till elever med specifika behov - för högre måluppfyllelse på andra områden än just läs- och skrivutveckling. Mål och mått: Alla elever ska vid utgången av skolår tre ha funktionell läsfärdighet och läsförståelse. För elever, som visar tecken på svårigheter att uppnå målet, upprättas åtgärdsprogram, som följs upp kontinuerligt. Genom en tillfredsställande måluppfyllelse kan eleverna fullfölja sina studier på treårigt nationellt program - utan 8
Förvaltningsberättelse kostnader för ett fjärde år på gymnasieskolans IV-program. Dessutom får de en beredskap inför kommande yrkesliv eller fortsatta studier. Mål och mått: Det nationella målet för grundskolan är att alla elever i årskurs 9 ska uppnå godkänt resultat för att ha behörighet till gymnasiets nationella program. Detta är också kommunens långsiktiga mål men på vägen dit är delmålet att öka andelen med minst 2 % per år och senast ska andelen elever som är behöriga till gymnasieskola innan sommarskolan vara minst 95 %. Måttet var 2007 87 %, 2006 88 % 2005 88 % och 2004 91 %. För kommer inte målet att uppnås, men en handlingsplan för högre måluppfyllelse har arbetats fram och delar har redan börjat tillämpas. Hemvård En effektiv hemvård karakteriseras bland annat av en låg kringtid, det vill säga tid som inte är direkt omsorgsarbete, så att huvuddelen av den arbetade tiden går till mötet med vårdtagaren. Mål och mått: Utifrån olika analyser och jämförelser med andra kommuner bör målsättningen för en effektiv hemvård vara att kvoten arbetade timmar i förhållande till biståndstimmar ligger mellan 1,3-1,4 för att uppfylla kraven på en effektiv hemvård. Måttet var 2005 1,3 2006 1,27 och 2007 1,36. Det innebär att mindre av den arbetade tiden har gått till mötet med vårdtagaren under 2007. Prognosen för pekar på en kvot under 1,4. 9
Förvaltningsberättelse Ekonomiska förutsättningar -2011 Det internationella ekonomiska läget är osäkert kring hur ekonomin ska utvecklas och då inte minst kring den amerikanska. Den svenska ekonomin bromsar in och efter flera år med hög tillväxt sker en avmattning. De svenska kommunerna ser totalt sett ut att under ytterligare något år kunna ha goda resultat. För Kävlinge kommuns del utvecklas ekonomin fortsatt positivt för åren 2011 och ligger på nivåer som säkerställer att vi även dessa år når upp till god ekonomisk hushållning. processen För att nämnderna ska få ett tidigt beslut om vilka ekonomiska förutsättningar som gäller för kommande år har en förändrad ekonomiprocess beslutats. Den nya processen innebär bland annat att budgetbeslutet tidigareläggs och kommer att tas upp av kommunfullmäktige redan i juni månad. Syftet med ändringen är att ge nämnderna mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. Processen ser i korthet ut så här: Januari arbetet inleds där kommunstyrelsens presidium, nämnderna presidium, nämndsansvariga chefer samt fackliga organisationer deltar. Diskussion förs kring budgetförutsättningar, ramar och finansiella mål. Februari Förvaltningen arbetar fram befolkningsprognoser och lokalförsörjningsplaner och förvaltningsledningsgruppen har budgetöverläggningar kring ekonomiska ramar för driften och investeringarna samt ser över de kommunövergripande målen. Mars Efter ytterligare ett dialogmöte där kommunstyrelsens presidium, nämnderna presidium, nämndsansvariga chefer samt fackliga organisationer deltar presenterar kommundirektören sitt förslag till arbetsramar med motivering kring prioriteringar. De politiska partierna står obundna till arbetsramarna och kan i den fortsatta processen göra egna och andra prioriteringar. April Återkommer nämndernas presidium till kommunstyrelsens presidium med övergripande synpunkter på arbetsramarna. Juni Kommunfullmäktige beslutar om budget och skattesats. September Nämnderna har MBL förhandlat och beslutat om sina budgetar och verksamhetsplaner. Oktober Nämndsansvarigchef skriver kontrakt med sina resultatenhetschefer, gäller de som har resursfördelning. November Enhetscheferna ska ha MBL-förhandlat sina internbudgetar. December Kommunfullmäktige delges en rapport om budgetprocessen. Eftersom beslut om en förändrad budgetprocess kom kring årsskiftet 2007/ har inte alla delar kunnat genomföras enligt den tidplan som funnits, men detta kommer att förändras till kommande år. Beräkningsförutsättningar De av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen är en viktig utgångspunkt för budgetarbetet och anger de ekonomiska begränsningarna för verksamheten. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Skatteintäkter och kommunal ekonomiskutjämning är de största intäktskällorna och det är flera faktorer som påverkar dess storlek, däribland antalet invånare den 1 november året innan budgetåret, skatteunderlagets storlek, utdebiteringsnivå, strukturfaktorer som åldersfördelning etc. Skatteintäkterna i budgeten är beräknade efter Sveriges kommuner och landstings prognos i cirkulär 08:32 inklusive egen prognos för befolkningsutveckling. Enligt regeringens förslag i vårpropositionen kommer bidragen till kommunerna hållas nominellt oförändrade. Skatteunderlagsprognos Årlig förändring, % 2007 2010 2011 SKL, april 5,6 5,7 4,8 4,8 4,8 Vårprop 08 5,3 5,8 4,2 4,5 4,7 Källa Sveriges kommuner och landsting cirkulär 08:32. Nyckeltal Årlig förändring, % 2007 2010 2011 KPI 2,2 3,0 2,4 2,0 2,0 Timlöner, hela arbetsmarknaden Sysselsättning, arbetade timmar Källa Sveriges kommuner och landsting cirkulär 08:32. 3,3 4,9 4,4 4,4 4,5 3,5 1,0 0,2 0,3 0,2 Antalet invånare är en viktig parameter vid beräkning av det kommunala utjämningssystemet och för vissa statsbidrag. Jämfört med befolkningsprognosen, som låg till grund för kommundirektörens ramar, har en revidering 10
