Metodhandbok för samverkan i segregerade områden för ökad integration. Erfarenheter av fokusgruppen från SFI-Tensta vår- och höstterminen

Relevanta dokument
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Familjecentralen. - en mötesplats för kunskapsutveckling och integration

Förskolan Oceanen Stadions Förskolor 2018

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Utdrag ur FN:s barnkonvention

26 sep Andra träffen i basgruppen. Samtal kring de gjorda observationerna med tema: Mål/struktur

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Laxå september 2016

1. Förvaltningschefen får i uppdrag att hitta nya lokaler för fortsatt verksamhet inom Tensta-Rinkeby-området.

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Likabehandlingsplan. förskola PLAN

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Samverkan varför, när och hur?

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Uppföljning av försöksverksamheten med sammanhållen utbildning i svenska språket

Förstå språket NO/SO. ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion. Innehåller provkapitel

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Mjölnargränds förskola

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sexuella övergrepp inom skolans väggar hur bör vi hantera detta? Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Vuollerims Friskola ska vara ett naturligt val av skola för familjer i samhället, utifrån skolans värden och pedagogiska arbete.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Likabehandlingsplan

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Teamplan Ugglums skola F /2012

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Utveckling av introduktionsförskola i Rinkeby

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Yttringe förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Föräldraskapsstöd för nyanlända föräldrar vad fungerar? Jeanette Olsson, FoU i Väst 13 juni, 2019

Kvalitetsredovisning

Sofiaskolan

Plan för fritidsverksamheten

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola

Förskolan Liten blir stor Stadions Förskolor 2018

Arbetsgång för åtagande i fritidshem

Arbråskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Frälsegårdsskolans fritidshem 2015

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Kursplan för svenskundervisning för invandrare

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet

Plan mot kränkande behandling Norrtull förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LPP i Engelska ht. 2016

Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

VFU utbildning i samverkan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket?

Bilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola

Herrgårdens förskola

Information till dig som vill veta mer om SFI -

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola !

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Kort sammanfattning Verktyg hela vägen

Likabehandlingsplan Stommens förskola

Kyrkåsens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kyrkåsens förskola är en verksamhet för barn i åldrarna 1-5 år

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Lösningsfokus i skolan. martin & micke

Demokrati & delaktighet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Lokal arbetsplan 2010/2011

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödklövergatans förskola Läsår 2016/2017

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Wieselgrens förskolor

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Vilka regler finns på internet?

Arbetsplan 2015/2016

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript:

Bakgrund Erfarenheter av fokusgruppen från SFI-Tensta vår- och höstterminen 2012 1 I projektgruppen har förslag framkommit om att tillsammans med Spånga-Tensta SDF och SFI bilda en fokusgrupp med nyanlända för en dialog om kommunens åtagande, rättsväsendet och den enskildes skyldigheter och rättigheter i det svenska samhället. Syftet är också att nå de vuxna/föräldrarna för att skapa tillit och förtroende till polisen och andra myndigheter. Samtidigt som eleverna får mer kunskap i ämnet får de öva sig i det svenska språket. Under våren träffades företrädare för projektgruppen och SFI i Tensta för att diskutera och planera för fokusgruppens genomförande. Efter diskussion enades vi om att göra en pilotgrupp där Johnny Lindh och Michael Frejd skall träffa gruppen vid fem tillfällen á 2 tim varannan vecka. För att kunna genomföra träffarna behövs en språkstödjare. Gruppen bestod av 10-12 st nyanlända där språkkunskaperna i svenska var ringa. Utbildningsbakgrunden är låg eller vissa fall ingen skolgång alls. Huvudelen av gruppen är somaliska kvinnor. En somalisk man fanns med och resten av gruppen bestod av kvinnor från Eritrea, Marocko och Irak. Genomförda träffar våren 2012. Den första träffen genomfördes i SFI:s lokaler i Tensta, torsdag 10 maj. Inriktningen var i första hand att skapa relationer. Efter självpresentationen inriktades träffen på att förklara polisens roll i det demokratiska samhället. Grundlagarna och institutionernas uppgift. Rättskedjan från lagstiftning, polis och åklagare till domstolarna. Den andra träffen genomfördes på närpolisstationen i Rinkeby, torsdag 24 maj. Vi beskrev den lokala polisens uppgift och visade polisens utrustning. Polisen och rättsväsendet samt tvångsmedel och påföljder med fokus på ungdomar. Tredje träffen genomfördes i Medborgarkontorets lokaler i Tensta, torsdag 31 maj. Där vi förklarade skillnaden mellan statens, landstingets och kommunens ansvar. Socialtjänstens uppdrag och samarbetet med polisen. Fjärde träffen genomfördes i Polismuseet på Djurgården, torsdag 14 juni. Eleverna tog del av utställningen och fick en guidad tur där framförallt polisens historia och hur man arbetar på en brottsplats belystes. Femte träffen genomfördes på polisens huvudstation i Solna, onsdag 27 juni, med företrädare för kriminalavdelningen. Vi pratade om hur polisen arbetar med relationsvåld, i huvudsak våld mot kvinnor och barn.

