Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Råbäcken

Relevanta dokument
Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Sanda Ängar

LOKAL ARBETSPLAN. Förskolan Bryggan. Läsåret 2009/2010

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Kvalitetsarbete i förskolan

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Bollen

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Kommentarer till kvalitetshjulet

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Verksamhetsplan Duvans förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Tyck till om förskolans kvalitet!

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan Duvans förskola

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Hällabrottets förskola

Futura International Pre-school. Danderyd

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Sanda Ängar

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

för Havgårdens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Kvalitet på Sallerups förskolor

Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Kvalitetsredovisning

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Arbetsplan. Killingens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Vår verksamhet under läsåret

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Presentation. Gagnef kommuns vision

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Innehå llsfö rteckning

Kvalitetsredovisning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Tillsyn av förskolan Bollen Måbra Förskolor AB

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Förskoleområde Trångsund 2016

Kvalitetsredovisning

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Transkript:

2013-01-14 Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Råbäcken Grundfakta om förskolan Förskolan Råbäcken ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen och Sanda Ängar i Måbra Förskolor AB. Måbra Förskolor ligger i ett område som mestadels består av villor och bostadsrätter. Förskolorna ligger inom en radie av ca.3 km. Förskolan Råbäcken har haft två avdelningar för de yngre barnen 1-3 år och tre hemvister för barn 4-5 år fram till maj 2012. Då utökades förskolan med en avdelning för barn 1-3 år. Måbra Förskolor leds av vd och två förskolechefer. Förskolecheferna har haft det operativa ansvaret för förskoleverksamheten. Den pedagogiska utvecklingen drivs av en Fokusgrupp. Den ansvarar för genomförande och uppföljning tillsammans med ledningen. Fokusgruppen består förutom ledningen av tre till fyra förskollärare, från varje förskola. Från Råbäcken har fyra förskollärare från olika avdelningar/ hemvister ingått i gruppen. Fokusgruppen strävar efter likvärdighet och ett gemensamt pedagogiskt synsätt. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Personalen upprättade en handlingsplan september 2011 som byggde på Råbäckens verksamhetsplan. Verksamhetsplanen var byggd på de statliga och kommunala styrdokumenten och Måbra Förskolors arbetsplan. Regelbundna utvärderingar har skett vid personalkonferenser, avdelningsmöten, i samverkansgruppen samt medarbetarsamtal och utvecklingssamtal med föräldrar, Barnen har regelbundet utvärderat sina aktiviteter på samlingar och i olika projekt. Föräldrarna har på föräldramöten och föräldraråd lämnat sina synpunkter på verksamheten samt genom att svara på kundenkäterna. Verksamhetens förutsättningar 2011/2012 Förskolan Råbäcken hade i genomsnitt under året 6,3 barn/årsarbetare, enligt statistik från SCB okt -11. Förskolan Råbäcken har haft 19-22 barn på avdelningarna. Barngruppernas storlek har varierat under året allt efter barnens behov. Råbäcken har i genomsnitt haft 19 platser per avdelning. Eftersom ersättningen för deltidsbarnen är 75 % så ger fyra deltidsbarn ett heltidsbarn till. Detta gör att det kan bli fler än 19 barn på en avdelning beroende