Förvaltningsberättelse gjorts med anledning av att ökningen de tre första månaderna endast varit 18 personer. Nedjusteringen har gjorts med 100 personer och bygger nu på ett antagande om en befolkning den 1 november på 28 130, på 28 680 och för 2010 på 29 150. I kostnadsutjämningssystemet finns också en parameter som kompenserar kommuner som har en kraftig befolkningsökning, Kävlinge kommun är en av kommunerna och beräknas för att få 3 471 tkr för dessa eftersläppningseffekter. Avgiften för LSS-utjämningen beräknas till 21 600 tkr för och det är en minskning med 2 400 tkr jämfört med utfallet. Beräkningen för de kommande åren pekar på att LSS-utjämningen successivt ökar för att 2011 uppgå till 22 300 tkr. Övriga beräkningsförutsättningar Anslag för löneökningar har satts av enligt avtalen och budgeteras centralt och motsvarar en löneökning under åren 2011 på 3, 7 4, 0 % per år. Personalomkostnadspålägget är oförändrat och uppgår till 43,06 %. Regeringen fastlägger de lagstadgade arbetsgivaravgifterna i slutet av året vilket kan innebära att personalomkostnadspålägget kan förändras. Pensionskostnaderna för utbetalning av ansvarförbindelsen har beräknats enligt KPA:s prognoser 2007-12-27 med tillägg på 2 000 tkr för egen bedömning av kostnaderna för de som gör förtida uttag av sin intjänade pensionsrätt, IPR. Nämndernas årliga rationaliserings och effektiviserings krav motsvarande 0,5 % av befintlig verksamhet slopas och motsvarar ett tillskott på 3 900 tkr. Nämnderna erhåller 2 % prisökningskompensation under vilket motsvarar 13 500 tkr. Internräntan utgår från Sveriges kommuner och landstings rekommendation och är för 4,5 %. Prishöjningar från de interna servicefunktionerna uppgår till 1,5 % för hyreshöjningar och 2,8 % för portionspriser inom kosten. Medlemsavgiften till Räddningstjänsten Syd beräknas höjas med cirka 3 % och finns avsatt i de centrala anslagen. Kävlinge kommunens befolkningsprognos har legat till grund för de ersättningar som utgår med anledning av befolkningsförändringar inom områdena för-, grund-, och gymnasieskola, äldre- och handikappomsorg. Från och med erhåller berörda nämnder halvårskompensation för innevarande budgetårs befolkningstillväxt och från och med omfattar det även handikappomsorgens verksamhet. Denna del budgeteras centralt. Ersättning för gymnasieskolans interkommunala ersättningar budgeteras sedan av kommunstyrelsen. Den förändrade befolkningsprognosen har även inneburit en revidering av investeringsprojekten och minskat behovet av nya förskolor och skolor. En del projekt har skjutits längre fram i planeringen. Nya förutsättningar Sedan kommundirektören beslutade om arbetsramarna i mars har ytterligare uppgifter som påverkar förutsättningarna för den kommunala ekonomin blivit kända. Nya skatteunderlagsprognoser har presenterats, SCB har prognostiserat års kommunala fastighetsavgift, vårpropositionen har offentliggjorts, preliminära beräkningar har gjorts av kostnads- och LSS-utjämningen samt att befolkningsprognosen reviderats ned med 100 personer per år. Dessutom har kommunals löneutfall för fördelats till nämnderna och en ramjustering mellan kulturnämnden och kommunstyrelsen avseende gymnasieskolan gjorts. Effekterna av dessa förändringar är att skatteintäkter och inkomstutjämning understiger tidigare prognos med 5,2 mkr. Kostnadsutjämningen överstiger prognosen med 0,9 mkr och befolkningsprognosen har reviderats ner med 100 personer vilket minskar intäkterna med 7,9 mkr. SCB:s prognos av den kommunala fastighetsavgiften ger en intäktsökning på 5,3 mkr. Dessutom har avgiften för LSS minskat med 2,8 mkr så nettoeffekten av dessa förändringar är en minskning av de totala skatteintäkterna och bidragen med 4,3 mkr. Innehållet i årets vårproposition handlade inte om några nya förslag på reformer utan dessa ska presenteras i höstens budgetproposition. Istället presenterades regeringens syn på den ekonomiska politikens utveckling. Vårdnadsbidrag Lagen om kommunalt vårdnadsbidrag ger en rätt åt landets kommuner att införa, finansiera och administrera kommunala vårdnadsbidrag inom vissa ramar. Det är först sedan en kommun, med stöd av lagen, beslutat införa vårdnadsbidrag som en enskild invånare kan få en ansökan om bidrag prövad. Kommuner som beslutat införa vårdnadsbidrag behöver anta lokala riktlinjer på områden som lagen lämnar oreglerade. Följande lokala riktlinjer kommer att föreslås gälla i Kävlinge kommun: - Vårdnadsbidrag lämnas för barn som fyllt ett men inte tre år och som är folkbokfört i kommunen. - Vårdnadsbidrag lämnas för barn som inte har plats i offentligt finansierad förskoleverksamhet. - Vårdnadsbidraget uppgår till 3 000 kr per barn och kalendermånad. Det finns en mängd faktorer som påverkar ett eventuellt beräkningsunderlag av vårdnadsbidragets ekonomiska 11
