Utbildningsvetenskaplig kärna, kurs 7: Utvärdering och utveckling av förskolans verksamhet, 7,5 hp

Version 2016-04-22 Utbildningsvetenskaplig kärna, kurs 7: Utvärdering och utveckling av förskolans verksamhet, 7,5 hp Termin: VT 2016 Kurskod: 970G23 Kursansvarig: Lina Lago FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET VID LINKÖPINGS UNIVERSITET, CAMPUS NORRKÖPING

I studiehandledningen presenteras kursens innehåll, upplägg och arbetsformer. Studiehandledningen är tänkt att tillsammans med kursplan och schema utgöra grunden för studentens och gruppens planering och genomförande av arbetet i kursen Utvärdering och utveckling av förskolans verksamhet. Mål Kursens mål bör alltid finnas med i arbetet. Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: diskutera kvalitativa såväl som kvantitativa modeller för utvärdering och utveckling av förskolans verksamhet med hjälp av befintlig forskning kritiskt granska olika utvärderingsformer/metoder och bedöma deras lämplighet för att utveckla förskolans verksamhet problematisera begreppet kvalitet i förskolan utifrån forskning och policydokument planera och utforma ett utvärderingsprojekt som stöd för utveckling av förskolans verksamhet i relation till uppsatta mål Kursens innehåll Kursen omfattar olika aspekter av förskolans kvalitetsarbete. Begreppet kvalitet problematiseras utifrån forskning och policydokument. I kursen diskuteras olika utvärderingsmodeller från ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Vidare granskas skilda utvärderingsformer/metoder från kritiska perspektiv. I kursen ges fördjupade kunskaper om kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder med relevans för utvärdering och utveckling av förskolans verksamhet. Slutligen ska de studerande formulera och presentera ett målrelaterat utvärderings- och utvecklingsprojekt. Kursansvarig: Lina Lago, universitetslektor, ISV lina.lago@liu.se Tel: 011-36 33 03 övergripande frågor som rör kursen Lärare i kursen: Anders Albinsson, ISV, anders.albinsson@liu.se Mats Brusman, IBL, mats.brusman@liu.se Katarina Elfström Pettersson, ISV, katarina.elfstrom.pettersson@liu.se Lina Lago, ISV, lina.lago@liu.se Josefine Rostedt, ISV, josefine.rostedt@liu.se Dessutom medverkar ett antal föreläsare i kursen. Dessa presenteras nedan. Kursadministratör: Gill Tyrén, gill.tyren@isv.liu.se Tel: 011-36 30 03 frågor som rör kursadministration, betygsrapportering till Ladok Kursexaminator: Lina Lago, universitetslektor, ISV lina.lago@liu.se frågor som rör kursens examination Studievägledare: Frågor som rör studiegångar E-post: studievagledare.larno@uv.liu.se 1

Gruppen Grupparbetet har, som vi ser det, två centrala funktioner. Dels att vara ett stöd för det individuella lärandet genom samtal och diskussioner, dels ge erfarenheter av att samarbeta inför kommande professionsutövning. Varje grupp har en kurslärare som följer gruppen genom kursen. Grupp A, B, C, D, E Josefine Rostedt Grupp F, G, H, I, J Mats Brusman Grupp K, L, M, N, O Anders Albinsson Grupp P, Q, R, S Lina Lago LISAM I kursen kommer vi att använda oss av LISAM. Detta innebär att all information som rör kursen, förändringar med mera finns här. För att få del av aktuell information är det viktigt att studenten med jämna mellanrum loggar in på LISAM. Vid frågor om kursen är det i första hand via LISAM (funktionen nyhetsfeed) dessa ska ställas. Kursmoment Här följer en översikt och beskrivning av kursens olika schemalagda moment. Introduktioner Kursintroduktionen avser att belysa kursens innehåll, arbetsformer och examination, samt behandla frågor som aktualiserats av studenten under den egna genomgången av kursplan, studiehandledning och schema. Utdelning och genomgång av tentamen Vid tillfället delas tentamensfrågorna till examinationen SRE1, Individuell hemtentamen ut. Hemtentamen beskrivs mer ingående nedan. Vid tillfället ges möjlighet att ställa frågor om hemtentamensfrågorna och genomförandet av hemtentamen. Föreläsningar i kursen Föreläsningarna och deras innehåll är tänkt att ge stöd till det egna och till gruppens arbete. Föreläsningarnas innehåll kommer också att återkomma i tentamensfrågorna. Lina Lago