En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige
En ny värld växer fram Vad driver tillväxten? Vad kan det tänkas betyda för er?
En ny karta och en ny terräng? Då krävs också en ny kompass!
En ny ekonomisk geografi Den amerikanske Nobelpristagaren Paul Krugman myntade tillsammans med några andra ekonomer begreppet den nya ekonomiska geografin i slutet av 1980-talet. Kritik mot att många ekonomer tycks betrakta den ekonomiska utvecklingen som helt platsoberoende Teorin: en rad platsbundna faktorer är avgörande för ekonomisk framgång Kritik mot teorin: Fokus på produktion av varor snarare än tjänster gör teorin mindre relevant i vår globaliserade värld Paul Krugman
EN NY EKONOMISK GEOGRAFI HUVUDKOMPONENTERNA Skalfördelar, som uppstår när ekonomisk aktivitet koncentreras Transporter, som är avgörande för hur tillgänglig en region är Marknadspotential, som skapas av den samlade efterfrågan från hushåll och företag
TILLVÄXTENS DRIVKRAFTER Attraherar företag och individer Ökad marknadspotential Ökad täthet Ökad tillgänglighet Växande marknad Skalfördelar
Regional attraktionskraft En kombination av faktorer Geografiska och naturgivna förutsättningar Utbyggda infrastruktursystem Tillgång till en god service Tillgång till kompetent arbetskraft Aktiviteter och händelser Hög attraktionskraft ger: En ökad befolkning Växande företag Etablering av nya företag osv. Öresundsregionen Sundsvall/ Botniaregionen Östersund Stockholm/ Mälarregionen Fyrkanten Befolkningsutveckling i Sverige 2000
Täthetens betydelse ökar Sedan några år tillbaka bor en majoritet av världens befolkning i städer Om 30 år bedöms 70 % av världens befolkning leva så Fram till dess kommer världens städer att expandera lika mycket som de gjort sedan världens första stad Catal Hyyuk bildades mellan Tigris och Eufrat för 8.000 år sedan Ekonomisk tillväxt och skalfördelar i storstadsregionerna lockar människor och företag Urbaniseringsprocessen fortsätter och tilltar i styrka!
Befolkningstillväxt och ekonomisk utveckling 800 FA Stockholm A n t a l 700 600 500 FA Västerås FA Örebro (FA Malmö) FA Östergötland (FA Göteborg) b r a n s c h e r 400 300 200 100 FA Ljusdal FA Hällefos FA Tranås FA Fagersta FA Söderhamn FA Nyköping FA Hudiksvall FA Karlskoga FA Ludvika FA Gävle FA Eskilstuna 0 1 000 10 000 100 000 1 000 000 Folkmängden i den funktionella arbetsmarknaden (logaritmisk skala)
Branschbredd i Östra Mellansverige Ett stort befolkningsunderlag i en FA-region bidrar till en ökad branschbredd Det större befolkningsunderlaget i Stockholmsregionen och dess omland skapar ett mer diversifierat och specialiserat näringsliv än på del flesta andra håll i Sverige Men Östra Mellansverige är inte helt homogent
Tre frågor Det finns en koppling mellan befolkningsmängd och ekonomisk utveckling. Vad betyder sambandet mellan befolkningsmängd och ekonomisk utveckling för din kommun och din del av Östra Mellansverige? Befolkningsprognoserna för Östra Mellansverige pekar i olika riktningar för olika delar hur ser det ut i din del och varför? Vad kan Din del av ÖMS göra för att bli en vinnare? Och för att bidra till att ÖMS blir en vinnare?
Tillgänglighet och regionförstoring Regionförstoringen = växande, funktionell arbetsmarknad Med regionförstoring följer bl a ; en större marknad för företagen ökade valmöjligheter för individen en lättare matchning av arbetskraften mot efterfrågade kompetenser ett större underlag för utbildning, forskning och innovation högre lönesummor SKALFÖRDELAR!
Tre frågor Det finns en koppling mellan tillgänglighet, regionförstoring och ekonomisk utveckling. Vad betyder det utifrån Ditt perspektiv och Din del av Östra Mellansverige? Vilka är de största utmaningarna för att öka tillgängligheten lokalt, regionalt och i Östra Mellansverige som helhet? Vilka strategier bör de orter som ligger utanför Stockholms och kärnstädernas räckvidd välja avseende tillgänglighetsfrågorna?