Förvaltningsberättelse konsekvenser. Den allra största påverkan på det ekonomiska utfallet har givetvis vårdnadshavarnas beteende när det gäller val av vårdnadsbidrag eller förskola. ramar Kommunstyrelsen och övriga nämnder Kommunstyrelsen har fått ramtillskott på 450 tkr för att delfinansiera en tjänst som samhällsbyggnadschef och 440 tkr i priskompensation. Revisionsnämndens budget motsvarar 1 promille av kommunens nettokostnader. Överförmyndarnämndens ram har ökats med 150 tkr på grund av den ökande ärendemängden. Miljönämnden Miljönämndens ram utökas med på 450 tkr för att delfinansiera en tjänst som samhällsbyggnadschef och 60 tkr i priskompensation. Tekniska nämnden Tekniska nämndens ram har utökats med 200 tkr för helårseffekt av beslutet om ökad turtäthet av busstrafiken och 800 tkr för volymökningar i form av exempelvis utökade skötselområden. Nämnden har även fått priskompensation på 1 100 tkr. Exploateringsverksamheten beräknas ge överskott på 2 000 tkr. Under budgetåret planeras avslut på projekten Marbäcksområdet II och Tolvåkersgården. Det är dock svårt att ange precis när avsluten kommer att ske. Kulturnämnden Kulturnämndens ram har ökats med 3 416 tkr som kompensation för befolkningstillväxt och demografiska förändringar. Priskompensation på 9 460 tkr har även tillförts ramen. Socialnämnden Socialnämnden ram har ökats med 2 486 tkr som kompensation för befolkningstillväxt och demografiska förändringar. Priskompensation på 2 440 tkr har tillförts ramen. En omfördelning av det centrala anslaget för ungdomsplaceringar har gjorts så att socialnämndens ökar sin ram med 3 000 tkr och det centrala anslaget som funnits på 8 000 tkr minskas med motsvarande. Socialnämnden har även fått ramtillskott på 500 tkr för övriga volymförändringar samt ytterligare 210 tkr för Finsam-projektet. Nämndens ram har minskats med 260 tkr eftersom projektet gränslösa möjligheter avslutas under. I budget fick socialnämnden ett tillskott på 3 100 tkr avseende ökade placeringskostnader inom handikappomsorgen. Dessa beräknas kvarstå under men när dessa placeringar upphör ska resurserna återföras till kommunstyrelsen. Centrala anslag Under kommunstyrelsen budgeteras även en del gemensamma anslag som beskrivs nedan. Medel för löneökningar budgeteras centralt och är totalt 35 732 tkr, 2010 59 932 tkr och 2011 84 732 tkr. Beloppen innehåller även helårseffekt av års tjänstemanna avtal där utfallet inte är klart. en fördelas sedan under året till nämnderna. Kompensation för halvårseffekt av innevarande budgetårs befolkningstillväxt budgeteras centralt för att fördelas under budgetåret. Från och med ingår även halvårseffekt avseende handikappomsorgens beräkningsmodell. Under finns 7 808 tkr budgeterade, 2010 7 677 tkr och 2011 8 392 tkr. Kommunstyrelsen ansvarar från och med ekonomiskt för kommunens interkommunala gymnasiekostnader och för beräknas de till 102 821 tkr, 2010 till 108 621 tkr och 2011 111 121 tkr. Nytt boende planeras 2010 inom socialnämndens verksamhet och beräknas kosta 4 000 tkr. När boendena tas i drift förs budgetbeloppet över till socialnämnden. I budget avsattes centralt 8 000 tkr med anledning av de ökade kostnaderna för institutionsplaceringar av ungdomar. 3 000 tkr av dessa överförs till socialnämnden och 2010 minskas det centrala anslaget med 3 000 tkr för att 2011 utgå. Ökad hyra för investeringar i samlingslokal och idrottsplats beräknas ge halvårseffekt på 750 tkr. I planen 2010 beräknas helårseffekten till ytterligare 950 tkr eller totalt 1 700 tkr. När investeringarna är färdigställda förs budgetbeloppet över till driftansvarig nämnd. En ny idrottshall beräknas bli färdig till i mars 2010 och ge en hyreskostnad på 2 400 tkr och 2011 på 2 900 tkr. I budget för finns ett anslag för kommunstyrelsen till förfogande på 10 000 tkr. Utrymmet kan antingen förstärka årets resultat eller fördelas till driften. I plan 2010 beräknas anslaget till ytterligare 11 050 tkr och i 2011 års plan är posten ytterligare 19 800 tkr högre. Från och med beräknas kostnaderna för avskrivningar att öka med 2 000 tkr jämfört med budgeten beroende på de höga investeringsvolymerna under de närmaste åren. Investeringar Investeringsförslagen under perioden -2011 ligger på 184,6 mkr. Det är en stor minskning jämfört med tidigare planer och beror till största delen på nya bedömningar av behovet av nya skolor och förskolor. Under perioden är de 12