är lektor vid ISV och föreläser under titeln Vad är kvalitet i förskolan. Föreläsningen berör kvalitetsbegreppet och vad det kan innebära samt vilka faktorer som är viktiga för kvalitet i förskolan. Läs gärna: Brodin & Renblad (2015). Katarina Elfström Pettersson doktorand vid ISV föreläser om en pågående studie av systematiskt kvalitetsarbete i förskolan utifrån lokala modeller. Hennes föreläsning kommer också att ta upp vissa dilemman som finns i förskolans dokumentationspraktik men också i de allmänna råd och i det stödmaterial som publicerats för förskolechefer och personal. Läs gärna: Skolverket (2012, 2013, 2015). Håkan Löfgren är universitetslektor vid IBL och hans föreläsning har titeln Utvärderingar i förskolan. Föreläsningen handlar om varför man gör utvärderingar i förskolan och om vilka konsekvenser de kan få för verksamheten och professionen. Den lyfter även en del frågor om sådant som kan vara bra att tänka på när man ska genomföra en utvärdering av den egna verksamheten. Läs gärna: Löfdahl & Pérez Prieto (2009a, 2009b) Alma Vladavic adjunkt vid ISV föreläser om Pedagogisk dokumentation och verksamhetsutveckling. Hennes förläsning kommer att handla om hur man i förskolan kan genomföra ett utvecklingsarbete med utgångspunkt i pedagogisk dokumentation och vilka hinder och möjligheter detta kan innebära för den pedagogiska verksamheten. 2

Ann-Katrin Jarl, Utvecklingspedagog på Skogsgläntan och Kuddby förskolor, föreläser om sitt arbete med internationella utbyten som en del av förskolans kvalitetsarbete. Josefine Rostedt föreläser om förskollärares arbete med planering som är en viktig del av förskolans arbete med att utvärdera och utveckla förskolans verksamhet. Fokus ligger på vad de planerar intentionen och vad som sedan händer iscensätts i praktiken. Ingela Hultin Sabel är sakkunnig i förskolefrågor i Linköpings kommun och kommer att föreläsa på temat Systematiskt kvalitetsarbete i Linköpings kommun: Hur vi utvärderar och utvecklar förskoleverksamheten på huvudmannanivå. Föreläsningens fokus kommer att ligga på huvudmannens ansvar och arbete. Följande frågor kommer att beröras i föreläsningen; Varför systematiskt kvalitetsarbete -för vem och varför? Vad är det som styr och vad säger lagen? Insynsbesök i förskolan som är en av de metoder som Linköping använder för att utvärdera verksamheten kommer att presenteras. Anne-Lie Armerö är förskollärare i Linköping där hon under senare år arbetat med förskolornas kvalitets och utvecklingsarbete. Hon föreläser utifrån sina erfarenheter av ett utvecklingsarbete på två förskolor i Linköping, med titeln: Förskolans systematiska kvalitetsarbete med barns lärande i fokus. I stora drag handlar föreläsningen om vad som styr förskolans arbete, förskollärares särskilda ansvar, hur arbetets riktning tas ut och hur arbetet ska struktureras. Vidare kommer Anne-Lie beröra skillnaden på VAD och HUR. Läs gärna: Mistrén & Armerö (2016) Litteraturseminarier Syftet med litteraturseminarierna är att ni ska få möjlighet att diskutera olika sätt att utvärdera förskolans verksamhet. Inför seminarierna ska ni, individuellt, läsa och kritiskt granska texterna för att kunna reflektera över deras innehåll och belysa centrala begrepp. Vid läsningen av seminarietexterna ska seminariets tema vara vägledande, d.v.s. du ska särskilt fokusera på vad texterna säger om just detta. Var och en ska vid seminarierna delta aktivt i diskussionen och kunna formulera era reflektioner utifrån denna kritiska granskning. Vid litteraturseminarierna kommer vi att använda oss av läslogg vars användning beskrivs nedan. Läsloggarna för seminarium 1, 2 och 3 ska också lämnas in som den del av hemtentamen, SRE1 (se nedan). Läslogg Ursprung: Ordet logg avser vanligen en dagbok som förs på fartyg över viktigare händelser under resan. Ordet används här i överförd mening som beteckning för dagböcker, tankeböcker eller arbetsjournaler, som studenter skriver för att beskriva den kurs eller färdriktning som deras studier tar. Innehåll: En läslogg handlar alltså om vad som händer och har hänt i läsarens medvetande i samband med läsningen, vilka tankar som texten har väckt, vad man vill