BUP VISBY Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog
INNEHÅLL BUP Visby Självskador; definition och behandling hos oss Emotionell instabilitet och Dialektisk beteendeterapi (DBT)
INGÅNGEN TILL BUP Remiss - Egen (familjen) - Barn- och ungdomsmedicin - Habiliteringen - Socialtjästen - Skolan - Vårdcentral
BUP VISBY 2 team med: Teamsamordnare, överläkare, sjuksköterskor, psykologer, kuratorer, behandlare/psykoterapeuter och specialpedagog Kompetenser och subenheter: KBT, DBT, FFT (familjeterapi), anknytnings/trauma fokuserad terapi, neuropsykiatriska utredningar, föräldrautbildning (KOMET o Strategi), ätstörningsteam, småbarnsteam och första linjen
Gotland har ca 10 000 barn. BUP får ca 500 remisser per år Spretig symtomatologi som för patienten till BUP, från allmän oro/ängslan till psykossjukdom. Bedömningsfas med MINI KID, kort anamnes, sen beslut om vidare handläggning i behandlingskonferens. Läkaren första instans om allvarlig psykisk ohälsa, suicidbedömning, psykossjukdom mm.
LÄKAREN, PSYKOLOGEN, KURATORN/TERAPEUTEN Genetik Miljö Utvecklingspsykologi
BEDÖMA FÖRMÅGOR/OFÖRMÅGOR I ALLA SAMMANHANG Familj Skola/fritid Individen
SJÄLVSKADEBETEENDE Definition: NSSI (non-suicidal self injury), icke suicidal självskada. Avsiktlig, självförvållad skada som inte ska leda till döden t ex att skära sig, bränna sig eller slå huvudet i väggen. OBS! Det är ett högriskbeteende!
Självskadans funktion Att reglera känslor
VANLIGASTE SKÄL FÖR SJÄLVSKADA Inre negativ förstärkning (att slippa något obehagligt): - Att stoppa/fly ifrån negativa känslor 37,9% - Att slippa känslor av tomhet, avstängdhet 33,3% Inre positiv förstärkning (att få något positivt): - Att känna något, även om det är smärta 41,4% - Att slappna av 32,8%
SKÄL FÖR SJÄLVSKADA FORTS. Yttre (social) positiv förstärkning: - Att få en reaktion från någon, även om den är negativ 39% - Att få upplevelse av kontroll över situationen 37,4% - Att få uppmärksamhet 35,6% Yttre (social) negativ förstärkning: - Att slippa göra något som man inte vill göra 32,2% - Att slippa skola/jobb eller andra aktiviteter 29,9%
HUR HANTERAR VI SJÄLVSKADOR? Vid initial bedömning kartläggs nivå av självskadebeteende, funktionsförmåga generellt och familjesituation. Vid enklare ångestproblematik och relativt god funktionsnivå kan psykoedukation och t ex KBT vara tillräcklig behandling. När Dialektisk Beteendeterapi?
DIALEKTISK BETEENDETERAPI Du duger som du är och du måste förändra dig
Emotionell instabilitet
KÄNSLOREAKTIVITET Styrka på känsla Tid
MÅLGRUPP Ungdomar upp t.o.m. 17 års ålder med återkommande självskadebeteende, ev. självmordsförsök och/eller de drag som kännetecknar emotionellt instabil personlighetsstörning/borderline Exklusionskriterier: etablerat missbruk, anorexi med mycket lågt BMI, psykossjukdom, svår autismspektrumstörning eller mental retardation
COMORBIDITET/SAMSJUKLIGHET Depression PTSD Social fobi Paniksyndrom Ätstörning Neuropsykiatriska funktionshinder
FUNKTIONELL KEDJEANALYS Kartläggning av förstärkningskontingenser, vad har skapat, styr och vidmakthåller problemet - kedjeanalyser. Sårbarhet Trigger Tanke Känsla Probl.bet Kons Annat beteende, färdigheter Ny Kons
KRISLISTA Distraktion Ät tabasco Isbitar i handen Ta en snabb promenad Gosa med katten Ring din terapeut Ska användas under en period tills känslohantering förbättrats!
FÄRDIGHETSTRÄNING I DBT Fyra moduler Medveten närvaro Känsloreglering Att hantera relationer Att stå ut i kris
DIALEKTISK BETEENDETERAPI Utvecklades under 80-talet av psykologiprofessor Marsha Linehan, Seattle. DBT bygger på: Inlärningsteori/beteendeterapi utgör kärnandär noggrann funktionell analys görs i syfte att tillsammans med pat kartlägga utlösande faktorer, känslor, tankar, problembeteenden och olika förstärkare/konsekvenser. Lära sig känna igen egna reaktioner och öva på färdigheter. Dialektisk filosofi - skapa balans mellan acceptans och förändring. Validering förmedla att patientens beteende är fullt begripligt - förstå, acceptera, respektera tankar och känslor och handlingar och - samtidigt behöva förändra (sådant som går) för att få bättre livskvalitet.
DIALEKTISK BETEENDETERAPI Zenbuddhistisk filosofi - där man har hämtat medveten närvaro. Konkret sätt betyder detta att sträva efter att vara närvarande i sig själv, med andra och det runtomkring oss. Att observera, beskriva och delta. Utan att döma, göra en sak i taget och att göra det som fungerar. Kognitiv teori - t ex arbete med automatiska tankar, grundantaganden. Dock inte alltid tillämpbart med kognitiva strategier såsom sokratiska resonemang i samband med starka känslopåslag.
BIOSOCIALA MODELLEN Utifrån detta perspektiv uppstår IPS då en känslomässigt sårbar individ växer upp i en miljö där hon inte får lära sig det som krävs för att hon ska kunna hantera sin känslighet. Tre faktorer som gör en människa känslomässigt sårbar är: hög känslighet för emotionella stimuli, hög intensitet i den känslomässiga reaktionen samt långsam återgång till neutralläge.
Acceptans, validering Förändring