på hur många deltidsbarn vi har. Eftersom vi haft fler barnlediga föräldrar än arbetslösa så har det varit lättare att planera barngruppens storlek, då barnlediga föräldrar är hemma under en längre period. De arbetslösa är ofta hemma under kortare perioder som dessutom är oregelbundna. Föräldralediga har under verksamhetsåret haft möjlighet att välja mellan 15 timmar/veckan eller 22,5 timma. Om de har valt 22,5 timmar/veckan så har barnen varit lediga alla skolans lov. Detta innebär att totalt över året så har antalet timmar varit detsamma. Det har visat sig vara positivt för deltidsbarnen att vara längre tid på dagen på förskolan då de har haft lättare att komma in i gruppen och fått möjlighet till en större arbetsro i verksamheten. Detta har även inneburit ett lättare tryck på förskolan under de perioder då personalen huvudsak begärt ledigt. Det har varit svårt att ta hänsyn till barnens ålder och kön vid nyinskrivningar då det varit många barn i placeringskön och köordningen är given. Barn med särskilda behov och syskon har fått förtur Förskolan Råbäckens lokaler var ljusa och rummen var ordnade för olika aktiviteter och gav bl.a. möjlighet till lugna stunder. Lokalerna rymde fem avdelningar, två lekhallar och två ateljéer. En matsal har inretts i en av hemvisterna. Ett kök och personalutrymmen samt kontor fanns i särskild del av förskolans lokaler. Råbäckens gård var uppdelad på två gårdar och rymde många olika miljöer. Närheten till skogen gjorde att personalen med barn gärna sökte sig utanför gården vilket var positivt. På gården fanns gungor, sandlådor, cykelgångar, gungbräda samt lekställningar och en pulkabacke. Förskolan Råbäcken totalförstördes i en brand, januari 2012 och detta medförde att förskolans verksamhet fick flyttas. De två avdelningarna för de yngre barnen inrymdes i två andra Måbra Förskolor och vi ordnade så att de äldre barnen fick vara i Grimstagårdens och scoutstugans lokaler. De två sistnämnda lokalerna ligger även de i Bollstanäs, så barn och pedagoger hade nära till de Måbra Förskolor som inhyste de yngre barnen och deras pedagoger. I denna krissituation ville företaget hålla ihop barngrupperna för tryggheten för både barn och pedagoger. Förskolan Råbäcken flyttade in i nya paviljonger i maj 2012. Personaltäthet och pedagogernas kompetens På Råbäcken har 18 pedagoger varit anställda, varav 9 stycken är förskollärare, 6 stycken är barnskötare och 3 stycken utan utbildning. Under året arbetade i genomsnitt 16,425 heltidstjänster på förskolan. 50 % av Råbäckens personal hade pedagogisk högskoleutbildning. Råbäcken har inte haft några personliga assistenter för barn med särskilda behov, utan all personal på avdelningen har arbetat med barnet och en extra resurs har istället satts in på avdelningen. En taloch specialpedagog har arbetat med barn som haft försenad språkutveckling samt handlett personalen i hur de ska arbeta mot dessa barn.

Ledningen och Fokusgruppen har under året fokuserat på den reviderade läroplanen för förskolan och den nya skollagen samt att implementera dem hos övrig personal. Kunskapen har sedan spridits i olika forum inom företaget. All personal fick, under höstens planeringsdagar, intern kompetensutveckling inom ämnena genus, utomhuspedagogik, skapande verksamhet och kamerahantering inklusive dokumentation. Pedagoger inom företaget höll i utbildningarna. All personal har fått fortbildning i pedagogisk dokumentation. Två pedagoger från företaget höll i denna fortbildning. En pedagog gick under hösten en kurs i utforskande pedagogik för de yngsta 1-3 år. Två pedagoger har varit på föreläsningen Russinhissen där det fokuserades på hur man kan arbeta med naturkunskap i förskolan. Förskolecheferna har under året läst en kurs i systematiskt kvalitetsarbete genom Förskolelyftet. Måbra Förskolor har en egen friskvårdspedagog anställd. Hon erbjuder individuell friskvårdscoachning, fri massage på dagtid och gymnastik en kväll/veckan till alla anställda. Syftet med hälsoarbetet är att få ner korttidsfrånvaron inom företaget Råbäckens Språk- och kulturutvecklare har även ingått i företagets nätverk för Språk- och kulturutvecklare. De arbetar med barn som behöver extra språkstimulans. Språk- och kulturutvecklaren har även, vid behov, fått handledning av Tal- och specialpedagogen. Kokerskan har tillsammans med en annan av företagets kokerskor gått en kurs i Födoämnesöverkänslighet" som anordnades av Lunds Kostkonsult. Förskolans värdegrund och uppdrag 2011/2012 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolan skall arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. (Ur Lpfö 98) Kommunfullmäktiges mål: Stärka Upplands Väsbys attraktionskraft. Gemensamt förbättringsområde enligt Barn- och utbildningsnämndens operativa inriktningsmål:

Alla förskolor och personal ska verka för att förskolan ska utvecklas till en av länets bästa förskolor. Förskolans resultatmål - Andelen föräldrar som kan rekommendera förskolan Råbäcken ska öka. (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2011/2012) Åtgärder Förskolan ska synliggöra förskolans arbete för föräldrarna och andra kommuninvånare. Förskolan ska arbeta för att stärka sin profil genom att vidareutveckla rörelsen, utomhuspedagogiken, fostra till goda kostvanor och erbjuda hygieniska och kreativa lokaler. Arbetet i verksamheten Pedagogerna har bjudit in föräldrarna till drop-in frukostar. Luciafirandet skedde utomhus för hela förskolans barn och föräldrar. På eftermiddagen åkte sedan de femåringar som ville iväg, för att lussa för PRO. Till Väsby centrums 40-årsjubileum fick barnen måla teckningar om Väsby centrum, som sedan trycktes som golvfolieringar. Barn och pedagoger deltog sedan vid invigningen av golvutställningen. Förskolan har deltagit i Vision Upplands Väsby 2040, där några barn blivit intervjuade och filmade angående deras tankar om ett framtida Upplands Väsby. Detta har sedan visats upp i Väsby centrum. Under vårterminen kunde alla i kommunen följa vårt arbete, eftersom det skrevs mycket i lokala tidningar, efter branden av förskolan. Två pedagoger har ansvarat för att visa och berätta om förskolans verksamhet för föräldrar som varit intresserade av plats till sina barn. Vid inflyttningen i de nya paviljongerna bjöds alla föräldrar in till ett öppet hus. Pedagogerna har informerat föräldrarna i vecko- och/eller månadsbrev om pågående verksamhet. I den dagliga dialogen har de berättat för föräldrar om barnens arbete. Barnen har erbjudits planerad rörelse, dels genom att en stor del av verksamheten har bedrivits utomhus, där barn och pedagoger lekt olika lekar, gått till skogen, fotbollsplanen eller någon närliggande lekplats. I lekhallen har barnen fått prova bandy, cirkelträning, boxning, fotboll och handboll. Även i lekhallen har man lekt olika vuxenstyrda lekar. Efter branden byggde de äldre barnen bl.a. hinderbanor med hjälp av plankor, då de inte hade så många färdiga saker att leka med och detta har utvecklat deras samarbete, fantasi och balans. Vid matsituationer har alla barn uppmuntrats att smaka på maten och barn och vuxna har ofta samtalat om vad de äter.

Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 86 % som svarat så tyckte: - 92 % att de är nöjda med verksamheten i sitt barns förskola (2011 var det 86 %) - 93 % att de kan rekommendera sitt barns förskola (2011 var det 87 %) Måluppfyllelse Målet är uppnått. Förskolans arbete har visats upp vid ett flertal tillfällen. Pedagogerna har arbetat mot att stärka förskolans profil. Analys Förskolans verksamhet har visats upp både planerat och oplanerat. Pedagogerna har hela tiden fokuserat framåt, trots krisen, och sett möjligheter inte hinder. Normer och värden i förskolan 2011/2012 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (ur Lpfö 98) Kommunfullmäktiges mål: Alla barn har en arbetsmiljö som präglas av studiero, glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa. Gemensamt förbättringsområde enligt Barn- och utbildningsnämndens operativa inriktningsmål: Alla som vistas i förskolan ska uppleva en trygg och bra arbetsmiljö. Framförallt arbetsron är ett förbättringsområde. Införa kvalitetsgarantier för förskolans verksamhet. Förskolans resultatmål: - Andelen barn/föräldrar som är nöjda med tryggheten skall öka. - Andelen barn/föräldrar som är nöjda med arbetsron skall öka. - Andelen föräldrar som är nöjda med personalens bemötande skall öka. - Korttidsfrånvaron bland personalen skall minska. (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2011/2012) Åtgärder: Anpassa handlingsplan mot kränkande behandling för Måbra Förskolor med tydliga mål och ett tydligt hur specifika för Råbäcken Vi skall stimulera medarbetarna till att röra sig mer samt erbjuda massage