Sammanfattning och reflektioner av de fem träffarna. Det är många äldre i gruppen med kort skolbakgrund där motivationen inte alltid är optimal. Ett flertal är analfabeter. Angelas elever har uppgett till henne att de tycker träffarna varit bra och lärorika. 2 SFI är enligt Angela i grunden fokuserad enbart på svenskundervisning men önskemål från henne själv och en del andra lärare är att andra myndigheter, bl.a Socialtjänsten och Skattemyndigheten, bör samarbeta med SFI för att informera om respektive områden för att eleverna ska få en bättre helhetsyn på det svenska samhället. Angela har efterarbetat varje träff med klassen. Eleverna, som är diskussionsvilliga, har kunnat återberätta träffarna på ett tillfredställande sätt. För många elever är det svenska rättväsendet abstrakt och helt olikt motsvarigheten i deras hemland. För projektets del har de fem träffarna också inneburit en möjlighet att få kunskap om nyanländas uppfattning om det svenska samhället både när det gäller möjligheter och svårigheter. Ett område som fokusgruppen ofta gett uttryck för är frustrationen och vilsenheten om hur man skall uppfostra sina barn i Sverige. Det finns ett stort behov av hjälp och stöd i föräldrollen som behöver tillgodoses. Framtid I planeringen inför fortsättningen under hösten hade Angela önskemål att göra en grovplanering så hon kan förbereda klassen med grupparbeten inför varje träff. Hon ville gärna att man diskuterar aktuella och konkreta fall från närområdet. Utifrån dem kan Johnny och Michael informera och förklara vad som hänt och därmed försöka reda ut falska rykten. Planering för hösten 2012 2012-08-23, hölls ett möte hos SFI i Tensta med Johnny Lindh, Michael Frejd Spånga-Tensta SDF, Magnus Waller Stockholms Stad utvecklingsavd. Hirey Roble, Studerande Socialhögskolan och praktikant i Spånga-Tensta SDF och Angela Rahimi. Angela informerade om att klassen nu har utökats till 25 elever. Oftast är det 15 17 st närvarande samtidigt. Mötet enades om att genomföra fem (5) tillfällen under hösten. Angela sammanfattade under några punkter vad som bör utvecklas efter första terminen. Gemansam grovplanering för varje lektion Prata mer svenska Mer aktivt arbete som grupparbete Vardagsnära händelser eller ämnen Vara lyhörd på elevernas önskemål För- och efterarbete kommer att ske genom att Angela går igenom ett antal nyckelord dagen innan träffen. Efter träffen får eleverna med egna ord reflektera och sammanfatta sina upplevelser. Detta i syfte att öka förståelsen