återvända till, vad man behöver fundera över eller vad man vill diskutera eller samtala om. Tolkning: Läsloggen kan avspegla flera typer av tolkning: 1) tolkning av författarens avsikt med texten, 2) tolkning av hur texten kan tänkas förstås av olika kategorier av läsare, 3) tolkning av varför man själv läser texten på ett visst sätt. Hur: När du skriver läslogg väljer du ut ett antal citat (med sidhänvisningar) ur texten, till vilka du fogar dina egna reflektioner. Citaten kan vara tilltalande, uppseendeväckande, störande, intressanta, förvirrande, provocerande etc. Reflektionerna kan bestå av kommentarer, associationer eller slutsatser, svårigheter man stött på, kritik man vill framföra, beröm man vill ge, jämförelser man vill göra eller frågor man vill ställa. 3

Kvalitet: Reflektionerna kan inte vara rätt eller fel, men de kan däremot vara mer eller mindre väl underbyggda. Du får t.ex. inte nöja dig med att säga Det där håller jag inte med om eller Det där stämmer inte med mina erfarenheter. Du måste tala om varför du inte håller med och vara medveten om att de egna erfarenheterna inte nödvändigtvis är allmängiltiga. Diskussionsunderlag: Läsloggarna är tänkta att fungera som utgångspunkt för samtal och diskussion i gruppen. Inför seminarierna bör du därför vara beredd att redogöra för valda delar av innehållet. Du kan också låta läsloggen mynna ut i genuina, öppna frågor. Resultatet kan bli ett så kallat Paideiaseminarium, i vilket studenterna försöker besvara varandras frågor medan läraren håller sig i bakgrunden. Påfyllnad: Komplettera gärna din läslogg efter gruppdiskussionerna genom att kommentera hur du möjligen förändrat eller fördjupat din förståelse och kunskap. Seminarier Seminarium 1: Vad är kvalitet och utvärdering och hur ser uppdraget ut? Behandlar Brodin & Renblad (2015), Håkansson (2013) och Sandberg & Faugert (2012). Dessutom läses Skolverkstexterna (2011, 2012, 2013 och 2015) kursivt till detta seminarium. Varje student tar med diskussionsfrågor (se beskrivningen av läslogg) till seminariet och ska vara beredd att initiera en diskussion Seminarium 2: Perspektiv på utvärdering och kvalitet Avser att sätta utvärdering/utvärderandet i perspektiv och diskutera det kritiskt. Läs Karlsson (2000), Rönneman (2013) och Åsén & Vallberg Roth (2013). Varje student tar med diskussionsfrågor (se beskrivningen av läslogg) till seminariet och ska vara beredd att initiera en diskussion. Seminarium 3: Artikelseminarium Till seminariet söker arbetsgruppen fram en vetenskaplig artikel som behandlar kvalitet, utvärdering och utveckling av förskolans verksamhet. Artikeln ska användas i den examinerande uppgiften Att genomföra en utvärdering, MRE1 (se nedan för mer information) så välj en artikel som är relevant i förhållande till gruppens arbete. På seminariet redogör grupperna för artikelns innehåll och lyfter minst en fråga för diskussion. Vi ägnar ca 15 minuter åt varje artikel, det inkluderar både redovisning och diskussion. Punkter att fokusera vid genomgång av artikeln: Vem har skrivit artikeln? Vad är problemet, d.v.s. vad är det som undersöks i artikeln? Hur har man undersökt problemet (teori, metod)? Vilka resultat kommer man fram till? Vad drar man för slutsatser i artikeln? Workshop, Metoder och modeller Workshop med Katarina Elfström Pettersson som bygger på att studenterna samlar in material från sina vfu-förskolor. Fokus ligger på kriterier och hur man utformar utvärderingsbara mål i förhållande till verksamhetens behov och läroplanens mål. 4

Samla in skrivet material som man använder vid utvärdering av verksamheten på din vfu-plats. Det kan vara förlagor, mallar, föreskrifter, beskrivningar, instruktioner, och/eller exempel på någon tidigare utvärdering (speciellt om det inte finns några tydliga nedskrivna instruktioner eller mallar). Under workshopen bearbetar och diskuterar vi det material som samlats in. Litteratur: Skolverket (2011), Skolverket (2015) och kapitel 14 i Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén (2014) Examination: Att genomföra en utvärdering, MRE1, Muntlig gruppredovisning med skriftligt underlag, 2,5 hp, UG Denna uppgift siktar mot