Genomföra en värdegrundsdag för medarbetarna där ett gemensamt förhållningssätt till barn och föräldrar skall arbetas fram Vi skall väva in olika värdegrundsfrågor och dilemman i allt vi gör med barnen Vi ska dela in barnen i mindre grupper för att öka arbetsron Arbetet i verksamheten Pedagogerna har varit uppmärksamma och agerat direkt vid konfliktsituationer mellan barnen. För att barnen ska känna trygghet och stöd vid dessa tillfällen, har pedagogerna samtalat direkt med dem, för att de ska få förståelse för varandra. Pedagogerna har gett barnen verktyg att säga stopp, genom att lära barnen att sätta upp handen och visa att man inte vill. Pedagogerna arbetar för att barnen själva ska hitta lösningar i dessa situationer. Pedagogerna har pratat med varandra om att det är viktigt att skilja på sak och person. De har diskuterat vikten av att pedagogerna ska samtala med varandra, inte ta något personligt och när problem uppstår, ta tag i det direkt. Pedagogerna som arbetat med de äldre barnen upplever att de blivit bättre på att visa varandra respekt och vara lyhörda för varandra, efter branden. De upplever att de är bra på att bemöta föräldrar och barn med respekt. Pedagogerna har anpassat schemat, för att de som vill ska kunna utnyttja gymnastiken som företaget erbjuder. De har även gett varandra tid för att kunna utnyttja massagen. All personal på förskolan har aktivt deltagit under den årliga värdegrundsdagen inom företaget. På värdegrundsdagen fick personalen även se en teater som hette Tant U s knorkiga känslostuga, där det problematiserades olika dilemman och därefter har de synliggjort, problematiserat och diskuterat en rad olika etiska frågor utifrån Likabehandlingsplanen. Diskussionerna har fortsatt på både personalkonferenser, avdelningsmöten och vid reflektionsträffar. Pedagogerna, som arbetar med de äldre barnen, påbörjade ett arbete med barnen om känslor och hur vi bemöter varandra. De utgick från materialet de fick efter teaterföreställningen, på planeringsdagen. Detta arbete slutfördes inte eftersom förskolan brann ner och pedagogerna fick lägga fokus på annat. Pedagogerna som arbetat med de yngre barnen, har hela tiden medvetet arbetat med värdegrundsfrågor och dilemman med barnen t.ex. genom att hela tiden lyfta det goda beteendet. Barnen har delats in i mindre grupper, för att öka arbetsron. Pedagogerna har strukturerat upp veckan och erbjudit aktiviteter i smågrupper, både inomhus och utomhus. Barnen har på så sätt haft möjlighet att göra individuella val av lek och aktivitet. Efter branden blev pedagogerna tvungna att tänka nytt. De som arbetade med de äldre barnen tog hjälp av närliggande Måbra Förskolor, för att kunna gå dit och arbeta med barn i smågrupper. Eftersom lokalerna de höll till i inte var anpassade för förskoleverksamhet, så blev det naturligt att komma på lösningar för att dela barngruppen så ofta det gick.

Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Normer och värden Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 86 % som svarat så tyckte: - 93 % att personalen bryr sig om mitt barn (2011 var det 96 %) - 98 % att deras barn är tryggt i förskolan (2011 var det 95 %) - 60 % att det är arbetsro i barngruppen (2011 var det 62 %) Måluppfyllelse Målet är delvis uppfyllt. Analys Pedagogerna är bra på att möta barn och föräldrar med respekt. Ett gemensamt förhållningssätt till föräldrar och barn är dock något som ständigt måste diskuteras. Det kommer in ny personal som börjar arbeta och vi får nya barn och föräldrar som ställer nya krav på oss. Detta är en fortlöpande process som alltid måste fortgå. Pedagogerna har lyft vikten av att alla ska kommunicera med varandra, när det uppstår problem. De behöver fortsätta dessa diskussioner, så att alla känner trygghet i detta. Endast 60 % av föräldrarna upplever att det är arbetsro i barngruppen. Detta kan bero på att förskolan gjorde en stor omorganisation inför läsåret där pedagogerna strukturerade om i lokalerna och det kan även bero på att förskolan brann ner i januari och barnen flyttade till olika ställen. Föräldrarna fyllde i kundenkäten precis efter branden och just då var det turbulent i verksamheten. Korttidsfrånvaron har varit låg på förskolan Råbäcken. Detta kan bero på att det är en högre medelålder på personalen och att de hunnit bygga upp motståndskraften mot infektioner.. Uppföljning av likabehandlingsplanen Förskolans resultatmål - Våra förskolor skall vara eftertraktade av kunderna för att barnen, föräldrarna och medarbetarna mår bra och trivs tillsammans. - Diskrimineringar och kränkande behandling skall motarbetas på ett öppet och medvetet sätt. (Sid. 3 Likabehandlingsplan för Måbra Förskolor) Åtgärder Anpassa handlingsplan mot kränkande behandling för Måbra Förskolor med mål specifika för Råbäcken Genomföra en värdegrundsdag för medarbetarna (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2011/2012)