Förvaltningsberättelse största investeringarna i sporthall 28 mkr, ny-, till och ombyggnad av förskolor och skolor 28,5 mkr, idrottsplatser 11,1 mkr och va-investeringar 36,1 mkr. Förändringar i budgetförslaget De förändringar som skett under behandlingen av budgetförslaget i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige kommer att beskrivs nedan. Förändringar efter kommunstyrelsens beslut I kommunstyrelsen beslutades att ta fram förslag på hur en kulturskola ska kunna startas i Kävlinge under samt att tillföra 750 tkr som projektanslag under kommunstyrelsen. Denna förändring innebär att resultatet försämras med motsvarande belopp. För åren 2010 2011 tas beloppet från anslaget kommunstyrelsen till förfogande. Investeringen i ny idrottshall beslutades att tidigare läggas, från 2010 till och innebär att tekniska nämndens investeringsanslag ökas med 27 mkr och kulturnämndens med 2 mkr, motsvarande belopp minskas 2010. Dessutom beslutade kommunstyrelsen om ytterligare uppdrag vilka finns uppräknade under rubriken direktiv. Förändringar efter kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsens ram utökades med ytterligare 300 tkr för förskönings-, röjnings- och planteringsarbeten. Kulturnämndens ram utökades med 700 tkr för vikariepool inom barnomsorgen samt 200 tkr till höjt mediaanslag till folkbiblioteken. IFO inom socialnämnden beviljades 1 500 tkr för bland annat nyanställning av två nya fältsekreterare. Miljönämnden fick ytterligare 300 tkr under för grönstruktur och naturvårdsinventering. Direktiv Kommunfullmäktige föreslås även besluta om nedanstående direktiv. 1. att uppdra åt kommunstyrelsen att se över reglerna för resursfördelningen på grund av befolkningsstruktur och lokalkostnader. 2. att uppdra åt kommunstyrelsen att se över möjligheterna att samutnyttja samlingslokaler för att tillgodose lokalbehoven i Löddeköpinge. 3. att uppdra åt socialnämnden att se över behoven av särskilt boende inom hemvården och rapportera resultatet till kommunstyrelsen. 4. att genomföra GIS-strategin enligt planerad handlingsplan, där samtliga nämndsdelar aktivt skall medverka. 5. att uppdra åt kommunstyrelsen att se över vilka eventuella kommunala investeringsbehov som kan uppstå i samband med exploateringen av Swedish Meats området i Kävlinge. Följande uppdrag tillkom efter kommunstyrelsens sammanträde 6. att uppdra åt kulturkansliet att följa upp arbetet för att öka måluppfyllelsen i skolan och att rapportera till kommunstyrelsen varje halvår. 7. att uppdra åt kulturkansliet att ta fram förslag på hur en kulturskola ska kunna startas i Kävlinge under och avsätta 750 000 kr som projektanslag under kommunstyrelsen för att kunna starta en kulturskola. 8. att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda förutsättningarna för ett allaktivitetshus i Kävlinge. 9. att uppdra åt kommunstyrelsen att leda arbetet med att ta fram en ny miljö- och energiplan för beslut under. Följande uppdrag tillkom efter kommunfullmäkriges sammanträde. 10. att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda förslag till konkreta åtgärder för att förhindra utslagning och att möjliggöra en snabbare återkomst till arbetsmarknaden. 11. att grönyte- och vinterskötsel överförs från kulturnämnden till tekniska nämnden från och med - 01-01. Därefter ingår denna i lokalhyran. 12. att överföra städ från kulturnämnden till tekniska nämnden från och med -01-01. Därefter ingår denna i lokalhyran. 13. att göra en lönejämförelse mellan Kävlinges konkurrent kommuner som underlag för att kommunen skall kunna behålla och rekrytera goda medarbetare. 14. att kommunstyrelsens ser över beloppsgränserna för LOU, förslagsvis 13 basbelopp vid direktupphandling. 15. Lokala BRÅ utreder möjligheterna att hitta konstruktiva lösningar på problemet med risker och störningar gällande moped/mc-åkande ungdomar. 16. att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda förutsättningarna för att Kävlinge kommun ansöker om deltagande i tävlingen Sveriges kvalitets kommun. 17. att genomföra påfart vid väg 108/923. 18. att utreda Mellanvångsvägen till Hög 19. att utreda finansiering av en ombyggnad av Löddekors för ett snabbare genomförande. 20. att utreda en gemensam entré till kulturscenen och den nya idrottshallen vid Korsbackaskolan. 13
Förvaltningsberättelse Finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Kävlinge kommun används en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, som benämns resultat, kapacitet och risk, kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. erat resultat Kävlinge kommun har sedan 1999 redovisat positiva resultat. För prognostiseras resultatet i samband med uppföljning per 31 mars till 30,3 mkr. Detta innebär en possitiv avvikelse på 3,6 mkr i förhållande till det budgeterade resultatet på 27,1 mkr. Det budgeterade resultatet uppgår till 30,0 mkr. Resultat mkr Prognos 2010 2011 Årets resultat 26,7 30,3 30,0 37,3 35,1 Kostnader och intäkter En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningen. För budgetåret beräknas nettokostnaderna öka med 8 % och uppgå till 1 053 669 tkr. Avskrivningarna har i budget beräknats till 33 000 tkr. Årlig utveckling % Prognos 2010 2011 Skatteintäkter 6 6 8 6 5 Nettokostnad 9 8 8 6 6 Nettokostnaders andel av skatteintäkter Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick i samband med uppföljningsrapporten per 