stjärnorna i hopp om att ni tillsammans ska engagera er i arbetet med utvärderingar i förskolan och samtidigt bearbeta flera centrala mål i kursen. Uppgiften är utformad för att ni tillsammans och enskilt ska öva er på att genomföra egna utvärderingar i ert arbete som förskollärare. Uppgiften examinerar följande mål för kursen: med hjälp av befintlig forskning kritiskt granska olika utvärderingsformer/metoder och bedöma deras lämplighet för att utveckla förskolans verksamhet planera och utforma ett utvärderingsprojekt som stöd för utveckling av förskolans verksamhet i relation till uppsatta mål Uppgiften Uppgiften ska lösas delvis i grupp och delvis enskilt. Ni skriver en kort rapport tillsammans där det är obligatoriskt att använda Löfdahl, Franzén & Hjalmarsson (2014) samt den artikel som gruppen väljer till litteraturseminarium 3. I övrigt ska tillämpliga delar av kurslitteraturen och litteratur som ni använt tidigare i utbildningen användas. Rapporten ska vara på 5-8 sidor, 1,5 radavstånd, 12 pt, Times New Roman, referenser enligt APA. Introduktion Det är arbetslagsmöte på förskolan där du är anställd. Er förskolechef kommer dit för att diskutera kvalitetsarbete med arbetslagen på förskolan. Förskolechefen vill få en ordentlig genomlysning av förskolans verksamhet och satsa på ett väl förankrat systematiskt kvalitetsarbete. Därför beskriver förskolechefen hur alla i arbetslaget förväntas utveckla sina egna och gemensamma kunskaper om systematiskt kvalitetsarbete och utvärdering så att var och en och arbetslaget tillsammans, på ett professionellt sätt, kan bidra till konkret förbättringsarbete på förskolan. Ni som arbetslag ska genomföra ett internt utvärderings- och utvecklingsprojekt som ni sedan ska redovisa på en pedagogisk konferens där arbetslag från olika förskolor deltar och presenterar sina rapporter. Beskrivning A. Först ska ni tillsammans besluta vilket mål med verksamheten det är ni vill utvärdera och formulera ett syfte. Lämpligen väljer ni något mål som formulerats i läroplanen. Här är det viktigt att inte gapa över för mycket utan att utifrån ett valt mål formulera ett tydligt syfte med just er utvärdering och att göra de avgränsningar som krävs för att göra utvärderingen. B. Därefter ska ni tillsammans formulera vilka kriterier ni tänker värdera era resultat emot. Formulera tydliga och utvärderingsbara kvalitetskriterier med utgångspunkt i aktuell forskning (tänk; det här är god kvalitet därför att ). C. Formulera tillsammans er metod. Beskriv med hjälp av den metodlitteratur ni har hur ni tänker göra er utvärdering. Ska den vara kvantitativ (t.ex. enkäter) eller kvalitativ (t.ex. observationer, intervjuer) eller både och? Vem ska studeras? Kan barn eller föräldrar involveras? Hur ska de informeras om vad ni gör? Vilka etiska övervägande behöver göras? Vilka frågor ska ställas? Hur genomförs en observation? Hur ska ni analysera det ni får syn på? 5

D. Gör er undersökning eller hämta in underlag för er undersökning individuellt ute på den förskola där ni gör er vfu. E. Sammanställ resultaten tillsammans och gör en jämförelse mellan det material ni har samlat in. Vad är det ni har fått veta med relevans för valda mål och kriterier? F. Formulera en värdering där ni drar slutsatser av era resultat i relation till de kriterier ni formulerat tillsammans. Här reflekterar ni även kort och kritiskt om hur verksamheten i förskolan kan förbättras och hur metoden fungerat. Pedagogisk konferens Presentera tillsammans era rapporter för era kurskamrater på ett obligatoriskt seminarium. A. Gruppen redovisar sitt interna utvärderings- och utvecklingsarbete på förskola X (Det insamlade materialet ska utgöra basen för er fiktiva förskola). Berätta utifrån en Power Point eller likvärdigt underlag om ert arbete. Redovisningen ska vara ca 10 minuter. B. En annan grupp får i uppgift att ge konstruktiv feed-back på rapporten. Fokusera på vad ni har lärt er av era kollegor i arbetslag X. Vad som är styrkor och svagheter i gruppens arbete? Vad har de gjort bra och skulle man kunna göra annorlunda? Utvärdera utvärderingen var det ett bra sätt att utvärdera? Hade andra metoder kunnat användas