Arbetet i verksamheten Pedagogerna har diskuterat mycket med varandra och med barnen om hur de är mot varandra och hur det känns om någon säger något kränkande. De har varit snabba att fånga upp barnen när de hört/sett kränkningar. Resultat Ur senaste medarbetarenkäten kan man utläsa att: - 95 % av Råbäckens personal tror på Måbra Förskolors värderingar - 85 % trivs bra eller mycket bra med sitt arbete Måluppfyllelse Målet är till fullo uppfyllt. Arbetsplanen mot kränkande behandling har färdigställts. På en planeringsdag under hösten samlades alla anställda i företaget och arbetade med likabehandlingsplanen och värdegrundsfrågor. Resultaten från denna dag ligger sedan till grund för förskolornas egna mål i likabehandlingsplanen. Analys Här kan man se att företagets systematiska värdegrundsarbete har gett resultat. Alla medarbetare trivs på arbetet och medarbetarna känner sig trygga i vad som krävs av dem. Viktigt är dock att fortlöpande fortsätta med värdegrundsarbetet då det varje år kommer in nya barn, föräldrar och kollegor. Ansvar och inflytande i förskolan 2011/2012 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Alla som arbetar i förskolan skall verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan. (Ur Lpfö 98) Kommunfullmäktiges mål: Alla barn och föräldrar har god insyn i och inflytande över verksamheten och barnets utveckling. Gemensamt förbättringsområde enligt Barn- och utbildningsnämndens operativa inriktningsmål: Barnens ansvar och inflytande ska öka. Förskolans resultatmål: - Andelen barn och föräldrar som är nöjda med ansvar och inflytande ska öka. - Andelen föräldrar som är nöjda med att deras synpunkter och önskemål tas tillvara ska öka. - Andelen föräldrar som är nöjda med informationen om dokumentationen om barnens utveckling ska öka.

- Förskolan skall fortsätta vara Grön Flaggcertifierad under temat Närmiljö. 1. Vi ska utveckla lekmiljön på vår gård 2. Vi ska bidra till en renare miljö 3. Vi ska öka kunskapen om växtlivet i vår närmiljö 4. Vi ska öka medvetenheten om bebyggelsen i vår närmiljö 5. Vi ska tillvarata material som finns i vår närmiljö (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2011/2012) Åtgärder: Barnen skall ges möjlighet att reflektera och utvärdera olika aktiviteter och avslutade projekt Göra barnen delaktiga i Portfolio Stimulera till barnens delaktighet vid dokumentation Göra dokumentationen om barnens läroprocesser mer synlig Vidareutveckla miljörådet och matrådet Utveckla den dagliga dialogen med föräldrarna Informera om förskolans uppdrag på föräldramöten Göra föräldrarna mer delaktiga i planeringen för deras barns utveckling Vi ska ta med barnen i planeringen av gården Vi ska ha minst två skräpplockardagar per år Vi ska odla och studera växter i närmiljön Vi ska utforska vad som finns i vår närmiljö Vi ska låta barnen ta med sig saker de hittar och återanvända dessa på förskolan Arbetet i verksamheten Barnen har fått möjlighet till reflektion både i grupp och enskilt med en pedagog. Detta har skett t.ex. genom samtal kring dokumentation och efter avslutade projekt. Pedagogerna har lyssnat in barnens spontana idéer och sedan har barnen fått möjlighet att prova. Exempelvis blev de äldre barnen intresserade när de såg vuxna spela boule och fick sedan prova själva. Alla barns portfoliopärmar har varit placerade i låg höjd, så att barnen alltid har kunna titta i den enskilt eller tillsammans med en kamrat eller pedagog. Tillsammans har de fört diskussioner kring bilderna. Efter branden, där i stort sett alla barns pärmar försvann, har inga nya pärmar påbörjats. Pedagogerna som arbetat med de äldre barnen har dock använt kameran och dokumenterat barnens vardag. Barnen har varit delaktiga vid dokumentation t.ex. genom att skriva om vad de gjort i matrådet. De tittade på bilder och fick sedan skriva egen text. Pedagogerna som arbetat med de äldre barnen skickade ut veckobrev till föräldrar och i dessa veckobrev har barnen varit med i val av bilder och kommentarer. Pedagogerna upplevde att denna dokumentation blev viktig för föräldrar och dem själva, efter branden. Tanken med veckobreven är att föräldrar och barn lättare kan samtala hemma om vad barnen gjort på förskolan. Pedagogerna upplever att de blivit bättre på att ge daglig information till föräldrarna.