31 mars till 98 %. innebär att relationstalet hamnar på 98 %. Det finansiella mål som antagits innebär att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 98 % under en rullande fyra års period, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Under perioden helårsprognos - 2011 budgeteras nyckeltalet till 97 %. Anledning till att det budgeterade nyckeltalet är lägre än målet beror på att investeringarna som skall finansieras av årets resultat och avskrivningar. Mål 98 % Nettokostnadsandel av skatteintäkter Prognos 2010 2011 98 98 98 97 98 Balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommunens resultat skall överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis skall realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Enligt lagen skall minskningen av det egna kapitalet, till följd av underskott, återställas inom tre år. Balanskrav Årets resultat Avgår realisationsvinster Avgår extraordinära poster Justerat årets resultat Prognos 2010 mkr 2011 26,7 30,3 30,0 37,3 35,1-1,6-5,3-2,0 0 0 0 0 0 0 0 25,1 25,0 28,0 37,3 35,1 Investeringar Nettoinvesteringar uppgår budgetåret till 110 345 tkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars prognostiseras nettoinvesteringsvolymen till 71 023 tkr. Den låga investeringsnivån 2011 kommer förmodligen att höjas genom kompletterande investeringar. Investeringar Nettoinvesteringar Prognos 2010 mkr 2011 91,5 71,0 110,3 42,6 32,5 14
Förvaltningsberättelse Den största investeringsvolymen finns inom tekniska nämnden och de största investeringsprojekten syns i nedanstående tabell. Delar av investeringsbudget mkr Sporthall 28 Idrottsplatser 11 Ny förskola Furulund 6 Samlingslokal 6 Tillbyggnad Stinsgården 4,6 Självfinansieringsgraden av investeringarna Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår i budget till 57 %. I helårsprognosen uppgick självfinansieringsgraden till 86 %. Det innebär att sparade medel tagits i anspråk för att finansiera investeringarna. Investeringstakten kommer att vara hög under budgetåret för att sedan sjunka till en lägre nivå under planåren 2010-2011. Självfinansieringsgrad Mål 100 % Självfinansieringsgrad Soliditet Prognos 2010 2011 67 86 57 168 213 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Soliditeten i budget uppgår till 80 %. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om soliditeten ökar eller minskar. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ligger i budget på 28 %. Soliditetsmåttet kommer under perioden -2011 att öka till följd av den goda resultatnivån. Soliditet % Prognos 2010 2011 Soliditet 79 79 80 81 82 - Tillgångsförändring -2 5 9 4 4 - Förändring av eget kapital -1 6 10 5 5 - inkl ansvarsförbindelse 24 27 28 29 31 Kommunalskatt Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, beräknas uppgår till 1 076 200 tkr för budgetåret. Det är en ökning med 78 200 tkr jämfört med helårsprognos. Verksamhetens nettokostnader beräknas öka med 77 314 tkr mellan helårsprognos och budget. En viktig del vid bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken potentiell möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. Bland annat bör en låg kommunalskatt på sikt ge större utrymme att påverka kommunens finansiella situation positivt. Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 28,90 kr. Detta har under åren 2002-2005 varit den lägsta kommunalskatten i Sverige och sedan årsskiftet 2006 är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgår till 18,51 kr. Risk och kontroll Risk skall spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll avser hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. Ränterisk - finansnetto Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna kallas finansnetto. Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg vilket beror på att kommunen sedan flera år inte har några långfristiga skulder. Börsens upp- och nedgångar är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen och därmed påverkar finansnettot och årets resultat. Finansnetto mkr Prognos 2010 2011 Finansnetto 7,5 8,7 7,5 7,5 7,5 Likviditet De likvida medlen uppgick i samband med bokslutet 2007 till 134 893 tkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars uppgick likviditeten till 118 348 tkr. Likviditeten kommer under budgetåret att minska beroende på den höga investeringsnivån. Minskningen beror främst på att självfinansieringsgraden för budgetåret endast uppgår till 57 % för de planerade investeringarna. Förändring av likviditet mkr Bokslut 2007 Prognos 2010 2011 Likviditetsförändring 27,5-15,3-51,7 24,2 32,1 15