och vad hade det inneburit? Vad tycker ni om slutsatserna? Finns det andra slutsatser att dra? Vilka? Inlämning Rapporten ska vara inlämnad senast tisdagen den 31/5 kl. 12.00. Rapporten lämnas in via LISAM och lämnas både in under inlämningar och läggs upp på kursens samarbetsyta så att övriga seminariegrupper kommer åt texten. I inlämningsmappen skapar ni själva er grupp. Se till att alla i gruppen kommer med så att alla gruppmedlemmar kommer åt resultat och kommentarer samt att det är tydligt för rättande lärare vilka som lämnar in uppgiften. När ni lägger upp texten på samarbetsytan är det viktigt att det framgår vilken grupp som har skrivit texten. Under två veckor sker en bedömning av ett lärarteam och efter 12 arbetsdagar rapporterar examinatorn in dina resultat till Ladok. Uppgiften bedöms enligt med betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). Det är inte möjligt för studenter som fått betyget godkänt att skriva om uppgiften. De studerande som efter det första examinationstillfället ännu inte är godkända på uppgiften erbjuds tillfällen för omexamination. Omexaminationsdatum är den 26 augusti 2016 samt den 28 oktober 2016. Därefter examineras uppgiften nästa gång kursen ges. Bedömningsgrunder Godkänd För att studenten skall erhålla betyget godkänd på uppgiften skall följande krav uppfyllas: - Den studerande visar förmåga att med hjälp av befintlig forskning kritiskt granska valda utvärderingsformer/metoder och bedöma deras lämplighet för att utveckla förskolans verksamhet - Den studerande visar förmåga att planera och utforma ett utvärderingsprojekt som stöd för utveckling av förskolans verksamhet i relation till uppsatta mål - De studerande visar i sin skriftliga produktion förmåga att använda vetenskaplig litteratur. Texten ska även hålla en godkänd språklig standard - Rapporten uppfyller ovan beskrivna kriterier - Den studerande deltar aktivt i redovisningen av gruppens arbete - Den studerande deltar aktivt i att ge konstruktiv feed-back på en annan grupps rapport 6

Underkänd Att inte uppfylla kriterierna för Godkänd innebär att man blir underkänd. Examination: Hemtentamen, SRE1, Individuell hemtentamen, 5 hp UV Kursen examineras genom en hemtentamen (SRE1). Hemtentamen syftar till att studenten ska visa på kunskaper och förståelse för kursinnehållet samt kunna föra resonemang i enlighet med kursens mål. Syftet är också att problematisera och kritiskt diskutera förskolans uppdrag att utvärdering och utveckla verksamheten. Detta sker med hjälp av kursens litteratur. Hemtentamen består av tre essäfrågor. Hemtentamen delas ut på en introduktion den 3/6 och läggs därefter ut på Lisam. Varje fråga besvaras utifrån kursinnehåll, kurslitteratur och läsloggar. Utöver svaren på frågorna skall en litteraturlista samt läsloggar för seminarium 1, 2 och 3 bifogas. Omfattning och inlämning Omfattning för varje fråga anges på hemtentamen. Hemtentamen ska vara inlämnad senast fredagen den 10/6 kl. 12.00. Hemtentamen lämnas in via LISAM. Under två veckor sker en bedömning av ett lärarteam och efter 12 arbetsdagar rapporterar examinatorn in dina resultat till Ladok. Hemtentamen bedöms enligt en tregradig betygsskala med betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Det är inte möjligt för studenter som fått betyget godkänt eller väl godkänt att skriva om uppgiften. De studerande som efter det första examinationstillfället ännu inte är godkända på uppgiften erbjuds tillfällen för omexamination. Omexaminationsdatum är den 26 augusti 2016 samt den 28 oktober 2016. Därefter examineras uppgiften nästa gång kursen ges. Vid U lämnar studenten in de frågor som har bedömts som underkända för omexamination. Godkänd Varje fråga bedöms enligt en tregradig betygsskala (U-VG). Samtliga frågor måste bedömas vara godkända för att studenten skall erhålla betyget godkänd på hemtentamen, referenslistan ska hålla godkänd standard och läsloggar från seminarium 1, 2 och 3 ska vara bifogade. Sammantaget ska följande krav uppfyllas: Studenten visar förmåga att diskutera kvalitativa såväl som kvantitativa, nationella och internationella modeller för utvärdering och utveckling av förskolans