Pedagogerna startade upp ett stort dokumentationsarbete, under hösten. De dokumenterade och satte sedan upp dokumentationen i lekhallen, för att synliggöra barnens arbete för både barn och föräldrar. Förskolan har haft ett väl fungerande matråd. En pedagog har tillsammans med kokerskan ansvarat för matrådet och det har varit väl förberett och planerat. Barnen som deltagit i matrådet har varit delaktiga i dokumentationen och skrivit ner tankar och vad de lärt sig. Miljörådet har utvecklats i samråd med de övriga Måbra Förskolorna. Tanken var att förskolorna tillsammans skulle arbeta mer projektinriktat mot ett av Grön Flaggmålen. Detta arbete slutfördes inte på Råbäcken, då branden gjorde att pedagogerna fick lägga fokus på annat. På höstens föräldramöte fick de äldre barnens föräldrar en rundvandring i de nya pedagogiska rummen. Pedagogerna hade ställt iordning nya miljöer och de berättade för föräldrarna om de pedagogiska tankarna som låg bakom denna förändring och hur rummen skulle användas. Vid höstterminens föräldrasamtal, fick barn och föräldrar berätta vad de önskar och förväntar sig av verksamheten. Detta låg sedan som grund för utformningen av verksamheten. Pedagogerna har observerat barnens lek på förskolans gård. De har lyssnat till barnens förslag och önskemål om hur de vill ha det på gården och har arbetat med att stödja barnen i att använda materialen som t.ex. bildäck, pinnar, stenar och kabelrullar som kan byggas med på olika sätt. Pedagogerna upplever att barnen varit väldigt kreativa och fantasifulla när de använt materialet. De yngre barnen har deltagit i två skräpplockardagar. De äldre barnen har haft städdagar, när de varit i lokalerna vid Grimstagården. Förskolan har haft en maskkompost och barnen har varit delaktiga genom att iaktta, samtala om och mata maskarna. De äldre barnen har planterat solrosor, mungbönor och groddar och de kunde sedan följa förloppet genom att studera hur det växte. Barn och pedagoger har tittat på växter i naturen och tagit med t.ex. barr tillbaka till förskolan, för att använda i projektarbete. Barn och pedagoger har utforskat sin närmiljö genom besök på andra förskolor, skridskoåkning på sjön, besök på andra lekplatser och sprungit spåret i Grimstaskogen. Barnen har använt naturmaterial till den skapande verksamheten, såsom pinnar och kottar. Några barn på förskolan tog med sig stora pinnar från skogen, som de sedan byggde en stege av. Vävar av pinnar tillverkades och barnen har sedan skapat tavlor av dessa. Barn och pedagoger har plockat svamp, som två barn från matrådet fick steka och sedan bjuda kamraterna på. Barnen har smakat på blåbär och lingon som de hittat i skogen.

De äldre barnen och deras pedagoger har haft en maskerad med tema skogen, där de klädde ut sig till bl.a. pinnar, svampar, buskar och träd. Fem föräldrarepresentanter från Råbäcken har varit med i företagets föräldraråd. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 86 % som svarat så tyckte: - 81 % att deras barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan (2011 var det 85 %). - 83 % att deras barn lär sig lösa konflikter och ta hänsyn till andra (2011 var det 100 %). - 75 % att deras barns tankar och intressen tas till vara (2011 var det 67 %). - 90 % att de är nöjda med informationen om läroplanen och annat som styr verksamheten (2011 var det 87 %) - 87 % att personalen är intresserad av mina synpunkter och önskemål (2011 var det 79 %). - 63 % att barnen får lära sig hur vi människor påverkar miljön (2011 var det 72 %) Måluppfyllelse Måluppfyllelsen är till stor del uppnådd. Analys Pedagogerna har visat föräldrar att deras synpunkter är viktiga genom att lyssna in föräldrarnas förväntningar på verksamheten. De har tagit barnens tankar och intressen på allvar och låtit barnen prova sina idéer. På detta sätt bjuder pedagogerna in till delaktighet i förskolan. Pedagogerna har dokumenterat verksamheten, men behöver utveckla detta till att synliggöra barnens läroprocesser mer. Barn och pedagoger har arbetat med miljöfrågor och mot Grön Flaggmålen, men endast 63 % av föräldrarna som svarat på kundenkäten, svarar att barnen får lära sig hur vi människor påverkar miljön. Det är många föräldrar, 35 %, som på denna fråga svarat vet inte. Förskolan behöver tydligare informera föräldrar om hur de arbetar med dessa frågor. Utveckling/lärande i förskolan 2011/2012 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationella mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. (Ur Lpfö 98)