Förvaltningsberättelse Pensioner Från och med 1998 tillämpas enligt redovisningslagen den så kallade blandmodellen för pensionskostnader. I kostnaden ingår de från och med 1998 intjänade pensionsförmånerna samt förräntningen av dessa. Därutöver redovisas i resultaträkningen utbetalningar av pensionsförmåner inklusive särskild löneskatt. Kommunen tillämpar från och med 1998 utbetalning av maximal individuell del. Kommunen anlitar KPA för beräkning av framtida pensionskostnader. KPA:s prognoser påverkas bland annat av reallöneutveckling, inflation, statslåneränta, nyanställningar och avgångar. Kävlinge kommuns pensionsåtaganden grundar sig sedan 2007 på RIPS07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). Detta har inneburit att ansvarsförbindelsen under 2007 ökade i värde med cirka 74 mkr till följd av förändringar bland annat livslängdsantaganden. Förvaltning av medel avsatta för framtida pensioner Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till bokslutet har det satts in totalt 137 580 tkr. Marknadsvärdet uppgick vid årsskiftet 2007 till 261 515 tkr. Pensioner mkr Prognos Avsättning för pensioner 8,3 8,2 Ansvarsförbindelse 455,5 466,9 Ökning av ansvarsförbindelse 8,2 9,2 Rättslig tvist Kävlinge kommun har inga pågående rättsliga tvister som innebär någon väsentlig påverkan på ekonomin. Målavstämning I samband med budgetbeslutet antas finansiella mål för kommunen. De finansiella målen uppnås på följande sätt i budget och planåren 2010 2011: Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna skall uppgå till 98 % under en rullande fyra års period. Relationstalet uppgår i budget till 98 %. Under perioden helårsprognos -planår 2011 uppgår nyckeltalet till 98 %. Investeringarna skall till 100 % skattefinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Skattefinansieringsgraden uppgår till 57 % i budget. För perioden helårsprognos -planår 2011 uppgår självfinansieringsgraden i genomsnitt till 106 %. Ingen extern upplåning. Ingen upplåning planeras under budgetperioden. Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr. Ingen förändring av skattesatsen planeras under budgetperioden. Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatteintäkter Självfinansieringsgrad av investeringar Mål Rullande fyra års period 98 % 98 % 98 % 100 % 106 % 57 % Extern låneskuld 0-0 Skattesats 18,51-18,51 Avstämning av faktiska värden sker i årsredovisningen. Framtidsbedömning Ekonomin globalt, nationellt och för oss i Kävlinge har utvecklats positivt under flera år. Den senaste tidens turbulens inom den finansiella sektorn har fått återverkningar inom hela världsekonomin. Detta kommer troligtvis att påverka även den svenska ekonomin genom avmattning i tillväxten och på sikt även att få effekter på skatteunderlagets utveckling och därmed kommunernas skatteintäkter. Det är mot denna bakgrund tidigare års positiva resultat ger Kävlinge kommun goda förutsättningar att kunna möta en konjunkturnedgång utan att det behöver innebära allt för stora svängningar i resurserna till våra verksamheter. Resultatet för ser efter årets första ekonomiska rapport ut att följa den budgeterade nivån och budgetförslaget för innebär att vi har möjlighet att öka våra nettokostnader med 8 % samtidigt som vi genomför investeringar på över 110 mkr. Framtiden för Kävlinge kommun ser ljus ut med god ekonomi, i stort en väl fungerande verksamhet och en ökande befolkning. Vi har därmed goda förutsättningar att vara en fortsatt attraktiv kommun som står sig väl rustade att möta framtidens utmaningar. Kommunkansliet Bo Ekensteen Kommundirektör Mikael Persson Ekonomichef 16
Kommunstyrelsen Ordförande Pia Almström Nämndsansvarig chef Bo Ekensteen Framtiden I kommunens visionsdokument Kävlinge kommun Med segel mot framtiden framhålls tre huvudområden som kommunen ska verka för: Utveckling som en attraktiv boendekommun med balans mellan tätort och landsbygd Kävlinge ser under ut att nå upp till sin målsättning om 1,5 % befolkningsökning, men den vikande konjunkturen och finanskrisen kommer att påverka byggandet framöver. Befolkningsprognosen för måste med all sannolikhet tillfälligt skrivas ner något. Ser man utvecklingen över en längre tidsperiod, vilket är mer realistiskt, kommer dock svackor och toppar att jämna ut sig. Kävlinge ligger bra till och kommer även fortsättningsvis att vara en attraktiv boendekommun. En attraktiv boendekommun måste tillhandahålla en bra service. I olika mätningar under året har våra verksamheter uppnått skiftande resultat, några riktigt bra, andra mindre smickrande. Nämnder och förvaltning kommer under att göra allt för att i första hand basverksamheterna överlag ska vara av kvalitetsmässigt god kvalité. Kommunstyrelsen kommer tillsammans med nämnderna att noggrant följa upp verksamheterna för att säkerställa att utvecklingen går åt rätt håll. Goda förutsättningar för att starta och driva företag Kävlinge är en kommun med många småföretag. Förutsättningarna för dessa underlättas av en bra dialog mellan kommun och företag. Dialogen sker i grupp vid till exempel frukostträffar eller kommunalrådsluncher eller individuellt vid företagsbesök. Dessa aktiviteter fortsätter vara prioriterade av kommunledningen i syfte att skapa förutsättningar för ett näringslivsvänligt klimat. Målsättningen är att klättra från nuvarande plats 28 till en plats på tio i topp listan avseende bästa näringslivsklimat i riket. Sommaren genomfördes för första gången, i vår kommun, projektet sommarlovsentreprenörer bland gymnasieungdom. Projektet föll väl ut och kommer att göras om sommaren. Både