verksamhet Studenten visar förmåga att problematisera begreppet kvalitet i förskolan utifrån forskning och policydokument Studenten visar förmåga att med hjälp av befintlig forskning kritiskt granska olika utvärderingsformer/metoder och bedöma deras lämplighet för att utveckla förskolans verksamhet Den studerande visar i sin skriftliga produktion förmåga att använda vetenskaplig litteratur. Texten ska även hålla en godkänd språklig standard Läsloggar från seminarium 1, 2 och 3 finns bifogade i hemtentamen Väl Godkänd För att studenten ska erhålla betyget Väl godkänd på uppgiften måste samma krav som under Godkänd uppfyllas. Dessutom krävs att (1) studenten i den individuella texten förmår problematisera de ämnen som behandlas, (2) texten innehåller självständiga resonemang samt (3) texten har analytiskt djup. Minst två av frågorna skall bedömas uppfylla kraven för VG för att detta betyg skall erhållas. Underkänd Att inte uppfylla kriterierna för Godkänd innebär att man blir underkänd. 7

Policy rörande fusk och plagiat På senare år har det inom Förskollärarprogrammets olika delar lagts ökad vikt vid vetenskapligt skrivande. Uppsats- och rapportskrivande återkommer därför som ett centralt moment i många kurser. Tyvärr har det parallellt med denna utveckling också skett en ökning av antalet fall av uppsatsplagiat, både inom universitetet och i skolan, vilket bland annat kan hänföras till tillgängligheten av olika former av hemsidor och färdiga uppsatser på Internet 1. Den definition av fusk och plagiat som Linköpings universitets disciplinnämnd utgår ifrån finns i Högskoleförordningen (10 kap. 1 ): Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som 1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när studieprestation annars skall bedömas... 2 Enligt Hult och Hult (2003) är fusk och plagiat en medveten handling, men det finns däremot inga objektiva kriterier för vad som räknas som sådant. Det beror helt enkelt på i vilket sammanhang denna handling företagits, och vilka instruktioner läraren gett. 3 När vi på Förskollärarprogrammet ska bedöma vad som är plagiat utgår vi från vad universitetets disciplinnämnd bedömt vara plagiat i några tidigare fall, och det visar sig att detta stämmer väl överens med vad lärare och studenter vid universitetet anser vara plagiat/fusk. 4 Givet ovanstående definition av fusk och plagiat kan säkert många snedsteg vara gränsfall, men i följande stycke räknar vi upp de handlingar som vi anser bryter mot vetenskaplig kod såväl som universitetets regelverk. Ett plagiat är något som studenten 1. inte har skrivit själv, utan som har tagits från någon annan författare, antingen genom att skriva av eller att kopiera från en källa, t.ex. en bok, artikel eller hemsida, och som 2. saknar en ordentlig källhänvisning som visar var det avskrivna/kopierade har sitt ursprung. Det står naturligtvis studenten fritt att referera och citera källor det ska man göra i en vetenskaplig uppsats men det måste klart framgå vilka dessa källor är. Studenten måste ge originalkällorna erkännande för den information som de står för. Nu ska detta inte överdrivas genom att ha en not eller parentes efter varje ord eller mening, utan man kan samla ihop flera källhänvisningar i samma not/parentes efter ett kortare avsnitt. Dock ska man alltid ha en källhänvisning med sidor direkt efter ett citat. Långa stycken av en uppsats utan källhänvisningar leder till misstanke om plagiat, t.ex. att uppsatsen skulle vara tagen från någon databas på Internet. Bland de uppsatser som blivit fällda för plagiat i disciplinnämnden kan man notera att där nästan helt saknas källhänvisningar, och de få som finns är ofta vilseledande, d.v.s. de leder till fel källor. Som verktyg för att komma tillrätta med plagiat använder vi oss i vissa kurser av databasen URKUND, till vilken studenten ska skicka sin examinationsoch/eller fördjupningsuppgift. 5 Denna nättjänst kan dock inte svara på om en text är plagierad eller ej, men visar på delar av texten som bör kontrolleras för att kunna avgöra om det rör sig om plagiat. 1 Se t.ex. DN 2005-06-07, www.dn.se/dnet/road/classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=424862, 2005-06-08; Lärarnas tidning nr. 16 2005. 2 Citerat i Hult, Åsa och Håkan Hult. 2003. Att fuska och plagiera ett sätt att leva eller ett sätt att överleva? CUL-rapporter nr. 6. Linköping: Linköpings universitet, s. 11. 3 Hult och Hult 2003 s. 11. 4 Se Hult och Hult 2003 s. 29, 33. 5 URKUND är en skandinavisk databas och nättjänst för att motverka plagiat som har utvecklats i samarbete med pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet. För mer information, se www.urkund.se. 8