Kommunfullmäktiges mål: Förskolan ska lägga grunden till att ingen ska gå ur skolan utan fullständiga betyg. Alla barn ska ges samma möjligheter att utveckla sina färdigheter och använda sina kunskaper. Alla barn har lust och nyfikenhet att lära och ständigt utvecklas. Gemensamt förbättringsområde enligt Barn- och utbildningsnämndens operativa inriktningsmål: Alla barn ska ha grundläggande kunskaper i läsning, skrivning och matematik efter skolår 3. Barn med annat modersmål ska få möjlighet att utveckla svenska språket och sitt modersmål. Förskolan ska medvetet arbeta för att motverka traditionella könsmönster. Förskolans resultatmål: - Andelen föräldrar som upplever att deras barn får det stöd och hjälp som behövs skall öka. - All personals medvetenhet till pojkar och flickors olika förutsättningar ska öka. - Personalens egna attityder och förhållningssätt till pojkar och flickor skall medvetandegöras. (Ur Råbäckens verksamhetsplan 2011/2012) Åtgärder: Förskolan skall arbeta i projektform där man över tid arbetar med samma tema utifrån barnens intresse, där man går på djupet i just det ämnet. Ett projekt ska innefatta skapande, språk, skrift, musik och matematik. Förskolan ska i de olika projekten medvetandegöra och lyfta matematik, teknik och naturvetenskap Förskolan ska utöka samarbetet mellan avdelningarna Påbörja diskussioner i olika forum om hur vi ska ge barn med annat modersmål stöd och möjlighet att utveckla sitt modersmål och svenska språket. Fortsätta diskussionerna kring könsroller och medvetet erbjuda flickor och pojkar olika aktiviteter oavsett rådande könsroller samt fortsätta utveckla den pedagogiska miljön så den blir könsneutral och inbjuder till kreativitet. Arbetet i verksamheten Pedagogerna har observerat barnens intressen och startade upp flera projekt. De yngre barnen plockade t.ex. bär och äpplen som de sedan gjorde paj, sylt och äppeljuice av. De äldre barnen arbetade med projekt som cirkus, skogen och Golden Gate bron. Barnen som från början varit intresserade har fått vara pilotgrupp, för att inspirera kamrater. Några barn ville bygga en stege. Barnen fick göra en ritning på hur stegen skulle se ut och hämtade sedan två långa och fyra kortare pinnar. De hämtade hammare och spik och byggde på detta sätt en stege. Benen på stegen var inte lika långa och här fick barnen fundera på hur de skulle lösa detta, eftersom de ville klättra på stegen. Till slut löste de uppgiften genom att hämta ett bildäck och la detta under det kortare benet. Här har barnen mött många matematiska och tekniska begrepp och fått prova sina teorier. Ett matematik- och vattenrum fanns tillgängligt för barnen. Barnen gjorde olika experiment och fick rita och berätta om vad de trodde skulle hända. De har arbetat med mängd, längd, ögonmått, vikt, volym, hållfasthet m.m.

Förskolan startade upp reflektionsträffar, där vi delade in pedagogerna i olika grupper, så att pedagogerna kunde träffas över avdelningsgränserna. Vid dessa tillfällen skulle pedagogerna reflektera tillsammans över verksamheten. Vissa reflektionsgrupper fungerade bättre än andra, då alla pedagoger inte förstod syftet med dessa träffar. Barn och pedagoger från de olika avdelningarna har samarbetat ute på gården och vid planerade tillfällen i lekhallen. Efter branden upplever pedagogerna att de haft ett bra samarbete med de övriga Måbra Förskolorna. Pedagogerna har utformat miljön så att den är tillgänglig och ger valfrihet och den har vid behov ändrats utifrån barnens intressen. Barnen har utifrån naturliga ramar, fått välja en aktivitet utifrån sitt intresse, detta genom att erbjuda barnen stöd till att starta upp en aktivitet och synliggöra materialet. På så sätt har de tillgodosett det enskilda barnets önskemål. Barn som behövt extra språkstimulans har fått enskild träning, vid inplanerade tillfällen. Pedagogerna har uppmuntrat föräldrar att använda sitt modersmål tillsammans med barnen. Personal som har annat modersmål har ibland samtalat med barnen, som pratar samma språk. Pedagogerna har stöttat barnen i deras individuella val kring olika aktiviteter. De har utformat miljön så att den är könsneutral. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 86 % som svarat så tyckte: - 96 % att verksamheten är stimulerande för mitt barn (2011 var det 88 %) - 81 % att förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik (ny fråga) - 97 % att mitt barn verkar trivas i förskolan (2011 var det 94 %) - 81 % att de får tydlig information om hur mitt barn utvecklas (2011 var det 72 %). Måluppfyllelse Målen är uppfyllda. Analys Pedagogerna har under året bl.a. fokuserat på att ge barnen trygghet och möjlighet till inflytande i verksamheten. Pedagogerna har lyssnat och tagit tillvara barnens idéer och utifrån dem har de arbetat temainriktat. När projekten startades upp, synliggjordes barnens lärande och därför bör detta arbetssätt fortgå. Pedagogerna har arbetat mycket med miljön, för att kunna erbjuda och locka barnen till att vara kreativa. Eftersom människor lär på olika sätt, är det viktigt att miljön är genomtänkt och erbjuder mångfald. Reflektion mellan pedagoger behöver utvecklas, med fokus på barns lärande i förskolan, för att utveckla verksamheten ytterligare.