Genomförda träffar hösten 2012 Den första träffen genomfördes onsdagen den 19 sep med några gamla elever från förra terminen. Målsättningen var att i första hand att skapa relationer. Efter självpresentationen inriktades träffen på att förklara polisens roll i det demokratiska samhället. Grundlagarna och institutionernas uppgift. Nyckelord: stat, demokrati, rättsstat, grundlagar. 3 Den andra träffen genomfördes på närpolisstationen i Kista, onsdagen 5 okt. Vi beskrev den lokala polisens uppgift, tvångsmedel och påföljder samt hur polisen samverkar med lokalsamhället. Eleverna fick också en förevisning av polisens lokaler och utrustning. Nyckelord: brott, tvångsmedel, påföljd, samverkan. Tredje träffen genomfördes hos polisen i City, hatbrottsgruppen, onsdagen den 17 okt. Där informerades gruppen om vad hatbrott är och hur polisen arbetar med dessa brott. Nyckelord: kränkning och diskriminering. Den fjärde träffen genomfördes hos Socialförvaltningen på Swedenborgsgatan, tisdagen den 6 november. Vi pratade om kommunens ansvar och hur en stadsdelsförvaltning fungerar. Nyckelord: kommun, stadsdel, kommunal service, skattefinansierad verksamhet, socialtjänsten, motivation, råd och stöd, tvång omhändertagande. Den femte träffen genomfördes hos Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning, onsdagen 21 nov, med syftet att informera om det generella föräldrastödet ABC (Alla Barn i Centrum) där man diskuterar föräldrarollen utifrån fyra tematräffar. Hur lär sig barn av föräldrar? - vi är förebilder - viktigt vad vi föräldrar uppmärksammar fokus på det positiva Hur skapar vi en god relation till barnen? - vikten av att göra saker tillsammans med barnen att ta del av deras vardag (skola, fritid, kompisar) - att först bygga upp en positiv relation och sedan sätta gränser Att välja vilka regler och strider man vill ha och ta! Nyckelord: föräldraskap, förebild, uppmärksamhet, relation, fritid och fritidsaktiviteter, sätta gränser. Under våra första två träffar framkom från elevernas sida ett stort behov av att få kunskap om Medborgarkontorets åtagande när det gäller information och service till medborgarna. En extra träff anordnades av Medborgarkontoret i Tensta där eleverna fick information om detta.

Facebook En stor utmaning för myndigheter i de segregerade förorterna är att skapa tillit och förtroende. Allmänhetens förtroende för rättsväsendet är viktigt både för dess legitimitet och för dess möjlighet att arbeta effektivt. För att nå fler medborgare i området har vi påbörjat ett försök att nå föräldrar, nyanlända och ungdomar i området med hjälp av Facebook. 4 SFI-eleverna har skriftligen lämnat kommentarer om våra träffar. Vi kan konstatera att behovet av information och kunskap om detta ämne är stort och det sätt vi förmedlat det på har uppskattats. Nedanstående feedback går att läsa på Facebook: Polisen Kista Näpo. Nu vet vi lite mer om grundlagarna, demokrati och ungdomsvåld Nu förstår jag hur polisen arbetar Jag lärde mig att polisen är till för medborgarna Det var roligt att se polisutrustningen Jag behöver lära mig ännu mer Jag lärde mig om hatbrott och hur man kan anmäla sådana brott Jag lärde mig nya ord: diskriminering, sexuell läggning och kränkning Nu vet jag hur många partier det finns i Sverige Det var intressant att lära sig om kommunens jobb, skatter och omhändertagande av barn och ungdomar Det är viktigt med rättigheter och skyldigheter Det är svårt att förstå skånska Det var bra att vi fick besöka andra platser utanför Tensta Ibland använde de för svåra ord Förut var jag rädd för polisen, men inte nu längre Det är viktigt med rätt information Jag förstår mer om Stockholm och stadsdelarna Vi vill lära oss mer om Sveriges lagar Ingen har gett oss den här informationen i Sverige förut Nu förstår jag mer om skyldigheter och rättigheter Det blir problem i samhället när vi inte förstår Sveriges lagar Jag har lärt mig mer om ungdomar och deras problematik i Tensta/Rinkeby Det har varit bra med språkstöd, Mahad och Hirey