kommunen och ungdomarna själva ser detta som ett utmärkt sätt att få kännedom om och pröva på företagande. Sommaren kommer Barsebäcksbanan återigen att stå som värd för Mastersgolf. Tävlingen är för kommunen dels ett utmärkt marknadsföringstillfälle, dels en möjlighet att samarbeta och synas med representanter för det lokala näringslivet God dialog med sina invånare Visionsarbetet synliggjorde både behov och nytta av en fungerande medborgardialog. De träffar som startade under visionsarbetet kommer att fortsätta, var och en med tema för någon utvald händelse i kommunen. Medborgarrådet började vara aktivt under visionsarbetet och tillförde många kloka synpunkter. Under kommer de att arbeta med hur medborgardialogen ska utvecklas ytterligare. Ett aktivare nyttjande av hemsidans möjligheter kommer att vara en av de infallsvinklar de kommer att arbeta med. Kommunen kommer att fortsätta att medverka i kommunförbundets projekt med medborgardialogen som en del i styrsystemet. Projektet ger dels en insyn i många andra kommuners lösningar dels en möjlighet att diskutera hur man går till väga för ett lyckat resultat. Under kommer kommunens växel/reception att utvecklas. Tidigare förvaltningsspecifik service och enklare handläggning kommer att skötas över disk i receptionen. Receptionspersonalen kommer också att vara inblandade i kommunens nya system för synpunkts- och klagomålshantering. Ekonomistyrning och beslutsstöd Under kompletteras ekonomistyrningen med en ny modell för verksamhetsstyrning. Detta innebär en uppdatering och förändring av kommunfullmäktiges mål med utgångspunkt från visionen. Dessa mål skall sedan ligga till grund för nämndernas arbete med sina egna verksamhetsplaner. Ett nytt PA system planeras införas. 17
kommunstyrelsen Slutligen kommer ett beslutsstödssystem för att ge våra chefer ett bättre och enklare verktyg för analys, uppföljning och kontroll av information kring ekonomi, personal och verksamhet att tas i bruk. Verksamhetsområde Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunledning Ekonomi/IT Personal Kansli Näringsliv/Turism Planering Ekonomisk analys Den tilldelade ramen för kommunstyrelsen uppgår till 213 513 tkr. Ramen har sedan ökat med 55 006 tkr. Kommunstyrelsens ram har sedan kompenserats med 400 tkr för prisökningar. Ramen har dessutom utökats med 300 tkr för miljöprojekt samt 450 tkr för stadsarkitekt (50%). Dessutom har ramen förändrats med ett antal övriga anslag. I budgetramen ingår anslag för lönekompensation med 35 732 tkr, kompensation för befolkningsökning med 7 808 tkr. Dessa anslag kommer senare fördelas till respektive nämnd. För nytt boende finns 4 000 tkr, ungdomsplaceringar 5 000 tkr, kulturskola 750 tkr samt hyra samlingslokal/idrottsplats 750 tkr avsatt. Till KS förfogande är 10 000 tkr avsatt. Anslaget för gymnasiekostnader uppgår till 102 821 tkr. Kommunstyrelsens verksamhet är, liksom tidigare år inriktad mot kommunens centrala kansli-, ekonomi-, planerings-, IT- och personalfrågor. Intäkterna beräknas öka med cirka 200 tkr. Detta beror bland annat på både ökade köp från externa kunder och från balansenheter. Antalet elever i gymnasieålder har sedan ett antal år tillbaka ökat kraftigt för att framemot läsåret 2007/ nå en topp för att sedan återigen minska. Dessa gymnasiekostnader finansieras via anslag som budgeteras inom kommunstyrelsen för att sedan fördelas till kulturnämnden. Inför år är 102 821 tkr tilldelade gymnasiekostnader. Detta är en ökning med 7 628 tkr jämfört med föregående års. Detta bygger på faktiska kostnader för samt en uppräkning på 4 % och hänsyn tages till minskat antal elever (36 stycken). Sammandrag tkr Resultaträkning Bokslut Prognos 2007 Intäkter 17 254 13 928 15 468 14 161 Kostnader -56 279-172 565-172 720-227 674 Nettokostnad -39 025-158 637-157 252-213 513 ram 48 871 158 637 158 637 213 513 Resultat 9 846 0 1 385 0 Verksamhetssammandrag Kommunfullmäktige -1 307-1 992-1 992-1 992 Kommunstyrelsen -4 961-4 557-4 557-4 633 Kommunledning -7 406-8 166-7 816-8 566 Ekonomi/IT -9 089-13 274-11 174-13 093 Personal -5 688-6 870-6 510-6 870 Kansli -7 571-8 296-8 296-9 036 Näringsliv/Turism -2 258-1 865-1 815-1 965 Planering -686-492 -542-497 Delsumma -38 966-45 462-42 702-46 782 Gymnasiekostnader 0-95 193-100 600-102 821 Nytt boende 0-4 000 0-4 000 Ungdomsplaceringar 0-850 -850-5 000 Utredning om måluppfyllelse i skola 0-2 100-2100 0 och förskola Kompensation - löner 0-9 124-11 000-35 732 ½ årseffekt befolkning 0 0 0-7 808 Kulturskola 0 0 0-750 Hyra samlingslokal/ idrottsplats 0 0 0-750 KS förfogande -59-1 908-1 908-10 000 Delsumma -59-113 175-114 550-166 861 Summa -39 025-158 637-157 252-213 513 Investeringar -2 938-4 270-4 270 4 500 Verksamhetsmått och nyckeltal Verksamhetsmått Bokslut 2007 Prognos Antal årsarbetare 51 51 51 Sjukfrånvaro i % 3,61 3,5 3,5 avvikelse 20 1 0 Strategiska mål Mål Kommunens befolkningstillväxt ska i genomsnitt vara 1,5% per år fram till år 2010 räknat från år 2000 Kommunens näringslivspolitik ska gynna ett bra företagsklimat i kommunen Kommunens ekonomi ska präglas av god ekonomisk hushållning Kommunen ska bedriva en sund personalpolitik och därigenom eftersträva minskad sjukfrånvaro Kävlinge kommun ska ha en hög servicenivå gentemot kommuninvånarna 18