Barn i behov av särskilt stöd 2011/2012 Årets Förutsättningar Måbra Förskolor köper in tjänster av en tal- och specialpedagog. Hennes resurser utnyttjas både i handledning för personalen samt i direkt arbete med barnen. Extra resurser för barn med särskilda behov har satts in under året. Resurserna har satts in, så att pedagogerna kunnat arbeta med barn som behövt extra stöd. Inga assistenter som arbetet mot enskilda barn har varit anställda under verksamhetsåret. Arbetet i verksamheten Handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd har upprättats och kontinuerligt följts upp. Ansvariga pedagoger har kontinuerligt fått handledning av personal från Autismcenter för små barn. Barn som behöver extra språkstimulans, har fått både enskild träning och träning i grupp. Ansvariga pedagoger har fått handledning vid behov, av t.ex. tal- och specialpedagog. Barnen har haft olika mungymnastikövningar, ljudramsor, begreppsspel och tankespel. De har även använt sig av blåsövningar med sugrör, vatten, fjädrar m.m. De tränar även på att beskriva motsatser och sekvenser samt symetriska lekar. Återberättelser ingår också. Övningarna är anpassade till åldersgrupp. Språk- och kulturutvecklaren har fått stöd och råd av Tal- och specialpedagogen samt att hitta rätt material till dessa barn bl.a. på ISKI. Tal- och specialpedagogen har även arbetat mer riktat mot några barn på Råbäcken. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 86 % som svarat så tyckte: - 96 % att verksamheten är stimulerande för deras barn (2011 var det 88 %) - 88 % att deras barn får det stöd och hjälps som behövs (2011 var det 86 %) Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Extra resurser för barn i behov av särskilt stöd, har satts in. Det har möjliggjort för pedagogerna att arbeta enskilt med barn som haft behov av extra stöd. Förskolan har anpassat sitt arbete så att barn som behöver extra språkstimulans, får det.

Analys Pedagogerna har gett barn i behov av särskilt stöd, det stöd de behöver. Vi behöver dock vidareutveckla det pedagogiska arbetet ute på avdelningarna så att det anpassas till alla barn, även de som behöver extra stimulans och utmaningar. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Detta verksamhetsår har varit väldigt speciellt eftersom förskolan brann ner i januari. Pedagogerna har trots denna krissituation klarat av att erbjuda en verksamhet av mycket hög kvalitet. Pedagogerna är skickliga på att se nya möjligheter och det har de verkligen bevisat detta verksamhetsår. Pedagogerna sätter alltid barnet i fokus och har, både innan och efter branden, hela tiden fokuserat på barnens trygghet. Många av pedagogerna har stor erfarenhet av arbete på förskola, men arbetet behöver utvecklas ytterligare, utifrån förtydligandet i läroplanen och genom att lyfta barns lärande i förskolan. Detta arbete har påbörjats, men behöver fortsätta, så att det implementeras hos alla pedagoger på förskolan. Kundenkäten visar att föräldrarna är nöjda med verksamheten i förskolan, då resultatet som helhet ligger över genomsnittet i kommunen. Åtgärder för förbättring Förskolan ska erbjuda planerad rörelse varje dag ute och inne. Förskolan ska ge föräldrar tydlig information om hur deras barn utvecklas. Förskolan ska dela in barnen i mindre grupper så att det blir arbetsro i barngruppen. Förskolan ska informera föräldrar mera om hur förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling. Förskolan ska informera föräldrar mera om hur deras barn får lära sig om hur vi människor påverkar miljön. Förskolan ska fördjupa arbetet med företagets värderingar. Förskolan ska fördjupa sig i företagets mål. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Resultatet har sammanställts av förskolechef och därefter lämnats som utkast till medarbetarna. Den slutliga kvalitetsredovisningen har godkänts av Utvecklingsgruppen och Samverkansgruppen med de fackliga ombuden.

Medarbetare och barn har haft inflytande och varit delaktiga i arbetet eftersom grunden till kvalitetsredovisningen är det kvalitetsarbete som kontinuerligt fortgår under året. Som underlag har verksamhetens utvärderingar, årets kundenkät och medarbetarenkät använts. Kvalitetsredovisningen kommer att redovisas på Måbra Förskolors hemsida. Upplands Väsby Carina Tell Förskolechef Måbra Förskolor AB