Kunskapssyn, lärande och didaktik Till sist kan det vara på sin plats att koppla frågan om fusk och plagiat till kunskapssyn och lärande. Plagiat är ett uttryck för att studenten fokuserar på att klara kurser och få betyg på ett felaktigt sätt. För den student som i första hand vill lära sig blir examinationstillfället ett lärtillfälle. 6 För alla studenter och kanske speciellt blivande lärare bör bildning gå före utbildning, och sett från den synvinkeln är själva skrivprocessen något av det mest lärorika man kan ägna sig åt. Ökningen av uppsatsplagiat i skolan ställer också nya krav på dem som läser på Förskollärarprogrammet. Mycket talar för att dagens och framtidens lärare behöver vara kompetenta användare av informations-och kommunikationsteknik och dessutom goda vetenskapliga skribenter och stilister, bl.a. för att kunna känna igen och stävja olika former av plagiat. Men lärare behöver även omfatta och förmedla en kunskapssyn där skrivande som process och lärtillfälle betonas. 6 Hult och Hult 2003 s. 17. 9

Litteraturlista Obligatorisk litteratur Brodin, Jane & Renblad, Karin (2015). Perspektiv på kvalitet i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Håkansson, Jan (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: strategier och metoder. Lund: Studentlitteratur. Karlsson, Ove (2000). Praktikbaserad utvärdering i förskola och fritidshem. Utbildning & Demokrati, 9(2), 87-107. Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber. Rönnerman, Karin & Olin, Anette (2013). Kvalitetsarbete i förskolan belyst genom tre ledningsnivåer. Pedagogisk forskning i Sverige, (3-4). Sandberg, Bo & Faugert, Sven (2012). Perspektiv på utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Skolverket. (2011). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Stockholm: Fritzes förlag. Skolverket. (2012). Allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete: för skolväsendet. Stockholm: Fritzes förlag. (Finns på Skolverkets hemsida) Skolverket. (2013). Allmänna råd med kommentarer om förskolan. Stockholm: Fritzes förlag. Skolverket. (2015). Kvalitetsarbete i praktiken. Stockholm: Fritzes förlag. Åsén, Gunnar & Vallberg Roth, Ann-Christine (2013). Utvärdering i förskolan en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. + Egenvald litteratur (artikel) till litteraturseminarium 3 samt MRE1 Referenslista Eidevald, Christian (2013). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man?. Stockholm: Liber. Elfström, Ingela (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring: pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. Eriksson, Bengt, G. & Karlsson, Per-Åke (2008). Att utvärdera välfärdsarbete. Stockholm: Gothia förlag. Lärarförbundet & LR (2009). Vi värderar kvalitet: om självvärdering och lärares utvecklingsarbete. Stockholm: Lärarförbundet. Löfdahl, Annika & Pérez Prieto, Héctor (2009a). Institutional narratives within the performative preschool in Sweden: If we write that we re no good, that s no good publicity. Early Years, 3(29), 261-270. Löfdahl, Annika & Pérez Prieto, Héctor (2009b). Between control and resistance: Planning and evaluation texts in the Swedish preschool. Journal of Education Policy, 4(24), 293-408. Mistrén, Anja & Armerö, Anne-Lie (2016). Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan: med barns lärande i fokus. Stockholm: Gothia fortbildning. Sheridan, Sonja; Giota, Joanna; Han You-Me; & Kwon, Jeong-Yoon (2009). A cross-cultural study of preschool quality in South Sweden: ECERS evaluations. Early Childhood Research Quarterly, 24(2), 142-156. Vedung, Evert (2009). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur. 10