Kunskap och kompetens Arbetskraftens kunskap av allt större betydelse för att producera varor och tjänster. En kunskapsintensiv produktion kräver en specialiserad och högt utbildad arbetskraft Kunskapsutveckling och kunskapsöverföring ses som en förutsättning för innovationer och förnyelse
Kunskap och kompetens Stora skillnader även mellan nära grannar Mellan- och inomregionala skillnader tycks bestå trots en generell ökning av utbildningsnivån Bristande kompetensmatchning, gör det ofta svårt att finna rätt arbetskraft där efterfrågan uppstår
Tre frågor När en ökad utbildningsnivå får en allt större betydelse för produktion av varor och tjänster Vad kan en kommun/region göra för att stärka sitt humankapital? Var finns kunskapen om vilka kompetenser som behövs i företag och organisationer? Vilka ytterligare insatser behöver göras för att uppnå en bättre matchning?
Förnyelse och innovation Innovation och förnyelse är viktiga för ekonomisk utveckling När produktlivscykelns omloppstider blir kortare ökar betydelsen En regions framtida konkurrenskraft är beroende av dess innovations- och förnyelseförmåga. Foto: Kheng Guan Toh
Förnyelse och innovation Innovation förutsättningar och förmåga i respektive län Källa: Reglab Innovationsindex 2011
Tre frågor Öppenhet, tolerans, mångfald, kompetent arbetskraft, och entreprenörskap är några viktiga komponenter för förnyelse. Hur ser det ut med dem i din kommun/region? Vilka satsningar skulle kunna göras framöver? Hur skulle ni i Östra Mellansverige kunna dra större nytta av de olika förutsättningar som finns för innovation i storregionen?
Två dimensioner till
Hållbar utveckling Ekonomisk utveckling behöver gå hand i hand med miljömässig och social utveckling Förändringsprocess inte ett mål Globalt perspektiv, alla dimensionerna måste förhålla sig till de globala utmaningarna Grön tillväxt. en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov Resiliens Ekonomisk tillväxt skapar förutsättningar för att utveckla samhället. Tillväxten är hållbar när ekonomisk tillväxt sker samtidigt som mänskliga resurser utvecklas och miljömässiga värden långsiktigt tas tillvara
Hållbar utveckling?
Tre frågor Vad är svårast i din kommuns/ regions arbete med hållbar utveckling? Arbetar ni lika mycket med alla tre hållbarhetsdimensionerna? Om inte, i så fall varför? Vad skulle det betyda hemma hos dig och i Östra Mellansverige om ni anlade ett hållbarhetsperspektiv på allt utvecklingsarbete?
Interaktiv samhällsstyrning Regionalt utvecklingsarbete idag: - Bygger på funktionalitet - Sker över sektorsgränser - Hanterar olika geografiska beslutsnivåer I allt fler frågor är många aktörer och intressen inblandade, samtidigt som olika nätverk, kontakter och initiativ korsar varandra. Utvecklingen leder fram till behov av nya sätt att samtala och samarbeta. Traditionell styrning (government) ersätts av interaktiv styrning (governance)
Tre frågor Hur märker du av de nya styrningsformerna i din vardag? På vilket sätt kan nya styrelseformer och samverkan i Östra Mellansverige att stödja en positiv gemensam utveckling av regionen? Kan en gemensam målbild vara till hjälp för att formulera din regions / kommuns roll i det storregionala sammanhanget?
Avslutningsvis Många försök har visat hur svårt det är att kopiera andras framgångskoncept Framgångsfaktorer 1. Skärp förmågan att se den egna (del-)regionens förutsättningar och att agera utifrån dessa 2. Organisera och dra fördel av din regions tillgångar 3. Specialisera delarna och stöd samtidigt deras integration med helheten
GRUPPDISKUSSION 1. Hur kan kommuner/regionala aktörer påverka sin framtid i denna nya värld? Ser du nya möjligheter? Ser du begränsningar? Resonera gärna i utvecklingstermer som befolkning, sysselsättning, utanförskap, attraktivitet, konkurrenskraft, utbildning/kompetens, miljö/klimat, innovationskraft osv. 2. Den regionala och storregionala kontexten blir allt viktigare. Orter, kommuner och delregioner fyller olika funktioner och spelar olika roller. Vilken roll spelar din egen ort/delregion och vilken spelar andra med utgångspunkt från ÖMS utveckling. Hur kan du tänka dig att en framtida rollfördelning ser ut skiljer den sig från dagens? Ställer framtidens rollfördelning nya krav på kommunalt/regionalt/storregionalt agerande? 3. Allt fler frågor kräver ett grepp som är större än kommunens eget territorium. Flera frågor hanteras redan så (t ex räddningstjänst, vattenförsörjning, avfallshantering, infrastruktur eller kompetensplattformar). Vilka andra helt kommunala frågor är av en sådan karaktär att de också kommer att behöva hanteras i en mellankommunal kontext? Vilka frågor har en sådan karaktär att de i högre grad kommer att behöva hanteras i en mellan- eller t o m storregional kontext?