Tekniska nämnden Nämndsordförande Kjell-Arne Ohlsson Nämndsansvarig chef Tommy Persson Framtiden De närmaste åren kommer att medföra en fokusering på att tillmötesgå behovet av satsningar inom den allmänna miljön, teknisk service och på nya eller ombyggda lokaler för den kommunala servicen. Mycket arbete kommer att läggas på att ta fram underlag, planer med mera för de områden som ska byggas de närmaste åren. Kommunens markreserv behöver också stärkas. Verksamhetsområde Nämnd/administration Markförvaltning Väghållning/park och grönområden Räddningstjänst Drift & underhåll Kollektivtrafik Fastighet Vatten och avlopp Avfall Exploatering Ekonomisk analys Tekniska nämndens ram har, från års ram räknat, ökat med 1 700 tkr. Ökningen består i 200 tkr för helårseffekt av beslutet om ökad turtäthet av busstrafiken och 800 tkr för volymökningar i form av utökade skötselområden. Nämnden har även fått priskompensation med 1 100 tkr. Exploateringsprojekt beräknas i budgeten att avslutas med ett överskott på 2 000 tkr vilket är 400 tkr högre än föregående år. Det innebär en minskning av ramen med motsvarande belopp. Sammantaget ger detta en budgetram på 50 441 tkr. Intäkterna beräknas öka med 9 255 tkr till följd av ökade hyresintäkter på ägda fastigheter med 1,5 % men också till följd av kommunens tillväxt vilket bland annat ökar antalet abonnenter inom Vatten och avlopp samt avfallshanteringen. Kostnaderna för personal minska med 1 298 tkr då antalet säsongsanställda inom park och grönområde budgeterats lägre. Kostnaden för inhyrda lokaler beräknas öka med 410 tkr. Kapitalkostnaderna beräknas öka med 2 328 tkr till följd av stora investeringar i främst nybyggnation som ny förskola i Furulund och ombyggnad av kommunhuset. Övriga kostnader beräknas öka med 9 998 tkr. Ökningen sker främst inom väg/park och grönområden samt fastighetsförvaltningen. Nämnd/administration har fått ett ramtillskott på 625 tkr för oförutsedda utgifter. Väg/park och grönområden har fått ett ramtillskott på 800 tkr för skötsel av tillkommande ytor samt 425 tkr i priskompensation. Räddningstjänsten Syd har fastställt årsavgiften för Kävlinge kommun till 16 516 tkr år. Det är en ökning med 493 tkr vilket äskas som tilläggsanslag. Verksamheten har även fått priskompensation med 50 tkr. Kollektivtrafik har fått ett ramtillskott på 200 tkr för helårseffekt av beslutet om ökad turtäthet av busstrafiken. Fastighetsavdelningen ökar sin omsättning med cirka 3 200 tkr till följd av hyreshöjning på ägda lokaler med 1,5 %. För vatten och avlopp beräknas en oförändrad brukningstaxa under år. Effekterna av Swedish Meats nedläggning innebär att omsättningen beräknas oförändrad gentemot års nivå trots ökat antal abonnenter. 19
tekniska nämnden För avfallshanteringen beräknas en oförändrad taxa till följd av att SYSAV inte har aviserat några höjningar av sina avgifter för omhändertagande av avfall. Verksamheten beräknas öka sin omsättning med 765 tkr. Exploateringsprojekt beräknas i budgeten avslutas med ett positivt resultat på 2 000 tkr vilket är 400 tkr högre än budget för år. Investeringar Investeringarna under år beräknas till 94 730 tkr varav 8 500 tkr avser den skattefinansierade verksamheten, 75 380 tkr avser fastighet och avfallshantering samt 10 850 tkr avser VA-verksamheten. De enskilt största investeringarna under år är nybyggnation av sporthall, upprusning av idrottsplatser, ny förskola i Furulund samt samlingslokal i Löddeköpinge. Strategiska mål Mål Förvalta mark så att gott ekonomiskt utbyte erhålls. Upprätthålla en god standard på vägnätet. Skapa en trafiksäker miljö. Erbjuda ett varierat utbud av parker, grönområden och lekplatser. Stödja den enskilde i att ta eget ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för kommunal verksamhet till lägsta möjliga kostnad. Trygg och säker vattenleverans. Rena avloppsvatten enligt gällande utsläppskrav till lägsta möjliga kostnad. Insamla hushållsavfall på ett kostnadseffektivt, miljövänligt och rationellt sätt. Genomföra exploatering i enlighet med kommunstyrelsens beställning Sammandrag tkr Resultaträkning Bokslut Prognos 2007 Intäkter 189 578 180 211 188 663 189 466 Kostnader -228 804-228 962-237 404-239 907 Nettokostnad -39 226-48 741-48 741-50 441 ram 42 177 48 741 48 741 50 441 Resultat 2 951 0 0 0 Verksamhetssammandrag Nämnd/administration -907-1 411-1 311-2 036 Markförvaltning -535-745 -645-745 Väg/park och grönområden -26 138-30 727-30 727-31 952 Räddningstjänst -18 234-16 740-16 740-16 790 Kollektivtrafik -479-718 -718-918 Drift & underhåll -462 0 0 0 Fastighet 76 0-1 700 0 Vatten och avlopp 2 805 0 1 500 0 Avfall 1 557 0 0 0 Exploatering 3 091 1 600 1 600 2 000 Summa -39 226-48 741-48 741-50 441 Investeringar -45 819-80 283-58 482-94 730 Verksamhetsmått och nyckeltal Verksamhetsmått Bokslut 2007 Prognos Antal årsarbetare 51 51 51 Sjukfrånvaro i % 4,24 3,0 3,0 avvikelse 7,0 0 0 20