Efter femte träffen där föräldrarollen och kommunens föräldrastöd diskuterades har eleverna lämnat följande kommentarer. 5 Det är viktigt att skolan, polisen och föräldrar samarbetar Det är nödvändigt att vi får diskutera hur vi tänker i Somalia och jämföra det med Sverige Vi förstår nu att socialen inte bara tar våra barn Jag lärde mig att det finns information om lovaktiviteter för barnen hos kommunen Nu vet jag att det är viktigt att ha mer koll på sina barn när de är ute Det känns tryggt att polisen bestämmer ute på gatan Jag lärde mig att föräldrarådgivning finns och vad vi kan få hjälp med Slutsatser framgångsfaktorer Det har varit till fördel för alla parter att samtidigt grovplanera träffarna och ämnesinriktning för hela terminen. SFI har inför varje träff fått ett antal nyckelord i syfte att förbereda gruppen inför det aktuella ämnet. Fem träffar har gett en förutsättning att skapa relationer och därmed en bra dialog i träffarna. Samtidigt är det en fördel att kunna vara flexibel och lyhörd för elevernas önskemål och att det finns möjlighet att anpassa ämnesinriktningen efter behov. Efter vårterminens träffar var budskapet väldigt tydligt från gruppen att de ville ha mer information om hur uppfostrar vi våra barn i Sverige. Därför blev föräldrakunskap en ny inriktning under hösten. Under höstens två första träffar blev det många frågor om kommunens åtagande och Medborgarkontorets roll. Vi genomförde därför en extra träff med gruppen på Medborgarkontoret i Tensta. Där fick de information om kommunens åtagande i olika frågor och vad Medborgarkontoret kan hjälpa till med. Eleverna har uppskattat att träffarna har genomförts på olika ställen, hos respektive myndighet. Detta har gett dem möjlighet att komma ut och få intryck utanför klassrummet i Tensta. Vi har eftersträvat att det inte skall bli någon föreläsning utan träffarna skall vara i dialogform där svenska språket skall användas så mycket som möjligt. Samtidigt när målgruppen har väldigt lite kunskap i svenska och är kortutbildade eller ilitterata är en språkstödjare en nödvändighet.

Angela Rahimis reflektioner: Besök och dialog med olika institutioner såsom Polisen och Socialtjänsten bör inkluderas i SFI-undervisningen. Det är viktigt med information från rätt källa. Många av de nyanlända lever segregerat och förlitar sig enbart på sina nära och bekanta vad gäller kunskap om det svenska samhället. Dessvärre ger inte den informationen den korrekta och sanna bilden av de olika myndigheterna i landet. Många har också negativa erfarenheter från myndighetsutövarna i sina hemländer. 6 Vid de olika besöken har eleverna bekräftat sina rädslor och okunskap kring polisens och socialtjänstens roll och arbete. Under dessa två terminer som detta samarbete har ägt rum har synen förändrats till det positiva enligt mina elever. En annan reflektion från min sida är att dessa insatser borde ske så tidigt som möjligt efter ankomsten till Sverige. Detta är en erfarenhet som borde presenteras för bland annat våra rikspolitiker. Enligt mig som pedagog så har detta arbetssätt dessutom varit en språkutvecklande tillgång och utmaning. Det är viktigt att höja ribban i undervisningsprocessen. Jag är övertygad om att människor kan lära sig svenska på olika sätt och detta är ett gott exempel. Som lärare ser jag denna metod som en utveckling för SFI-verksamheten och fler kollegor borde ta del av det. I det här arbetet, kring rätt information till våra nyanlända bör vi även tydliggöra några utmaningar och utvecklingsområden. Begrepp såsom frihet, demokrati och svenska lagar missförstås och missbrukas många gånger, vilket betyder att innehållet som vi förmedlar borde upprepas vid olika tillfällen över tid om vi ska uppnå ett bra resultat i framtiden. Jag tror att det här projektet kan vara en upptakt och ett frö till någonting som vi (samhället; skolan, polisen, nyanlända) har saknat tidigare i Sverige. Ett nytt grepp. Av erfarenhet har jag noterat att mina elever ibland tolkar det svenska samhället utifrån de egna referensramarna och risken är då att kulturkrockar uppstår i vardagssituationer. Det är att märka att många som kommer till Sverige idag saknar både läskunnighet och utbildning och är i stort behov av rätt utrustning för att så snart som möjligt kunna vara verksamma på en arbetsplats i detta land.

Måluppfyllelse Målsättningen har varit att ge nyanlända kunskap om kommunens åtagande, rättsväsendet och den enskildes skyldigheter och rättigheter i det svenska samhället. Syftet var också att nå de vuxna/föräldrarna för att skapa tillit och förtroende till polisen och andra myndigheter, samtidigt som eleverna får mer kunskap i ämnet får de öva sig i det svenska språket. Utifrån en samlad bild av elevernas feedback, de medverkande från SFI, kommunen och polisen, är att denna form av information till viss del fyllt ett enormt behov av kunskap som en nyanländ behöver för att så snabbt och smidigt integreras i vårt samhälle. Pedagogiskt har arbetssättet varit språkutvecklande både för elever och lärare. 7 Det blir problem i samhället när vi inte förstår Sveriges lagar Järva 2012-11-27 Michael Frejd Angela Rahimi Johnny Lindh Spånga-Tensta SDF SFI Västerort Västerortspolisen